NDB trollformeln till regionala kulturskatter

Relevanta dokument
Nordiska arkivdagar. Forskarnas röst och digitalt material

Från samkatalog till metadatalager

Sammanfattning. 1. Inledning

NATIONALBIBLIOTEKETS STRATEGI FÖR PERIODEN

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten

Bevaring för dagens och morgondagens behov

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Statens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas

Verksamhetsberättelse 2011

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

egrunder -utbildning i Helsingfors, Åbo och Vasa

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Roll- och ansvarsfördelning

Digital dokumenthantering för ABM II:1

Nationens skatter tillgängliga för alla. tjänsterna i spetsen. Nationalbibliotekets strategi

Arkivlänet Västernorrland

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Digikult, Göteborg Digisam Johanna Berg

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

Helsingfors universitets bibliotek 1

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

Råd för hantering av elektroniska handlingar vid Lunds universitet. Datum Författare Version Anne Lamér 1.0

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version

Tritonia Tritonia Pentonia från tre 'll fem. Chris'na Flemming FSBF Korsholm

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Checklista samlingssystem

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kundanpassade tjänster som mål - Celias kundstrategi. Svenska Daisykonsortiets konferens

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om viss tillåten användning av anonyma verk. (Text av betydelse för EES)

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

FINLANDS SVENSKA BIBLIOTEKSFÖRENING IT-utskottets möte. Tid: kl Plats: Bibliotek 10, Helsingfors.

9643/16 EHE/ub 1 DGE 1C

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland

Öppnaskönlitteraturen, visa författarna! BOKSAMPO FSBF :s årskonferens i Korsholm

Kungl. bibliotekets kunskapsstrategi

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering,

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Medlemskap i Libris beslutsunderlag

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Tid: kl Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum,

Ett föränderligt bibliotekslandskap. med sikte på år 2035

Verksamhetsberättelse för Finlands svenska biblioteksförening rf 2008

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Bevarandestrategi för Uppsala universitetsbibliotek. Beslutad av Biblioteksnämnden

Rutiner för samråd och styrning

Tjänsteutlåtande förslag till yttrande över Demokratins skattkammare förslag till en nationell biblioteksstrategi, Dnr 217/2018

Vad möjliggör lagen? Karolina Zilliacus, bibliotekschef, Pargas stadsbibliotek

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

RDA. Martin Engberg Fredrika Blanka konferens NATIONALBIBLIOTEKET

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Goda minnen ger glädje och lugn

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

Utveckling av IT-baserad service på svenska i huvudstadsregionen

Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Verksamhetsplan 2004

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Bilaga 1. Teknisk kravspecifikation

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör digitaliseringsfrågorna

Libris användargrupp katalogisering, webbmöte : Minnesanteckningar

Regionförvaltningsreformen

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Kungl. bibliotekets bibliografiska råd Fredag den 24 april, 2009

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel:

LIBRIS - framtidsfrågor

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete

Inledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors

E för alla. Finlandssvenska biblioteksförenings Årskonferens i Korsholm. Päivi Jokitalo paivi.jokitalo@helsinki.fi

EXPERT. på hälsa och välfärd

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017

Arkivreglemente. Styrdokument

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen

Stiftelsen Pro Artibus Strategi

STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN

ESBO, GRANKULLA, HELSINGFORS OCH VANDA STADSBIBLIOTEK. HELMET- BIBLIOTEKENS, dvs ESBO, GRANKULLA, HELSINGFORS OCH VANDA STADSBIBLIOTEKS KUNDREGISTER

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Utveckling av landsbygden i Nyland

Regeringen Näringsdepartementet Stockholm

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

Transkript:

NDB trollformeln till regionala kulturskatter FSBF:s årskonferens i Korsholm 9.9.2010 Birgitta Aurén

www.kdk2011.fi

Det Nationella Digitala Biblioteket - NDB UKM startade projektet 2008 och det handlar om en webbtjänst som skall bli klar nästa år,dvs 2011 en gemensam portal och förvaringslösning för bibliotekens, arkivens och museernas elektroniska material kundgränssnitt och långtidsbevaring av elektroniskt material

Bakgrund: EU 2005 Strategin i2010 kommissionens politiska riktlinjer för informationssamhället 2005-2007 initiativ till digitala bibliotek: digitalisering av kulturellt material och vetenskaplig information, tillgänglighet i elektronisk form och bevarande på lång sikt www.europeana.eu en gemensam flerspråkig söktjänst för elektroniskt material i europeiska bibliotek, arkiv och museer

Bakgrund: Finland NDB ett led i utvecklingen av de elektroniska tjänsterna Nationella riktlinjer för informationssamhället Vardagens informationssamhälle, ett projekt för den offentliga förvaltningen Ett förnyat, människonära och konkurrenskraftigt Finland 2007-2015 Regeringsprogrammet: Statsrådets principbeslut om målen för den nationella informationspolitiken 2007-2011: - ett nationellt digitalt bibliotek inrättas - en nationell digitaliseringsstrategi utarbetas - Nationalbibliotekets digitaliseringsverksamhet stärks

