Helsingforsregionens hörselförening rf Luthergatan 14 A 1 00100 Helsingfors Tfn (09) 490 617 (månd. 14-16) www.hehf.fi kontakta@hehf.fi VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2010 Föreningens verksamhet under det gångna året har inte avvikit från tidigare års inkörda praxis. Medlemmarnas önskemål och behov har styrelsen försökt ta i beaktande vid planeringen av verksamheten. Det viktigaste för medlemmarna verkar vara möjligheten till samvaro en gång i veckan. I samband med föreningsträffarna tar man tillfället i akt att skaffa sig färska batterier och diskutera problem med andra medlemmar och kanske främst med hörselsrådgivaren. Stämningen på träffarna har alltid varit gemytlig och uppfriskande. Styrelsen har under året misst två medlemmar något som beklagas stort. Kandidater för de tomma styrelseplatserna står inte i kö och det blir svårt att uppnå full beläggning på styrelseposterna. Ett spänningsmoment under året har varit den förestående rörsaneringen i fastigheten. Husbolaget har hållit flera stämmor och informatinstillfällen om det arbetet och de olägenheter som förknippas härmed. Det har länge varit klart att verksameheten inte kan fortgå i föreningens lokal under den tid renoveringen pågår, men frågan när renoveringen verkligen börjar besvarades först under hösten. Invånarna och bolagsstyrelsen ville åtminstone freda julhelgen och så börjar renoveringen i januari 2011. Styrelsen har sökt ersättande lokaler på olika håll och även fått tips från medlemmarna på eventuella lösningar. Huvudmålet har varit att den tillfälliga lokalen skall ligga lättillgänglig - helst i centrum. Den får inte vara dyr att hyra eftersom utgifterna för Luthergatan 14 inte reduceras trots att lokalen är oanvändbar. Lokalen skall stå till förfogande för våra invanda måndagsmöten. Efter ett antal brev och muntliga kontakter löste sig lokalfrågan när Arbetets Vänner i centrum kunde upplåta ett tillräckligt stort utrymme för våra måndagsmöten. Lokalen ligger centralt och är minst lika tillgänglig som vår egen. Helsingforsregionens hörselförening rf
Ordföranden och sekreteraren besiktigade lokalen och kunde konstatera att den uppfyller kriterierna. Ett hyreskontrakt för fem månader uppgörs och gäller från januari 2011. Om allt går enligt planerna är saneringesarbetet i fastigheten Luthergatan 14 slutfört innan höstterminen skall vidta. Styrelsen har inte ställt krav på att en fungerande induktionsslinga skall finnas i ett hyrt utrymme. I stället togs ett beslut att anskaffa en egen portabel slinga som då också kan användas vid andra tillfällen i framtiden, t.ex. vid möten på Kvistebo. Offerter inbads från kända leverantörer. Det visade sig att prisskalan var ganska varierande. Bara en offertgivare, Widex Oy, var villig att ställa en testslinga till förfogande för att den skulle kunna prövas i autentisk miljö. Slingan fungerade tillfredsställande och styrelsen beslöt att offerten skulle antas trots att den inte var den billigaste. Styrelsen vände sig också till föreningen Hörseltjänst för att eventuellt kunna få ett bidrag för anskaffningen. Trots att verksamheten i stort är lika livlig som under tidigare år kan ändå en viss tröttnad skönjas. Litteraturgruppen har krympt främst genom att trogna deltagare avlidit eller insjuknat. Gruppens framtid är osäker. Canastagruppens träffar har inte heller lockat som tidigare men dess speldagar har ofta störts av otjänligt väder, alla deltagare rör sig inte obesvärat i regn och snö. Sommarsamlingarna vid Kvistebo har gynnats av utmärkt väder men utöver kärngruppen har få medlemmar deltagit. VERKSAMHET OCH HÄNDELSER UNDER 2010 Föreningslokalen Luthergatan 14 A 1 är som sig bör centrum för all terminsverksamhet. Lokalen utstrålar fortfarande värme och tradition och många medlemmar utrycker ofta sin glädje över att detta ställe finns. Trots att utrymmena mer än väl räcker och verksamheten kunde rymmas i en mindre lokal känns tanken på att flytta ännu mycket främmande. Kostnaderna för det saneringsarbete som påbörjas efter årsskiftet specifiseras först när entreprenaden börjar närma sig sitt fullbordande. Styrelsen har vid de stadgeenliga föreningsmöten som hållits under året sökt stöd för sin tanke att utnyttja medel ur Söderholms fond för att täcka kostnaderna. Föreningsmötena har enhällig bifallit detta förslag. Med detta som bakgrund torde 2
