Planeringsdirektiv 2017 med plan för

Planeringsdirektiv 2017 med plan för 2018-2019 Kommunstyrelsen 2016-04-27, 67 www.katrineholm.se

2 (25) INNEHÅLL Inledning... 3 Planeringsprocessen inför planperioden 2017-2019... 3 Tidsplan för planeringsarbetet inför planperioden 2017-2019... 3 Omvärldsanalys och planeringsförutsättningar... 5 Katrineholm 2030... 5 Katrineholm i jämförelse med andra... 6 Årsredovisning 2015 resultat och utmaningar framåt... 10 Samhällsekonomiska förutsättningar... 11 Ekonomiska ramar... 12 Nämndernas och bolagens underlag för övergripande plan med budget... 14 Översyn av fördelning av resultatmål samt indikatorer... 14 Prioriteringar av investeringar... 14 Behov av nya upphandlingar... 15 Bilaga 1: Övergripande driftsbudget 2017 med plan 2018-2019... 16 Bilaga 2: Investeringsplan 2017-2018... 21 Bilaga 3: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR... 25 Bilaga 4: Katrineholm 2030 Bilaga 5: Kommunplan 2015-2018 resultatmål och indikatorer

3 (25) INLEDNING Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnder och bolag för planeringsarbetet inför planperioden 2017-2019. I planeringsdirektivets bilaga 1 och 2 anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i sin beredning av underlag för övergripande plan med budget. Bilaga 3 innehåller en redovisning av medel som i årsredovisningen öronmärkts för framtida särskilda satsningar, medel som har avsatts till en resultatutjämningsreserv samt medel i integrationsfonden. Bilaga 4 innehåller rapporten Katrineholm 2030 som uppdateras årligen. Bilaga 5 innehåller resultatmål och indikatorer utifrån kommunplan 2015-2018. Planeringsprocessen inför planperioden 2017-2019 Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades 2014. Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige 2014-02-24, 21). Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringarbetet. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige kan nämnder och bolag fastställa nämndens/bolagets plan med budget. Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas. Tidsplan för planeringsarbetet inför planperioden 2017-2019 27 april: Kommunstyrelsen beslutar om planeringsdirektiv för 2017-2019. Maj-juni: Ekonomi- och upphandlingsavdelningen tar fram anvisningar för hur nämndernas/bolagens underlag för övergripande plan med budget ska redovisas och genomför planeringsdialoger med samtliga förvaltningar och bolag. 29 augusti: Nämnderna lämnar underlag till kommunstyrelsen för beredning av övergripande plan med budget 2017-2019.

4 (25) 28 september: Tjänstemannaunderlag för övergripande plan med budget 2017-2019 skickas ut till kommunstyrelsen. 26 oktober: Kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med budget 2017-2019. 21 november: Kommunfullmäktige beslutar om övergripande plan med budget 2017-2019 December: Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas.

5 (25) OMVÄRLDSANALYS OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Katrineholm 2030 Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt uppdateras årligen och innehåller en omvärldsanalys och tjänstemannaorganisationens bedömning av hur Katrineholm påverkas av övergripande trender. Utgångspunkten är trender som särskilt påverkar kommunens uppdrag och arbete enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 4. Samhällets individualisering, tekniska utveckling och ökade informationsmängd gör att människor ställer nya krav på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. I och med invånarnas ökade och helt nya krav på välfärden blir utmaningen att anpassa tjänster och service utifrån individens önskemål. Redan nu ses nya krav på mer flexibla och individanpassade lösningar, användarvänlighet, ökad tillgänglighet och flexibilitet kombinerat med att förväntningarna på effektivitet och produktivitet ökar. För Katrineholm och övriga kommuner är en central fråga hur välfärden ska finansieras i framtiden. Ett generationsskifte är på gång, då den yngre generationen med andra värderingar tar över, värderingar som präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering. Att möta de ungas behov, ställer krav på kommunen att leva upp till förväntningarna och klara personalförsörjningen. Integrationen är av stor vikt för att motverka matchningsproblematiken och polarisering på arbetsmarknaden. En ökad urbanisering, då ungdomar i allt större utsträckning söker sig till städer, är en starkt pågående trend. I städerna samlas procentuellt fler kvinnor, fler med hög utbildning och fler unga. För att få fler att återvända till sin hemkommun Katrineholm, krävs att kommunen visar upp sina kvalitéer Katrineholm, Sveriges Lustgård med Läge för Liv och Lust. För att motverka den ökade polariseringen av inkomster, hälsa och åsikter, ställs höga krav på integrationsarbetet som blir en förutsättning för att minska polariseringen, öka den sociala rörligheten och utveckla sammanhållningen i Katrineholm. En ständig uppkoppling till internet kommer att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare och leda till nya förväntningar. Utmaning för kommunen är att utveckla dialogen med medborgarna på olika nivåer. Digitala kommunikationsvägar behöver skapas för att möta invånarnas förväntningar och också nyttja tekniken. Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallat Big Data. Trenden bidrar till att tillgängligheten till data blir bättre och ställer krav på verksamheterna att kunna analysera statistik på ett korrekt sätt. Det ställs också ökade krav från medborgarna på effektiva och snabbare information och beslut. Allt högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven. Vikten av en identitet innebär att ett starkt varumärke blir allt viktigare för kommunen. Näringslivet blir mer aktivt i samhällsbygget. Fler utförare av offentliga tjänster innebär större krav på uppföljningar från kommunen, då rollen som leverantör av välfärdstjänster förändras till beställare av dessa. Samverkan mellan aktörer inom ideell, privat och kommunal sektor blir allt viktigare för att skapa en positiv tillväxt.

6 (25) Högre utbildning på distans hotar svenska högskolestäder. För Katrineholms del ökar fler distansutbildningar eller platsförlagda utbildningar chansen att medborgare stannar i kommunen. Senaste årens flyktingströmmar har snabbt kommit att påverka villkoren för kommunen. Flyktingsituationen för med sig nya utmaningar och kommer att påverka Katrineholm som plats och som organisation. Kommunen behöver arbeta för öka framhållningen när det gäller både verksamheternas åtaganden och bostadssituationen. För att mildra konsekvenserna utan att öka kommunens kostnader behövs ökat ideellt engagemang, fler initiativ från privatpersoner, initiativ från ideella föreningar och fler arrangemang som är öppna för allmänheten. Den nya lagen om bosättning som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att alla kommuner ska ta gemensamt ansvar för bosättning för personer som beviljats uppehållstillstånd. Under 2016 kommer enligt beslut 40 personer anvisas till Katrineholm, antalet för 2017 är ännu ej känt. Mot bakgrunden att drygt 160 000 personer sökte asyl i Sverige under 2015 är det rimligt att utgå från att detta kommer innebära en utmaning för Katrineholms kommun under 2017, bland annat med tanke på rådande bostadsbrist. Om Migrationsverkets handläggningstider kortas kan detta bli märkbart redan under 2016. Katrineholm i jämförelse med andra Hur en kommun upplevs är beroende av flera faktorer. En del av dessa är direkt påverkbara, andra något kommunen som samhällsutvecklare har möjlighet att påverka på lång sikt. För att kunna förändra behöver vi veta var vi är och vad vi behöver utveckla. Att jämföra Katrineholms kommun med andra kommuner, finansiellt och utifrån verksamheternas kvalitet, är en del i utvecklingsarbetet. Över tid är ambitionen att få en mer komplett bild av kommunens samtliga verksamheter. I sammanställningar nedan används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Bästa 25 procent Mittersta 50 procent Sämsta 25 procent Färgsättningen visar endast om man har bra eller dåliga resultat jämfört med andra. Den talar inte om ifall resultaten är bra eller dåliga. Alla kommuner har olika förutsättningar och ambitioner. När det gäller de finansiella nyckeltalen och kostnadsnyckeltalen finns jämförelseuppgifter för 2015 inte tillgängligt än för flertalet mått då de baseras på SCB:s räkenskapssammandrag 2015 som ännu inte har publicerats. Finansiella nyckeltal För att ha möjlighet att finansiera den framtida kommunala välfärden är det viktigt att ha en kontroll över kostnadsutvecklingen i kommunen som helhet. De finansiella nyckeltalen speglar kommunens finansiella läge på kort och lång sikt. Vid en överflygning har kommunen goda ekonomiska förutsättningar och utmaningen är att fortsätta den gynnsamma utvecklingen. Spindeldiagrammet nedan visar Katrineholms kommuns läge i förhållande till de kommuner som har bäst (yttre linje) och sämst (mot mitten) resultat för varje nyckeltal.

7 (25) Förbättringsområden är självfinansieringsgrad för investeringar och verksamheternas kostnadsutveckling samt kommunens kortsiktiga betalningsförmåga, det vill säga kassalikviditet. Katrineholms kommun har under de senaste åren visat på positiva ekonomiska resultat. Resultaten är däremot inte tillräckligt bra för att ge möjlighet att med egna medel finansiera behov av kommande investeringar. För att klara investeringarna behöver kommunen låna pengar, vilket minskar det ekonomiska utrymmet för verksamhetsutveckling. Med ett ännu bättre resultat skulle lånebehoven minska och förutsättningarna för att finansiera framtidens välfärd öka. Nyckeltal 2013 2014 2015 Skattesats, totalt (%) 32,95 32,95 32,95 Kassalikviditet kommunen (%) 96,9 78,2 Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun (%) -22,7 0,2 1,5 Soliditet inkl pensionsåtag. kommun (%) -0,1 2,4 6,7 Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) -562,2 39,9 140,2 Verksamheternas kostnader Totalt har kommunen en hög kostnadsnivå jämfört med andra kommuner om man ser till nettokostnad per invånare. Skillnader mellan kommuner i nettokostnad per invånare kan spegla många olika faktorer; demografi, socioekonomiska förhållanden, politiska prioriteringar, effektivitet, etc., men också skillnader i verksamheternas intäkter. Det går alltså inte att dra några enkla slutsatser om varför kostnadsskillnaderna ser ut som de gör. För att få en jämförelse av kostnadsläget som i högre grad tar hänsyn till att kommuner har olika förutsättningar brukar verksamheternas nettokostnad jämföras med beräknad standardkostnad. Standardkostnader beräknas inom det kommunala utjämningssystemet och ligger till grund för den kommunala kostnadsutjämningen. Standardkostnaden är den kostnad kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-,

8 (25) ambitions-, och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella förhållandena, t.ex. åldersstruktur, socioekonomiska förhållanden och geografi. Nettokostnadsavvikelsen visar kommunens redovisade nettokostnad som andel av kommunens beräknade standardkostnad. En positiv avvikelse, dvs. ett värde över noll, indikerar ett högt kostnadsläge i förhållande till förutsättningarna. Det i sin tur kan bero på antingen hög ambitionsnivå eller låg effektivitet (eller att modellen för beräkning av standardkostnader inte fullt ut tar hänsyn till de förutsättningar som gör att kommunen har ett högt kostnadsläge). De största verksamhetsområdena uppvisar en jämförelsevis låg nettokostnadsnivå jämfört med standardkostnaden, undantaget individ- och familjeomsorgen. Med hänsyn taget till kommunens förutsättningar har således Katrineholms kommun förhållandevis låga kostnader. Kommunens kvalitet i korthet Katrineholms kommun är en av 241 kommuner som deltar i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Resultaten delas in i fem områden och beskriver kommunens kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Kommunens tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Medborgarens delaktighet och kommunens information Kommunens effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Undersökningen baseras på cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer. Syftet med måtten är bland annat att använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Sammanfattningsvis har kommunen i många delar ett gott och över åren förbättrat resultat. För att ytterligare stärka resultaten behöver kommunen arbeta med faktorer som påverkar invånarnas trygghet, skapar arbetstillfällen, förbättrar företagsklimatet och ger ökad kvalitet i de kommunala verksamheterna. I stapeldiagrammen nedan är staplarna helt fyllda de år som utfall finns för samtliga mått inom området. Utfall kan saknas av olika skäl, till exempel på grund av eftersläpning i statistiken (gäller bland annat kostnadsmåtten) eller att kommunen inte deltar i mätningen varje år (gäller mått som hämtas från SCB:s medborgarundersökning).

