UNIVERSITETEN YLIOPISTOT UNDERVISNINGSMINISTERIET 2002
UNDERVISNINGSMINISTERIET UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSPOLITISKA AVDELNINGEN UNIVERSITETSENHETEN
Redaktörer: Iiris Patosalmi och Juho Korpi Översättning: Gunilla Peltoniemi Layout: Osmo Leppälä/Station Mir Oy Tryckt av Miktor 2003 ISSN 1239-3932 Undervisningsministeriet Utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen Universitetsenheten Sjötullsgatan 10, Helsingfors PB 29, 00023 Statsrådet
Innehåll 6 Universitetsväsendet år 2002 8 Mål 10 Antagning av studerande och grundutbildning 13 Vetenskaplig påbyggnadsutbildning 14 Forskning 16 Vuxenutbildning 16 Internationellt samarbete 17 Samhällelig uppgift och regional utveckling 17 Styrning och resurser 19 Statistik 26 Författningar 27 Kontaktinformation Universiteten Helsingfors universitet Joensuu universitet Jyväskylä universitet Kuopio universitet Lapplands universitet Tammerfors universitet Uleåborgs universitet Vasa universitet Åbo universitet Åbo Akademi Tammerfors tekniska universitet Tekniska högskolan Villmanstrands tekniska universitet Helsingfors handelshögskola Svenska handelshögskolan Åbo handelshögskola Bildkonstakademin Konstindustriella högskolan Sibelius-Akademin Teaterhögskolan
ÅRET 2002 Å ret 2002 karaktäriserades av ökade resurser för universiteten och en utveckling mot kvalitet och samverkan med omvärlden. I enlighet med lagen om utveckling av högskoleväsendet ökade omkostnadsanslaget för universitetsväsendet med 40 miljoner euro utöver den kostnadseffekt som löneförhöjningarna medför. Universitetens omkostnader steg med totalt 63,6 miljoner euro. Ändringen av utvecklingslagen innebär att basfinansieringen under åren 2003-2004 ytterligare ökar med minst 50 miljoner euro utöver löneförhöjningarna. Detta erbjuder möjligheter till en stabil utveckling i universiteten och resurser för utveckling av verksamhetens kvalitet. Ett flertal projekt startades utgående från de förslag som hade framförts av en arbetsgrupp med uppgift att utreda högskolornas regionala effekter. Undervisningsministeriets egen regionstrategi blev klar våren 2002. På universitetsenheten har man utarbetat ett åtgärdsprogram för att stärka den regionala utvecklingen i högskolorna. Universiteten och yrkeshögskolorna skulle också sammanställa gemensamma regionstrategier före utgången av år 2002. Som en del av det s.k. framtidspaketet kanaliserades nästa 3,4 miljoner euro till regional utveckling. Sommaren 2002 publicerades den av OECD utförda utvärderingen av högskolepolitiken och yrkeshögskolereformen i Finland. Omdömet om högskolepolitiken var synnerligen positivt. Utvärderingen innehöll också vissa utvecklingsförslag i fråga om samarbetet mellan yrkeshögskolorna och universiteten. Inom Europeiska unionen har man fäst allt större uppmärksamhet vid universitetens betydelse vid utvecklandet av kunskapssamhället. Statscheferna i Europeiska unionen uppställde i Lissabon målet att Europa skall utvecklas till en dynamisk, kunskapsbaserad ekonomi. Vid uppföljningen av hur detta gemensamma mål uppnås har nivån på bl.a. forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten i de olika europeiska länderna utvärderats. I den utvärderingen intar Finland en plats i täten. Universitetens roll är här central. Universitetens strategiska styrning ägnades allt större uppmärksamhet under år 2002. Den arbetsgrupp som hade haft till uppgift att utveckla resultatstyrningssystemet betonade i sitt förslag att resultatstyrningen bör utvecklas i riktning mot strategisk styrning. I linje med detta fick universiteten för första gången hösten 2002 motta skriftlig respons av undervisningsministeriet. Responsen gällde verksamhetens resultat och kvalitet och utvecklings- 4