föreningens verksamhet vara tryggad även efter det kostsamma saneringsarbetet. Åter en gång kan medlemmarna känna tacksamhet gentemot de bortgångna som haft föreningen i åtanke. Den videokanon som anskaffades föregående år har varit till stor nytta. Ändå finns det tillfällen när det varit nödvändigt att rulla fram overhead projektorn. Ny teknik möjliggör utnyttjande av videokanon även för tillfällig projektion. Styrelsen beslöt alltså skaffa en dokumentkamera. En enkel kamera finns nu att tillgå. Vanliga diabilder kan naturligtvis fortfarande visas men allt färre föredragshållare efterfrågar en diaprojektor. Under året gjordes flera förfrågningar om möjligheten att hyra lokalen för tillfällig annan verksamhet. Under vårterminen var detta ännu möjligt men eftersom en viss osäkerhet rådde om saneringsarbetets tidtabell kunde ingen uthyrning ske under höstterminen. Sålunda hölls en begravningsfest, en föräldrakväll och en dopfest under vårterminen. Helsingin huonokuuloiset rf höll också sitt årsmöte här. Dessutom har husbolaget, liksom under tidigare år, hållit ett antal bolagsstämmor i lokalen. Under dessa kvällsmöten har den befullmäktade föreningsmedlemmen vid mötet också ställt upp som kaffekokare och värd. Rörsaneringen och informationen om denna har gjort att bolagsstämmorna har varit mycket välbesökta. Föreningen Hörseltjänst har Luthergatan 14 som mötesplats. Föreningen har beretts tillgång till visst arkivutrymme och har egen nyckel. Samarbetet löper väl. Kaplan Päivikki Ahonen från Johannes fösamling hade föreningen i åtanke när församlingens psalmböcker pga församlingsfusionen skulle mönstras ut och nya med nytt namn anskaffades. Föreningen fick tillräckligt "nya" psalmböcker och kunde byta ut sina slitna, som härstammade från Södra svenska församligen. Sommarvistet Kvistebo i Kolmpers/Esbo är en naturlig samlingsplats för ett antal medlemmar utan egen sommarstuga. Året präglades av en mycket varm sommar och det märktes naturligtvis också vid Kvistebo, badstranden besöktes oftare och av flere än under en normal sommar. Verksamheten är till för att ge besökarna några timmar av trevlig samvaro och avkoppling från stadslivet. Besökarantalet har något sjunkit från tidigare år. Även här märks att medlemsskaran åldras. 3
Rolf Berghäll har som vanligt hållit uppsikt över stället och sett till att torr ved och färskt vatten alltid funnits att tillgå. Han är också den enda som får fyr i köksspisen utan att stugan fylls av rök. Under våren klöv han all den ved som de två fällda granarna gav. Allt staplades under tak och kommer att ge värme i stuga och bastu för många år framöver. Ett misslyckat försök att göra en ny flaggstång ledde till att några extra klabbar ved uppstod. Stugan stängdes officiellt den 4 september med en höstfest. Noteras kan också att vårvinterns snömängder bäddade in stugan och landskapet i ett trolskt täcke som finns förevigat på föreningens hemsida www.hehf.fi Kvistebo februari 2010 Aoy Alppilanaho, i vilket bolag föreningen äger en tvårummare, är ett hus som byggdes under sent 60-tiotal. Rörsanering har även här börjat bli aktuell och planerna har framskridit så långt att ett projektansvarigt företag kontrakterats. Vilken saneringsmetod som väljs och preliminärt kostnadsförslag har ännu inte presenterats utan det skall diskuteras i början på 2011 när konsulterna informerar. Enligt information i slutet av året kommer de egentliga arbetana att påbörjas tidigast 2013. Föreningens behållning av att hyra ut sin lokal i huset kommer eventuellt att krympa ytterligare, men eftersom vederlaget redan höjts i avsikt att förfinansiera renoveringen så torde ingen större höjning behövas när bygglånet omvandlas till vederlag. Detta under förutsättning att bolaget får ett fördelaktigt lån. Dagens vederlag kan föreningen leva med. 4