9 (25) Tillgänglighet Tillgängligheten omfattar kontakt via telefon, e-post, öppethållande i vissa verk-samheter samt väntetider till äldreomsorg, förskola och ekonomiskt bistånd. Kommunens resultat har mellan åren förbättrats vad avser väntetider. När det gäller bemötande vid kontakt når vi 100 procent, något vi ska hålla fast vid. Förbättringsområden är främst ökade öppettider, snabbare besvarande av e-post, tillgänglighet per telefon samt att ytterligare korta ner väntetider. Trygghet Trygghetsaspekten är ett förbättringsområde, något som bland annat kan utläsas utifrån medborgarundersökningen. Personalkontinuitet inom hemtjänsten och storlek på barngrupper inom förskolan är andra faktorer som påverkar kommunens resultat. Delaktighet Området delaktighet mäts via medborgarundersökning, valdeltagande, kommunens webbplats och hur kommunen möjliggör för kommunens invånare att vara delaktiga. Kommunen når höga resultat via webbplats och medborgarundersökning (2014). Effektivitet Effektivitet mäts utifrån förhållandet mellan kvalitet och kostnader inom områdena utbildning samt vård- och omsorg. Övergripande har kommunens verksamheter en god kostnadsstruktur vad avser 2014. (Jämförelser för 2015 publiceras under augusti 2016). Däremot behöver de kvalitativa resultaten i grundskola och delar inom vård- och omsorg förbättras. Förbättringar som skett över åren kan ses inom gymnasieskolan och hemtjänsten. Samhällsutvecklare Ett utvecklingsområde som påverkas av andel invånare som förvärvsarbetar, uppbär sjukpenning och/eller försörjningsstöd. Andra delar som påverkar är medborgarundersökning (NMI Nöjd Medborgar Index 2014) och företagsklimat. Inom samtliga områden pågår förbättringsarbeten. Faktorer som påverkar området positivt är andel ekologiska livsmedel och miljöbilar.

10 (25) Årsredovisning 2015 resultat och utmaningar framåt Den 18 april 2016 fastställde kommunfullmäktige Katrineholms kommuns årsredovisning för 2015. Den uppföljning av resursanvändning, verksamhet och resultat som görs i årsredovisningen är en viktig utgångspunkt för planeringen inför kommande år. Med utgångspunkt från Kommunplan 2015-2018 pekar årsredovisningen på flera viktiga möjligheter och utmaningar framåt för Katrineholms kommun: För att kunna möta framtida utmaningar behöver kommunen även fortsatt ha god kostnadskontroll och säkra att de finansiella målen nås. Detta är en förutsättning för att kunna bygga ut välfärden och klara kommande investeringsbehov i takt med den demografiska utvecklingen. Bostadsförsörjningen har stor betydelse för fortsatt tillväxt. Den pågående nyproduktionen i både privat och kommunal regi av bostäder behöver fortsätta för att tillväxtmålet 40 000 invånare 2030 ska kunna nås. Att främja bostadsbyggande genom snabb och effektiv hantering av detaljplaner och bygglov är centralt. Utbudet av attraktiva bostäder är avgörande för att kunna locka till fortsatt inflyttning. Bostadstillgången har också betydelse för socialnämndens möjligheter att skapa hemmaplanslösningar och därmed minska kostnader för institutionsplaceringar. Arbetet för att främja näringslivets utveckling (både befintliga, nystartade och inflyttade företag) är viktigt för att få fler arbetstillfällen i kommunen. Fler arbetstillfällen i kommunen bidrar till inflyttning och ökat skatteunderlag. Åtgärder för att underlätta pendling har också stor betydelse. Ungdomsarbetslösheten har minskat under 2015 men den totala arbetslösheten i kommunen ligger fortsatt på en hög nivå. Det är osäkert hur den förväntade konjunkturuppgången i riket kommer att påverka sysselsättningen lokalt. Fortsatta satsningar på utbildning och andra insatser kommer behövas för att underlätta för fler att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Det finns en stor osäkerhet kring prognoser för hur många asylsökande vuxna och ensamkommande ungdomar som kommer att komma till Katrineholm under 2016 och kommande år. Kultur- och fritidslivet har stor betydelse för folkhälsan, för identitet och sammanhållning bland katrineholmare och för att ge barn och unga goda förutsättningar och en bra start i livet. Det är också en viktig del av kommunens varumärke. Samarbetet med föreningslivet har utvecklats och behöver fortsätta att breddas och fördjupas. Kvalitetarbetet inom förskolor och skolor har utvecklats under senare år och behöver fortgå för en fortsatt positiv utveckling när det gäller flickors och pojkars resultat i grundskolan. Förändringar i lagstiftningen kring kommunens betalningsansvar innebär utmaningar när det gäller kommunens kapacitet att ta emot personer som skrivits ut från somatisk och psykiatrisk vård. Behovet av korttidsplatser kan komma att öka. Den upplevda tryggheten har minskat både bland kvinnor och män enligt polisens trygghetsmätning. Brottsförebyggande och trygghetsfrämjande insatser inom flera områden är fortsatt viktiga för att vända utvecklingen.

11 (25) Kommunens miljöarbete har tagit fart och varit framgångsrikt under senare år. Arbetet behöver fortsätta på bred front för en långsiktigt hållbar kommun. Det strategiska arbetet kring kommunens kompetensförsörjning och arbetsgivarvarumärke har stor betydelse för att klara kommunens personalförsörjning och rekryteringsbehov framöver. Satsningen på heltidsanställningar är en viktig del i detta arbete. Likaså arbetet för att få ner sjukfrånvaron. De demografiska förändringarna som kommunen står inför på kortare och längre sikt ställer krav på tydlig planering av lokalresursbehoven för kommunens olika verksamheter. Kommunen behöver ha en långsiktig plan för att klara kommande investeringar i lokaler. Arbetet för att effektivisera processer och administration i kommunen behöver fortsätta för att förbättra samordning, service, tjänstekvalitet och resursanvändning. Samhällsekonomiska förutsättningar och Katrineholms kommun Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKL har reviderats upp kraftigt, framförallt för åren 2017 och 2018 jämfört med den prognos som publicerades i december. Den stora osäkerheten i skatteunderlagsprognosen för 2017 och den svårbedömda kostnadsutvecklingen innevarande och kommande år leder till att kommuner bör tänka i termer av en marginal för oförutsedda händelser i det pågående arbetet med budget. Den uppreviderade skatteunderlagsprognosen förklaras till stor del av en starkare sysselsättningstillväxt. Låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under flera års tid legat på en mycket hög nivå. SKL tror att investeringar och offentlig samt hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Som en följd av detta förväntas arbetslösheten minska framöver. Trots högkonjunktur på arbetsmarknaden tar inte löneökningarna fart som man normalt hade förväntat sig. En anledning är att den mycket låga inflationen de senaste åren sänkt förväntningarna. Under 2016 förväntas lönebildningen tillta något och öka ytterligare framöver. Inflationen mätt som KPIX (dvs. KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig på en procent. Slutsatsen är att skatteunderlaget visserligen växer snabbt, men att kostnaderna stiger ännu snabbare. Skatteunderlaget har normalt ökat mer än behoven, men från och med 2018 beräknas förhållandet bli det omvända. Utifrån antaganden om att befolkningen växer snabbare än skatteunderlaget, betydande volymökningar i verksamheterna samt stora investeringsbehov är kostnadsutvecklingen svårbedömd, varför kommunen bör ha marginaler för att möta osäkerheter i prognosen. I vårpropositionen presenterade regeringen den 13 april förslag om höjda statsbidrag som för Katrineholms kommun innebär ökade intäkter med drygt 31 miljoner kronor. Utsikterna för svensk ekonomi är goda. Prognosen för framtiden är samtidigt osäker där risker för en svagare ekonomisk utveckling med höga pensionstal, ökad efterfrågan på välfärdstjänster, en minskande andel i befolkning som förvärvsarbetar samt eventuella

12 (25) förändringar i socialförsäkringssystemen är faktorer som påverkar. Därutöver finns det osäkerhetsfaktorer i omvärlden samt svårbedömda flyktingsströmmar som också bidrar till en osäker prognos. Kommunen står inför stora utmaningar. Det är positivt att kommunen växer. Samtidigt innebär det investeringar i både verksamhet och infrastruktur. Befolkningsstruktur och nationella kvalitetskrav på verksamhet bidrar till kommunens kostnadsutveckling och påverkar möjligheter att finansiera utveckling inom vård, skola och omsorg. Osäkerhet i prognoser och ökande kostnader innebär tillsammans ett fortsatt behov av att effektivisera verksamheterna. Eventuella politiska satsningar utöver de som aviseras detta planeringsdirektiv kommer att övervägas längre fram i budgetprocessen, likaså hanteringen av öronmärkta medel och integrationsfonden. Ett slutligt ställningstagande avseende de ekonomiska ramarna kan göras först efter budgetpropositionen i september samt SKL:s skatteunderlagsprognos som förväntas i oktober. Ekonomiska ramar Bilaga 1 innehåller övergripande driftbudget 2017 med plan 2018-2019 samt förklaringar till de ändringar som skett i nämndernas ramar. Utgångspunkten för denna driftbudget är flerårsplanen 2017-2018 som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2015. Kommunens intäkter är beräknade på 33 566 invånare. Den gällande flerårsplanen för investeringar finns i bilaga 2. Investeringsbehoven i kommunen är fortsatt höga och därför fortsätter behoven av prioritering. Av övergripande plan med budget för 2016-2018 framgår det att avskrivningar under planperioden bör inte ta mer än tre procent av driftbudgeten. Detta innebär för perioden 2017-2019 att avskrivningarna inte ska uppgå till mer än ca 62 mnkr per år. Effekter av de investeringar som presenterades i flerårsplanen 2017-2018 inryms dock ej inom denna ram. Det behöver därför göras en prioritering av investeringsbehoven inför 2017. Det är investeringarnas nettoeffekt som är utgångspunkten i prioriteringsarbetet. Demografi Kommunen har sedan 2009 använt sig av en resursfördelningsmodell som ska ta hänsyn till volymförändringar inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Modellen bygger på en beräknad kostnad per individ i de olika verksamheterna och ska hantera volymförändringar mellan åren. Modellen utgår ifrån att den beslutade ram som gäller för innevarande år är korrekt. Den nu gällande resursfördelningsmodellen mellan kommunfullmäktige och bildningsnämnden bygger på samma princip som används gentemot de fristående verksamheterna. Det totala bidraget per barn/elev inom förskolan och grundskolan har delats upp i en grunddel, ett tilläggsbidrag som efter bedömning av elevhälsan fördelas till barn i behov av särskilt stöd samt en del för modersmålsundervisning. Gällande bidraget inom gymnasieskolan används ett viktat snittpris mellan kommunens gymnasieprogram och köpta platser. Vid beräkning av resurser för äldreomsorgen används de aktuella prislapparna i kostnadsutjämningsmodellen. I nedanstående tabell framgår prognostiserade volymökningar inom skola och äldreomsorg. Befolkningsprognosen utgår från SCB (mars 2016) och räknar på antalet individer för respektive ålderskategori.

