Tid för handling TSL-rapport juni 2012

Tid för handling TSL-rapport juni 2012 Svensk ekonomi och svensk arbetsknad står inför mycket stora utmaningar. Samtidigt finns stora möjligheter. Snabb handling, pragmatik, långsiktighet och nyttjande av den stora kunskap som finns hos arbetsknadens parter kan ge Sverige långsiktiga konkurrensfördelar som gynnar såväl svensk ekonomi som svensk arbetsknad. I TSL:s rapport för första halvåret 2012 pekar vi på några av de områden som får avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen på svensk arbetsknad och därmed stor påverkan på den svenska ekonomin. Det är inte några nya frågor, det finns gott om information och fakta, det gäller att ta vara på den kunskap som finns och framförallt att gå till handling. I det följande beskriver vi behovet av ökad efterfrågan på arbetskraft och skapandet av ett kompetensutvecklingssystem för människor mitt i yrkeslivet. Öka efterfrågan på arbetskraft Utvecklingen av sysselsättningen är en avgörande framtidsfråga. Allt annat lika behövs 562 000 nya jobb netto fram till år 2030 för att försörjningsbördan per sysselsatt inte ska öka jämfört med nuläget. Med försörjningsbörda avses i denna rapport andelen sysselsatta av hela befolkningen. Cirka 48 procent av befolkningen är sysselsatta i dag. Definiera rätt fråga I den allmänna debatten om de utmaningar det svenska samhället står inför missas ibland att definiera huvudfrågan rätt, det vill säga vad som är orsak och vad som är verkan. Det stora antalet arbetslösa beskrivs ofta som huvudproblemet. Det är förvisso ett stort problem, men det är inte arbetslösheten som är huvudproblemet. Arbetslösheten är en verkansvariabel. Orsaksvariabeln är istället att för få arbetar. Mer fokus måste sättas på vem som kan och vill anställa samt vilka drivkrafter och incitament som styr detta. För att förenkla något kan sägas att Sverige behöver ett visst antal personer som arbetar och tillsammans producerar tillräckligt många arbetade tim för att kunna försörja dels sig själva, dels den del av befolkningen som inte arbetar. I dagsläget är cirka 48 procent av befolkningen sysselsatta enligt SCB. Det som hänt långsiktigt i Sverige är att befolkningen, år från år ökat stadigt, men antalet sysselsatta har inte gjort det. Det innebär att försörjningsbördan för varje arbetande ökar. Det leder i sin tur till att samhället inte får råd att ta ett lika stort ansvar för sina medborgare. Befolkningsprognoser från SCB visar att vi kommer att bli drygt en miljon fler i Sverige till år 2030. Det ställer enorma krav på att fler arbetar, att det produceras fler arbetade tim och att det sker en fortsatt stark utveckling av produktiviteten. Utmaningen försvåras ytterligare av att den största 1

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 Miljontal ökningen av befolkningen kommer att ske i åldersgrupper som inte ingår i det som brukar definieras som arbetsför ålder. Förändring av antalet personer i olika åldersgrupper från 2011 till 2030 65- år 20-64 år 0-19 år Källa: SCB 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 Det finns fler faktorer som påverkar hur många jobb respektive arbetade tim som kommer att behövas i framtiden, exempelvis den demografiska sammansättningen av befolkningen, om det behövs höjda löner inom vissa yrkesområden för att locka tillräckligt många personer att utbilda sig och därefter jobba inom dess yrken, exempelvis lärare och vårdpersonal och vid vilken ålder vi i genomsnitt inträder i, respektive lämnar arbetslivet. Allt annat lika visar nedanstående graf att det till 2030 behöver skapas 562 000 nya arbeten netto för att försörjningsbördan per sysselsatt inte ska öka från dagens nivå. Så många nya jobb behöver skapas för att inte öka försörjningsbördan per sysselsatt person 5,5 5 + 562 000 jobb 4,5 4 Bruten skala 3,5 Källa: SCB, egna beräkningar Det är också av avgörande vikt att de nya jobben i stor utsträckning skapas i den icke skattefinansierade sektorn. Befintlig statistik från Konjunkturinstitutet visar att 73 procent av antalet arbetade tim i dagsläget produceras inom näringslivet och 27 procent inom offentlig verksamhet. Antalet anställda fördelar sig på ett likartat sätt, 69,5 procent i privat sektor och 30,5 procent i offentlig sektor, enligt SCB. Eftersom en relativt stor andel av den offentligt finansierade verksamheten idag genomförs av privata företag, är den skattefinansierade delen av antalet arbetade tim större är de 27 procent som produceras inom offentlig verksamhet. 2