behoven på strategiska insatsområden. Vid universiteten verkställdes bl.a. utvecklingsstrategier för grundundervisningen där syftet är att förbättra kvaliteten på undervisningen och lärandet och förkorta studietiderna. Vid universiteten avlades nästan 12 100 högre högskoleexamina, vilket är 4 % fler än året innan. Antalet doktorsexamina var 1 224, vilket är 1,7 % fler än föregående år. Nästan alla universitet har uppnått eller är nära att uppnå de examensmål som uppställdes för resultatavtalsperioden 2001-2003. Något som bidrar till detta är de projekt gällande undervisningens kvalitet och utveckling av undervisningen som inletts vid många universitet samt de projekt som genomförts för att utöka utbildningen. I universiteten fortsattes utvecklingsarbetet kring förvaltningen och bokföringen av den externa finansieringen. Åtgärder för att förbättra tillvägagångssätten och utveckla anvisningarna och övervakningen internt vidtogs i alla universitet. På många håll utvecklas kvalitetssystem för förvaltningen, vilka även inkluderar högklassig finansieringsförvaltning och goda tillvägagångssätt. Behovet av utveckling när det gäller universitetens interna kostnadsberäkning lyftes fram. I det strategiarbete som gjorts på undervisningsministeriets universitetsenhet har man angivit följande kritiska faktorer med tanke på universitetens möjligheter att samverka med omvärlden: tryggade verksamhetsbetingelser, ett ständig pågående arbete för att utveckla kvaliteten och effektiviteten i universiteten, fungerande studieprocesser, accentuering av universitetens betydelse i innovationssystemet, samarbetsstrukturerna i universitetsväsendet samt den internationella högskolepolitiken. Inom Europeiska unionen har samma utvecklingsobjekt tagits upp på universitetspolitikens agenda. De åtgärder som vidtas för att stödja dessa faktorer torde utformas till nationella insatsområden vid utvecklingen av universiteten under de närmaste åren. Helsingfors den 10 mars 2003 Markku Mattila Undervisningsministeriet Direktör för universitetsenheten 5
Lapplands universitet Universitetsväsendet år 2002 Uleåborgs universitet Vasa universitet Kuopio universitet Joensuu universitet Jyväskylä universitet Åbo universitet Åbo Akademi Åbo handelshögskola Tammerfors universitet Tammerfors tekniska universitet Villmanstrands tekniska universitet Helsingfors universitet Tekniska högskolan Helsingfors handelshögskola Svenska handelshögskolan Bildkonstakademin Konstindustriella högskolan Sibelius-Akademin Teaterhögskolan 6
UNIVERSITET mångvetenskapliga universitet 10 andra vetenskapshögskolor 6 konsthögskolor 4 STUDERANDE nya studerande 21 000 nya studerande i relation till åldersklassen 31,4 % studerande för grundexamen 144 300 studerande för påbyggnadsexamen 21 900 studerande totalt 170 000 EXAMINA lägre högskoleexamina 2 600 högre högskoleexamina 12 100 licentiatexamina 650 doktorsexamina 1 200 PERSONAL lärare 7 800 forskningspersonal 5 600 forskarstuderande i forskarskolorna 1 600 övrig personal avlönad med budgetmedel 8 900 övrig personal avlönad med externa medel 5 000 FINANSIERING budgetmedel och investeringar i byggnadsverksamhet 1 123 milj. euro extern finansiering 642 milj euro budgetfinansieringens andel av BNP 0,83 % Beslut om finansiering: Finlands Akademis finansiering till universiteten 112 milj. euro Teknologiska utvecklingscentralens (Tekes) finansiering till universiteten 84 milj. euro LOKALER lokaler (1 000 nyttokvadratmeter) 2 036 ÖPPEN UNIVERSITETSUNDERVISNING studerande 85 100 FORTBILDNING studerande 88 600 NYCKELTAL ÅR 2002 antal nya studerande per lärare 2,7 antal studerande per lärare 21,7 antal högre högskoleexamina per lärare 1,5 antal doktorsexamina per professor 0,6 budgetmedel per studerande (exklusive kostnader för lokaler) 5 266 euro 7
