Verksamhetsplan - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Allmänt Verksamhetsplanen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anknyter till de fastställda kommunövergripande målen. Som utgångspunkt finns Gävle kommuns framtidsvision Vision 2025. Där anges färdriktning för vilka områden som ska prioriteras. För att göra rätt saker och agera klokt i vardagen utgår vi ifrån gemensamt uttalade värderingar. Uppdraget och därigenom medborgarnas, elevernas, brukarnas och deltagarnas gemensamma intressen är centralt. För att uppnå bästa möjliga resultat sätter vi kvaliteten, bemötandet och samarbetet i fokus. Nämnden tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den omfattar fyra styrperspektiv; medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. Där anges strategiska målformuleringar utifrån de kommunövergripande målen med indikatorer med mätbara målvärden. Framgångsfaktorerna är de områden som måste förbättras för att nå målen. De större riskerna som kan inträffa och som gör att vi inte når målen identifieras och elimineras/minimeras. För framgångsfaktorer respektive risker tas aktiviteter fram där ansvarig för respektive aktivitet anges. De samlade aktiviteterna bildar en handlingsplan för att stödja det formulerade målet. Strategisk inriktning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Det övergripande strategiska inriktningen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är att medverka till säkerställandet av regionens kompetensförsörjning. För detta mål är de huvudsakliga framgångsfaktorerna följande. - Alla gymnasielever når gymnasieexamen, - studerande inom vuxenutbildningen når sina individuella mål / är efter avslutade studier anställningsbar och/eller behörig för vidare studier, - deltagare inom arbetsmarknadsenheten ges adekvat tjänsteutbud/kedja av aktiviteter för närmaste vägen till arbete, - individens utveckling optimeras genom sysselsättning inom enheten för daglig verksamhet samt - samverkan mellan skola och arbetsliv ökar.
1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens och samhällets behov Kunskap och lärande, bildning och utbildning är viktiga faktorer i arbetet med att göra Gävle till en framtidskommun. Ett inkluderande synsätt och höga förväntningar ska ge möjligheter för alla. 1 Gymnasielever i de kommunala gymnasieskolorna som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) Andel elever i de kommunala gymnasieskolorna som avbryter studierna efter 1 år (%) Gymnasieelever i de kommunala gymnasieskolorna med grundläggande behörighet till universitet och högskola, studieförberedande program (%) Gymnasieelever i de kommunala gymnasieskolorna med grundläggande behörighet till universitet och högskola, yrkesförberedande program (%) Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning i kommunens regi som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) Andel elever i kommunens regi som godkänns inom SFI-undervisningen (%) Andel brukare i EDV:s regi som byter plats i basverksamhet/företagsgrupp/ enskild plats och till anställning under året (%) >77 >78 >79 >80 < 3 <3 <2 <2 >94 >95 >96 >97 >35 >36 >37 >38 >76 >77 >78 >79 >64 >65 >66 >67 >10 >10 >10 >10 Kunskap om och förtroende för verksamheterna inom UAN Gävles medborgare och brukare får kunskap om och förtroende för verksamheterna inom Utbildning & Arbete genom systematiska informationsinsatser, god service, gott bemötande, hög tillgänglighet och ärendehantering enligt lagar och förordningar med beaktande av särskilda skäl. Elev, brukar, deltagarundersökningar (trygghet, nöjdhet, delaktighet) 2 Andel Gävlebor som väljer kommunens gymnasieskolor (%) 3 3 3 3 >91 >91 >92 >92
