Skogsbruk - Rennäring Renskogsavtal Underlag CSG Persåsen 11 aug 2015
Renskogsavtal - uppdrag Regeringsuppdrag till Skogsstyrelsen 2013..analysera behovet och förutsättningarna att arbeta med s.k. renskogsavtal. Redovisas till regeringen den 30 sept 2015 Nuläge: Analys av läget 2015 ut för synpunkter till referensgrupp. Svar 25 augusti 2015.
Renskogsavtal Arbete och dialog hittills 2014 Beskrivning av olika situationer/åtgärder då avtal kan lämpa sig I huvudsak positiva synpunkter (Privatskogsbruk & SSR). Inga synpunkter från storskogsbruket. Man signalerade att arbetet kan fortsätta.
Arbete och dialog hittills Renskogsavtal 2015: Utskick februari - svar i mars (Inget svar från storskogsbruket) Redovisning av avtalens formalia, syfte, parter, hantering/rutiner mm samt exempel på möjliga ekonomiska förutsättningar. Positiv syn på renskogsavtal som instrument för hänsyn men kritik mot delar av Skogsstyrelsens utgångspunkter. (LRF Skogsägarna) I huvudsak positiva signaler på underlaget. (Allmänningarna AC) Renskogsavtal i nuvarande form och förutsättningar gör att man motsätter sig införande i nuläget. (SSR)
Nuvarande dialog Renskogsavtal 2015 (juni/juli): Analys av läget Ut 10 juli svar 25 aug Delvis avvikande syn på syfte med avtalen (LRF Skogsägarna) Avtal med endast privatskogsbruket inkl allmänningarna (LRF Sk) För mycket rutiner/kriterier för urval av möjliga avtal (LRF Sk) Avtal olämpligt för stora områden - istället koncentrerade (LRF Sk) Renskogsavtalen riskerar att påverka de civila rättigheterna. (SSR) Beskrivna situationer för avtal i huvudsak relevanta (Alla)
Renskogsavtal 2015 (juni/juli): Analys av läget Ut 10 juli svar 25 aug Skogsstyrelsens bedömning En sammantagen bedömning, särskilt när SSR som representant för rennäringens intressen inte kan tillstyrka ett förslag om att just nu gå vidare med renskogsavtal, är att behov och förutsättningar för närvarande inte föreligger. Skogsstyrelsen avser därför att avstå från att föreslå att renskogsavtal införs i nuläget.
Renskogsavtal Syfte med avtalen: Skapa mervärden för rennäringen Mervärden => större anpassning än vad som kan uppnås med andra instrument, t ex resultat av samråd Mervärden => större anpassning än vad som kan krävas med stöd av lagstiftning (resp FSC-kriterier)
Renskogsavtal Avtalsparter: Förslag från markägarhåll till Gränsskogsutredningen: Markägaren och samebyn staten ska bara reglera ekonomin Nuvarande utgångspunkt är: Staten och markägaren Samebyns roll: Ska t ex kunna ta initiativ till avtal Naturvårdsavtal: Staten och markägaren
Avtal = Frivillighet: Renskogsavtal Man måste inse att avtalen aldrig kan lösa alla de situationer som kan vara angelägna för rennäringen eller intressanta för en markägare
Renskogsavtal Formell grund Naturvårdsavtal (NVA) har angetts som förebild NVA har lagstöd - i jordabalken Kan därmed skrivas in och följer fastighet Ev renskogsavtal bör ges motsvarande stöd i lag
Vilket / vilka områden? Renskogsavtal Endast i områden med renskötselrätt Ej lämpligt i områden med renskötselrätt baserad på avtal ( t ex Härjedalen, Rätan) Både i vinterbetesmarkerna och i åretruntmarkerna
Renskogsavtal Kriterier i första hand för avtal: KÄRNOMRÅDEN med prioritet för NYCKELOMRÅDEN enligt beteslandsindelning (RBP) I anslutning till: FLYTTLED, RASTBETE, ANLÄGGNINGAR och SVÅR PASSAGE enligt information i databasen Irenmark (Sametinget) Viktiga HÄNGLAVSKOGAR (Finns en bra inventering idag?)
Renskogsavtal situationer Avverkning av viktig HÄNGLAVSBÄRANDE SKOG Olika tänkbar anpassning: Skjuta upp avverkning (lång tid = mycket dyrt) Alternativ avverkningsform ( Hyggesfritt skogsbruk ) Alternativ målbild för skogsskötseln ( t ex lång omloppstid) Lämna stora hänglavsbärande områden
Renskogsavtal situationer Föryngringsavverkning i tidigare hårt avverkade landskap Prio till andra markägare än de som tidigare avverkat hårt? Olika tänkbar anpassning: Skjuta upp avverkning (lång tid = mycket dyrt) Alternativ avverkningsform ( Hyggesfritt skogsbruk ) Alternativ målbild för skogsskötseln ( t ex lång omloppstid)
Renskogsavtal situationer Avverkning i anslutning till FLYTTLED, SVÅR PASSAGE mm Anpassning unik för varje plats Tänkbart: Gallring eller röjning efter rennäringens behov Anpassad utglesning i äldre skog (ev Hyggesfritt skogsbruk ) Särskilt anpassad hyggesutläggning
Renskogsavtal situationer Skogsvårdsåtgärder efter föryngringsavverkning Problem: Risk att närma sig de enskilda intressena och vad som borde hanteras i samråd eller hänsyn 31 SvL. Tänkbar anpassning, t ex: Lägre plantantal i plantering (billigare åtgärd - men lägre produktion) Röjning till lägre stamantal (dyrare åtg och lägre produktion)
Renskogsavtal Naturvårdsavtal riktas primärt till enskilda markägare (enligt Skogsstyrelsens och naturvårdsverkets riktlinjer) Kan syftet att uppnå mervärden för rennäringen uppnås med den begränsningen för renskogsavtal? Några andra funderingar och frågetecken: Kan möjligheten till renskogsavtal inverka på att samråd strandar? Vilka andra situationer (än beskrivna) kan lämpa sig för avtal? Är renskogsavtal överhuvudtaget en bra idé?