S Mål tatsrådet godkände i december 1999 en plan för utveckling av utbildningen och av forskningen vid universiteten för åren 1999-2004. Insatsområdena vid utvecklingen av utbildningen och forskningen under perioden är bl.a. grundtryggheten inom utbildningen och säkerställandet av finansieringsgrunden för utbildningen, informationsteknologin i undervisningen och forskningen, det internationella samarbetet, livslångt lärande, utveckling av forskningen, utvärdering samt grundutbildning och fortbildning för lärare. Speciella insatsområden för universiteten är bl.a. säkerställandet av universitetens basfinansiering, utbildningens kvalitet, utvecklingen av undervisningen och inlärningen, utvecklingen av forskarutbildningen, de regionala verkningarna och främjandet av profileringen samt strukturell utveckling. Inom forskningen är insatsområdena tryggandet av ett effektivt och balanserat forskningssystem, forskningens kvalitet och verkningar samt ett effektivt utnyttjande av forskningsresultaten. 8
GEMENSAMMA MÅL FÖR UNIVERSITETSVÄSENDET ÅR 2002 Kvalitativa mål Inom universiteten eftersträvas en hög nivå inom forskning, undervisning och konstnärlig verksamhet samt starkare samhällelig samverkan och interaktion med kultur-, arbets- och näringslivet. Universiteten främjar högskolenätets inre profilering genom att effektivera samarbetet och arbetsfördelningen. Universiteten förbättrar förutsättningarna för forskning och undervisning samt stärker sina insatsområden genom fortsatt strukturell utveckling. Vid alla universitet och på alla utbildningsområden stärks möjligheterna till flexibla biämnesstudier. Universiteten främjar sysselsättningsmöjligheterna för dem som utexamineras. Kvantitativa mål Universiteten dimensionerar sitt utbud av fullständiga utbildningar för 18 000-19 000 nya studerande. Universiteten främjar studiemöjligheterna för vuxenstuderande och godkänner via den öppna universitetsundervisningen 1 000 studerande till examensstudier. Vid universiteten avläggs i genomsnitt 12 700 högre högskoleexamina och 1 300 doktorsexamina per år under perioden 2001-2003. Universiteten utvecklar studierna på alla områden så att utbildningen fullgörs effektivare och examina avläggs inom en kortare tid. Av alla studerande avklarar 5 400 en del av examensstudierna utomlands. Det kalkylerade antalet studerande som bedriver öppna universitetsstudier på heltid är i genomsnitt 20 000. Resurser Universitetens mål stöds genom extern finansiering. Universitetens företagsekonomiska avgiftsbelagda service är i sin helhet lönsam. 9
figur 1 Antagningen av studerande 2002 Andelen antagna av de sökande enligt utbildningsområde Teknik Naturvetenskaper Farmaci Teologi Odontologi Agrikultur-forstvetenskaper Hälsovetenskaper Ekonomiska vetenskaper Humanistiska vetenskaper Samhällsvetenskaper Medicin Musik Juridik Veterinärmedicin Idrottsvetenskaper Pedagogik Konstindustri Psykologi Bildkonst Teater och dans Källa: KOTA 0 10 20 30 40 50 figur 2 40 000 30 000 20 000 10 000 Studentexamina 1984-2002 och alla nya studerande vid universiteten 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Studentexamina Nya studerande Källa: KOTA, Statistikcentralen och Studentexamensnämnden ANTAGNING AV STUDERANDE OCH GRUNDUTBILDNING S ammanlagt ca 109 500 ansökningar inlämnades till universiteten. Cirka 67 700 personer deltog i universitetens urvalsprov, av vilka ca 28 400 antogs. Cirka 16 100 av de antagna var kvinnor. Cirka 21 000 nya studerande inledde sina studier hösten 2002. Av de 23 000 studerande som tog emot en studieplats vid ett universitet var 46 % 20 år eller yngre. Andelen antagna av de sökande var högst inom utbildningsområdena för teknik, naturvetenskaper och farmaci och lägst inom områdena teater och dans samt utbildningsområdena för bildkonst och