13 (25) Kategori Budget 2016 Prognos 2017 Effekt (tkr) Prognos 2018 Prognos 2019 Förskola inkl. pedagogisk omsorg 1 688 1 761 7 134 1 790 1 806 Förskoleklass 386 376-531 421 439 Grundskola 1-6 2 429 2 472 2 909 2 473 2 544 Grundskola 7-9 1 204 1 238 2 590 1 271 1 276 Grundskola 4 019 4 087 4 968 4 164 4 259 Gymnasieskola* 1 199 1 273 1 499 1 297 1 318 Skola 6 906 7 121 13 601 7 251 7 383 65-79 år 5 495 5 645 2 673 5 781 5 861 80-89 år 1 738 1 707-3 430 1 717 1 725 90-w år 405 409 998 403 414 Äldreomsorg 7 638 7 760 241 7 901 8 000 TOTALT 14 544 14 882 13 841 15 152 15 383 * Beräknat antal elever som går på gymnasiet Personal I planeringsdirektivet avsätts medel för löneökningar motsvarande 3,0 procent 2017, 2018 och 2019. Lokaler Lokalkostnadsökningar som är hänförliga till investeringar i KFAB:s lokaler och är beslutade under 2015 och 2016 är inräknade i driftsbudgeten. Effekter av nya investeringsprojekt (från 2017) är inte inräknade i driftsbudgeten. För kostnadsökningar avseende lokaler som inte ägs av KFAB finns inga medel avsatta i driftsbudgeten. Övriga pris- och kostnadsökningar De låga inflationsförväntningarna medför att inga medel finns avsatta i planeringsdirektivet till generella pris- eller kostnadsökningar. Eventuella pris- och kostnadsökningar ska hanteras inom ram av nämnderna genom effektiviseringar.

14 (25) NÄMNDERNAS OCH BOLAGENS UNDERLAG FÖR ÖVERGRIPANDE PLAN MED BUDGET För beredningen av övergripande plan med budget 2017-2019 ges nämnder och bolag i särskilt beredningsuppdrag att senast den 29 augusti inkomma med underlag till kommunstyrelsen. Översyn av fördelning av resultatmål samt indikatorer Den 19 januari 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om det övergripande inriktningsdokumentet Tillväxt och välfärd Kommunplan 2015-2018. I kommunplanen anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Kommunplanen gäller för kommunkoncernen som helhet och ligger till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för nämndernas planer med budget och för ägardirektiven för de kommunala bolagen. I övergripande plan med budget 2016-2018 fastställde kommunfullmäktige vilka nämnder/bolag som ansvarar för respektive resultatmål. Nämnder och bolag kan i sitt underlag för övergripande plan med budget 2017-2019 föreslå justeringar avseende vilka av resultatmålen i kommunplanen som ska vara styrande för nämnden/bolaget. Grundprincipen är dock att fördelningen av resultatmålen ska ligga fast under hela mandatperioden. I övergripande plan med budget 2016-2018 fastställde kommunfullmäktige också indikatorer för uppföljning av resultatmålen i kommunplanen. Nämnder och bolag kan också föreslå justeringar avseende indikatorerna i sitt underlag för övergripande plan med budget 2017-2019. Även här är grundprincipen att indikatorerna ska ligga fast under hela mandatperioden. En årlig översyn ska dock göras med avseende på mätbarhet m.m. Syftet med indikatorerna är att de ska ligga till grund för de bedömningar som görs i delårsrapporter och årsredovisningar av om resultatmålen uppnåtts. Könsuppdelad statistik ska redovisas för indikatorerna så långt det är möjligt. Frågor som nämnder/bolag ska beakta i översynen av indikatorerna: 1. Svarar indikatorerna upp mot resultatmålet på ett bra sätt, så att måluppfyllelsen för resultatmålet sammantaget kan bedömas med utgångspunkt från utfallet för indikatorerna? 2. Kan någon indikator tas bort? Behöver någon indikator läggas till för att ge tillräckligt underlag för att bedöma måluppfyllelsen för resultatmålet? Antalet indikatorer bör vara så begränsat som möjligt för att inte uppföljningen ska ta för mycket resurser i anspråk. 3. Kan könsuppdelad statistik redovisas för indikatorerna? Kan utfallet för indikatorerna jämföras över tid och med andra kommuner? 4. Har det skett någon förändring vad avser indikatorernas mätbarhet? Har korrekt källa och uppföljningsperiodicitet angivits? I bilaga 5 framgår vilka nämnder/bolag som ansvarar för respektive resultatmål samt vilka indikatorer som fastställdes i övergripande plan med budget 2016-2018. Prioriteringar av investeringar Nämnderna uppdras att lämna förslag på prioriterade investeringsbehov utifrån nedanstående investeringskategorier. Nämnderna ska utgå från den gällande flerårsplanen och

15 (25) göra prioriteringar i denna. Totalt sett behöver investeringsvolymen minskas med ca 47 procent. Flerårsplanen finns i bilaga 2. Investeringskategorier I Katrineholms kommun klassificeras investeringar utifrån nedanstående sex kategorier. Indelningen ska spegla att olika typer av investeringar har olika effekt på driftsbudgeten. 1. Investeringar påkallade av skyldigheter och ålägganden Exempelvis ingår här tvingande myndighetsinvesteringar eller investeringar som av andra (säkerhets) skäl måste prioriteras, som exempelvis brandskydd, larm och liknande. 2. Investeringsbehov hos annan part Exempelvis hos KFAB för verksamhetens behov. Det innebär att investeringen inte aktiveras i kommunens balansräkning utan istället genererar en hyreskostnad för verksamheten. 3. Rationaliseringsinvesteringar Investeringar där investeringen kan hämtas hem, en så kallad payoff-effekt, som ska vara högst tre år. Redovisningskravet för sådana investeringar är att de ska åtföljas av en ekonomisk kalkyl som tydligt visar de ekonomiska konsekvenserna. 4. Övriga investeringar inklusive produktionsinvesteringar Här avses investeringar för verksamhetens behov, som inventarier och utrustning i verksamheten. Behov av IT-investeringar ingår i denna kategori och budgeteras i samråd med IT-kontoret. 5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur Här ingår kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur samt statliga regionala satsningar som i vissa fall kan behöva kompletteras med kommunala medel. 6. Exploatering/utvecklingsinvesteringar Exploateringsverksamheten har till syfte att främja utveckling och tillväxt i regionen. Kategorin avser investeringar i exploateringsområden. Dessa investeringar är i princip självfinansierade över tiden och har främst en likvidmässig påverkan i samband med utgiftsfinansieringen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda förvaltningar sammanställt en anvisning kring exploateringsprocessen som ska vara styrande för hanteringen inom detta område. Behov av nya upphandlingar Katrineholms kommun har sedan januari 2015 ett upphandlingssamarbete med Telge Inköp. Kommunens samtliga upphandlingar utförs av Telge Inköp. Det är därmed viktigt att i god tid planera för nya upphandlingar. För att utveckla den interna anskaffningsprocessen och för att förse Telge inköp med underlag för planering av nästkommande års upphandlingar, ges nämnderna i uppdrag att redovisa behov av nya upphandlingar inom sina verksamhetsområden.

16 (25) Bilaga 1: Övergripande driftsbudget 2017 med plan 2018-2019 Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse 2016 2017 2018 2019 Övergripande politisk ledning -9 955-9 955-9 955-9 955 Bildningsnämnden -775 865-794 213-794 213-794 213 Kommunstyrelsen -178 884-180 060-180 060-180 060 varav Kommuncentrala inkl KLC -69 778-69 082-69 082-69 082 varav Kommunledningsförvaltningen -75 242-76 616-76 616-76 616 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -27 864-28 362-28 362-28 362 varav Kommunstyrelsens medel till förfoga -6 000-6 000-6 000-6 000 Kultur- och turismnämnden -36 634-36 675-36 675-36 675 Bygg- och miljönämnd -508-508 -508-508 Service- och tekniknämnden -96 863-96 143-96 143-96 143 Socialnämnden -176 138-176 104-176 104-176 104 Viadidaktnämnden -52 950-52 868-52 868-52 868 Vård- och omsorgsnämnden -642 574-643 947-643 947-643 947 Räddningstjänsten VSR -26 838-27 355-27 355-27 355 Kompensation för ökade löner 0-18 700-53 342-92 403 Summa nämnder -1 997 209-2 036 527-2 071 169-2 110 230 Ökade kostnader lokaler -6 898-14 783-16 187-16 187 Löneuppräkning -18 700-28 442-29 295-30 174 Ofördelade löner överhäng 0-6 200-9 765-10 058 Drifteffekt av föreslagna investeringar 0-505 -555-555 Po-påslag och semesterlöneskuld 169 500 180 251 185 131 190 282 Pensioner -100 600-102 000-115 193-119 186 Intäkter Viadidakt Vingåker 9 882 9 526 9 526 9 526 Kapitalkostnadsintäkter 68 266 67 147 78 000 78 000 Avskrivningar -51 600-62 923-71 800-72 600 Skatteintäkter 1 378 225 1 457 718 1 533 519 1 600 994 Kommunalekonomisk utjämning 497 630 492 893 466 883 434 084 Kommunal fastighetsavgift 54 821 54 693 54 693 54 693 Schablonersättning för flyktingmottagande 8 000 8 000 8 000 8 000 Finansiering, utdelningar mm 10 664 10 964 10 964 10 964 Ökade statsbidrag enligt regeringsförslag, april 2016 31 000 31 000 31 000 Jobbcentrum -900 0 0 0 Summa finansiering 2 018 289 2 097 339 2 134 921 2 168 783 TOTALT med nytt utjämningssystem 21 080 60 812 63 752 58 553 Budgeterat resultat i % av skatter och utjäm 1,09% 3,03% 3,10% 2,80% GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19 307 20 053 20 551 20 898 Resurser för volymökning inom BIN 5 000 5 000