Torsten och Sirkka Söderholms fond fick i år flera ansökningar om bidrag än under tidigare år. Några bidragsansökare är årligen återkommande. Av de 15 ansökningar som kom in förkastades två, de övriga bifölls helt eller delvis. Dessutom reserverades medel för att finansiera föreningens egna delegaters deltagande i förbundskongressen i Åbo. Eftersom utsedda delegater endast har en röst, inga fullmakter tillåts vid kongressen, och föreningen har 4 röster ansågs det viktigt att alla röster utnyttjas. Kostnaderna för deltagandet blev dock högre än det reserverade beloppet. Ett senare styrelsemöte beslöt att ändå ta allt från fonden. Fondens utveckling framgår av bokslutet. Följande personer och organisationer kom i åtnjutande av bidrag: Siv Östman, Korsholm, kongressbidrag 295 Tomas Sandström, Sibbo, resebidrag 200 Marianne Winqwist, Esbo, studiematerial 300 Tomas Helsingius, Malax, utbildningsmaterial 200 Anna-Maria Slotte, Helsingfors, doktorandarbete 1200 Emanuel Eriksson, Mariehamn, prepkurs i juridik 650 Henrik Segersven, Helsingfors, utlandsstudier 1000 Anna Handroos, Sibbo, studier till skrivtolk 1000 Tilda Niemelä, Malax, skolgångshjälpmedel 800 Finlands svenska teckenspråkiga 1500 Döva och hörselskadade barns stödförening 1000 Monica Bäckström, Jorois, källstudier för bok 800 Leila Walander, Helsingfors, kongressbidrag 150 Totalt delades 10095 ut. Svenska hörselförbundet håller kongress vart tredje år. Detta år i Åbo. Föreningen har som ovan nämnts 4 delegater vid kongressen. Också denna gång hade föreningen ställt upp en kandidat för val till förbundsstyrelsen. Monica Bäckström, som är föreningens mest långväga medlem boende i Jorois/Savolax, var villig att ta på sig ansvaret. Trots att hon är ny och inte har hunnit bli känd inom de hörselskadades krets blev hon vald och dessutom med högsta röstetalet av alla. Det är förutom en personlig framgång även ett styrkebesked av övriga föreningar 5
att kunna ge avkall på regionalt tänkande och inse att förbundet behöver medhjälpare från alla regioner. Föreningens egna röster hade inte räckt långt utan valets utgång bestämdes av andra föreningar. Förbundet har under året, i samarbete med yrkeshögskolan Axxell, kört ett utbildningsprogram i avsikt att få flera svenskspråkiga skrivtolkar. Ansvaret för tolkningstjänsterna ligger sedan 1.9. 2010 hos FPA. Avsikten är att hela landet skall ha samma service, något som inte var fallet när beslutsrätten fanns hos kommunernas socialbyråer. En hörselskadad har rätt till minst 180 timmar tolkningstjänst per år. Skrivtolkningen är ännu ett rätt okänt begrepp på det personliga planet. Vid några tillfällen har skrivtolk anlitats i föreningens verksamhet. Föreningar kan inte anhålla om tolkning utan beslutet är personligt. De tillfällen som tolkats under hösten har varit ett led i tolkarnas utbildning och har inte förmedlats av tolkbyrån. Det råder olika uppfattning om hur lyckat det är med tolkning vid föreningsmötena. Möteslokalen har en utmärkt induktionsslinga som gör att de flesta hör utmärkt. Några känner sig ändå få en bättre uppfattning om vad som sägs via tolkning medan andra anser att framförandet blir lidande när tolken måste tas i beaktande och talaren måste vänta att tolken hinner med. Vår långsträckta föreningslokal är inte heller optimal för skrivtolkning. De som sitter längre bort har svårt att se medan de som sitter närmare störs om texten förstoras upp för mycket. Vid större text räcker inte heller duken till och läsandet försvåras. I det stora hela är dock skrivtolkningen ett välkommet tillägg till de hörselskadades kommunikationsmöjligheter. Föreningens egentliga verksamhet är att bjuda medlemmarna meningsfulla programstunder, ge möjlighet till utbyte av erfarenheter, stämingsfulla högtider och inte minst försöka hålla medlemmarna informerade om hörselfrågor. I samband med mötena skall medlemmarna också kunna skaffa batterier och hörselrådgivarna skall kunna byta styva och torra slangar och vid behov se om örongångarna är täppta av vax. Om så, uppmanas man söka hälsovården för rengöring. Föreningen skall också i mån av möjlighet försöka påverka näromgivningen på ett sätt som gör delaktigheten i samhället lättare och skall försöka bevaka 6