Vi saknar exakta uppgifter på hur stor andel av sysselsättningen som sker i skattefinansierad verksamhet, oavsett om denna genomförs av samhällets egna organisationer eller i upphandlad form genom privata företag. För att klara de växande försörjningsbehov vi ser framför oss, bland annat på grund av en växande och en åldrande befolkning, behövs en fortsatt god ekonomisk tillväxt. Utifrån hur sysselsättningen är fördelad i nuläget på näringsliv respektive offentliga myndigheter har vi estimerat att det behövs två icke skattefinansierade arbeten för ett skattefinansierat, allt annat lika. För att ha råd att skapa de nödvändiga framtida jobben inom bland annat skola, vård och omsorg måste fler jobb skapas inom den privata, icke skattefinansierade sektorn. Andelen nya jobb netto som behöver skapas inom respektive sektor till 2030 utifrån hur antalet arbetade tim är fördelade i nuläget Offentlig verksamhet 150 862 27% Källa: Konjunkturinstitutet, egna beräkningar Näringslivet 410 674 73% Det viktiga i nuläget är att se hur enormt omfattande behovet av nya jobb är, samt att det är av avgörande betydelse inom vilken sektor de nya jobben skapas. Mot den bakgrunden är det oroande att konstatera att den nettomässiga ökningen av antalet jobb mellan 1990 och 2011 är knappt 40 000. Vi har valt år 1990 som jämförelseår eftersom det är det år vi innan 2011 haft den högsta sysselsättningen. Det ser ut som att nettoantalet sysselsatta förändrats som en följd av konjunkturella variationer. Bakom den blygsamma nettoförändringen, har det dock skett stora strukturella förändringar. Det har skapats en stor mängd nya jobb, men det har försvunnit nästan lika många. Befolkningen, antalet personer som totalt ska försörjas, har ökat stadigt linjärt under samma period och beräknas fortsätta att utvecklas på samma sätt. En del av det ökande försörjningsbehovet kan lösas genom en fortsatt förbättrad produktivitet, men om inte antalet sysselsatta ökar kraftigt i takt med en ökande befolkning, leder det till att varje sysselsatt, eller varje arbetad timme, får en successivt ökande försörjningsbörda. Fokus måste tydligare läggas på att öka efterfrågan på arbetskraft. Någon måste vilja anställa och utifrån vår estimering måste två av tre nya anställningar ske inom den privata, icke skattefinansierade sektorn. Det är viktigt att se och förstå de drivkrafter och de förutsättningar som finns för privat företagssamhet. För att göra de investeringar som är nödvändiga måste det finnas tillräckliga incitament och långsiktigt tydliga spelregler. Annars kommer de inte att ske. Utan konkurrenskraftiga företag med framtidstro kommer inte efterfrågan på arbetskraft att öka i tillräcklig omfattning. 3