17 (25) Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt övergripande plan med budget 2016-2018 KF 2015-11-16 239 Övergripande politisk ledning 2016-9 955 Tekniska justeringar Aktuell ram 2017-9 955 varav Kommunfullmäktige -4 477 varav Revision -1 267 varav Överförmyndaren -4 156 varav Valnämnden -55 Bildningsnämnden 2016-775 865 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, 600 2016-4 362 Förändring av kapitalkostnader mellan 2015 och 2016-385 Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell -13 601 Aktuell ram 2017-794 213 Kommunstyrelsen 2016-178 884 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, 600 2015 49 Hyreskompensation div 200, 600 2016-196 Försäkringsfrågor -240 Samordning av integrationsfrågor -209 Personal- och uppdragsutbildning -892 Omföring av lönemedel -805 Förändring av kapitalkostnader mellan 2015 och 2016 1 117 Aktuell ram 2017-180 060 varav Kommuncentrala -56 518 varav Kommunledningsförvaltning -76 616 varav Samhällsbyggnadsförvaltning -28 362 varav KLC avskrivning -3 760 varav KLC internränta, ej driftskostnadspåverkande, se intäkt under posten kapitalkostnadsintäkter -8 804 varav Kommunstyrelsens medel till förfogande -6 000 Kultur- och turismnämnden 2016-36 634 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, 600 2016-77 Förändring av kapitalkostnader mellan 2015 och 2016 36 Aktuell ram 2017-36 675

18 (25) Bygg- och miljönämnden 2016-508 Tekniska justeringar Aktuell ram 2017-508 Service- och tekniknämnden 2016-96 863 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, 600 2015-368 Hyreskompensation div 200, 600 2016-534 Försäkringsfrågor 240 Omföring av lönemedel 805 Korrigering kapitalkostnader 2015/2016 611 Justeringar under den politiska beredningen driftskostnad för ljussättning av Djulö allé -34 Aktuell ram 2017-96 143 Socialnämnden 2016-176 138 Tekniska justeringar Korrigering kapitalkostnader 2015/2016 34 Aktuell ram 2017-176 104 Viadidaktnämnden 2016-52 950 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, 600 2015-216 Hyreskompensation div 200, 600 2016 212 Samordning av integrationsfrågor 209 Personal- och uppdragsutbildning 892 Korrigering kapitalkostnader 2015/2016-115 Jobbcentrum -900 Aktuell ram 2017-52 868 Vård- och omsorgsnämnden 2016-642 574 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, 600 2015 437 Hyreskompensation div 200, 600 2016-1 390 Korrigering kapitalkostnader 2015/2016-179 Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell -241 Aktuell ram 2017-643 947 Räddningstjänsten VSR 2016-26 838 Justeringar under den politiska beredningen Justering VSR -517 Aktuell ram 2017-27 355

19 (25) Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt övergripande plan med budget 2016-2018 KF 2015-11-16 239 FINANSIERING Ökade kostnader för lokaler -6 898 Ökade kostnader för verksamhetslokaler -7 884 Aktuellt budgeterat belopp 2017-14 783 Löneuppräkning -18 700 Löneöverhäng -6 200 Justeringar under den politiska beredningen Uppdaterat antagande om löneökning till 3,0 % -9 742 Aktuellt budgeterat belopp 2017-34 642 Drifteffekt av föreslagna investeringar 0 Drifteffekt av föreslagna investeringar -505 Aktuellt budgeterat belopp 2017-505 Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld 169 500 Uppdatering av underlaget 10 751 Aktuellt budgeterat belopp 2017 180 251 Pensioner -100 600 Effekt av uppdaterad prognos per 20151231. -1 400 Aktuellt budgeterat belopp 2017-102 000 Intäkter Viadidakt Vingåker 9 882 Uppdatering av underlaget -356 Aktuellt budgeterat belopp 2017 9 526 Kapitalkostnadsintäkter 68 266 Uppdatering av underlaget -1 119 Aktuellt budgeterat belopp 2017 67 147

20 (25) Avskrivningar -51 600 För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: 2015 års investeringar, vilka ännu inte är genomförda Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under 2016 Planerade investeringar under 2016 Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas utöver året och på det sättet sprids avskrivningskostnaderna. Tekniska justeringar Justering enligt flerårsplan -11 323 Aktuellt budgeterat belopp 2017-62 923 Skatteintäkter och utjämning 1 938 676 Effekt av uppdaterad skatteprognos. Skatteprognosen baseras på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) februari 2016 och 33 566 invånare. 74 628 Aktuellt budgeterat belopp 2017 2 013 304 Finansiering, utdelningar mm 10 664 Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan Tekniska justeringar Justering enligt flerårsplan 300 Aktuellt budgeterat belopp 2017 10 964 Ökade statsbidrag enligt regeringsförslag, april 2016 0 Justering enligt flerårsplan 31 000 Justeringar under den politiska beredningen 31 000 God ekonomisk hushållning 20 053 I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag.

21 (25) Bilaga 2: Investeringsplan 2017-2018 Nämnd Kategori Benämning 2017 2018 KS/KLF 5 Bredband 10 000 10 000 KS/KLF 4 Utbyggnad trådlösa nätverk 500 KS/KLF 4 Mobilt reservelverk 700 KS/KLF 4 Ny webbplats 800 Summa kommunledningsförvaltning 12 000 10 000 KS/SBF 1 Tillgänglighetsåtgärder 500 500 KS/SBF 1 Miljöinventeringar 250 400 KS/SBF 4 Tillgänglighetsanpassad trädgård 500 0 KS/SBF 4 Övriga investeringar 150 150 KS/SBF 4 Miljöåtgärder enligt miljöstrategiska rådet 150 150 KS/SBF 4 Fokusområde vatten 250 KS/SBF 4 Sjöreningsprojektet 1 500 KS/SBF 5 Drottninggatan 1 500 KS/SBF 5 Trädgårdsgatan-Floragatan-Fredsgatan 1 300 KS/SBF 5 Nollvisionsåtgärder 500 500 KS/SBF 5 Ny park på Norr (Park 2030) 1 000 KS/SBF 5 Värmbolsvägen-Dalvägen 1 200 KS/SBF 5 Stensättersgatan 600 KS/SBF 5 Hastighetssäkring övergångsställen 500 500 KS/SBF 5 Hastighetssäkring av områden 500 500 KS/SBF 5 Sveaparken 2 500 2 500 KS/SBF 5 Temaparker 1 000 1 000 KS/SBF 5 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 KS/SBF 5 Genomfarten 10 000 10 000 KS/SBF 5 Forssjö fritidsområde 1 000 KS/SBF 5 Lövåsen/Sandbäcken 1 000 1 000 KS/SBF 5 Stortorget 5 000 2 500 KS/SBF 5 Ny infart Djulöområdet 1 500 KS/SBF 5 Parkeringsstrategi 750 750 KS/SBF 5 Nya informationsplatser/skyltar 500 500 KS/SBF 5 Attraktiva gångstråk 500 500 KS/SBF 5 Järnvägsinfarterna 950 KS/SBF 5 Gator, övrigt 1 100 1 100 KS/SBF 5 Ljus i staden 1 000 1 000 KS/SBF 5 Belysning i parker 200 200 KS/SBF 5 Infart P-hus Norr 750 KS/SBF 5 GC-väg till Lokstallarna 750 KS/SBF 5 Aulaparken 700 KS/SBF 5 Belysning i centrum 500 500 KS/SBF 5 Hundparker 250 250 KS/SBF 5 Östermalmsgatan norra delen, CG-väg 500 KS/SBF 5 Arboretum 400 KS/SBF 5 Åtgärder enligt GC-plan 500 500 KS/SBF 5 GC-väg Vingåkersvägen Rönngatan 1 000 1 000

22 (25) Nämnd Kategori Benämning 2017 2018 KS/SBF 5 Åtgärderenligt Djulögruppen 500 500 KS/SBF 5 Cirkulationsplats Kungsg/Fredsgatan 2 500 KS/SBF 5 Cirkulationsplats Rv 52/ värmbolsvägen 4 000 KS/SBF 5 Köpmangatan gångfartsområde 1 200 KS/SBF 5 Sportcentrum åtgärder enl. framtidsgruppen 4 000 KS/SBF 6 Exploatering Lövåsen 5 000 5 000 KS/SBF 6 Exploatering Knorran 5 000 KS/SBF 6 Exploatering Nyköpingsvägen 2 000 summa Exploatering 7 000 10 000 summa samhällsbyggnadsförvaltning 47 100 52 350 Investeringsram Kommunstyrelsen 59 100 62 350 BIN 4 Förskola - reinvestering 680 680 BIN 4 Förskola - nyinvestering 500 1 000 BIN 4 Grundskola - reinvestering 1 800 1 800 BIN 4 Gymnasieskola - reinvestering 1 000 1 000 BIN 4 1:1 satsning år 1-9 7 400 9 400 BIN 4 Förvaltning centralt 750 500 BIN 4 Kulturskolan 240 240 BIN 4 Elevhälsan 75 75 BIN 4 Bibas (barn i behov av särskilt stöd) 150 150 BIN 4 Oförutsedda investeringar 500 500 Investeringsram Bildningsnämnden 13 095 15 345 VIAN 4 Databas elevadministration 250 VIAN 4 Teknisk utrustning för undervisning. Smartboard o projektor 100 100 VIAN 4 Maskinell utrustning till praktiska verksamheter 30 30 VIAN 4 Möbler 200 200 Investeringsram Viadidaktnämnden 580 330 KTN 4 Konstnärlig utsmyckning Stortorget 200 360 KTN 4 Konstnärlig utsmyckning 400 400 KTN 4 Konstinköp 300 300 KTN 4 inventarier Ängeln 300 300 KTN 4 Inventarier Konsthallen 100 100 KTN 4 Reinvest Perrongen 100 100 KTN 4 Kickbikeramp 250 KTN 4 RFID skolbibliotek 375 375 KTN 4 Koha (biblioteksdatasytem) 650 Investeringsram Kultur- och turismnämnden 2 675 1 935 STN 4 Arbetsmiljöåtgärder 200 200 STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar kost 500 500 STN 4 Arbetsmiljöåtgärder personalutrymmen 100 100 STN 4 Datastöd utveckling tillgänglighet 100 100 STN 4 Måltidsmiljö restauranger 200 200 STN 4 Storköksutrustning 2 500 2 500 STN 4 Städmaskiner 200 200 STN 4 Matbil, gasdriven 550