medlemmarnas intressen. Något av detta kan anses vara att styrelsen skrev ett brev till överläkaren vid Hartmanns sjukhus och påpekade det olämpliga bemötande en av medlemmarn råkat ut för på sjukhuset. Personalen inklusive läkaren hade gjort sig lustiga över patientens svar under en rond och lämnat patienten i ovisshet om vad som var tokigt. Överläkaren har inte reagerat. Ett annat brev har skrivits till styrelsen teaterchefen vid Svenska Teatern för att göra dessa uppmärksammade på att den stora renovering som skall börja ger ett utmärkt tillfälle för "Svenskis" att beakta de hörselskadades behov. Någon respons har inte kommit på brevet men man kan hoppas att en modern ljudåtergivningsutrustning anskaffas till teatern. Medlemmarna samlas varje måndag till möten i föreningslokalen. Eftersom många medlemmar med ålderns rätt låter vädret bestämma uteaktiviterna så är det förståeligt att antalet besökare var lägre än året innan. Året har både i början och slutet varit exeptionellt snörikt och kallt. Halkningsolyckor har tyvärr förekommit. Luthergatan i december 2010 Under det gångna verksamhetsåret har föreningen haft besök av en rad experter som informerat om sina specialområden. Plockat ur arkivet: Andra måndagen i månaden är traditionellt avsatt för en andaktsstund. Liksom under många år tidigare har kaplan Päivikki Ahonen från Johannes församling även under detta år lett dessa andakter. Dr Carol Forsblom från forskningscentret Biomedicum höll den 19 januari ett uppskattat anförande om diabetes. Han beskrev främst diabetes II eller sk. åldersdiabetes. Han visade att sjukdomen inte enbart är genetiskt betingad utan att en stor del beror på vår livsstil, för mycket mat 7
och för litet motion. Han påpekade också att det är högst oförståndigt att negligera varningssignalerna. Ju tidigare symtomen behandlas ju mindre är risken att tråkiga följdsjukdomar uppstår. En hälsosam motion som också kan utövas av äldre är yoga. De långsamma rörelserna och koncentrationen på riktig andning ger ökad styrka och bättre balans. Detta bl.a. tog yogalärare Magnus Appelberg upp under sitt besök den 29 januari. Han påpekade att den exeptionella akrobatik som yogaböcker - video och instuktörer visar upp inte är något mål. Tage Danielsson, den gudabegåvade underhållaren, har gjort många roliga filmer. En av hans mera tankeväckande är kanske "Sopor". Med siarens känsla beskrev han miljöförstöringen och det politiska rackarspelet tjugo år innan problemen kom upp på någon synligare agenda. Filmen är kanske lång när man inte sitter alltför bekvämt men visst var det en trevlig eftermiddag när den visades i februari. I samband med månadsandakten den 8 februari uppvaktades Rolf "Poppe" Berghäll med anledning av sitt långa medlemskap i föreningen - den enda som uppnått 50 medlemsår. Poppe missar sällan ett föreningsmöte och han har hållit positionen som dörrvakt i många år, men den viktigaste uppgiften under många år har varit sommarstället Kvistebo och dess skötsel. Poppe intervjuades för förbundstidskriften Vi Hörs med anledningen av jubilieet. I februari hade vi även besök av Marthaförbundets näringsinformatör Elisabeth Eriksson. Förutom att hon höll ett intressant anförande om hälsosam kost så bidrog hon till att en livlig diskussion uppstod om både synliga och osynliga tillsatsämnen i de produkter industri och handel bjuder ut. Den som ville fick mycket att tänka på. Föreningen har förmånen att förvalta Torsten och Sirkka Söderholms fond och kan varje år dela ut ett antal stipendier till svenskspråkiga hörselskadade studeranden. En sådan är Henrik Segersven som studerat i Hongkong. Han och hans flickvän kom för att berätta om sina upplevelser i denna metropol. Eftersom de bott i staden under så lång tid hade de säkert ett annat perspektiv på olika fenomen än de som en vanlig turist kan få. En intressant rundvandring. Vad är Svenskfinland i dag utan Lucia? Sonja Sjöblom var Svenskfinlands Lucia 2008. Hon besökte oss i mars och berättade om uppdraget och om de bakgrundskrafter som finns för att allt skall lyckas. Ett