UKM 20.5.2008 NDB, projektet verkställs 2008-2011 en långsiktig lösning hur kulturarvet ska bevaras i elektronisk form tillgänglighet, sökbarhet, långtidsbevaring av elektroniskt material gemensamt kundgränssnitt för material i bibliotek, arkiv och museer och anslutning till söktjänster. Användarvänligt. digitalisering av centralt kulturmaterial i bibliotek, arkiv och museer och förenas i kundgränssnittet

Finansiering NDB 2008-2011 5,3 Me Dessutom stöder UKM projekt som stöder målsättningen med projektet specialfinansiering av digitaliseringsprojekt och resultatorienterad styrning. Totalt har UKM reserverat 16 Me

Organisationen UKM har tillsatt en uppföljningsgrupp och en styrgrupp för projektet. Under grupperna fungerar delegationer för tillgänglighet, långtidsförvaring samt en teknisk sakkunniggrupp. Totalt 35 organisationer, 70 deltagare är med: Ministerier, nationella institutioner som svarar för förvaring av kulturarvet, vetenskapliga och allmänna bibliotek, arkiv, museer samt representanter för andra centrala intressegrupper

Kehittämisorganisaatio Seurantaryhmä Harri Skog Ohjausryhmä Saatavuusjaosto Tekninen asiantuntijaryhmä Pitkäaikaissäilytysjaosto Työryhmät Työryhmät Työryhmät Työryhmät Työryhmät

Organisationen Uppföljningsgrupp/ Seurantaryhmä: Ordf. Kanslichef Harri Skog Ledningsgrupp/Ohjausryhmä: Ordf. Minna Karvonen, generalsekreterare för projektet Barbro Wigell-Ryynänen Kristiina Hormia-Poutanen mfl Uppgift: leda och förverkliga målsättningarna, Uppdatering av verksamheten, ge anvisningar och råd Bevaka upphovsrättsliga frågor

Organisationen, forts. Sektionen för tillgänglighet: Ordf. Kristiina Hormia Poutanen Erkki Lounasvuori Teknisk expertgrupp: Ordf. Juha Hakala Matti Sarmela Sektionen för långtidsbevarande DLB : Ordf. Markku Nenonen, chef för Riksarkivet Slutrapporten blev klar i april 2010

Helhetsarkitekturen

Kundgränssnittet webbtjänsten blir klar 2011 och öppnar tillgången till bibliotekens, arkivens och museernas elektroniska material och tjänster med hjälp av webbtjänsten kommer användaren enkelt åt material från valbar kategori, såsom bilder, dokument, tidningar, undersökningar, videor och ljudinspelningar, bl.a medeltida pergament-skrifter, konstnärers skissböcker och ljudinspelningar

Kundgränssnittet den som söker information behöver inte längre veta vem som äger eller förvaltar materialet. olika organisationers material finns tillgängligt i samma tjänst och via samma sökning. detta hjälper användarna att hitta inte enbart den information de söker, utan också annan information som anknyter till området.

Datasystemet för kundgränssnittet EU-upphandling en mångfacetterad och krånglig och tidskrävande process ExLibris Group Primo, Primo Central

Pilottest 8 pilottest sammanlagt de allmänna biblioteken: Helsingfors stadsbibliotek: Helmet-data (inte kundgränssnittet) Åbo Stadsbibliotek och VASKI-biblioteken, data och kundgränssnitt

Ärenden som skall testas uppbyggande av gränssnittet =rajapinta kundgränssnittet = asiakaskäyttöliittymä: funktion - för att testa uppbyggnaden av kundgränssnittet i bibliotekens, museernas och arkivens olika system skräddarsy kundgränssnittet samlande av metadata: för att testa inhöstning av metadata i bakgrundssystemet och hur väl multisökningarna fungerar

Sökfunktionen man testar också sökningar och hur sökresultaten ska ordnas upp och framställs dessutom testas bl.a hur bibliotekens tillgänglighetsuppgifter, förnyelser av lån och reserveringar, museernas bildbeställningar och webbetalningar kan integreras i kundgränssnittet verfiering, autentisering överföring av metadata till Europeana i anslutning till pilottestningarna testas också systemets och gränssnittets användarvänlighet

Samarbete med Åbo stadsbibliotek liten IT-samarbetsgrupp eftersom vi har liknande frågor att diskutera ett möte i maj, ett i september Fredrika och Blanka-biblioteken bibliotekssystem och nättjänst tvåspråkighet

Kompetensutveckling utbildning ges om digitalisering samt hantering, bevaring och distribution av elektroniskt material, informations- och kommunikationstekniska förändringar utbildningen anknyter till kundgränssnittetsoch långtidsförvaringsprojektet öka medvetensheten om de standarder som rekommenderas i projektet Helsingfors stadsbibliotek :Europeana Local i september 13.9.2010 KDK/NDB-dag I Vasa stadsbibliotek 21.10.2010 övriga regioner