psykologi. Antalet universitetsstuderande ökade med 4,4 % jämfört med föregående år. Det totala antalet stude- rande vid universiteten var 170 000, av vilka sammanlagt 144 300 studerade för en grundexamen och 21 900 för en påbyggnadsexamen. Av de studerande var 53,2 % kvinnor. År 2002 avlades 17 500 examina, vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år. Antalet avlagda högre högskoleexamina var nästan 12 100, vilket innebär att målet på 12 700 magisterexamina per år under perioden 2001-2003 inte uppnåddes. Jämfört med föregående år ökade antalet magisterexamina med 4,3 %. Studietiden var i genomsnitt 6,0 år (medianvärde). Sammanlagt avlades 2 600 lägre högskoleexamina, vilket är 6,4 % mer än föregående år. 10
figur 3 Studerande vid universiteten 1994 2002 Källa: KOTA 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Studerande sammanlagt Vetenskapliga påbyggnadsstudier Grundstudier Specialiseringsstudier figur 4 Lägre och högre högskoleexamina 1984 2002 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Högre högskoleexamina Lägre högskoleexamina Källa: KOTA Sysselsättningssituationen bland dem som avlagt en universitetsexamen förblev oförändrad. Enligt Statistikcentralens uppgifter var arbetslöshetsnivån bland personer mellan 20 och 64 år som avlagt en högre högskoleexamen 3,6 %, såsom föregående år. Även arbetslöshetsnivån bland personer mellan 20 och 64 år med forskarutbildning eller motsvarande utbildning var densamma som föregående år, dvs. 2,2 %. Universiteten utvecklade verksamhet som främjar nyutexaminerades sysselsättning bl.a. genom att effektivera sina rådgivnings- och handledningstjänster samt de studerandes praktik i arbetslivet. Åtgärderna för att göra examenssystemet klarare och effektivera undervisningen och inlärningen fortsatte enligt linjerna i utvecklingsplanen. Den arbetsgrupp som hade haft till uppgift att utveckla universitetens examensstruktur lade fram ett förslag till en tvåstegsmodell i examensstrukturen. Avsikten är att den nya examensstrukturen skall införas på alla utbildningsområden 1.8.2005. Studiegången ägnades särskild uppmärksamhet. Undervisningsministeriet har för resultatavtalsperioden 2001-2003 anvisat sammanlagt ca 5 milj. euro för utvecklingsprojekt som hänför sig till undervisning och styrning. De utvecklingsstrategier som universiteten utarbetat för grundexamina och grundundervisningen beaktades även av arbetsgruppen för utveckling av universitetens examensstruktur. Studiehandledningen började utvecklas utifrån en utvärdering som blev klar år 2001. En utvärdering av universitetens antagning av studerande blev klar i december 2002. Avsikten är att utgående från den sammanställa ett åtgärdsprogram för att utveckla antagningen till universiteten. I enlighet med Kunskapsstrategin för utbildning och forskning fortsatte genomförandet av det virtuella universitetet. Universiteten och nätverken mellan dem fortsatte att utveckla den nätbaserade undervisningen och erbjöd de studerande hundratals nätkurser där tiotusentals studieveckor genomfördes. Universitetens personal erbjöds stödåtgärder i form av pedagogiskt och tekniskt stöd samt fortbildning. Arbetet med att utveckla en portal för det virtuella universitetet fortsatte. Som ett led i verkställigheten av Kunskapsstrategin för utbildning och forskning genomfördes under åren 1998-2002 ett informationsindustriprogram för att tillfredsställa behovet av arbetskraft inom informationsindustrin och digital kommunikation. Programmet har lett till en gradvis ökning av antalet universitetsstuderande inom grundutbildningen för branschen. Ökningen utgör över 1 000 studerande jämfört med situationen år 1998. Under åren 1998-11