stressigt men roligt uppdrag som följer den valda livet ut i form av vackra och trevliga minnen. Språkforskare Charlotta af Hällström-Reijonen talade om finlandismer i vårt kära modersmål. Föredraget var intressant men kanske så vetenskapligt att publiken inte vågade ställa några frågor. Att man ska undvika finlandismer om man vill bli förstådd i Sverige blev klart, men ändå är dessa uttryck en del av vår identitet och inte alltid av ondo. En del uttryck är rent dialektala och ska användas i sitt sammanhang. Alla dialekter - även rikssvenska - har sina egna lokala uttryckssätt. Varje termin ordnas en fri programdag under benämningen "Medlemmarnas eget program" Det är tänkt att var och en som har något att framföra då ska ges tid att göra det. Det blev diskussion om framtiden, sång och uppläsning under "Medlemmarnas" sista måndagen i mars. Vi hade bokat författaren och debatören Magnus Londén som skulle berätta om sin bok "Wellcome to Finland". Magnus har samlat en hel del turistreklam, plakat som sökt locka resande till 8
Finland men också vanliga finländare att resa inom eget landet. Tyvärr kunde Magnus inte komma men tack vare att boken fanns så kunde sekreteraren med hjälp av dokumentkameran ge en bild av vad verket innehåller. En planerad utflykt till Heureka i Vanda i maj lockade inte tillräckligt intresserade. De flesta har besökt platsen i andra sammanhang. I stället blev det litet av varje och en frågesport där föreningens allvetare korades. Bror Henriksson var den som samlade mest poäng i den, enligt många, alltför svåra frågeleken. Vårfesten och samtidigt vårterminens avslutning var åter välbesökt. Ordförande Ulla Donner såg till att god mat kunde avnjutas och Vice ordförande Birgitta Andersson hade åter bakat läckra kakor till kaffet. Stämningen var glad och ljus som sig bör när sommarn är i antågande. Terminsstart i föreningslokalen hölls den 13 september. Som traditionen påbjuder är det kaplan Päivikki Ahonen som inleder en ny termin. Hon kom sedan varje månad på besök. Glädjande många medlemmar mötte upp vid terminsstarten. Vid följande möte redogjorde ordföranen för förbundskongressens behållning. Föreningen kunde i synnerhet glädja sig över att den egna kandidaten Monica Bäckström blev invald i förbundsstyrelsen. I övrigt ansågs programmet vid kongressen också ha varit givande. Att bara en medlem utöver delegaterna deltog, trots erbjuden hjälp med kostnaderna, förvånade. Majsi Åhman har skrivit några böcker om folkliga teman. Den 27 september besökte hon föreningen och berättade om sin bok "Lev livet levande, motton i tiden". Hon har samlat valspråk i Svenskfinland. Över 400 personer har hörsammat uppmaningen att sända in sina valspråk och gett tillstånd för publicering. Naturligtvis finns de kända personligehterna med men även helt "vanliga människor" har delat med sig av sina livsmotton. Redan följande måndag hade vi åter författarbesök, Claes Andersson. Att han är en omtyckt gäst råder inget tvivel om. Denna måndag hade många noterat hans besök i annonseringen och medlemmar som mindre ofta brukar delta dök nu upp. Dagen var en av de bäst besökta under året Claes läste ur sin nyaste diktsamling och bjöd dessutom på härlig jazzmusik. Publiken njöt. Under hösten skall ett stadgeenligt medlemsmöte arrangeras. Mötet skall välja ordförande och styrelsemedlemmar, dessutom står budget och verksamehtsplan på agendan. Den 25 oktober hölls mötet och ett glädjande stort antal medlemmar deltog. Ordförenden kunde konstatera att med så många medlemmar närvarande får besluten större tyngd. 28 oktober åkte tjugo medlemmar med charterbuss till Finlands glasmuseum i Riihimäki. Väl framme i åts först en buffélunch innan deltagarna bänkade sig i ett mindre utrymme för att få en introduktion till museet och samlingarna. En portabel T-slinga testades vid tillfället. Den 1 november kom då Magnus Londén. Eftersom scoutingen står hans hjärta nära och oftersom Finlands scouter under året firat sin 100 åriga existens så kändes temat scouting naturligt. Det blev en intressant historisk genomgång av denna ungdomsrörelse. Många i publiken har själva varit scout och hade sina egna minnen att berätta. När året närmar sig sitt slut brukar en gemensam födelsedagsfest firas. Föreningen bjuder på kaka och kaffe och de som fyllt eller ännu under året sista månad ska fylla jämna tal får en ros. Bl.a. fyra 90-åringar blomsterhyllades. 9
