Det är svårt att finna vägen utan kompass

nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass

Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar... 4 3.3 Metodval och tillvägagångssätt... 4 4 Missmatch på arbetsmarknaden... 5 4.1 Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät... 5 4.2 Studie- och yrkesvägledare... 5 5 Resultat... 7 5.1 Gymnasieprogram... 7 5.2 Arbetsmarknadssituationen... 8 5.3 Information från studie- och yrkesvägledare... 10 6 Slutsatser och diskussion... 12 6.1 Det medvetna valet... 12 6.2 Information... 12 6.3 Diskussion kring resultaten.... 13 Källor... 14 1

1 Inledning I Östergötland är ungdomsarbetslösheten väldigt hög. År 2011 låg den på 26.2 %. Motala kommun har högst ungdomsarbetslöshet i länet på 31.3 %. Trots den höga ungdomsarbetslösheten är det många företag i Östergötland som har ett stort behov av arbetskraft. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät för 2012 visar att var femte rekryteringsförsök misslyckas. Den stora missmatchen på arbetsmarknaden innebär en enorm flaskhals för den svenska tillväxten. Vägen till ett framtida yrke börjar redan vid gymnasievalet. Gymnasiereformen som trädde i kraft hösten 2011 innebar bland annat att det skulle bli en tydligare skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Efter reformen har det blivit viktigare för ungdomar att välja rätt gymnasieutbildning direkt då yrkes program inte längre per automatik ger högskolebehörighet. Många av dagens ungdomar som väljer gymnasieutbildning har ingen eller liten aning om vad som väntar dem eller vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. I den här rapporten vill Svenskt Näringsliv ta reda på om ungdomar väger in behovet på arbetsmarknaden vid val av gymnasieutbildning och om de upplever att skolan upplyser tillräckligt om den rådande situationen på arbetsmarknaden. Diskussionen i rapporten kommer till stor del handla om vägledningen i utbildningens djungel i både gymnasie- och grundskolan. Många ungdomar kommer ut icke anställningsbara på arbetsmarknaden på grund av ett ogenomtänkt och oinformerat gymnasieval. Hur ska man kunna välja rätt utbildning från början utan information om vad utbildningen leder till? Det fria valet måste bli ett medvetet val. 2

2 Sammanfattning Gymnasielever i årskurs ett på samhällsvetenskapsprogrammet och industritekniska programmet i Motala och Finspång har i enkäter angett hur de har gjort sitt gymnasie val och hur de upplever att informationen kring arbetsmarknaden har varit från studievägledare. Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan programmen. Resultaten visar också att de flesta elever på samhällsveten skapliga programmet har gjort sitt val baserat på intresse. eleverna har i större utsträckning valt utbildningen på grund av att den ger goda chanser till arbete. Enkätundersökningen visar också att drygt hälften av alla tillfrågade elever vet i någon mån vad de vill arbeta med i framtiden. Av de tillfrågade eleverna visar det sig att endast 29,33 % av de tillfrågade samhällseleverna vet vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Siffran är betydligt högre för de på industriprogrammet, 65,63 % uppger att de vet vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Respondenterna upplever att informationen kring arbetsmarknaden är bristfällig. Knappa 35 % av eleverna tycker att studievägledare informerar om vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan samhällsvetenskapsprogrammet och industritekniska programmet har visat sig vara stora på just denna fråga. Av eleverna på samhällsprogrammet är det endast 21,79 % tycker att informationen är tillfredställande. Motsvarande siffra för industritekniska programmet är 65,63 %. I diskussionen kring rapportresultaten konstateras att elever behöver få mer kunskap och information kring arbetsmarknadsläget för att kunna göra ett medvetet och underbyggt val av gymnasieutbildning. För att kunna lyckas med det presenteras två punkter. För det första behöver skola och studie- och yrkesvägledare ta större ansvar. För det andra måste skola och näringsliv förbättra sin samverkan. 3