2002 inledde totalt ca 5 200 nya studerande examensinriktade fortbildningsprogram inom branschen. Målen för programmet har uppnåtts väl. År 2002 var de som inledde utbildning inom branschen över 1 000 fler än år 1998 och i den examensinriktade fortbildningen började 1 650 studerande. Under år 2002 kanaliserades sammanlagt ca 23,9 milj. euro till informationsindustriprogrammet. Det program för kvantitativ ökning av lärarutbildningen som startats på grund av lärarkårens åldersstruktur och det rätt stora antalet lärare utan formell behörighet fortsatte. Genom programmet utökas lärarutbildningen under åren 2001-2003 med ca 3 000 platser jämfört med nuläget. De största grupperna bildar lärarna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen, språklärarna och klasslärarna. Programmet för utveckling av kunskaperna i matematik och naturvetenskaper (LUMA) avslutades i slutet av år 2002. En utvärdering av programmet utfördes av en internationell sakkunniggrupp, som i huvudsak ansåg att programmet utfallit väl samtidigt som den rekommenderade flera fortsatta åtgärder. De internationella samarbetsprojekten mellan Finland, Sverige och Ungern för att utveckla undervisningen i matematik och kemi slutfördes. Affärskompetens som en del av ett fungerande innovationssystem samt utvecklingen av tjänster och företagsverksamhet stärktes programenligt. Nybörjarplatserna i universitetens läkarutbildning utökades från 550 till 600. Möjligheterna till yrkesinriktad fortbildning inom området utreddes. Behovet av ökad utbildning för de övriga yrkesgrupperna inom social- och hälsovården riktades till områdena farmaci, psykologi, hälsovetenskaper, näringsvetenskap och socialt arbete. Det nätverksbaserade samarbetet fortgick inom psykologi, turism, framtidsforskning, statistik, socialt arbete, kommunikationsvetenskaper och hälsovetenskaper liksom inom undervisning och forskning som anknyter till Ryssland och Sydostasien. Allt större uppmärksamhet ägnades utbildningens kvalitet. Rådet för utvärdering av högskolorna utnämnde följande kvalitetsenheter inom utbildning: Helsingfors universitet: Ekonomiska institutionen Institutionen för finska språket Medicinska fakulteten Psykologiska institutionen Joensuu universitet: Kemiska institutionen Tammerfors universitet: Historievetenskapliga institutionen Institutionen för regionvetenskap och miljöpolitik Medicinska fakulteten, grundutbildning för medicine licentiat Uleåborgs universitet: Avdelningen för arkitektur Biokemiska institutionen Historiska institutionen Institutionen för matematiska vetenskaper Åbo universitet: Socialpolitiska institutionen Utbildningsprogrammet för biokemi Tekniska högskolan: Grundundervisningen i databehandling Laboratoriet för maskinbyggnadslära Villmanstrands tekniska universitet: Avdelningen för produktionsekonomi Helsingfors handelshögskola: Institutionen för språk och kommunikation Sibelius-Akademin: Enheten för doktorsutbildning i återgivande tonkonst och forskning DocMus Teaterhögskolan: Svenska institutionen för skådespelarkonst Centralkommissionen för konst utnämnde följande spetsenheter för konstnärlig verksamhet: Tekniska högskolan: Arkitektavdelningen Konstindustriella högskolan: Avdelningen för fotografi Sibelius-Akademin: Utbildningslinjen för piano 12
figur 5 Licentiat- och doktorsexamina 1984 2002 Källa: KOTA 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Licentiatexamina Doktorsexamina figur 6 % 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor (%) av nya studerande, högre högskoleexamina och doktorsexamina 1992-2002 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Nya studerande Högre högskoleexamina Doktorsexamina Källa: KOTA VETENSKAPLIG PÅBYGGNADSUTBILDNING A ntalet doktorsexamina ökade med 1,7 %. År 2002 avlades 1 224 doktorsexamina mot 1 203 året innan. Antalet avlagda licentiatexamina var 654 (föregående år 