Vakanstal Stora delar av det privata näringslivet lever under global konkurrensutsättning. Av Sveriges BNP utgörs drygt hälften av export. Det innebär att villkoren för en framgångsrik verksamhet inte sätts ensidigt av svenska politiker, arbetsknadens parter och de anställda i Sverige utan av en global knad. Något förenklat kan sägas att den globala konkurrensen vinns antingen genom lägre kostander än konkurrenterna, eller genom större skicklighet. Det finns i Sverige en relativt bred samsyn, åtminstone i retoriken, att vi inte ska konkurrera genom låga lönekostnader utan genom varor och tjänster som har stort förädlingsvärde. Slutsatsen av detta synsätt blir att fokus ska sättas på att utveckla en större skicklighet än konkurrenterna. Då blir det mycket svårt att förstå att Sverige, trots alla ord om vikten av kompetensutveckling och det livslånga lärandet, saknar ett system som gör just detta möjligt för människor mitt i arbetslivet. Skapa ett system för kompetensutveckling mitt i yrkeslivet Alla tycks vara överens om problemet, men i praktiken har inte mycket hänt. Det är drygt tio år sedan Sveriges riksdag beslutade om IKS Individuellt Kompetenssparande (SOU 2000:119) - som dock aldrig genomfördes. IKS var måhända inte en perfekt konstruktion i alla delar, men vida överlägsen den ickelösning som blev i dess ställe. Kompetensproblemet understryks tydligt av de stora missmatchproblem som finns på svensk arbetsknad. Företag med möjlighet och vilja att växa får inte tag i kompetent arbetskraft, samtidigt som ett stort antal personer med vilja att arbeta fastnar i arbetslöshet. De blir därmed en kostnad för samhället istället för en resurs samtidigt som tillväxten bromsas. Missmatchen illustreras väl av den så kallade Beveridgekurvan, se nedan. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Beveridgekurva Kvartal 1 respektive år 2002 2000 2008 2004 2006 0,2 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, egna beräkningar 0 0% 2% 4% 6% 8% 10% Arbetslöshet 1998 1996 2012 2010 Beveridgekurvan visar relationen mellan antalet vakanser och arbetslösheten. På en välfungerande arbetsknad innebär höga vakanstal låg arbetslöshet och omvänt, hög arbetslöshet innebär låga vakanstal. Diagrammet visar att den svenska arbetsknaden nu präglas av ett stort antal lediga 4

20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år platser i kombination med en hög arbetslöshet, det som brukar benämnas missmatch. Det tyder på att den lediga arbetskraften inte i motsvarar de kompetenskrav som finns. För de som kommer in i TSL-systemet vet vi att cirka 5 10 procent, avhängigt arbetsknadsläget, tillsammans med sin coach, identifierar sin kompetensbrist och en utbildningslösning, samt har både vilja och förutsättningar att åtgärda utbildningsbehovet. I dessa fall handlar det om en utbildning som är minst en termin (20 veckor) och minst på halvfart (halvtid). Andelen deltagare som går till en utbildningslösning är större bland de yngre än de äldre, något som sannolikt delvis beror på att de äldre har större ekonomiska åtaganden och saknar en rimlig möjlighet till försörjning vid en längre utbildning. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Andelen deltagare som gått till en längre utbildning Deltagare som avslutat sina program 2011-07-01-2012-06-30 Vidare vet vi att av de som kommer in i TSL-systemet och efter tolv månader fortfarande är arbetssökande, anser en stor andel cirka 30 procent att kompetensbrist är deras avgörande hinder för att få ett nytt jobb, men denna grupp har inte förutsättningar och/eller vilja att med egen kraft åtgärda kompetensbristen. Utöver ovanstående kan antas att ett antal personer i TSL-systemet som hittar ett nytt jobb, skulle klara sin omställning snabbare och med en kortare tid i arbetslöshet om de hade en mer adekvat kompetens i förhållande till arbetskandens efterfrågan. Varje person har det yttersta ansvaret för sin egen kompetens och sin anställningsbarhet. Det måste dock finnas ett system som i praktiken gör det möjligt för människor mitt i yrkeslivet att fort- och vidareutbilda sig utifrån arbetslivets förändrade krav. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft har stigit relativt kortutbildad. Det förhållandet kan av naturliga skäl inte rättas till enbart genom att grund- och gymnasieskolan samt högskola och universitet anpassas bättre till arbetslivets krav på kompetens. Också de som redan är i arbetslivet måste kunna utveckla sin kompetens. Ett system för kompetensutveckling mitt i arbetslivet har stor betydelse för att undvika brist på kompetent arbetskraft och för att undvika inflationsdrivande effekter lönemässigt. Utan rätt kompetens försvåras också tillväxten för företag som har möjlighet och vilja att växa. Det har också 5