23 (25) Nämnd Kategori Benämning 2017 2018 STN 4 Elbil 300 STN 1 Växthuset, byte gödselblandare (Recyclering) lagkrav 50 STN 1 Växthuset, Returtank+pump+slangar (Recyclering) lagkrav 50 STN 4 Maskiner o fordon 5 910 1 930 STN 4 Drift och underhållsplan gata/park 250 STN 4 Konsekvens dagvattenpolicy 300 300 STN 4 Biologisk ogräsbekämpning 200 150 STN 4 Brobesiktningar och broåtgärder 375 300 STN 4 Kabelskåpsbyten elsäkerhetsåtgärd 500 500 STN 4 Motionsspår 600 600 STN 4 Inventering dokumentation elanläggningar STF 200 STN 4 Elsäkerhetsåtgärder 100 100 STN Växthuset, byte av växthusbord ebb och flod. Ingår i 4 Recyclering 300 300 STN 4 Växthuset bevattning sjövatten (filter pump) ny ledning 100 25 STN 4 Upprutning parker, lekplatser, parkutrustning 800 800 STN 4 Friluftsbad 100 50 STN 4 Byte av träd i gatu- och parkmark 300 300 STN 4 Automatbevattning park 100 100 STN 4 Upprustning grönytor 75 75 STN 4 Oförutsedda driftsinvesteringar gata/park 500 500 STN 4 Uppdatering av park och anläggningsprogrammet 100 STN 4 Fastighetsbesiktningar STF:s fastigheter 200 100 STN 4 Båt för vassröjning, brygg- och brounderhåll 100 STN 4 Övriga IP, upprustning fastigheter 600 600 STN 5 Upprustning av grusbelagda gc-vägar 200 200 STN 5 Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken 100 100 STN 5 Beläggningsytor 5 000 5 000 STN 5 Sköna Gertruds väg, Renstigen, Älgstigen m.m. 900 900 STN 5 LED-belysning 3 000 3 000 STN 5 Belysningsstolpar besiktning byte 800 800 STN 5 Byte kvicksilver miljöåtgärd energioptimering 200 200 STN 4 Oförutsedda driftsinvesteringar SPC 500 500 STN 4 Städmaskiner SPC 100 50 STN 4 Uppdatering bookingsystem/kassa, passagesystem SPC 100 STN 4 Sportutrustning SPC 800 800 STN 4 Backavallen upprustning läktare A-plan exteriört 3 500 1 400 STN Backavallen arbetsfordon (fyrhjuling, åkgräsklippare, 4 dressvagn, torvskärare m.m.) 100 STN 4 Backavallen utemiljö, belysning m.m. 200 100 STN 4 Backavallen traktor 500 STN 4 Backavallen, ishallen avbytarbås, kiosk, akustik 150 STN 4 Backavallen elbil med flak 150 STN 4 Sporthallen gymnastikhallen 100 100 STN 4 Backavallen utbyte av konstgräs 2 000

24 (25) Nämnd Kategori Benämning 2017 2018 STN 4 Vandrarhem, badrum 250 STN 4 Djulö camping servicebyggnad 5 000 STN 4 Djulö camping elstolpar 100 STN 4 Djulö camping incheckningsfil och infart 160 STN 4 Djulö camping stugor 150 150 STN 4 F1 Sporthallen flyttbara läktare Duveholmshallen A-B-C-hallen 3 000 0 STN 4 F1 Sporthallen fällbar läktare D och E-hallen 700 0 STN 4 F1 Sporthallen utveckling av nya sporter D-E hallen 1 000 STN 4 F2 Sporthallen inredning och teknik, entré 550 STN 4 F3 Backavallen ombyggnad garage ismaskin (Rolba bandyplan) 400 STN 4 F3 Backavallen ismaskin (Rolba bandyplan) 1 200 STN 4 F3 Backavallen pressläktare bandyplan 200 STN F5 Backavallen renovering och ventilation vaktmästarbyggnad 4 bandyplan 2 000 STN 4 F6 Backavallen konvertering kylsystem 13 000 STN 4 F6 Backavallen allaktivitetsanläggning 100 STN 4 F6 Backavallen sarg uterink 500 STN 4 F6 Backavallen avbytarbås och sekretariat rinken 500 STN 4 F7 Backavallen läktare konstgräset 500 STN 4 F8 Sporthallen ventilation tennishallen 500 STN 4 F8 Sporthallen energikonvertering tennishallen 2 000 Investeringsram Service- och tekniknämnden 61 670 28 830 SOCN 4 Upprustning HVB 100 50 SOCN 4 Anpassning av lokal till arbetsytor 100 80 SOCN 4 Upprustning Modulerna 40 40 SOCN 4 Ombyggnation MERCUR 40 0 SOCN 1 Arbetsmiljöinsatser SOCN 500 500 SOCN 4 Uppgradering av klientsystem 50 50 Investeringsram Socialnämnden 830 720 VON 1 Arbetsmiljöåtgärder 600 600 VON 1 Person-och taklyftar och rullstolar 200 200 VON 4 Sängar och madrasser 200 200 VON 4 Ny teknik 200 200 VON 1 Arbetstekniska hjälpmedel 150 150 VON 4 Möbler gemensamhetsutrymmen 500 500 VON 1 Diskdesinfektor 80 80 VON 4 Ny gruppbostad, inventarier 700 VON 4 Ny servicebostad, inventarier 700 VON 4 Ny teknik Resurscenter 50 VON 1 Inköp mobiltelefoner till TES 50 50 VON 4 Flytt av Skogsbrynet 700 Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden 4 130 1 980 Summa Total 142 080 111 490

25 (25) Bilaga 3: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR 2014 års öronmärkta medel välfärdsutmaningar 25 000 Extraordinära åtgärder flyktingkrisen 900 Tillväxtfrämjande åtgärder samhällsbyggnadsförvaltningen 1 000 Infrastruktur samhällsbyggnadsförvaltningen 1 400 Tillfällig resursförstärkning arbete med detaljplaner och bygglov 1 000 Tillfällig resursförstärkning till bl.a. ungdomsverksamhet kultur- och turismnämnden 500 Tillfällig resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden 2 000 Kvarstående medel 18 200 2015 års öronmärkta medel välfärdsutmaningar 8 000 Summa kvarstående medel välfärdsutmaningar 26 200 Integrationsfonden, belopp i tkr Ingående balans 2015-01-01 16 021 Beslut KS 2015-04-29 85 SOC -3 000 Beslut KS 2015-04-29 85 BIF -500 varav utbet till BIF -431 Tillförda medel 2015 3 070 Utbetalt till BIN t.o.m. sept 2015-6 668 Tillförda medel 2016 617 Återfört från BIF jan-feb 2016 1 086 Resurser för volymökning barn och elever bildningsnämnden 2016-5 000 Resurser för ökat antal ensamkommande barn och ungdomar socialnämnden 2016-1 000 Summa 4 695 Tillförda engångsmedel flyktingsituationen 23 129 Utbetalt till SOC tillfälliga medel 2015-1 779 Beslut KS 2016-03-23 40 VIAN sommarjobb 2016-1 700 Beslut KS 2016-03-23 41 BIN skolskjutsar 2016-1 000 Beslut KS 2016-03-23 42 VON arbetskläder 2016-4 000 Kvarstående engångsmedel flyktingsituationen 14 650 Totalt kvarstående medel integrationsfonden per 2016-04-15 19 345 Förslag till beslut Resurser för volymökning barn och elever bildningsnämnden 2017-5 000 Kvarstående medel integrationsfonden 14 345 RUR Enligt beslut i KF 2013-08-28 157 avsattes 17 000 tkr till resultatutjämningsreserven

Rapport Katrineholm 2030

2 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Vår handläggare Nabil Mouchi Ert datum Er beteckning Rapport Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt Inledning I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Vision 2025, Katrineholm Läge för liv & lust Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste dessa uppmärksammas och tas hänsyn till. En omvärldsanalys är en slags kartläggning som syftar till att göra bilden av omvärlden tydligare för organisationen. Genom omvärldsanalys ges en bild av förändringar i omvärlden som påverkar kommunen indirekt och indirekt. En omvärldsanalys visar också vad som påverkar möjligheterna att nå uppsatta mål. en tar kommunens tjänstemannaledning fram en omvärldsanalys. Rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt är tjänstemannaorganisationens bedömning av hur Katrineholm påverkas av övergripande trender. I år, liksom förra året, har utgångspunkten varit Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) identifierade trender som särskilt påverkar kommunens uppdrag och arbete. SKL har i sin rapport identifierat fem övergripande förändringskrafter och 15 trender som bedöms påverka det kommunala uppdraget mot år 2020. En ytterligare utmaning som har analyserats i årets rapport i årets rapport är flyktingsituationen. Varje förvaltning inom kommunen har diskuterat och analyserat de olika trenderna, för att värdera dessa samt se hur de kommer att påverkar Katrineholm och det kommunala uppdraget. Genomgående för Katrineholms kommun gäller att utveckling i form av urbanisering, globalisering och digitalisering har en inverkan på demografin som i sin tur ger effekter på de olika trenderna. Syftet med analysen är att ge en gemensam bild av framtiden och våra utmaningar. Rapporten ska kunna användas som ett kunskaps-, planerings-, och beslutsunderlag vid samhällsplanering. SKL:s trender med stor betydelse för Katrineholms kommun sammanfattas nedan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

3 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Förändrade krav på välfärden Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar för samhällsplaneringen. Ett generationsskifte är på gång på arbetsmarknaden, då rekordgenerationen ska ersättas av yngre personer. Invånarna har ökade och helt nya krav på välfärden. Konsekvenser Samhällets individualisering, tekniska utveckling och ökade informationsmängd gör att människor ställer nya krav på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. Redan nu ses nya krav på mer flexibla och individanpassade lösningar, användarvänlighet, ökad tillgänglighet och flexibilitet kombinerat med att förväntningarna på effektivitet och produktivitet ökar. Det ställs nya krav på respektive verksamhet och förväntningarna på den service som förvaltningarna kan erbjuda är större. Rättighetstrenden stärks med ett större krav på valfrihet och mer benägenhet att överklaga myndighetsbeslut. Vad gäller utbildningsområdet, ökar medvetenheten hos elever och föräldrarna. Det ställs högre krav från invånare och kunder på individanpassade och snabba lösningar. Kunderna kräver kortare beslutsvägar och snabbare handläggningstider. Övergripande trender som urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar demografin som i sin tur bidrar till förändrade krav på välfärden genom: Andelen äldre ökar i Sverige såväl som i nästan hela västvärlden då världens kvinnor fött färre barn de senaste 55 åren samtidigt som vi lever allt längre. Denna demografiska utveckling leder till en förändrad demografisk struktur och innebär både ekonomiska och strukturella utmaningar. Kulturella förändringar, ökad konkurrens om den yngre befolkningen och förändrade värderingar är exempel på viktiga konsekvenser som måste beaktas. Gruppen äldre kommer se annorlunda ut än gårdagens, exempel avseende utbildningsnivå, hälsa, krav på och behov av välfärdstjänster Samhällets individualisering, teknisk utveckling och ökad informationsmängd gör att människor ställer allt högre krav på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. Individens behov banar väg i allt högre utsträckning. Krav på tillgänglighet vill hitta information överallt och den ska vara enkel, andvändarvänlig och tilltalande. Det finns ett ökat behov av att leva upp till förväntningar, ha medborgarens fokus i centrum och vara villig att föra en dialog. Ökade krav på 24/7/365 Krav på ökad delaktighet och medskapande Krav på snabbare processer, från förslag till resultat, från fråga till svar Ökade förväntningar Kostnaden ökar för att upprätthålla och utveckla välfärden samtidigt som behov av tillväxtsatsningar finns för att nå målet om 40 000 invånare 2030. Med en KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