NMI gymnasieskolorna > 63 > 63 > 65 > 65 1.2 Medarbetare Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande Förståelsen för sin del i helheten är viktig för det gemensamma ansvaret för verksamheten. Alla medarbetare är trygga i sin anställning och kan förena ett framgångsrikt/engagerat medarbetarskap med ett aktivt medborgarskap, familjeliv och god hälsa. Framgångsrika medarbetare (Skala 1-100) 3 >74 >74 Andel sysselsatta med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning (%) > 1,5 > 1,5 > 1,5 > 1,5 Ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap samt ökad fokusering på medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget Gävle kommun är en attraktiv arbetsgivare som tillsammans med medarbetarna ständigt utvecklar verksamheten och organisationen och därmed har arbetsgivarpolitiska frågor en central plats. Det innebär att sätta fokus på Gävle kommun som en enad arbetsgivare med samsyn och en gemensam tillämpbar arbetsgivarpolitik. Chef-/ledar- medarbetarskap är ett prioriterat utvecklingsområde för att Gävle kommuns framgångsrikt ska kunna hantera en snabb och föränderlig omvärld. Ledarskapsindex (Skala 1-100) 4 > 75 > 75 Jämställda och konkurrenskraftiga löner och villkor råder Jämställda arbetsvillkor innebär lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män i Gävle kommun. Det kan avse möjlighet till delaktighet och påverkan i sin arbetssituation, arbetstidens omfattning och förläggning, förutsättningar för chefskap, kompetensutveckling, hälsofrämjande aktiviteter, omställningsåtgärder och en arbetsmiljö fri från diskriminering och trakasserier. En förutsättning för detta är att säkerställa könsuppdelad statistik som underlag för uppföljning. Lönebildningen ska fungera som ett styrmedel bland annat med hjälp av jämställd, individuell och differentierad lönesättning. Den ska stimulera till utveckling av kommunens verksamhet samt trygga personalförsörjningen och bidra till effektivitets- och kvalitetsförbättringar. Lönepolitiken ska också stämma överens med arbetsgivarens övriga strategier när det gäller till exempel chef- och ledarskap, kompetens, jämställdhet och personalförsörjning. Lönespridning signalerar att det finns goda utvecklingsmöjligheter inom yrket. Det innebär att goda prestationer värdesätts, att det lönar sig att ta ansvar och anstränga sig, och att det finns många karriärvägar.
Jämix 5 119 121 123 125 1.3 Hållbart samhälle Gävle har en hållbar tillväxt Genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo och verka i Gävle. En hållbar tillväxt omfattar alla dimensioner av hållbarhet såväl socialt, miljömässigt som ekonomiskt. En grundförutsättning är att den kommunala verksamheten fungerar väl och utvecklas i takt med tiden. En fungerande arbetsmarknad med tillgång till kompetent arbetskraft och goda möjligheter till sysselsättning är viktiga komponenter för att Gävle ska kunna fortsätta att växa. Arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa/andel av befolkningen) i åldern 25-64 år (%) > 88 > 88 > 89 > 89 Resultatet av arbetsmarknadsenhetens insatser för personer med försörjningsstöd - Arbete eller utbildning (%) - utförd tjänst (%) 42 52 43 53 44 54 45 55 Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning ( %) 63 64 65 66 Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten samt ett förstärkande av den biologiska mångfalden Gävle kommun ska ligga i framkant när det gäller miljöfrågor för att nuvarande och kommande generationer ska ha en hälsosam och god miljö. Ambitionen är att bli en av de bästa miljökommunerna i Sverige. Alla delar av vår verksamhet ska därför drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Vi måste arbeta för att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på djur och natur samt människans hälsa. Gävle kommun har tagit fram ett miljöstrategiskt program som ska styra och samordna kommunens arbete med miljöfrågor. Programmet visar den inriktning som miljöarbetet kommer att ha på längre sikt. I programmet framgår bl.a. att Gävle ska vara klimatneutralt 2050 och fossilfritt 2030. Miljöperspektiv i verksamheten införande av åtgärder / aktiviteter enligt miljöstrategiska programmet 6 - Mängden matavfall som slängs inom gymnasieskolorna 2 Mål kommer 2 3 3
