Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.



Relevanta dokument
Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN!

små enkla energimätare, det vill säga apparater som mäter energiförbrukning och som registrerar även låga nivåer. diverse apparater.

SMÅ DROPPAR, STORT SLÖSERI

BORTSPOLADE PENGAR. Övningens mål

TRAFIKINSPEKTÖRERNA. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad.

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun.

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

ENERGIDETEKTIVERNA. Sammanfattning av övningen

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Astronomiövningar som kräver observationer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

UNDERVISNINGSMATERIAL

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

TILLVERKA ETT EGET FORDON

Datum Diarienummer 2017/194 Verksamhetsområde planering Kajsa Holmqvist,

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

5B1134 Matematik och modeller

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Matematikvandring på Millesgården

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

Läxa nummer 1 klass 2

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

5B1134 Matematik och modeller

Rita ett rum i en-punktsperspektiv.

Modern Astronomi. Lektion 2.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Onsala rymdobservatorium

Innehåll. 1. Lektionsupplägg av omvändningen av randvinkelsatsen. 2. Instruktion till eleverna.

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation

Spåra djur. Förskoleklass åk 6 LÄRARHANDLEDNING. En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Undersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda

FÖR DINA RÄTTIG HETER

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

ORIENTERINGSDAG SKOLÅR 6. Torsdag 24 oktober 2013 Klass 13C/13D

ÄMNESPROV I MATEMATIK Skolår 9 Delprov B

Umeå. Instruktion lådans övningar

Exempelprov. Matematik. Del D

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Ungefär lika stora tal

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

Workshop Tvärtomtänk Inför workshopen: Vid uppstart av workshopen Genomförande av workshopen Efter workshopen

MEKANIK. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Ecolier för elever i åk 3 och 4

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

Magiska kvadrater. strävorna

STOR KLASSRUMSKALENDER

UNDERVISNINGSMATERIAL

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

Magiska kvadrater. Material Nio kapsyler Material för att göra egna spelplaner eller spelpåsar, se separata beskrivningar.

Solstudier. Underlag till ny detaljplan för Energihamnen

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2017 Cadet för elever i åk 8, 9 och för elever som läser kurs 1a, 1b eller 1c.

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare

Välkommen till Borgar!

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester:

Användarmanual till GS-luftsolfångare

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

SF1620 Matematik och modeller

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

Bli klok på himlen och stjärnorna

Vill du också sänka energikostnaderna för din kyrka?

Handboken. just nu i trädgården. januari. 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan

Astronomi, kraft och rörelse

Cadet. 1. I en klass finns 13 flickor och 9 pojkar. Hälften av eleverna i klassen är förkylda. Vilket är det minsta antalet flickor som är förkylda?

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Saad är byggarbetare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

Mönster av två komponenter

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Lektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17:

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Transkript:

SOLENS VÄG Övningens mål Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. Sammanfattning av övningen Eleverna betraktar solens väg under dagen under de olika årstiderna. För att betrakta solens väg under dagen, går eleverna ut till en asfalterad plats. Eleverna jobbar två och två. En står stilla, och den andra ritar med krita upp konturerna av kompisens fötter och skugga. De skriver sina namn, samt tiden, vid kritkonturen. Sen kommer de tillbaka en gång i timmen och ritar upp konturerna igen, samt lägger märke till förändringarna i längd och positionering jämfört med originalpositionen. Resultatet kan kallas för ett mänskligt solur. För att observera solens väg under de olika årstiderna, hänger man ett papper med ett hål i mitten i ett fönster med söderläge. En gång i veckan, mitt på dagen, kontrollerar hela klassen var skuggan av hålet i papperet faller. Sen märker man ut punkten med en datummärkt tejpbit. Ni behöver en skuggfri och asfalterad plats på solgården för att betrakta solens väg under dagen ett klassrum i söderläge för att kontrollera solens väg under de olika årstiderna tejp krita kompass linjaler Page 1 of 5