4 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning krympande ekonomi finns en risk om övervältning av ansvar och att serviceleverantörer begränsar uppdragen. Attraktiva lokaler. Verksamheterna ställer krav på flexibla och tillgängliga lokaler för att kunna nyttja dem mer effektivt och för att tillmötesgå medborgarnas behov. Tillgången till information ökar vilket kan leda till informationsövertag. Utmaningar Organisering och finansiering av den utvecklade välfärden är områden att arbeta vidare med, utifrån de nya kraven. En central frågeställning är hur kraven på flexibla och individanpassade lösningar, tillgänglighet och flexibilitet kan mötas kombinerat med att förväntningarna på effektivitet och produktivitet ökar. Inom omsorg och trygghet finns det en grupp medborgare barn, unga och föräldrar som är i behov av ett ökat stöd i ett tidigt skede. En komplex problematik kräver insatser från fler aktörer. Det kommer att finnas behov av att vägleda medborgare i deras olika val. Medborgarna är pålästa, men kan behöva stöd i att tolka informationen. Att föra dialog med medborgarna är viktigt. Det ställs krav på att den kommunala verksamheten bättre och medborgaren förväntar sig en högre kvalité, efterfrågan på att tjänster ska anpassas utifrån varje individ ökar. För att hantera detta utan att tillföra ekonomiska medel krävs att resurser nyttjas effektivt och med medborgarnas fokus. För att leva upp till förväntningarna behöver kommunen ha kännedom om vad invånarna och individerna vill ha. Nya sätt att föra dialog med medborgarna behöver utvecklas för att leva upp till medborgarnas förväntningar. Vidare behöver kravet om 24/7/365-service mötas. Här behöver kommunen nyttja de digitala möjligheterna. Satsningen på en hållbar digital infrastruktur blir betydande för kommunens utveckling, till exempel fortsatt utbyggnad av fiberbaserat bredband för en robust och öppen IT-miljö med medborgarens behov i centrum. Därigenom kan kommunen följa med i utvecklingen och inte bli låst av en hindrande struktur. Det skapar förutsättningar för att dra nytta av trenderna och till exempel möta kravet på 24/7/365 genom smart digitalisering. IT ska ses som en möjliggörare framåt och ett medel för att uppnå verksamheternas mål. Smart digitalisering i form av e-förvaltning kan ge bibehållen servicenivå utan ökade kostnader. Samtidigt måste kommunen hantera balansen mellan tillgängliga tjänster, digitala tjänster såsom e-tjänster och personlig kontakt. I takt med den digitala utvecklingen och att systemen blir alltmer intelligenta förutsätts kompetens för att nyttja systemen fullt ut. Ett sätt att skapa tillgängligare tjänster är att minska komplexiteten genom standardisering och att se till helheten, från politik till förvaltning. Idag blir teknikfrågan ofta den styrande parten istället för att verksamheterna och dess medarbetare styr själva. För att komma dit behöver vi utveckla hur medarbetarna ser på, och förhåller sig till teknik. E-förvaltning är en pågående process för att möta KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

5 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning samhällsutvecklingen så istället för att marginalisera e-förvaltning till en IT-fråga bör den bli en integrerad del av den strategiska verksamhetsplaneringen. För att mildra konsekvenserna, t.ex. risken för ineffektivt nyttjande av kommunens lokaler, oattraktiva lokaler samt ökade lokalkostnader behövs en tydlig lokalstrategi som bidrar till ett effektivt lokalutnyttjande samtidigt som lokalerna blir attraktiva utifrån verksamheternas ändamål och för medborgarna. En bra lokalstrategi skapar möjlighet till att förändra lokalerna utifrån den demografiska utvecklingen samtidigt som det skapar förutsättningar att använda lokalerna till fler ändamål och vid olika tider på dygnet. En viktig del av strategin är att tänka långsiktigt och flexibelt vid nyproduktion och ombyggnation, tex. en genomtänkt IT- och miljöteknik för att verksamheterna ska nå sina mål idag och i framtiden. Generationsskifte och ökad brist på chefer Rekordgenerationen, som satt ett stort avtryck på samhället, har börjat gå i pension. Ett generationsskifte påverkar samhället på många sätt. Den yngre generationen med andra värderingar tar över, värderingar som präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering. De unga vuxna är rörliga i sina värderingar och beteenden. Ur ett internt perspektiv kommer en matchningsproblematik att uppstå inom kommunen, med anledning av generationsskiftet. Arbetsgivarna ställer höga krav, samtidigt som fler ungdomar går ut skolan med icke fullständiga betyg. Med anledning av stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn. Framförallt förutspås det blir brist på chefer. Generationsskiftet och lägre intresse hos unga att vara chefer leder till en brist på chefer. Unga vill i större utsträckning bli specialister eller experter och talar hellre om personlig utveckling än om karriär. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare. Många chefer, både i den privata och i den offentliga sektorn, känner att kraven på dem har ökat. Konsekvenser Att trenden existerar kan bland annat ses genom att grupper i samhället inte är homogena. I Katrineholms kommun konstateras också ett färre antal sökande till utannonserade chefstjänster och svårighet att rekrytera chefer med rätt kompetensprofil. Chefer stannar inte lika länge på samma uppdrag och det förekommer en stor inpendling av chefer till kommunen. Övergripande trender som urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar demografin som i sin tur bidrar till generationsskifte och ökat brist på chefer genom: Kompetensgap när överlappningar inte är möjlig Ökat behov av stöd till chefer och medarbetare då omsättningen är hög och därmed få som kan föra över kunskap Högre omsättning på personal då det finns ett högre utbud av tjänster samtidigt som det finns brist på kompsetens. Det uppstår en matchningsproblematik då kompetensbehovet inte matchar utbudet av tillgänglig arbetskraft. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

6 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Utmaningar Den nya generationen är individualister i större utsträckning, som värderar personliga relationer- och det unika i bland annat arbetslivet högt. Nya former i arbetet är viktigt att hitta, då det inte längre fungerar med vi gör som vi alltid gjort. Förändrade värderingar är främst en konsekvens av att nya generationer tar över, utmaningen blir att hantera och ta hänsyn till den värdeförskjutning som ses i samhället. Den ökade polariseringen i samhället gör att fler ungdomar har svårt att få jobb. Integrationen är av stor vikt för att motverka matchningsproblematiken och polarisering på arbetsmarknaden. Näringslivets och kommunens tillgång till rätt kompetens och arbetskraft är viktig. Goda kommunikationer är av fortsatt vikt för en större arbetsmarknadsregion. För att kunna hantera trenden kan också ett utökat samarbetet med universiteten vara betydelsefullt. Att möta de ungas behov, ställer krav på kommunen att leva upp till förväntningarna och klara personalförsörjningen. Kommunen är inte självförsörjande vad gäller kompetens och arbetskraft. En stor utmaning framåt är hur kommunen klarar personalförsörjningen. Katrineholms kommun måste alltid sträva efter att ha en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov. Möjlighet till individuell kompetensutveckling samt tillvaratagande av befintlig kompetens är viktiga faktorer för att göra kommunen till en attraktiv arbetsplats. Idag är det lokala globalt, system är mer komplexa och påverkar oberoende av fysisk distans. Länder, regioner och städer konkurrerar i allt större utsträckning om var människor ska bo, arbeta, investera och turista. Tillgång till kunskap och rätt kompetens blir avgörande för den regionala och lokala utvecklingen. Katrineholm liksom den kommunala organisationen står inför stora utmaningar inom personal- och kompetensförsörjningsområdet de kommande åren. Kommunen kommer att påverkas av demografiska förändringar, generationsskifte och konkurrensen om kunskap och rätt kompetens. För att möta denna situation krävs dels effektiviseringar och att kommunen ligger i framkant vad gäller nya arbetsmetoder och arbetssätt. För att mildra konsekvenserna behöver kommunen arbeta för att behålla och attrahera kompetens. En tydlig kompetensförsörjningsstrategi behövs för ett systematiskt arbete och hållbart resultat. En ökad rörlighet i den kommunala organisationen kräver en tydlig ledning och styrning för att nå uppsatta mål. Ökad urbanisering Majoriteten av jordens befolkning lever sedan år 2008 i städer. Det är framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets-/högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Ungdomar söker sig till städer i allt större utsträckning. En generell trend är också att ungdomar flyttar till studieorter och att endast en minoritet flyttar tillbaka till sina hemkommuner efter studierna. Konsekvenser Invånarantalet i Katrineholms kommun uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till 33 462 personer, varav 16 735 kvinnor och 16 727 män. Det innebär en ökning med 338 personer från föregående årsskifte. Sedan 2007 har det i princip varit en årlig KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

7 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning befolkningstillväxt. Antalet inflyttade under 2015 uppgick till 1 737 personer och utflyttade till 1 556 personer. Det innebär ett inflyttningsöverskott på 181 personer. Övergripande trender som urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar demografin genom: Utflyttning av ungdomar samtidigt som Katrineholms läge kan attrahera nya boende, besökare och företag Ökad konkurrens om befolkning och arbetskraft Eventuell förändrad regionbildning då rörligheten ökar Utmaningar I städerna samlas procentuellt fler kvinnor, fler med hög utbildning och fler unga. Den generella trenden att endast en minoritet av ungdomarna återvänder till sina kommuner efter studier, kräver att kommunen visar upp sina kvalitéer Katrineholm, Sveriges Lustgård med Läge för Liv och Lust. Katrineholms kommun upplever generellt en tilltagande befolkningsmängd i stadskärnan. Kommunen har som mål att bli 40 000 invånare år 2030. Det ställer bland annat krav på framförhållning vad gäller planering av bostäder. En utmaning blir därmed att få näringslivsutvecklingen att spegla den utbildade befolkningen för att motivera till inflyttning och återflytt efter universitetsstudier. Bristen på högutbildad arbetskraft identifieras av många företagare som en hämmande faktor för tillväxt. Katrineholm är en del av Stockholmsregionen, vilket skapar möjligheter. För att dra nytta av detta krävs att Katrineholm genom tillgänglighet och god infrastruktur skapar förutsättningar för företag att vilja etablera sig i kommunen. En utmaning som snabbt växande kommuner med en stark urbanisering står inför är segregation och heterogenitet, vilket i sin tur kan leda till olika kulturvanor. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för ett kulturutbud som kan vara ett alternativ till storstadens dito. För att mildra konsekvenserna behöver platsen tillgodose bra välfärdstjänster och kommunen behöver leva upp till varumärket Sveriges Lustgård för att vara en attraktiv plats för boende, besökare och företag. Storytelling, paketering, närproducerat, slow travel, evenemang och kreativa näringar är branschbegrepp som flera kommuner har i sina verksamheter för destinationsutveckling. Trender som påverkar kommunens beslutsfattande, resvanor och beteenden är bland annat: Youniverse - kunden i centrum Status keepers - olika sätt att identifiera sig med varumärken Local love- större engagemang för det lokala Helpfull vår tolerans att vänta på saker har sjunkit till noll, vi vill ha det och vi vill ha det nu Human brands det mänskliga varumärket är viktigt och det ska vara äkta KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