Kompetensförsörjningsbehov Utifrån omvärldsanalys fastställs utbudet av verksamheter så att framtida kompetens säkerställs för såväl yrkesliv som vidare studier. Omvärldsanalys för kompetensförsörjningsbehov och utbud 7 3 3 3 3 Systematiskt kvalitetsarbete Genom att ständigt utveckla och effektivisera processerna utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete ges förutsättningar till att verksamheternas elever, brukare och deltagare upplever nöjdhet, trygghet och delaktighet och att skapa ett långsiktigt hållbar verksamhet. Systematiskt kvalitetsarbete 8 2 3 3 3 Samarbete med viktiga samarbetspartners Samarbete med för verksamheterna viktiga samarbetspartners såsom exempelvis näringsliv, högskola, intresseorganisationer, politiska partiers ungdomsförbund och internationella kontakter sker, utifrån ett tydligt syfte, i linje med uppdraget. Verksamheternas arbete synliggörs såväl internt som externt. Samarbete med viktiga samarbetspartners 9 3 3 3 3 1.4 Ekonomi God ekonomisk hushållning Utbildning & Arbete Gävle har en god ekonomisk hushållning, innebärande att organisationen är resurseffektiv, långsiktigt hållbar och främjar elevers, brukare och deltagares individuella måluppfyllelse. Ekonomisk hushållning (resultat helår > 0) > 0 > 0 > 0 > 0
2 Generella uppdrag 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden sätter "skolan först" vilket ska ge barn och ungdomar goda förutsättningar för att klara sin skolgång. Detta avspeglar sig i all verksamhet som bedrivs, i samverkan med samarbetspartners, systematiska informationsinsatser etc. Exempelvis har nämnden ett ansvar för löpande uppföljning och utvärdering av den lokala handlingsplanen för ESIMeC. Ett annat exempel är manualen för hur kommunens förvaltningar och bolag skall samverka med skolan. Manualen har tagits fram i samverkan med kommunledningskontoret. 2. Skolan ska fungera som en mötesplats för kommunens verksamheter, medborgare och näringslivet. Skolorna används idag för en del annan verksamhet än skolverksamhet. Exempelvis används gymnastiksalar till förenings- och korpidrott, musiklokaler och andra lokaler tillgängliggörs för att elever och andra ska kunna utöva sin träning även under icke skoltid. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser internationalisering som ett verktyg för utveckling av områdena skola, energi och miljö samt kompetens. Exempelvis så uppmuntrar Vasaskolan eleverna till internationella möten och kontakter, genom internationella profiler på Naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet. Ett exempel är fältstudier och praktik utomlands. Arbetsmarknadsenheten uppmuntrar ungdomar att jobba utomlands, exempelvis genom Jobbresan där ungdomar mellan 18-28 år under sammanlagt 12 veckor får stöd i att söka jobb i Norge. 3 Investeringsverksamhet Eriksberg, ventilation och värmesystem Enheten för daglig verksamhet (EDV) bedriver verksamhet i före detta Eriksbergsskolan. Fastigheten är i stort behov av tekniska åtgärder för att förbättra värme- och ventilation. Kostnad 10 000 tkr år enligt nuvarande plan. Vasaskolan allmän rust, nybyggnad Naturvetenskapliga programmet i Vasaskolans regi behöver bättre lokalmässiga förutsättningar än idag. En nybyggnad för denna utbildning vid huvudbyggnaden, placerad på skolgården är angeläget för att höja ambitionsnivån både för lärare och elever. På sikt skulle det också kunna dra till sig fler sökanden till den naturvetenskapliga utbildningen vid skolan. En nybyggnad skulle innebära: Nya byggnaden för den naturvetenskapliga utbildningen placeras på Vasaskolans skolgård. Tillgängligheten förbättras. Frigörandet av lokaler i huvudbyggnaden skulle kunna innebära att nuvarande verksamhet på Norra skolan och Norrtullskolan exklusive teater skulle kunna flytta in i huvudbyggnaden. Östra skolans verksamhet skulle kunna flytta in i dessa lokaler och UAG skulle kunna gå ur Östra skolan.
Tidpunkten för denna investering är nu planerad till 2019 2020. Fortsatt investeringar för moderniseringar av gymnasieskolornas yrkesprogram är nödvändiga för att ligga i linje med arbetsmarknadens krav. Övriga investeringar är av löpande karaktär och av mindre art för att tillgodose verksamheternas behov. 4 Utvecklingsområde För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden överensstämmer de viktiga utvecklingsområdena med den löpande verksamheten för nämndens mål. Dessutom pågår ett intensivt arbete med genomförandet av nämndens beslutade åtgärdsplan i syfte att i första hand utveckla ekonomistyrningsrutiner och intern kontroll.