Julfesten och hösterminens avslutning firades den 13 december. Om vårvintern var snörik och kall så har december slagit alla rekord. Inemot 50 personer hade anmält sig för festen, men under rådande förhållanden stannade rätt många ändå hemma. Festen var som vanligt varm och gemytlig med alla julens ingredienser. Smågrupper Canastagruppen har samlats varannan vecka för att spela några timmar. Denna grupp har en liten trogen deltagarskara som sällan lämnar en speldag outnyttjad. De allra ivrigaste spelar även under sommaren. Litteraturgruppen samlas en gång i månaden men har i synnerhet under höstterminen haft få deltagare. Detta på grund av att den lilla skaran decimerats av dödsfall och sjukdom. Övrig verksamhet Två basarer har ordnats under året. Medlemmarna har under året hämtat en beaktansvärd mängd prylar och kläder till försäljning. Lagerutrymmena börjar bli fyllda. Vårens basar hade av styrelsen planerats bli ett riktigt tömningstillfälle. Tyvärr lyckades det inte så bra som de aktiva hoppats. Loppmarknaden gav inte särdeles mycket utan inkomsterna kom som vanligt från lotterier och matförsäljning. Slutresultatet var dock svagt i jämförelse med tidigare basarer. Höstbasaren ordnades i november men tyvärr under olägliga yttre betingelser. Kallt och blåsigt och med hala gator. Arrangörerna väntade sig åter ett svagt resultat men fick glädja sig över en verkligt lyckad basar. Åter var det matvarorna som drog in merparten - loppmarknaden var också något piggare. Efter basaren togs krafttag för att rensa i loppmarknadslagret. Det resulterade i några sopsäckar till återvinningen. Om basarerna kan noteras att det blivit allt svårare att få hjälp utifrån. Allt större del av lotterivinsterna kommer från de egna medlemmarna. HOK-Elanto bidrog ännu med kaffe och muggar till höstbasaren medan Söderströms förlag och Svenska kulturfonden skänkte en icke föraktlig samling böcker. Ett boklotteri kunde arrangeras. Sekreteraren deltog i ett informationsmöte som Esbo stad höll med anledning av ändrade regler för bidrag till allmännyttiga föreningar. Staden inriktar sig främst på att understöda föreningar med hemvist i Esbo, ett led i det sparprogram 10
politikerna gett tjänstemännen. Hur de nya reglerna påverkar ansökningarna från föreningar med säte i Helsingfors, men med ett rätt stort antal medlemmar även från Esbo, framgår först när vår ansökning för 2011 behandlas. Vice ordföranden och sekreteraren deltog i ett kvällsmöte som "Förbundet för de utvecklingsstördas väl" arrangerade med anledning av att ansvaret för skrivtolkning övergått från kommunerna till FPA. På mötet beskrev FPAs representanter hur man inom verket tänker sig utvecklingen av denna handikappservice. Det behövs ett stort antal nya tolkar - även inom Svenskfinland. Representanterna kunde inte dölja sitt tvivel på att servicen börjar fungera till allas belåtenhet. Lungskadeförbundets svenska Helsingforsavdelning och dess tisdagsklubb annonserade om ett månadsmöte med temat "Hörselskador och hjälpmedel". Sekreteraren sökte sig till mötet för att lyssna men blev dock involverad och kunde av egen erfarenhet berätta om en hörselskadads vardag och olika hjälpmedel vilket synbart uppskattades. Föreningen fick också en förfrågan från Folkhälsans "Mimoselgrupp" om någon med kort varsel kunde ställa upp på ett informationstillfälle om hörhjälpmedel för gruppen. MW deltog. I november kontaktades MW av förbundets verksamhtsledare Sonja Londen. Frågan gällde en kenyansk studerande vid yrkeshögskolan Arcada. Den studerande arbetar på sin socionomexamen inom gerontologi. Hennes slutarbete skulle handla om hörhjälpmedel och deras skötsel inom äldrevården. Hon ville intervjua en hörselskadad som är beroende av hörapparat. Ämnet kändes angeläget bl.a. därför att föreningen vid olika tillfällen sökt kontakt med Arcada