Fördelar för biblioteken minnesorganisationerna gemensamt centraliserad tjänst klar arbetsfördelning (server, tillämpning, tjänster) tyngdpunkt på utveckling (tillämpning och tjänster) kostnaderna för digitalisering och förvaltning, distribution och bevarande av material i elektronisk form blir lägre i och med färre överlappningar för bibliotek, arkiv och museer förbättrad kompabilitet, bättre överblick och större effektivitet

Fördelar för kunderna vårt gemensamma kulturarv bevaras i elektronisk form för framtida bruk inom undervisning, forskning, skapande verksamhet. näringsliv bättre tillgång till dokument i elektronisk form och ökad användarvänlighet man behöver inte veta varifrån informationen kommer tjänsten där kunden finns lokal synvinkel skräddarsytt oberoende av form användarvänlig

Materialtyper Förfrågningar 2008 AINEISTOTYYPPI Asiakirjat, sanomalehdet Arvio objektien määrästä 2011 9,7 milj. Valokuvat 25 000 Elokuvat 37 000 Äänitallenteet 33 000 Viitetiedot 42,5 milj. FinElib-aineistot 30 000 e-lehteä, 300 000 e-kirjaa Verkkoarkisto Radio ja tv aineistot +100 milj. objektia/v + 55 000 Gt/v

Utmaningar Nationalbibliotekets målsättning att få ett välfungerande system: tid och anslag? omfattande projekt annorlunda metadata, många biblioteks- och museisystem Nina Hyvönen: NDB kommer att fungera via den gemensamma katalogen allmänna bibliotekens gränssnitt = rajapinta via KATVE heterogen kundkrets

Utmaningar finansiering av produktionsskedet finansiering och organisationsmodellen underhållskostnader: kundgränssnittet/nb ansvarar 2011, PAS/DLB/ NB ansvarar 2016 möjligethet att påverka utvecklingsprocessen kundgränssnittet och den gemensamma katalogen (utreds för närvarande: Sami Varjo) pilotprojekten : resultatet kommunernas önskemål: materialet på egen server lokala anspråk

Utmaningar kundregister, nätbetalning, fakturering, indrivning, anskaffningar, budjetuppföljning integrerat i stadens ADB-system bibliotekssystem Marc 21 öppna gränssnitt = rajapinta: Pallasbiblioteken bör underhandla med Axiell: Kostnader! användbarhet: snabbt och lätt materialet utgående från organisation och samlingar: äger digitalt material / licenser användarvänlig autentisering, lätt tillgång till det material som man har behörighet till

Långtidsbevaring DLB DLB-sektionens slutrapport 30.5.2010 finns ingen motsvarande lösning nationellt eller internationellt mål: säkerhet och kostnadseffektivitet materialet är fortfarande organisationens egendom metadata bör uppfylla standarder: kompabilitet,kompetens, kommunikation, samarbete,utbildning ny arbetsgrupp, fungerar 2016

Vasa: Digiprojekt Läsesällskapets bibliotek och värdefulla samlingar 2007 kartläggning av materialet, samarbetspartner, kostnader 2009 digitalisering i StMichel av 29 band ur Läsesällskapets- och Londicer-samlingarna: bilder, kartor, texter kring böckerna katalogiseringen av materialet har påbörjats

Vasa samarbete: Yrkesinstitutet VAO - i samma databas som kimppabibliotek - egen budget, egna anskaffningar, -katalogiserar själv - HB:s kunder kan reservera material 4+1 Kombibibliotek - Närbiblioteken: Sunnanvik, Roparnäs, Variska, Sundom + Brändö Vasa vuxenutbildningscenter - förenats med Vasa yrkesinstitut och har gemensam databas Förverkilgade redan 2010 Skolbiblioteken - samma bibliotekssystem, skild databas I Framtiden Gymnasierna - jfr. skolbiblioteken STADSBIBLIOTEKET Datero - i samma databas som kimppabibliotek -HB sköter katalogiseringen, utlåningen - anskaffar material själv Tikanojas konsthem Kuntsis museum för modern konst Österbottens museum - i samma databas som kimppabibliotek - gemensam bilddatabas (historia, konst, kultur, litteratur) Biblioteksmuseet - i samma databas som kimppabibliotek VAASA-OPISTO, KUULA-INSTITUTET, ARBIS

NDB CSL Arena vilka egenskaper har de? motsvarar funktionerna varandra? hur mycket kan vi påverka funktionerna? skräddarsy servicen ExLibris,Primo lovar färdigt program, möjlighet att påverka service, planera CSL lovar färdigt program, välja själv osv Arena lovar också att allt fungerar samarbete med NB: gemensam katalog osv har de allmänna biblioteken en gemensam syn på bibliotekssystemet och nättjänsterna? måste vi ha?

? erfarenheterna av pilotprojekten NDBsamarbete med institutionerna i Vasa mini-ndb i Vasa-regionen? nationellt samarbete med NB? huvudstadsregionen Åbo-regionen Vasa-regionen tvåspråkig tjänst finns det andra tillfälliga lösningar?

Tack!