3 Metod och tillvägagångssätt 3.1 Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att ta reda på om elever i Östergötland upplever att de har fått tillräcklig information om vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden och om de har vägt in arbetsmarknadens behov vid sitt val av gymnasieutbildning. Frågeställningar Har eleverna tagit hänsyn till arbetsmarknadssituationen vid valet av gymnasieutbildning? Upplever eleverna att de har fått information om utbildningen och vad den leder till? Kan man se någon skillnad mellan elever på ett högskoleförberedande program och yrkesprogram? 3.2 Avgränsningar I studien kommer endast elever i årskurs 1 på samhällsvetenskapliga programmet och industritekniska programmet i Motala och Finspång att studeras. 3.3 Metodval och tillvägagångssätt Alla deltagande studerar första året på gymnasiet på de samhällsvetenskapliga och industritekniska programmen i Motala och Finspång. Valet motiveras så att ettor har sitt gymnasieval färskt i minnet och kan ge den bästa bilden till varför de valde som de gjorde. Det är något fler samhällselever än industrielever som har svarat på enkäten. Men då samhällsvetenskapliga programmet är ett större program med fler elever är det representativt för programfördelningen. Ett högskoleförberedande och ett yrkesprogram studeras i undersökningen, både samhällsvetenskapliga programmet och industritekniska programmet är karaktäristiska program för inriktningarna. En enkätundersökning har legat till grund för resultaten, omfattande 110 enkäter. Enkäterna har, efter tillåtelse från respektive klasslärare, delats ut till respondenterna personligen i samband med lektioner på skolorna. Alla frågor hade svarsalternativ men det fanns också ett öppet alternativ där eleverna fick chans att skriva ett eget alternativ eller andra tankar. 4

4 Missmatch på arbetsmarknaden 4.1 Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät1 Ungdomsarbetslösheten i Östergötland var 2011 uppe i 26,2 %, samtidigt har flera företag i Östergötland svårt att rekrytera ny personal på grund av rätt kompetens saknas på arbetsmarknaden, det är enorm flaskhals för den svenska tillväxten. 54 % av de deltagande företagen 2 i rekryteringsenkäten i Östergötland, som har försökt att rekrytera, säger i enkäten att det har varit ganska eller mycket svårt att rekrytera personal, oavsett utbildningsnivå. En av orsakerna till att det har varit svårt att hitta ny personal är brist på personer med rätt utbildning. 58 % av företagen uppger det skälet som främsta orsak. Flera industrier i Östergötland och Sörmland ropar efter kompetent arbetskraft, men antalet utexaminerade industrielever är få vilket gör det svårt för alla industrier att tillgodose sina behov. Andelen företag i Östergötland som misslyckats med en rekrytering på grund av för lite yrkeserfarenhet uppgår till 81 %. En hög utbildning kan ge mycket, men rätt yrkeserfarenhet är viktigare för företagens kompetensförsörjning, uppger de själva. Generellt i hela riket har företag inom IT- och Telekomföretagen varit de som i störst utsträckning har försökt rekrytera medarbetare, 9 av 10 företag försökte rekrytera under den senaste sex månaders perioden. Företag inom tjänstesektorn har generellt haft ett stort rekryteringsbehov månaderna innan mätningen. Även företag inom Teknikföretagen, Vårdföretagen och Hotell och restaurang har haft ett stort rekryteringsbehov. De företag som upplever att det varit svårt att rekrytera har angett att bland andra ingenjörer, säljare, plåtslagare, snickare, CNC-operatörer, it-tekniker och VVS-installatörer har varit svåra att hitta. Rekryteringsenkäten visar att olika kompetens och utbildningskrav har eftersöks. De mer yrkesorienterade företagen har sökt efter personer med praktisk gymnasieutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning medan tjänsteföretagen i störst utsträckning söker efter personer med högskole- och universitetsutbildning. 4.2 Studie- och yrkesvägledare Många av Östergötlands läns och företag efterfrågar idag kompetenta medarbetare, bland annat inom industri och IT & Telecom. Detta ställer krav på skolornas studieoch yrkesvägledning att förbereda eleven för vilka yrken som behövs, och det är nödvändigt för företagens framtida kompetensförsörjning. 1 Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012. 2 180 företag i Östergötland svarade på frågor om deras rekrytering de senaste 6 månaderna. Totalt i hela riket 8453 företag. 5