stor betydelse för människors förmåga att utvecklas i takt med arbetslivets förändrade krav, ytterst för att undvika att hamna i arbetslöshet. Det ska inte blandas ihop med den företagsutbildning som olika arbetsgivare svarar för att öka den egna organisationens effektivitet. Samhällets system för kompetensutveckling mitt i arbetslivet måste syfta till att underlätta rörlighet, flexibilitet och omställning i hela arbetslivet och förhindra negativa inlåsningseffekter. Det finns problem, men det finns också stora möjligheter En blick i backspegel ger en ganska dyster bild. En sysselsättning som långsiktigt ökat väsentligt mindre än befolkningen och en diskussion om det livslånga lärandet som stannat i diskussionsrummen. Om de stora utmaningar Sverige står inför ska klaras på ett rimligt sätt vilar ett stort ansvar på politiken, på arbetsknadens parter och på medborgarna för att de tio, tjugo kommande åren hantera såväl sysselsättningsfrågan som det livslånga lärandet på ett mycket kraftfullt sätt. Än mer accentuerade framstår problemen mot bakgrund av de enorma ekonomiska problem som stora delar av den gamla världen USA, Japan och Europa brottas med. Paradoxalt nog finns i detta också en möjlighet. Sverige, med välordnade statsfinanser, en i stora delar konkurrenskraftig exportindustri och välorganiserade parter på arbetsknaden, har bättre möjligheter än de flesta andra länderna att ta knadsandelar på världsknaden och skapa tillväxt för svensk icke skattefinansierad verksamhet, vilket i sin tur möjliggör utbyggnad av den skattefinansierade verksamheten där behoven fortsätter att öka. Men det kräver en stor öppenhet, det kräver en acceptans att det som var rätt i går inte nödvändigtvis är det i morgon, det kräver en förståelse för att andra kan ha andra logiker än de vi är vana vid, det kräver mycket ny kunskap och det kräver att vi förstår att Sverige som litet, exportberoende land, måste förhålla sig till att de yttre villkoren för vår framgång, i mångt och mycket skapas av andra än oss själva. Men det gör sig inte av sig självt. Rätt huvudfråga måste definieras. Om fler ska kunna arbeta, måste det finns någon som vill och kan anställa. Efterfrågan på arbetskraft måste öka. Förbättrade villkor för företagande för ökad arbetskraftsefterfrågan och skapande av ett system för kompetensutveckling mitt i livet (i linje med grundtankarna i IKS) kommer att bli avgörande för framtiden. Halvårssiffror från TSL-systemet Inflödet till TSL-systemet är väsentligt högre första halvåret 2012 än motsvarande tid 2011. Saab Automobiles konkurs påverkade inflödet med cirka 1 300 personer, framförallt under januari och februari. 6

-10 aug okt dec jan-11 feb apr jun aug okt dec jan-12 feb apr jun -10 aug okt dec jan-11 feb apr jun aug okt dec jan-12 feb apr jun 3 000 Antal personer beviljade omställningsstöd 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Under den senaste 12-månadersperioden har 14 443 (17 123) deltagare avslutat sitt omställningsprogram. Utfallet har varit mycket bra under det första halvåret 2012, över 80 procent har funnit en jobblösning, 3 4 procent har gått till utbildning och ytterligare några procent har gått till olika former av pensionslösningar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utfall för deltagare som avslutat sina omställningsprogram Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat Arbetssökande I gruppen Har fått nytt jobb ingår också de som startat egen verksamhet. I gruppen Utbildning ingår de som gått till studier omfattande minst en termin (20 veckor) och minst på halvtid. I gruppen Annat ingår sjukskrivna och de som lämnat omställningsprogrammet innan lösning uppnåtts (exempelvis föräldralediga och de som gått till studier kortare än sex månader). I gruppen Pension ingår ålderspension, förtida uttag, sjukersättning (f d förtidspension) och aktivitetsersättning. 7

jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 En indikation på att arbetsknadsläget försämras är att tiden i omställningsprogram ökat de senaste månaderna. Det tar helt enkelt lite längre tid att hitta en lösning. 350 300 250 200 150 100 50 0 Medianvärde, antal dagar i omställningsprogram för personer avslutade respektive månad Saab i Trollhättan 1 303 arbetare har deltagit i omställningsprogram under första halvåret 2012. Av dessa har 676 personer funnit en lösning. Våren har präglats av hög aktivitetsnivå i Saab-projektet. Cirka 8 500 individuella möten har genomförts mellan deltagare och jobbcoacher. Därutöver har ett stort antal gruppaktiviteter genomförts. Många av deltagarna har deltagit i kortare utbildningar. Bland annat har 370 personer deltagit i grundläggande IT-utbildning. Bland många av de kvarvarande i TSL-systemet finns omfattande och väl kartlagda utbildningsbehov. Arbetsförmedlingen har fått stora ekonomiska medel för utbildning av de Saab-anställda genom att regeringen beslutat att förskottera pengar från en ansökan till Europeiska Globaliseringsfonden. Det är nu av yttersta vikt att Arbetsförmedlingen förmår att agera snabbt. Resultat för deltagare inom Saab som avslutat sina omställningsprogram Arbetsknadspolitisk åtgärd; 0,1% Pension, sjukersättning mm.; 1,5% Utbildning; 6,7% Sjukskriven; 1,8% Valt att lämna programmet innan lösning uppnåtts; 0,6% Behovsanställning; 0,6% Tillsvidareanställning; 28,9% Visstidsanställning med en varaktighet 6 månader eller kortare; 38,1% Startat egen näringsverksamhet; 1,5% Visstidsanställning med en varaktighet längre än 6 månder; 20,3% 8

TSL-systemet privat, konkurrensutsatt arbetsförmedling TSL-systemet kan ses som en form av privat och konkurrensutsatt arbetsförmedling. Inte några skattepengar går till systemet, det finansieras genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och LO. Drygt 100 omställningsföretag konkurrerar om de olika uppdragen. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Marknadsandelar 2010-07-01-2011-06-30 2011-07-01-2012-06-30 Kunderna i TSL-systemet är företag och fack lokalt, det är de som väljer vilket av de konkurrerande omställningsföretagen som ska få uppdraget att hjälpa de uppsagda arbetarna vidare till ett nytt jobb. TSL-systemet har en väl utbyggd kvalitetsuppföljning, utifrån den uppgift som systemet ska lösa. Från kvalitetsuppföljningen åretförs kontinuerligt information till knaden. Uppföljningen ligger också till grund för dialog med aktörer i TSL-systemet som inte presterar tillräckligt bra. Om bättring inte sker avslutas sabetsavtalet som ligger till grund för att få verka i TSL-systemet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utfall per leverantör för deltagare avslutade 2011-07-01-2012-06-30 Endast leverantörer som avslutat 100 deltagare eller fler Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat utfall Arbetssökande 9

Fortsättningen av 2012 Den haltande världsekonomin, framförallt i de gamla ekonomierna USA, Europa och Japan, har ännu inte fått någon dramatisk inverkan på den reala ekonomin i Sverige. Antalet personer beviljade omställningsstöd första halvåret 2012 i TSL-systemet är visserligen högre, 11 367 personer jämfört med 6 273 motsvarande period 2011, men det är ännu inte några dramatiska nivåer. Med den information vi nu har indikerar det en årsvolym på cirka 20 000 personer. Med den oro som finns och de kvardröjande och i vissa fall växande ekonomiska obalanser som finns, är det naturligtvis på sin plats med allehanda brasklappar. Risken är stor att den reala ekonomin kommer att utsättas för mycket stora påfrestningar när långsiktiga strukturella åtgärder måste genomföras inom Euroområdet och också i USA efter hösten val. Kortfakta om Trygghetsfonden TSL Svenskt Näringsliv och LO tecknade i februari 2004 ett avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring. Den innehåller två delar, ett omställningsstöd och ett avgångsbidrag. Avsikten är att underlätta omställningsarbetet för såväl den uppsagde som för företaget och facket lokalt. Cirka 100 000 företag är anslutna till TSL-systemet och drygt 900 000 arbetare omfattas. För mer information, kontakta analytiker Mattias Elm, 08-412 22 11, 0733-360 160 eller VD Tomas Petti 08-412 22 01, 070-399 38 38. 10