i akt och mening att starta någon form av samarbete. Mötet ordnades på förbundskansliet. Deltagare var förutom den studerande och MW också Sonja Londen och lärare Christel Gustafs. Hörhjälpmedel och i synnerhet hörapparaters skötsel och funktioner diskuterades. Den kenyanska studeranden redogjorde för hur hon tänkt sig att informationen skulle nå personalen på äldreboenden. Projektet presen-terades även på Gustafsgårds svenska avdelning. MW deltog även i den presentationen. Kontakten med denna glada kenyanska ledde till att hon, hennes syster och bror som alla studerar i Finland, vid ett måndagsmöte i november gav en presentation över sitt hemland Kenya. Till detta måndagsmöte hade två skrivtolkstuderande 11
inbjudits, Tove Olsson och Viola Tham-Eksten. De fick förutom att skrivtolka också fungera som tolkar från engelska till svenska eftersom gästerna inte talade svenska. Allt fungerade utmärkt. Gästerna mötte första gången denna form av service för hörselskadade men samarbetade mellan talare och tolkarna fungerade utan större avbrott. Utfärder och exkursioner upptas som moment i budgeten. Av olika orsaker har sådana ofta blivit blott planer. Den 15 april träffades dock några medlemmar på Ateneum för att gemensamt se en utställning av Picassos konst. Efter besöket samlades gruppen i föreningslokalen för att avnjuta en sopplunch som ordföranden bjöd. Detta koncept har prövats även tidigare och visat sig vara trevligt. Ett besök på våren som skulle gå till vetenskapscentret Heureka i Vanda visade sig locka ytterst få och blev inställt. En utfärd till Finlands glasmuseum i Riihimäki lockade dock tjugotalet deltagare och genomfördes under hösten. Rådgivning och batteriservice Efter Tom Weckströms frånfälle har rådgivningen främst skötts av sekreteraren. Batterier förmedlas som tidigare men det kan redan skönjas att intresset för att köpa via Internet börjar ta fart. Olika aktörer säljer redan batterier mycket förmånligt och batterierna dimper ner via postluckan. Föreningens pris 5 per kaka a 6 batterier har gällt under många år, det lämnar någon cent behållning beroende på hur förmånligt inköpet gjorts. Konkurrensen bland importörerna driver nu synbarligen ner prisen. Föreningens "service" omfattar dock också byte av slangar, rengöring av apparaten och checkning av örongångarna om det anses motiverat. Medlemmarna Föreningen hade vid årets slut 185 medlemmar. Medlemmarna kommer som tidigare till största delen från Helsingfors 114 följt av Esbo 35. Övriga kommuner i regionen är representerade med betydligt lägre antal. Året började med sorgebudet att styrelsemedlemmen och tidigare ordföranden Tom Weckström avlidit. Han var under sina sista år ansvarig för 12
kassaärendena. Han hade också under ett antal år varit ordinarie medlem i förbundsstyrelsen och även suppleant. Tom fungerade som föreningens hörselrådgivare, en uppgift han skötte kunnigt och med verkligt engagemang. Tom var också aktiv i frågor rörande skrivtolkning och var den första som introducerade skrivtolkning på något föreningsmöte. Året avslutades med ett annat sorgebud inom styrelsen, Dorrit Ingvall avled efter en tids sjukdom. Dorrit deltog i styrelsens arbete under tio år, hennes humoristiska syn på uppgiften var en tillgång för andra. Hon hade också huvudansvaret för biblioteket och var en av dem som startade upp Litteraturgruppen inom föreningen. Dorrits språkkunskaper, journalistiska bakgrund och lust för resor märktes i många sammanhang. Hade föreningen författarbesök deltog Dorrit med iver i den vittra diskussion som följde. Svenska hörselförbundet hade stor nytta av hennes kunskaper när hon deltog i redaktionsarbetet för tidskriften Vi Hörs. Andra medlemmar som avlidit under året och som kommit till styrelsens kännedom är: Inga Björksten, Ruth Nummelin, Margit Timgren, Synnöve Lindemark och Karl-Heinz Klatt. Åtta nya medlemmar har antagits under år. Antalet kunde statistiskt var mycket större. Någon plausibel förklaring till att så inte är fallet finns inte men troligen känner nya hörselskadade inte samma behov av gemenskap med andra drabbade som tidigare. Detta kan