En studie- och yrkesvägledare ska hjälpa eleverna att göra genomtänka val inför framtiden, deras uppgift är att vägleda den personliga utvecklingen hos individer. En studie- och yrkesvägledare ska visa alternativ och vägar som leder en person dit den vill och ska ge information kring den djungel av utbildningar som finns. Den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2010 ställer krav på studie- och yrkesvägledning. På skolverkets hemsida står följande: Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Livslång vägledning omfattar information, rådgivning, vägledning och karriär hantering och ska ses som en central del av det livslånga lärandet. 6

5 Resultat 5.1 Gymnasieprogram I enkäten fick eleverna svara på vad dem baserade sitt gymnasieval på. Frågan hade färdiga svarsalternativ, men också ett öppet alternativ där de kunde skriva fritt. Svaren på det öppna alternativet var till stor del likadana, varför de har slagits ihop till en stolpe Vet inte varför jag valde programmet. Figur 1. Varför valde du ditt gymnasieprogram? 5 45,00% 43,64% 4 35,00% 3 25,00% 25,45% 23,64% 15,00% 1 5,00% 1,82% 5,45% Intresse Kompisar Bra chanser till arbete Vill studera vidare Vet inte De flesta har valt Intresse som avgörande faktor vid gymnasievalet. Skillnaderna i svar mellan samhällsvetenskapliga programmet och industritekniska programmet kan ses i nästa diagram. Elever som valde det industritekniska programmet valde programmet då det ger till goda chanser till arbete, medan samhällselever till stor del valde av intresse och för att de vill studera vidare. Figur 2. Varför valde du ditt gymnasieprogram? 7 65,63% 6 5 51,28% 4 3 1 25,00% 1,28% 3,13% 8,97% Intresse Kompisar Bra chanser till arbete 32,05% Vill studera vidare 6,41% 3,13% 3,13% Vet inte 7

Många elever på samhällsvetenskapliga programmet, 51,28 %, valde det programmet på grund av ett intresse eller för att de vill studera vidare. Av industrieleverna uppgav 65,63 % att de valt det programmet på grund av goda chanser till arbete. Endast drygt hälften av eleverna på de bägge programmen vet i någon mån vad de vill arbeta med och studera i framtiden. Figur 3. Vet du vad du vill arbeta med i framtiden? 6 55,13% 56,25% 5 44,87% 43,75% 4 3 1 5.2 Arbetsmarknadssituationen I enkäten fick eleverna svara på om de visste vilka yrken som efterfrågas av företag på arbetsmarknaden. Vi ser en tydlig skillnad mellan industrielever och samhällselever, det är nästan lika många nej på ena sidan, som ja på andra. Figur 4. Vet du vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden? 8 7 70,67% 65,63% 6 5 4 3 1 29,33% 34,38% Hela 70,67 % av samhällseleverna vet inte vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Desto fler på industriprogrammet vet vilka yrken som efterfrågas, 65,63 %. 8

Eleverna fick också svara på om de anser att de har vägt in situationen på arbetsmarknaden i sitt val av utbildning. Majoriteten av respondenterna har svarat ja, både de från det samhällsvetenskapliga programmet, 54,67 %, och det industritekniska programmet, 81,25 %. Elever från det industritekniska programmet har svarat ja i större utsträckning än samhällsvetarna. Figur 5. Anser du att du har vägt in arbetsmarknadens behov i ditt val av gymnasieutbildning? 9 8 7 81,25% 6 5 4 54,67% 45,33% 3 18,75% 1 Eleverna fick gradera på en femgradig skala hur viktigt de tycker att chans till arbete efter studierna var för deras val av utbildning. De två lägsta alternativen slogs ihop till Inte viktigt, den mellersta är Varken eller och de två översta alternativen slogs ihop till Mycket viktigt. 60,53 % av alla tillfrågade samhällselever och 78,13 % av alla industrielever svarade att chans till arbete var mycket viktigt för deras val av utbildning. Det var mycket få som inte tyckte att det var viktigt, endast 9,21 % respektive 6, 25 %. Majoriteten av de tillfrågade på båda programmen tycker ändå att chans till arbete efter studierna är viktigt och försökte väga in det i valet av gymnasieutbildning. Figur 6. Hur viktigt var chans till arbete efter studierna för ditt val av utbildning? 9 8 7 6 60,53% 78,13% Inte viktigt Varken eller Mycket viktigt 5 4 3 30,26% 1 9,21% 6,25% 15,63% 9