8 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter De ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt mellan befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Sedan år 1980 har inkomstskillnaderna i Sverige och skillnaderna i människors levnadsförutsättningar ökat. Konsekvenser I Katrineholms kommun finns en ökad andel nysvenskar med annan kultur, vilket kan bidra till skillnader i levnadsförutsättningar. I kommunen kan en viss segregation urskiljas, då vissa bostadsområden är mer invandringstäta än andra. Under år 2012 fanns det 6 447 barn i Katrineholm varav 1 234 var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Det utgör en andel på 19,1 procent barn. Det innebär att 5 av 100 barn i Katrineholm växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll under hela eller delar av sin barndom idag. Övergripande trender som urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar demografin som i sin tur bidrar därmed polarisering genom: Ökade krav på digital delaktighet då allt fler tjänster digitaliseras Om polarisering som trend inte mattas av kan följden bli ökad otrygghet, minskad samhörighet, minskade kontaktytor, ökad brottslighet, ökat missbruk, sämre social rörlighet och att platsens attraktivitet minskar Segregation, mindre sammanhållning, grupperingar och vi och dem vilket leder till ökad upplevelse av oro, känsla av otrygghet, utanförskap som i sin tur utgör grund för kriminalitet samt våldsbejakande extreism. Kostnaden ökar för att upprätthålla och utveckla välfärden samtidigt som behov av förebyggande arbete ökar för en attraktiv kommun och för att nå tillväxtmålet om 40 000 invånare 2030. Med en krympande ekonomi och resursbrist finns en risk om övervältning av ansvar och att serviceleverantörer begränsar uppdragen. Utmaningar För att motverka den ökade polariseringen av inkomster, hälsa och åsikter, ställs höga krav på integrationsarbetet som blir en förutsättning för att minska polariseringen, öka den sociala rörligheten och utveckla sammanhållningen i Katrineholm. Ett gott mottagande och en ökad integration bidrar på ett positivt sätt till kommunens utveckling, tillväxt och välfärd. Ett samhälle med god integration måste ses som en tillgång för idérikedom, inspiration och tillväxt där alla medborgare kan påverka sina liv och kan bidra till sin stads utveckling. Beslut som tas inom kommunen måste kommuniceras på ett bra sätt, för att ge en ökad förståelse vid olika satsningar. Detta kan också minska polarisering och stärka sammanhållningen i Katrineholm. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

9 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning I avsikt att möta trenden och kunna hantera den, behöver modeller utvecklas för att fördela stödet till dem som behöver det. En förutsägbarhet och likabehandling måste skapas, som genomsyrar allt socialt arbete. Det kommer att bli allt större skillnader mellan barnfamiljer. För att främja integrationen behöver samhällsbyggnadsförvaltningen planera för blandad bebyggelse och också se om insatser kan behövas i vissa områden, såsom ljussättning i otrygga delar av kommunen. Vad gäller kulturen, bör detta kunna erbjudas i hela kommunen. Det heterogena samhället ger olika förutsättningar för kulturvanor, då utbildningsnivå befrämjar ett aktivt kulturliv mer än inkomster och klass. Insatser för att förebygga att kulturutbudet endast blir en fråga för personer med utbildningsbakgrund bör förebyggas. Polariseringen i samhället ökar varför en viktig utmaning är att arbeta för att öka den sociala rörligheten och hållbarheten i ett samhälle med allt större skillnader. För att mildra konsekvenserna av polarinsering, segregation och utanförskap bör kommunen och det kommunala bostadsbolaget samt andra fastighetsägare fortsätta samverkan för att skapa attraktiva bostäder i alla delar av kommunen. Forskningen visar att segregation inom boende och utbildning förstärker varandra. Om polarisering som trend inte mattas av kan följden bli ökad otrygghet, minskad samhörighet, minskade kontaktytor, ökad brottslighet, ökat missbruk, sämre social rörlighet och att platsens attraktivitet minskar. Inom socialförvaltningens verksamhetsområde har det uppmärksammats att en ökad andel av invånarna lider av sociala hinder samt att ungdomarna har en förändrad attityd till droger. Detta kräver mer förebyggande arbete som är riktad till riskbruk och effektivare insatser till samsjuka som har sociala hinder kombinerat med ett missbruk eller som har haft ett tidigare missbruk Områden präglade av segregationen är en miljö som ofta upplevs och anses som otrygg. Social oro kan lätt skapas i dessa områden. Kommunen och polisen ska fortsätta med samverkansavtalet och arbeta förebyggande och förtroendeskapande inom dessa områden. Det finns annars en ökad risk för kriminalitet i tidig ålder och därmed risk att befästa ett utanförskap. Idag ses också att våldbejakande extremism har sina rötter i dessa typer av områden med hög grad av segregation och ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. Upplevelsen av otrygghet på offentliga platser som ex badhus och bibliotek är en trend som funnits i andra delar av landet men som nu även finns i Katrineholm. Ökad otrygghet kan på sikt skada kommunens varumärke som trygg och säker kommun som är en beståndsdel för ett attraktivt Katrineholm. Förutom polisen, ska kommunen samverka med alla aktörer inom kommunens geografiska område som kan bidra till ett tryggare samhälle. Ständigt uppkopplade medborgare med nya förväntningar Tillgången till internet påverkar livsstil, umgänge och kunskapssökande. En ständig uppkoppling till internet kommer att vara en naturlig del av livet för nästan alla KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

10 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan man kommunicera med allt och alla om allt. Konsekvenser Invånarnas engagemang växer kring sakfrågor och vi ser fler snabba reaktioner mot beslut och system. Idag ses att medborgarna är mer pålästa och elever har alltmer verktyg när de kommer till skolan samt fler önskemål om digitala tjänster. Inom arbetslivet ses att distansarbetet blir allt vanligare. Kravet på snabbare uppkoppling har ökat och på kommunen ställs kravet på ökad tillgänglighet med personlig kontakt. Övergripande trender som urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar det kommunala uppdraget genom att allt fler medborgare är ständigt uppkopplade: Ökad sårbarhet då allt fler tjänster bygger på och är beroende av digital teknik Informationssäkerheten blir allt mer betydande för att värna intigriteten. Utmaningen är att både satsa på säkerhet och digital utveckling för bra och säkra välfärdstjänster. Krav på en infrastruktur och utbyggnad av fiberbaserat bredband med medborgarens behov i centrum Krav på smart digitalisering i form av e-förvaltning för att tillmötesgå medborgarnas behov. Det kräver intelligent teknik då tekniken i allt högre utsträckning är styrande. Utmaningar Utvecklingen går mot större krav på individuell påverkan och valfrihet. Utmaningen och möjligheten är att utveckla bra former för delaktighet och inflytande. Kommunens verksamheter kommer att bli mer transperenta genom medborgarnas ökade insyn i vad kommunen gör. Detta kan också leda till ett större medborgarengagemang och önskemål om fler möjligheter att påverka. I och med medborgarnas ökade engagemang kring sakfrågor, kommer verksamheter och enskilda att bli utvärderade och ifrågasatta i större utsträckning än tidigare. En utmaning för kommunen är att utveckla dialogen med medborgarna på olika nivåer. Digitala kommunikationsvägar behöver skapas för att möta invånarnas förväntningar och också nyttja tekniken. Fler medborgare känner sig tryggare att kommunicera via forum eller chatt än vid fysiska möten. Det blir viktigt att arbeta för att minska den digitala klyftan, så att så många som möjligt har en digital grundkompetens och kan delta på samma villkor i samhället. Ständigt uppkopplade medborgare med nya förväntningar kommer att kräva ett stabilt internet, ett utbyggt trådlöst nätverk. Ett behov av erbjudande av fler 24/7/365- tjänster från kommunens sida uppkommer. Yrkeskategorier som exempelvis lärare har behov av kompetensutveckling. Inom skolan behöver också undervisningen anpassas. Skolan måste ligga i framkant i denna fråga, inte minst med tanke på de barn som inte har möjlighet att skaffa utrustning själva. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

11 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning För att mildra konsekvenserna behövs en god infrastruktur och en fortsatt utbyggnad av fiberbaserat bredband med medborgarens behov i centrum Smart digitalisering för bibehållen servicenivå utan ökade kostnader i form av e- förvaltning för att tillmötesgå medborgarnas behov. En modern och effektiv övergripande IT-arkitektur behöver utarbetas, där antalet system och kopplingar mellan dessa ses över. En komplex IT-miljö påverkar ekonomin då ett ökat antal verksamhetssystem är kostnadsdrivande. Även ur ett säkerhetsperspektiv blir en standardiserad och sammanslagen miljö mindre komplex då angreppsytan minskar, den blir dessutom mer flexibel då det blir enklare att genomföra förändringar och skapa integrationer mellan system. I takt med den digitala utvecklingen och att systemen blir mer allt intelligenta förutsätts kompetens för att nyttja systemen fullt ut. Ett sätt att skapa tillgängligare tjänster är att minska komplexiteten genom standardisering och att se kommens helhetsbehov. Med rätt utformade e-tjänster kan och vill privatpersoner och företag göra en del av jobbet som idag belastar offentlig verksamhet. Genom e-tjänster kan stora manuella arbeten rationaliseras bort, då indata levereras digitalt direkt till aktuella verksamhetssystem. För att kunna skapa meningsfulla e-tjänster behöver dessa system integreras med varandra och utbyta information sinsemellan. Det förutsätter gemensamma principer för hur system ska prata med varandra. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallat Big Data. Detta innebär en omvälvande förändring för vårt sätt att förstå världen. Statistik och matematiska modeller är i allt högre grad en del i vårt beslutsfattande. Tekniken och vad den kan åstadkomma förbättras ständigt. Det som tidigare gjordes manuellt har ersatts av datorer och system. Tekniken och systemen har blivit intelligenta med inbyggd logik, som lär sig över tiden och kan hitta egna svar på frågor och problem. Detta gör system, processer och infrastrukturer mer produktiva, lyhörda och mottagliga. Vi kan genomföra snabbare kalkyler, analysera större mängder data, skapa intelligentare system och en flexiblare infrastruktur. Detta gör oss bättre rustade att förutse och förhålla oss till förändring. Konsekvenser I Katrineholms kommun har jämförelser mellan verksamheter, utifrån nyckeltal och undersökningar, ökat. Det finns också ökade krav på att leverera statistik och mer tid går till dokumentation i olika ärenden. Övergripande trender som urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar det kommunala uppdraget genom att möjligheten till databaserat beslutfattande: Ökad sårbarhet då allt fler tjänster bygger på och är beroende av digital teknik Informationssäkerheten blir allt mer betydande för att värna intigriteten. Utmaningen är att både satsa på säkerhet och digital utveckling för bra välfärdstjänster. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