695). När systemet med forskarskolor infördes år 1995 var det viktigaste målet att höja kvaliteten på forskarutbildningen och göra påbyggnadsutbildningen mer planmässig, förkorta den tid som åtgår till doktorsavhandlingen och sänka disputationsåldern, effektivera samarbetet mellan forskningsgrupperna och öka det internationella utbildnings- och forskningssamarbetet. Systemet med forskarskolor har i utvärderingarna konstaterats bidra till att forskarbanan fått en professionell prägel. Systemet har gjort påbyggnadsutbildningen mer systematisk och effektiv samt utökat de internationella utbildningstillfällena och forskningssamarbetet. Även disputationsåldern har sänkts. Av de doktorer från forskarskolorna som nu finns i arbetslivet hade ca 30 % avlagt doktorsexamen innan de fyllde 30 år. Den genomsnittliga åldern för avläggande av doktorsexamen var 32 år. För kvinnornas del var den genomsnittliga åldern något högre (33,5) än för männen (31,7). Sysselsättningen bland de utexaminerade doktorerna är god. År 2002 fanns det 108 forskarskolor. I dem studerande sammanlagt 4 000 forskarstuderande på heltid. Av forskarstuderandena erhöll 1 426 finansiering av undervisningsministeriet, ca 500 av Finlands Akademi och resten via olika universitet och stiftelser. År 2002 fattades ett beslut om utvidgning av forskarskolsystemet så att systemet från och med ingången av 2003 omfattar 114 forskarskolor. Inom naturvetenskap och teknik finns 45 forskarskolor (43,3 % av studieplatserna). Inom bio- och miljövetenskaperna finns 13 forskarskolor (15,2 % av studieplatserna), inom kultur och samhällsvetenskaper 40 (24,3 % av studieplatserna) och inom hälsovetenskaperna 16 (17,2 % av studieplatserna). Merparten av forskarskolorna fungerar i form av nätverksprojekt som är gemensamma för flera universitet. För samordningen svarar 15 universitet. Alla universitet medverkar i nätverket. Ett viktigt resultat av systemet med forskarskolor är att samarbetet mellan universiteten har ökat. Undervisningsministeriet tillsatte i september 2002 en arbetsgrupp för utveckling av forskarutbildningen. Arbetsgruppen skall bl.a. utreda utvecklingsbehovet i fråga om forskarskolorna och bedöma hur väl systemet fungerar. 13
figur 7 Finlands Akademis beslut om forskningsfinansiering enligt vetenskapsområde 2002 6 5 1 1 Medicin och vårdvetenskaper 17 % 4 2 Naturvetenskaper 45% 3 Humanistiska vetenskaper 11 % 4 Samhällsvetenskaper 14 % 5 Teknik 9 % 3 6 Agrikultur- och forstvetenskaper 4 % 2 Källa: Finlands Akademi figur 8 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Utvecklingen av forskningspersonalens* volym 1994-2002 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 * sedan 1995 ingår också forskarstuderande i forskarskolorna 2002 Källa: KOTA figur 9 60 50 40 30 20 10 0 Finlands Akademis forskningsfinansiering enligt universitet 2000-2002 (*), milj. HY TY TKK OY JY TAY TTY ÅA KY JOY HY = Helsingfors universitet TY = Åbo universitet TKK = Tekniska högskolan OY = Uleåborgs universitet JY = Jyväskylä universitet TAY =Tammerfors universitet TTY = Tammerfors tekniska universitet ÅA = Åbo Akademi KY = Kuopio universitet JOY = Joensuu universitet * Forskningsfinansieringen till de 10 universitet som fått mest finansiering av Akademin samt finansieringsutvecklingen 2000-2002. 