5.3 Information från studie- och yrkesvägledare I enkäten fick respondenterna också svara på om de upplever att det ges tillräcklig information av studie- och yrkesvägledare om vilka yrken som behövs på arbetsmarknaden och vilka utbildningar som leder dit. Andelen av alla tillfrågade elever som tycker att informationen kring yrken är bristfällig är cirka två tredjedelar. Figur 7. Tycker du att det ges tillräcklig information av studie- och yrkesvägledare om vilka yrken som efterfrågas? 7 65,45% 6 5 4 34,55% 3 1 Delar vi upp svaren mellan utbildningarna ser vi att av samhällseleverna upplever informationen som mer bristfällig i mycket större utsträckning än industrieleverna. 78,21 % av eleverna på samhällsprogrammet tycker inte att det ges tillräcklig information om vilka yrken behövs på arbetsmarknaden gentemot industrielevernas dryga 34 %. Figur 8. Tycker du att det ges tillräcklig information av studie- och yrkesvägledare om vilka yrken som efterfrågas? 10 8 78,21% 65,63% 6 4 34,38% 21,79% Eleverna fick även svara på om de tycker att studie- och yrkesvägledare ger tillräckligt med information om vad utbildningen leder till och vilka möjligheter utbildningen ger. Här kan vi se en tydlig skillnad mellan programmen. Hos samhällseleverna är det en majoritet som anser att informationen även här är bristfällig. 56, 41 % av samhällseleverna upplever att de inte har får tillräcklig information om vad utbildningen kan leda till. 10

eleverna anser sig vara mer informerade om vilka möjligheter utbildningen ger, vilket var väntat då det är ett yrkesprogram. Figur 9. Tycker du att det ges tillräcklig information av studie- och yrkesvägledare om vad utbildningen leder till? 8 7 6 56,41% 75,00% 5 4 43,59% 3 25,00% 1 Diagrammen visar tydligt att eleverna inte tycker att det informeras tillräckligt om arbetsmarknadsutsikterna och att det även behövs mer information om utbildningsoch yrkesmöjligheter för främst samhällsvetenskapliga programmet. 11

6 Slutsatser och diskussion 6.1 Det medvetna valet Figur 10. Anser du att du har vägt in arbetsmarknadens behov i ditt val av gymnasieutbildning? 9 8 7 81,25% 6 54,67% 5 45,33% 4 3 18,75% 1 Mer än hälften på respektive program har angett att de har vägt in arbetsmarknadssituationen vid sitt val av utbildning, men det är fortfarande många som har svarat nej på frågan. 54,67 % av de tillfrågade samhällseleverna har svarat ja respektive 81,25 % av de tillfrågade industrieleverna. Det är långt ifrån alla som har gjort det medvetna och många har valt utbildning av bara farten. elever har vägt in arbetsmarknaden i större utsträckning än vad elever på samhällsvetenskapliga programmet har gjort. 6.2 Information Undersökningen har visat att de flesta elever inte tycker att informationen om vilka jobb som efterfrågas är tillräcklig. Även här anser samhällselever att informationen är sämre än vad elever på det industritekniska programmet tycker. Av de tillfrågade samhällseleverna tycker 78,21 % att informationen inte är tillräcklig, medan det på industritekniska programmet endast är 34,38 % som inte tycker det. Figur 11. Tycker du att det ges tillräcklig information av studieoch yrkesvägledare om vilka yrken som efterfrågas? 9 8 7 78,21% 65,63% 6 5 4 34,38% 3 21,79% 1 12