vara ett tecken på att man i dag, tack vare bättre teknik, har en större chans att upprätthålla sina sociala kontakter trots nedsatt hörsel. Det kan också betyda att yngre drabbade i huvudstadsregionen inte nödvändigtvis söker en svenskspråkig förening utan ansluter sig till finskspråkiga föreningar i området eftersom dessa är flera och finns närmare. Styrelsen har många gånger diskuterat problemet men inte kommit på någon lösning. Ett led kunde vara att förnya föreningens broschyr eftersom namnet ändrats och fel i den nuvarande. Kostnaderna avskräcker dock i synnerhet som professionella krafter borde anlitas. Den vanligaste kanalen för anmälan tycks alltjämt vara förbundets anpassningskurser och medlemmarna själva. Föreningens hemsida på Internet bjuder ett bekvämt sätt att anmäla sig men används sällan. 13
Ekonomi Föreningens ekonomi är rätt god men faktum är att utan samhällets bidrag skulle verksamheten inte kunna bedrivas i nuvarande form och i nuvarande lokaliteter. Den viktigaste inkomstkällan är föreningens lokal i Aoy Alppilanaho men bidragen från RAY och Helsingfors och övriga är nog så behövliga. Enskilda donationer har också gett välkommet tillskott i kassan. Hur mycket linjesaneringen i fastigheten kommer att belasta ekonomin framöver är ännu oklart men styrelsen och föreningsmöten har beslutat utnyttja Söderholms fond för ändamålet. I stället för ännu högre bolagsvederlag torde vederlaget sjunka och ett eventuellt överskott användas för återbetalning till fonden. Dorrit Ingvalls anhöriga uppmanade dem som ville ihågkomma Dorrit att i stället för blommar understöda föreningen. ERHÅLLNA BIDRAG 2010 Bidragsgivare Belopp Helsingfors stad 2 000,00 RAY via förbundet Allmänt verksamhetsbidrag 500,00 Medlemsbaserat bidrag 2259,92 2759,92 Esbo stad 500,00 Donationer 570,00 Dorrit Ingvalls minne 1525,00 Statistik Medlemmarna har träffats till 29 möten vilka haft 743 deltagare. Canastaklubben har spelat 19 gånger och haft 101 deltagare. Litteraturklubbens verksamhet har praktiskt taget varit nedlagd. Dessutom har föreningslokalen varit samlingsplats för Tom Weckströms minnestund, en dopfest, Helsingin huonokuuloisets årsmöte och flera samlingar som arrangerats av husbolaget. Dessa extra tillfällen kan inalles anses ha haft över 300 deltagare. Basarerna samlade ca 100 gäster per gång. Föreningen Hörseltjänst har hållit ett antal styrelsemöten. Konstateras kan att lokeliteterna är i mångsidig användning men att många fler aktiviteter kunde få plats. Kvistebosommaren har lockat till 13 registrerade besök med totalt 121 14
deltagare. Därutöver har enstaka medlemmar besökt stället bl.a. för att bada. Styrelsen På grund av dödsfall har styrelsen förlorat två medlemmar under pågående verksamhetsår. Gretel Schalien övertog Tom Weckströms plats och styrelsen hade följande sammansättning intill Dorrit Ingvalls frånfälle. Ordförande, Ulla Donner, Helsingfors Vice ordförande, Birgitta Andersson, Helsingfors Gretel Schalien, Helsingfors, skattmästare Dorrit Ingvall, Helsingfors Lola Martin, Helsingfors Kristian Strömberg, Helsingfors Moritz Wegar, Vanda, sekreterare Styrelsen har sammankommit till 10 protokollförda möten Helsingforsregionens hörselförening rf har under året till största del fullgjort sin uppgift i enlighet med den verksamhetsplan höstmötet antog. Medlemmarna har inte kommit med några förbättringsförslag eller någon kritik över styrelsens sätt att sköta föreningens ärenden. Många medlemmar är även engagerade i andra föreningar och har därför inget behov av en utökad verksamhet. Mången gång sammanfaller dessutom mötestiderna i olika föreningar, en viss konkurrens uppstår. Måndagsträffarna är välbesökta och ingen speciell programprofil tycks vara överlägsen den andra. Dock kan konstateras att när kända personer kommit på besök har publiken varit större. Tidpunkten för måndagsmötena är inte den bästa för förvärvsarbetande gäster eller medlemmar, något potentiella talare ibland påpekat. Medlemmarna har själva valt mötestiden bl.a. för att inte under vintern behöva röra sig i mörker på gatorna. Helsingfors i februari 2011 Styrelsen 15