12 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Krav på en infrastruktur och utbyggnad av fiberbaserat bredband med medborgarens behov i centrum Krav på smart digitalisering i form av e-förvaltning för att tillmötesgå medborgarnas behov. Det kräver intelligent teknik då tekniken i allt högre utsträckning är styrande. Utvecklingen möjliggör automatiserade beslut Analyskompetens för att dra nytta av datalagrad information Utmaningar Större delen av medborgarna är bundna till digital kommunikation av olika slag, både i arbetet och på fritiden. Allt pekar också på att mängden data som överförs ökar i framtiden. God nätverkstillgång och stabilitet i systemen blir framåt därför en fråga om attraktivitet och säkerhet. Trenden bidrar också till att tillgängligheten till data blir bättre och ställer krav på kommunala verksamheter att kunna analysera statistik på ett korrekt sätt. Det ställs ökade krav från medborgarna på effektiva och snabbare information och beslut. Trenden kräver därmed bättre integrationer, bättre systemöverblick, systemkarta. För att mildra konsekvenserna bör kommunen utvärdera möjligheterna och förutsättningarna med införandet av ett verktyg för dataanalys för statistik och uppföljning vid politiska och verksamhetsorienterade beslut. Kommunen behöver utarbeta en metod att med dataanalysens hjälp jämföra vår verksamhet med andra kommuner och organisationer Statistik och matematiska modeller kopplade till Big Data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden och skapar goda förutsättningar för en utökad analys inför beslutsfattande. Det går att tidigt urskilja trender som ger värdefulla insikter och en pålitlig grund för korrekta prognoser. Det gäller såväl samhällets utveckling inom olika områden som för den interna effektiviteten. I en kommun finns runt 800 olika processer. Styrning och uppföljning av dessa på ett effektivt och samlat sätt är utmanande. Med hjälp av tekniken kan vi sammanföra information från många källor och därmed utveckla styrningen så att beslut fattas utifrån rätt grunder. Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Allt högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven. Många av de traditionella gemenskaperna som exempelvis religion, släkt och hemorten har försvagats. Identitet blir viktig för såväl individer som organisationer. Konsekvenser I verksamheter är det möjligt att se att individen står i centrum på ett annat sätt än tidigare och att jaget blir allt starkare. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

13 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Utmaningar Flera av Sveriges kommuner vill växa. Konkurrensen mellan platserna i världen ökar. Katrineholms kommun konkurrerar mer och mer med andra kommuner om bland annat näringslivsetableringar och invånare. Vikten av en identitet innebär att ett starkt varumärke därmed blir allt viktigare för kommunen. Att uppmärksamma positiva händelser och strategiska satsningar inom kommunen blir än mer betydelsefullt. Att få stolta kommuninvånare som är goda ambassadörer för kommunen är oerhört viktigt för fortsatt tillväxt. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn är ofta en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker idag framförallt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. Små och medelstora företag behöver lokal förankring. Konsekvenser I kommunen är det möjligt att se att näringslivet engagerar sig lokalt och att det blir fler små utförare av välfärdstjänster. Dialogen med de lokala företagen blir bättre och sker mer frekvent. Det finns ett ökat intresse för samverkan. Utmaningar Samverkan mellan aktörer inom ideell, privat och kommunal sektor blir allt viktigare för att skapa en positiv tillväxt. Att kommunen samverkar med ideella krafter kring skola, gräsklippning och så vidare kan komma att krävas för att uppnå det kommunala uppdraget i framtiden. Ett ökat intresse för samverkan från näringslivsaktörer och ideella aktörer ställer krav på tydlighet i dialogprocesser och en tillgänglig offentlig organisation. Ett behov av förvaltningsöverskridande samarbete vad gäller näringslivsfrågor föreligger. Fler utförare av offentliga tjänster innebär större krav på uppföljningar från kommunen, då rollen som leverantör av välfärdstjänster förändras till beställare av dessa. En ökad flexibilitet samt snabbare hantering och beslut i processer krävs för större lokal förankring och etablering. Mindre byråkrati. Flyktingsituationen Övergripande trender som urbanisering, globalisering och digitalisering påverkar det kommunala uppdraget genom att människor är allt mer rörliga och maktfaktorer som politiska beslut får allt mer direkt påverkan på Katrineholm. Ett exempel är flyktingsströmmen 2015 som snabbt kom att påverka villkoren för kommunen. I Migrationsverkets februariprognos ges en bedömning avseende antal personer som förväntas söka asyl i Sverige under 2017. Här redogörs för tre tänkbara scenarion som bygger på presumtiva händelser i vår omvärld. Alternativ 1: 105 000 asylsökande, alternativ 2: 75 000 asylsökande samt alternativ 3: 55 000. Oavsett alternativ kommer KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

14 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning dessa personer att omfattas av en asylprocess som resulterar i antingen beslut om uppehållstillstånd eller avslag. En ny lag om bosättning trädde i kraft den 1 mars 2016. Den innebär i korthet att alla kommuner ska ta ett gemensamt ansvar för bosättning. Med nyanlända menas här personer som beviljats uppehållstillstånd. För närvarande är handläggningstiden för uppehållstillstånd cirka 1,5 år, men handläggningstiden kan enligt uppgift från Migrationsverket i april 2016 komma att kortas framöver. Personer som fått beslut om uppehållstillstånd kommer att anvisas till kommuner utifrån en fördelningsnyckel. De övergripande kriterierna är arbetsmarknad, befolkningsmängd och sammantaget mottagande. Under 2016 ska 40 personer anvisas till Katrineholm enligt beslut. Antalet för 2017 kommer att meddelas senare under 2016. Antalet personer som kommer att behöva en bosättning i en kommun kommer att öka betydligt under kommande år. Mot bakgrunden att drygt 160 000 personer sökte asyl i Sverige under 2015, där tyngdpunkten på inflödet var koncentrerat till september december, och med en uppskattad handläggningstid på 1,5 år är det rimligt att utgå från att anvisningarna kommer att bli en utmaning för Katrineholms kommun under 2017, bland annat med tanke på rådande bostadsbrist. Om Migrationsverkets handläggningstider kortas kan detta bli märkbart redan under 2016. Konsekvenser Ökat krav på mottagande från Migrationsverket. Den hotbild som uppkommit på senare tid mot exempelvis hem för flyktingar och ensamkommande barn skapar behov av skydd samtidigt som hotbilden bidrar till otrygghet. Utmaning Flyktingsituationen för med sig nya utmaningar och kommer att påverka Katrineholm som plats och som organisation. Kommunen behöver arbeta för öka framhållningen när det gäller både verksamheternas åtaganden och bostadssituationen. För att mildra konsekvenserna utan att öka kommunens kostnader behövs ökat ideellt engagemang, fler initiativ från privatpersoner, initiativ från ideella föreningar och fler arrangemang som är öppna för allmänheten. En utmaning i sig är att prognoser och bedömningar inte lyckats förutse det som senare inträffat i praktiken. En ytterligare utmaning är förmedla möjligheterna som detta kan innebära om situationen hanteras på ett bra sätt, dvs. hur kommunen kan tillgodogöra sig anvisade personers erfarenheter, kunskaper mm för att bidra till Katrineholms utveckling. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

15 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Katrineholm i siffror Invånarantalet i Katrineholms kommun uppgick vid årsskiftet till 33 462 personer, varav 16 735 kvinnor och 16 727 män. Det innebär en ökning med 338 personer från föregående årsskifte och en kontinuerlig befolkningstillväxt sedan 2007. Befolkningsutveckling Katrineholms kommun 1995-2015 34000 33500 33000 32500 32000 31500 31000 Under 2015 har det fötts 404 barn. Detta är något färre än föregående år. De tre sista åren har dock födelsetalen legat högre än tidigare år under den senaste 10- årsperioden. Antalet döda uppgick under 2015 till 399 personer vilket ligger inom det högre spannet. Födelsenettot för 2015 är således 5 personer. Antalet inflyttade under 2015 uppgick till 1 737 personer och utflyttade till 1 556 personer. Det innebär ett inflyttningsöverskott på 181 personer. Befolkningen i Katrineholm fördelad på landsbygd, tätorter och centralort 2006, 2010, 2013, 2015 Kommundel 2006-12-31 2010-12-31 2013-12-31 2015-12-31 Landsbygd 6 050 5 871 5 779 5 774 Bie 550 525 518 507 Björkvik 513 492 462 435 Forssjö 525 536 524 523 Sköldinge 637 602 603 606 Strångsjö 343 348 320 336 Valla 1 552 1 507 1 493 1 476 Äsköping 376 342 338 326 Katrineholm 21 445 22 172 22 845 23 441 Restförda 38 33 48 38 Generellt så har centralorten en ökande befolkning medan övriga delar av kommunen har under den aktuella perioden en minskande eller stagnerande befolkning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

16 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning Befolkningen i Katrineholms kommun 2015 indelad i åldersgrupper 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1956 3897 4019 3861 Notera att första åldergruppen endast innehåller fem årsklasser. De åldersklasser som har det högsta antalet personer är 15 24, 45 54, 55-64 och 65-74 vilket delvis kan förklaras av att det finns stora födelsekullar under dessa födelseperioder. Antal barn och ungdomar i åldrarna 6 19 år vid årsskiftet 2015/2016 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 376 395 417 365 410 395 382 401 381 377 407 387 373 375 Antalet barn och ungdomar i åldern 6 19 år uppgick till 5 441 vid årsskiftet 2015/20156 med fördelningen enligt ovan. 3658 Medelåldern i Katrineholm är 42,6 år (43,8 år för kvinnor och 41,4 år för män) Jämfört med riket har Katrineholms kommun lägre andel av befolkningen inom åldersklasserna 25-45 år och något högre andel inom åldersklasserna från 55 år och uppåt. Medelåldern i Katrineholm 2015 var 42,6 år (43,7 år för kvinnor och 41,5 år för män) vilket ligger något över rikets medelålder som var 41,2 år (42,2 för kvinnor och 40,3 för män). 4332 4211 4150 2265 0-4 5-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85+ 1113 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

17 (20) Datum 2016-04-18 Vår beteckning I jämförelse med riket så är andelen i åldersklasserna 25-34 och 35-44 något lägre i Katrineholm. Däremot för ålderklasserna från 55 år och uppåt är andelen för Katrineholm något högre relativt riket. In och utflyttning Katrineholms kommun övriga kommuner i länet under 2014 Kommun Inflyttning Utflyttning Vingåker 304 177 Gnesta <10 - Nyköping 53 109 Oxelösund <10 14 Eskilstuna 165 77 Strängnäs 16 19 Trosa <10 <10 Inom länet men över kommungräns har Katrineholm den största flyttrelationen med Vingåker följd av Eskilstuna. Inflyttningen från båda kommunerna är markant större än utflyttningen till dessa kommuner. Nyköping har tillsammans med Strängnäs (dock i en mindre omfattning) fler inflyttare från Katrineholm än utflyttare till Katrineholm. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se