6.3 Diskussion kring resultaten Efter att ha genomfört materialinsamlingen kan det konstateras att det finns brister i informationen kring arbetsmarknaden från studie- och yrkesvägledare. Problemet är störst hos samhällseleverna, där endast 21,79 % är nöjda med informationen. Skillnaderna mellan programmen visade sig vara större än väntat. Diskussionen i rapporten behöver fokusera på hur informationen om arbetsmarknaden kan bli bättre. Det handlar inte om att man ska styra elevers gymnasieval, det handlar om att göra dem uppmärksamma på möjligheterna så de kan välja utbildning med informationen i åtanke. För det första måste skola och studie- och yrkesvägledare ta större ansvar. För det andra behöver skola och näringsliv förbättra sin samverkan. Skola och studie- och yrkesvägledare måste tillsammans ta ett större ansvar! Majoriteten av de tillfrågade eleverna tycker att informationen om arbetsmarknaden är bristfällig. Det gör att många elever går miste om värdefull information, som inte bara rör vilka kurser som ingår i utbildningen, utan också hur hård konkurrens man får på arbetsmarknaden och vilken lönenivå man kan vänta sig att ligga på. Den bristande diskussionen om yrkesval kan vara en, av säkerligen flera, anledningar till att en majoritet av eleverna uppger att de inte vet vad de vill arbeta med i framtiden. Den bristfälliga informationen har gjort att intresset fått styra mer än arbetsmöjligheter, vilket inte bara kan innebära svårigheter för individen senare i livet, men också för företagens kompetensförsörjning. Elever på de studieförberedande programmen behöver fångas upp. Enkätsvaren visade att det är de som upplever att informationen som rör arbetsmarknad och utbildningsmöjligheter som mest bristfällig. Studie- och yrkesvägledarens roll bör stärkas och flyttas från att bara vägleda den personliga utvecklingen till att faktiskt berätta om läget i Sverige och Östergötland idag och ge arbetar- och tjänstemannayrken en rättvisare bild. Problemet ligger inte i att elever struntar i hur arbetsmarknaden ser ut, enkätsvaren visar att de vill, men får de ingen eller lite information om hur behovet ser ut är det svårt att göra ett genomtänkt gymnasieval som tar hänsyn till situationen på arbetsmarknaden. Samtidigt som det är en enormt hård arbetsmarknad för bland annat journalister och samhälls vetare, är det flera företag som får slåss om att anställa en industriarbetare eller en civilingenjör. Detta är något skolan och studie- och yrkesvägledare tillsammans behöver lyfta upp till ytan och arbeta vidare med. Skola och näringsliv behöver samverka med varandra. Grund- och gymnasieskolan behöver förbättra sin samverkan med näringslivet för att ge ungdomarna vad de behöver för att göra genomtänka val senare i livet. Det var förvånansvärt få elever som upplevde informationen från studie- och yrkesvägledare som tillfredsställande, vilket tyder på att något behöver göras. En ökad samverkan mellan skola och näringsliv kan ge ungdomar chansen att redan innan sitt gymnasieval få komma i kontakt med olika företag och organisationer, dels för att inspireras men också för att få en bredare bild av hur samhället ser ut. Möjligheterna att förbättra samverkan mellan skola och näringsliv är många. Grundskolor kan till exempel organisera arbetsmarknadsdagar med gästföreläsare. Det här är en vanlig företeelse på universitet och något som sannolikt skulle fungera lika 13

bra, om inte bättre, redan på högstadiet. Många företag i Östergötland vill komma i kontakt med grund- och gymnasieskolor för att berätta om sin verksamhet och visa hur det är och vad det innebär att jobba hos just dem, men det är få skolor som vill ta emot företagens representanter. Mycket fokus från grundskolor läggs idag på gymnasie val, men minst lika viktigt är det att ibland flytta fokus till arbetsmarknaden och arbetslösheten. Skolväsendet behöver vidga sitt tänkande och vara mer öppen för andra aktörers hjälp. Att erbjuda högstadieelever en eller flera prao-perioder under sin studietid är också ett bra sätt att ge dem insikt i vad olika arbeten innebär och inom vilka branscher arbetskraft efterfrågas, vilket kan ge mer underlag för gymnasievalet. Att få prova på arbete och besöka företag är oerhört viktigt, dels för förståelsen för arbetsmarknaden och dels för att komma underfund med vad man vill eller inte vill arbeta med. När en elev går ut på prao skapas direkt en kontakt mellan skola, företag och studieoch yrkesvägledare. Prao är således inte bara en ingång för unga på arbetsmarknaden utan också en ingång för förbättrad samverkan mellan skola och näringsliv. Om skolor, studie- och yrkesvägledare och företag väljer att samverka för att ge eleverna den information och kunskap om arbetsmarknaden som de behöver och vill ha så har Sverige tagit ett viktigt steg mot att säkra företagens kompetensförsörjning. Alla parter måste hjälpa till för att säkra tillväxten! Källor Svenskt Näringslivs Rekryteringsenkät, 2012. 14