STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG



Relevanta dokument
STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Energianalys/energideklaration per byggnad

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Telefon:

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Telefon:

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Tekniska anvisningar Energi

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Resultat från energiberäkning

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Projekteringsanvisningar

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Resultat från energiberäkning

HÖKERUM BYGG AB ANKARPARKEN ENERGIBERÄKNING. Göteborg Arb.nr:

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Beräknad och verklig energianvändning

Att ställa energikrav och följa upp

Energikrav för lokalbyggnader

Resultat från energiberäkning

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Skadeersättning. Sveby - avtal. Energiavtal 12. Avtalad energiprestanda. Handledning och ordlista

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

Resultat från energiberäkning

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

Detta vill jag få sagt!

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA KNUTBY

Sveby i praktiken -fördelar och fallgropar

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Energikrav för lokalbyggnader

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

STYRDOKUMENT EL OCH TELEANLÄGGNINGAR. Fastighet, Östersunds kommun

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8244

Administrativa uppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

Energi Miljöombudsutbildning 24 mars Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet Tel

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Besparingspotential i miljonprogramhusen

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

indata och resultat

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:

Energioptimering av kommersiell byggnad

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

Brf Utsikten i Rydebäck

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet?

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Indata till energiberäkningar för nybyggda småhus

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

Handläggare Svante Fahlén VIKTOR RYDBERGSGATAN UPPSALA

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Energideklaration/analys/besiktning Håbo Kumla 2:2 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning utförts den 9 april 2015.

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Rekommendation 3-glas med antikondenslager, järnfritt och härdat mellanglas.

JANSSON ANNA-LISA Svante Fahlén RASBOKILS-ÅRBY SVARVARBOL UPPSALA

Byggnadstypologier Sverige

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Per Levin. Sveby

Projekteringsanvisning Byggnadssimulering FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 7 24 APRIL SIDOR

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB

Transkript:

Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun

2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6

3 (6) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument skall användas vid all projektering av byggprojekt på uppdrag av Östersunds kommun, Teknisk förvaltning/fastighet. Styrdokumentet kompletterar BBR samt övriga lagstadgade bestämmelser. Styrdokumentet utgår till stor del från Teknisk Förvaltning/Fastighets kvalitets-, miljö- och energiarbete. Avsteg från styrdokumentet får inte ske utan beställarens skriftliga godkännande. Förändringar i senaste versionen är markerade med röd text. Vid frågor, kontakta handläggare: Tel: 063-14 46 75 ylva.anger@ostersund.se

4 (6) 1 ENERGIBEHOV Nybyggnadsprojekt samt omfattande om- och tillbyggnadsprojekt skall energibehovsberäknas vid projekteringen med ett resultat på maximalt 80 kwh/m² A temp,år. I kravet ingår energi för värme, komfortkyla, varmvatten och fastighetsel, men inte verksamhetsel. Observera att energibehov för att täcka värmeförluster genom köldbryggor skall ingå. Med byggnadens energibehov menas här nettobehov, dvs värmebehovet skall anges som levererad värme från panna, fjärrvärmeundercentral eller värmepump. OBS annan systemgräns än i BBR. Fastighetsel: Den el som används för att driva de centrala systemen i byggnaden som krävs för att byggnaden ska kunna användas på avsett sätt. Exempel på detta är elanvändningen för ventilation, pumpar, hissar, avfrostning av hängrännor och dylikt. Verksamhetsel: Den el som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, kopiatorer, spisar, kyl-frysar, disk-, tvättmaskiner och andra hushållsmaskiner. Motorvärmare, utomhusbelysning och gemensam tvättstuga räknas också till verksamhetsel. Indata till energiberäkning Följande indatavärden skall användas för energibalansberäkning av bostäder. Värdena är hämtade från SVEBYs rapport Brukarindata för energiberäkningar i bostäder daterad 2009-04-14. Parameter Värde Innetemp min 21 C Luftflöden Enligt projektering, forcering i kök 30 min per dag Vädringspåslag Årsschablon 4 kwh/m 2 A temp Solavskärmning Tappvarmvatten varav tillgodogörs som värme Hushållsel varav tillgodogörs som värme Personvärme som tillgodogörs som värme Om komfortgolvvärme i badrum Om handdukstork är enda uppvärmning i badrum Driftel varav tillgodogörs som värme Total avskärmning 50 % (pga skuggning och rörligt solskydd). Fönstrets g-värde tillkommer Årsschablon 25 kwh/m 2 A temp 20 % Årsschablon 30 kwh/m 2 A temp 70 % 80 W/person, antal personer och närvarotid anpassas till aktuellt projekt. För bostäder rekommenderas 14 h närvarotid. Tillägg 1 MWh/lgh,år på värmen Tillägg på 500 kwh/lgh,år på värmen Schablon saknas. Bedöm utifrån verkliga data på pumpar, fläktar, belysning mm 70 % (endast om energin i frånluften från driftcentral återvinns)

5 (6) 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR Energikrav på byggnadens delar gäller enligt tabellen nedan. Byggnadsdel kravnivå Vägg U-värde max 0,10 W/m 2,K Grund U-värde max 0,10 W/m 2,K Tak U-värde max 0,08 W/m 2,K Fönster lägst klass A enligt organisationen EQ Fönsters energimärkning, se www.energifonster.nu Dörr U-värde max 1,4 W/m 2,K inkl karm Köldbryggor ψ-värde riktvärde max 0,05 W/m,K Köldbryggor skall minimeras genom arkitektoniska och/eller byggtekniska åtgärder. Vid hörn och infästningar skall obrutet isolerskikt eftersträvas så långt som möjligt. Lösningar skall redovisas i detaljritningar. Köldbryggornas psi-värde skall beräknas och redovisas, alternativt redovisas genom hänvisning till referensberäkningar av konstruktionsdetaljer som finns på till exempel isovers hemsida. Riktvärde enligt tabellen ovan skall eftersträvas. Klimatskalet skall termograferas under byggtiden eller närmast kommande vintersäsong. Krav på termografering beskrivs i AFC/D.352 Provning. 3 TÄTHET Luftläckage genom klimatskalet skall minimeras. Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,3 l/s m2. Därvid ska arean A om användas. Lösningar för att säkerställa lågt luftläckage, bland annat säkring av tätskiktet vid skarvar och minimering av antalet genomföringar, skall redovisas i detaljritningar. Tätskiktet skall flyttas in minst 45 mm innanför ytskiktet i yttervägg. Avgörande arbetsmoment skall kontrolleras av kvalitetsansvarig. Klimatskalet skall täthetsprovas under byggtiden i enlighet med Svensk standard SS-EN 13829. Övriga krav på täthetsprovning beskrivs i AFC/D.352 Provning. 4 MILJÖKLASSNING Vi följer det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad vid nybyggnad samt större om- och tillbyggnader. Inriktningen ska vara att uppnå nivå guld, men beslut om nivå tas för varje enskilt projekt i samråd med enhetschef för Fastighet.

6 (6) 5 ÖVRIGT För energikrav på ventilationen hänvisas till Styrdokument VE. För energikrav på elinstallationer hänvisas till Styrdokument El. För energikrav på VS-installationer hänvisas till Styrdokument VS.