Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65
Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2019. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Decemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med november 2015. Beräkningarna slutfördes den 14 december 2015. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: 2015-12-18 Dnr: 5.3-1216/2015 Tabeller Från och med septemberprognosen 2015 kommer vi att publicera de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den kommer finnas på samma webbsida som publikationen och heter i decemberprognosen: Prognostabeller december 2015.
ESV:s decemberprognos ESV har uppdaterat novemberprognosen med utfall från nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2015, taxeringsutfall från Skatteverket avseende 2014 samt annan information. Sammantaget är ändringarna i prognosen relativt små men BNP är uppreviderad i år och offentliga sektorns skatteintäkter har höjts med mellan 3 och 5 miljarder kronor 2015-2019. Utgifterna i offentlig sektor har sänkts något. Sammantaget innebär ändringarna att det finansiella sparandet är något bättre medan marginalerna till utgiftstaken är ungefär som tidigare. Starkare BNP-tillväxt 2015 Utfallet för BNP för tredje kvartalet var högre än väntat och BNP-tillväxten för 2015 har reviderats upp. I övrigt är makrobilden i stort sett oförändrad. BNP växer med 3,2 procent i år och 3,1 procent nästa år. Sysselsättningen ökar med 155 000 personer mellan 2015 och 2017 och arbetslösheten sjunker från 7,4 procent i år till 6,3 procent 2017. Därefter stiger den igen. Inkomsterna har höjts alla år. Taxeringsutfallet för 2014 var också högre än väntat vilket har lett till att skatterna har höjts med 3 miljarder kronor 2014-2019. Högre konsumtion och investeringar har lett till att intäkterna från mervärdesskatt har höjts med 2 miljarder kronor från och med 2015. I år motverkas dock den höjningen av att övriga skatter har sänkts till följd av omprövningar av taxeringen från tidigare år. Från nästa år bidrar dessutom en ytterligare höjning av kommunalskatten till att skatteintäkterna har reviderats upp. Den offentliga sektorns totala inkomster har höjts med mellan 4 och 6 miljarder kronor 2016-2019..och utgifterna har sänkts Utgifterna i offentlig sektor har sänkts till följd av lägre kommunal konsumtion. Utfallet för tredje kvartalet var lägre än väntat vilket har sänkt nivån alla år. I staten har däremot utgifterna höjts med 3 miljarder kronor 2015 på grund av att en återbetalning av EU-avgiften har flyttats från 2015 till 2016. Utgifterna för det internationella biståndet har höjts med cirka 2 miljarder kronor 2016 till följd av en mindre avräkning av flyktingkostnaderna från biståndsramen än vi räknade med i novemberprognosen. Avräkningen var då något högre än de maximala 30 procent som regeringen nu har beslutat om. Sammantaget är därmed statens utgifter i stort sett oförändrade 2016. Åren därefter har det endast skett marginella revideringar. Utgiftstaken klaras samtliga år. Marginalerna till taken är i stort sett desamma som i föregående prognos. Säkerhetsmarginalerna som behövs för att beakta osäkerheter i prognosen är mindre än vad som är önskvärt 2016 och 2017. Prognosen för antalet asylsökande är oförändrad Sedan novemberprognosen har regeringen aviserat ytterligare åtgärder för att minska antalet personer som söker asyl i Sverige. Effekterna av dessa åtgärder är svåra att uppskatta, men sannolikheten för att antalet asylsökande kan bli färre än vad vi räknar med för 2016 har ökat. ESV har dock valt att lämna antalet asylsökande oförändrat i avvaktan på förslagens slutgiltiga utformning och införande. I novemberprognosen redovisade vi ett alternativt scenario som grovt visar hur den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna skulle påverkas om antalet asylsökande blir färre. Mindre underskott än i novemberprognosen Högre inkomster och lägre utgifter innebär att underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande nu är mindre än i novemberprognosen.
Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7-0,3 1,2 2,3 3,5 3,4 2,1 1,7 1,5 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,2 2,4 3,2 3,1 2,4 1,8 1,6 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,2 2,3 2,5 2,1 1,7 1,7 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 1,3 1,3 2,1 4,9 1,1 0,3 0,3 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7-0,2 0,6 7,5 7,1 4,2 3,6 3,0 2,3 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5-1,1 0,2 0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0-0,8 3,5 4,8 5,4 4,4 3,5 3,4 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5-0,1 6,3 4,5 6,1 4,7 3,7 3,4 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,7 4,1 3,8 1,7 2,2 2,2 1,8 1,9 2,0 1,4 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 3,0 5,2 7,9 7,8 7,7 7,6 7,0 6,8 7,0 6,7 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,7 3,7 4,2 4,8 4,5 4,0 3,6 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,4 1,8 1,0 1,9 1,1 0,5 0,1 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,7 6,3 6,5 6,8 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -1-3 -34-52 -65-36 -40-50 -41-28 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0-0,1-0,9-1,4-1,7-0,9-0,9-1,1-0,9-0,6 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 37,6 36,9 37,2 39,8 44,9 44,3 42,7 41,8 40,9 39,6 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,5 0,2-0,1-0,6-0,9-0,8 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,2 0,0-0,2-0,4-0,7-0,8 Sjuårsindikatorn 0,2-0,5-0,8-0,9-1,0-1,1-1,1 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2-0,2-0,5-0,7-0,9-1,0-1,0 Konjunkturjusterat sparande -0,1-0,3-0,1-0,9-1,5-0,9-1,1-1,3-1,0-0,5 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,9 42,8 42,7 43,2 43,4 43,5 43,6 Totala utgifter på statens budget, mdkr 781 805 812 921 862 891 937 979 1 003 1 019 Takbegränsade utgifter, mdkr 986 989 1 022 1 067 1 096 1 120 1 206 1 254 1 284 1 310 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 223 222 238 257 258 267 286 298 313 326 Marginal till utgiftstaket, mdkr 38 74 62 28 11 38 9 20 48 82 Budgetsaldo, mdkr -1 68-25 -131-72 -47-25 -27-9 19 Engångseffekter på statens budget, mdkr 23 36 8-74 -14-2 -3-9 -6 1 Underliggande budgetsaldo, mdkr -24 32-33 -57-58 -45-23 -18-3 18 Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,4 33,5 32,2 31,3 30,3 28,8 Källa: SCB och ESV Prognostabeller december 2015 på ESV:s webbplats Prognos november 2015 på ESV:s webbplats
ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Box 45316 104 30 Stockholm Tfn 08-690 43 00 Fax 08-690 43 50 www.esv.se ISSN 1401-7865