klocka. Eleverna bör kunna mäta meter och centimeter klockan läsa av en kompass arbeta i par mäta vinklar rita konturer med en krita. Hur passar övningen in i läroplanen? Övningen är anpassad till undervisning i naturkunskap, matematik, geografi och läsning. Säkerhetsåtgärder Solskyddsfaktor och solhattar kan behövas. Genomgång av övningen, steg för steg 1. Gå snabbt igenom de två övningarnas syften och genomförande. 2. Be fastighetsskötare och lokalvårdare att lämna tejpbitarna på golvet när de städar. 3. Visa eleverna en solig plats där de kan rita upp skuggornas konturer. 4. Eleverna jobbar i par. Den ena ritar, den andra skapar skugga (d.v.s. agerar mänskligt solur). 5. Se till att det finns mellanrum mellan paren, så de uppritade konturerna inte korsar varandra. 6. Den som ritar måste inkludera fötternas position, skuggans kontur, tid samt skuggmakarnas namn. 7. Gå tillbaka till klassrummet. 8. Efter en timme går eleverna tillbaka och gör samma sak igen. Helst ska ni börja på morgonen och fortsätta hela dagen. 9. Nästa dag, eller i slutet av dagen, tittar alla eleverna på de uppritade skuggorna och diskuterar resultaten med lärarna. Mot slutet av diskussionen bör eleverna förstå varför skuggan har bytt form och lutning, och vilket håll den har rört sig åt. Tidsåtgång Introduktion ½ Förberedelse En hel dag, för att observera solens väg under dagen Analys och ref en Page 2 of 5

10. Vid läsårets början ska ni hänga upp en fyrkantig pappbit (cirka 20 cm) med ett centimeterstort hål i mitten, i ett fönster med söderläge. Det bör hängas på en plats där skuggan mitt på dagen syns på golvet året runt. Ta med solens höjd i beräkningen (se Hjälpmedel 1 nedan). 11. En gång i veckan, mitt på dagen, ska eleverna leta upp hålets skugga på golvet och sätta en bit frystejp där den faller. En genomskinlig tejpbit kan sättas över den, för att skydda det nedskrivna datumet. 12. Gör samma sak mitt på dagen, en gång i veckan, under hela läsåret. 13. I slutet på läsåret kan ni diskutera era solbetraktelser. När stod solen lägst? Högst? Ni kan hänga upp en gul tråd som representerar solstrålarna mellan hålet och skuggans högsta och lägsta punkt. Observationer från ett helt skolår för att betrakta solens väg under årstiderna Analys och ref 1 Förslag på påbyggnadsövningar Belys besparingarna Vilka typer av glödlampor finns det, och hur varierar energiförbrukningen mellan dem? Tänk dig ett liv utan elektricitet Vad gjorde våra förfäder innan elektriciteten upptäcktes? Andra varianter Soluret Äldre elever kan formge och bygga ett solur att installera vid en vägg i söderläge. Studieresa 1 Om en gammal solmarkör finns i närheten, kan ni åka och titta på den. De finns ibland i gamla kyrkor, med ett hål i kyrktaket och markeringar på de ställen där solskenet mitt på dagen träffar golvet. I Italien, t.ex., finns det en i Milanodomen och en i Bologna. Studieresa 2 Hitta ett solur i närheten och besök det. Festivaler Det finns många festivaler som hör ihop med solen, både uråldriga och moderna. Särskilt gäller det vår- och höstdagjämningen och sommar- och vintersolståndet. Eleverna kan leta reda på fakta om dessa och göra en redovisning. Tillgängliga hjälpmedel Hjälpmedel 1 Information om solens väg Page 3 of 5

Solens väg Hjälpmedel 1 Information om solens väg Solens position på himlen förändras över dagen, på grund av jordens rotation, och över året, på grund av jordaxelns lutning i förhållande till solens bana. Solens position under dagen, och dess vinkel i förhållande till norr, ökar med 15 varje timme. Det är den ungefärliga vinkeln som bör framträda mellan skuggor som ritats upp en gång i timmen. Solens position mitt på dagen sammanfaller med tidpunkten för när den kortaste skuggan ritades upp. Den kanske inte stämmer precis med kompassens sydriktning, beroende på platsens longitud i förhållande till tidszonen. Solens höjd mitt på dagen varierar beroende på årstid. Den står som lägst vid vintersolståndet (21 december) och som högst vid sommarsolståndet (21 juni). Höjden på vintersolståndet är lika med platsens latitud minus 23. Höjden vid sommarsolståndet är lika med platsens latitud plus 23. I Milano (latitud 45 ) till exempel, är höjden vid vintersolståndet lika med 22 (45-23), medan höjden vid sommarsolståndet är lika med 68 (45+23). Page 4 of 5

Solens väg Hjälpmedel 1 Sökord Ändamål för energiförbrukningen Transport Uppvärmning och nerkylning Varmt och kallt vatten Belysning Elektrisk apparatur Allmänt ämne Skolämne Ålder Hållbar utveckling Förnyelsebar energi Energieffektivitet Koldioxidkloka transporter Matematik Naturämnen Läsning Geografi 6 8 år 9 10 år 11 12 år Page 5 of 5