1 Följande tolkning av mål och inriktningsmål används: En uppskattning utifrån analys av relevant fakta (bl.a. tendenser över tid) huruvida effektmåttet förväntas stiga, minska eller ligga kvar på samma nivå. Tolkningen kommer att gälla i samtliga tabeller rörande mål och inriktningsmål i verksamhetsplanen. 2 Basvärdet noteras som 1,2 eller 3 där 3 är högsta måluppfyllelse. Basvärdet baseras på en samlad utgår från följande: Brukares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet (brukarundersökning) 3 = brukarenkäter är utvecklade och jämförelser görs med andra kommuner. Andelen nöjda, trygga och delaktiga brukare ligger minst i nivå med jämförande kommuner. 1 = andelen nöjda, trygga eller delaktiga brukare ligger betydligt under jämförande kommuner alt. underlag för bedömning och jämförelse saknas. 3 Indexet är ett vägt resultat av resultatet i medarbetarundersökningen avseende frågor kring delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet och medarbetarskap. 4 Indexet är ett vägt resultat av resultatet i medarbetarundersökningen avseende frågor kring återkoppling, ledarskap, effektivitet och målkvalitet. 5 Jämix mäter könsfördelningen i yrkesgrupper, andelen kvinnor i högsta ledningsgrupp, andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor, skillnad i lång sjukfrånvaro, skillnad mellan kvinnors och mäns löner, skillnad i uttag av föräldradagar, skillnad i heltidstjänster, skillnad i andel tillsvidareanställda samt jämställdhetsarbete. Jämix mäts varje år. 6 Basvärdet noteras som 1,2 eller 3 där 3 är högsta måluppfyllelse. Basvärdet baseras på en samlad utgår från följande: Miljöperspektiv i verksamheten (enhetens skattning). 3 Ett dokumenterat systematiskt arbete med miljöfrågor inom alla väsentliga delar i verksamhetens planering och utförande (t.ex. undervisning/sysselsättning, resor och transporter, möten och konferenser, inköp av varor och tjänster) finns. Det miljöstrategiska programmet är i allt väsentligt känt och verksamheterna arbetar utifrån det. 1 = enklare miljöåtgärder utförs (t.ex. sortering av papper) och verksamheten planeras och utförs i övrigt utan miljömässig hänsyn. 7 Basvärdet noteras som 1,2 eller 3 där 3 är högsta måluppfyllelse. Basvärdet baseras på en samlad utgår från följande: Omvärldsanalys för kompetensförsörjningsbehov och utbud utifrån omvärldsanalys (enhetens skattning/extern bedömare). 3 = verksamheten visar god kunskap om kompetensförsörjningsbehovet i regionen (branschkunskap, rekryteringsbehov m.m.). Trender och förändringar i omvärlden bevakas systematiskt (t.ex. nya lagar, arbetssätt i andra kommuner) och betydelsen av dessa för den framtida kompetensförsörjningen analyseras. Analysen och kunskap om kompetensförsörjningsbehovet utgör, tillsammans med brukarnas önskemål och lagstiftningskrav, grund för utbud (av kurser, inriktningar, sysselsättningar, aktiviteter, vägledningsstöd). 1 = ett systematiskt arbete med att analysera trender och förändringar i omvärlden saknas. Det är oklart hur utbudet planeras i förhållande till framtida kompetensförsörjning och brukarnas önskemål och lagstiftningskrav. 8 Basvärdet noteras som 1,2 eller 3 där 3 är högsta måluppfyllelse. Basvärdet baseras på en samlad utgår från följande: Kvalitetssystem (enhetens skattning). 3 = Ett dokumenterat och systematiskt kvalitetsarbete genomförs i enlighet med lagstiftningskrav för att kontinuerligt följa upp, åtgärda och utveckla verksamheten. Dokumenterade och levande rutiner finns för att hantera klagomål och åtgärda brister eller missförhållanden. 1 = ett systematiskt och dokumenterat arbete för att kontinuerligt följa upp, åtgärda och utveckla verksamheten saknas/uppfyller ej lagstiftningskrav. Hantering av klagomål sker inte utifrån levande och dokumenterade rutiner. Ev. klagomål leder ej till att brister eller missförhållanden åtgärdas. 9 Basvärdet noteras som 1,2 eller 3 där 3 är högsta måluppfyllelse. Basvärdet baseras på en samlad utgår från följande: Samarbete med viktiga samarbetspartners (enhetens skattning/samarbetspartners bedömning). 3 = viktiga samarbetspartners identifieras utifrån uppdraget. Samarbetet/samarbetena påverkar verksamhetens utformning och leder till påvisbara konkreta resultat och utveckling av verksamheten. 1= samarbetspartners är ej identifierade utifrån uppdraget och samarbeten sker inte utifrån ett tydligt syfte.