2000 2001 2002 Källa: Finlands Akademi FORSKNING D en positiva utvecklingen i fråga om forskningsresurserna fortgick. Tillväxten var kraftigast inom den privata sektorn, men också den offentliga forskningsfinansieringen ökade något. År 2002 stod undervisningsministeriet för 41,6 % av statens forskningsfinansiering. Under året använde undervisningsministeriet 582 milj. euro för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Största delen av undervisningsministeriets forskningsfinansiering anvisades universiteten och Finlands Akademi. I början av 2002 startades det andra programmet för spetsforskningsenheter. Till programmet valdes 16 nya enheter för åren 2002-2007. Det totala antalet spetsforskningsenheter steg till 42. Finansieringen från Finlands Akademi till spetsforskningsenheterna uppgår till sammanlagt ca 24 milj. euro. Utvärderingsverksamheten inom forskningen var livlig. Under år 2002 färdigställdes flera internationella utvärderingar som Finlands Akademi låtit göra. Utvärderingarna gällde bl.a. stadsforskningen, forskningen i 1990-talets ekonomiska kris och forskningen i utrikes- och säkerhetspolitik. Dessutom blev den första riksomfattande utvärderingen av kvinnoforskningen klar. Forskningsprogrammet i Telekommunkation-elektronik (Telectronics) utvärderades tillsammans med ETX- och TLX- teknologiprogrammen vid Tekes. Den vetenskapliga kvaliteten på grundforskningen och den tillämpade forskningen i Finlands Akademis forskningsprogram för elektroniska material och mikrosystem, EMMA, fick omdömet utmärkt vid den internationella utvärdering som blev klar hösten 2002. En utvärderingsrapport om Finlands nationella verksamhet i CERN publicerades i början av år 2002. Utgående från den sammanställdes en nationell CERN-strategi vars syfte är att få finländska forskare att synligt delta i forskningen samt att stärka överföringen av teknologi mellan Finland och CERN. En utvärdering av effekterna av den offentliga finansieringen inom bioteknik blev klar i december 2002. En internationell utvärderingspanel ansåg att den specialfinansiering som kanaliserats till den bio- 14
Finlands Akademi utnämnde följande spetsenheter inom forskning: Helsingfors universitet: Antikens och medeltidens grekiska dokument, arkiv och bibliotek Ekonomiska strukturer och ekonomisk tillväxt (RAKA) Forskningscentralen för aktivitetsteori och forskning i utvecklande arbete Forskningsenheten för förändringar och variation inom det engelska språket Forskningsenheten för mikrobtillgångar Forskningsenheten för växtmolekylärbiologi och skogsträdens bioteknik Forskningsgruppen för bioenergetik Forskningsgruppen för metapopulationsbiologi Forskningsprogrammet för cancerbiologi Forskningsprogrammet för strukturvirologi Forskningsprogrammet för utvecklingsbiologi Programmet för molekylär neurobiologi Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet: Forskningsenheten för mental historia Helsingfors universitet och Åbo Akademi: Forskningsenheten för den tidiga judiska och kristna ideologins tillblivelse Helsingfors universitet och Tekniska högskolan: Forskningsenheten från data till kunskap Helsingfors universitet, Kuopio universitet och Meteorologiska institutionen: Forskningsenheten för atmosfärens och klimatförändringens fysik, kemi och biologi Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt: Helsingfors hjärnforskningscentral (HBRC) Helsingfors universitet, Folkhälsoinstitutet och Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel (EELA): Spetsforskningsenheten för analys av hälsorisker i miljön Helsingfors universitet, Folkhälsoinstitutet och Folkhälsan: Forskningsenheten för sjukdomsgener Joensuu universitet: Forskningsgruppen för skogsekologi Jyväskylä universitet: Evolutionsekologi Forskningsinstitutet för kärn- och materialfysik, fysiska institutionen vid Jyväskylä universitet Människans utveckling och dess riskfaktorer Jyväskylä universitet och Helsingfors universitet: Geometrisk analys och matematisk fysik Kuopio universitet: Forskningsenheten för kärlsjukdomar och typ 2-diabetes Tammerfors universitet och Helsingfors universitet: Forskningsenheten för mitokondriernas biogenes och mitokondriesjukdomar (FinMIT) Uleåborgs universitet: Enheten för kollagenforskning Uleåborgs universitet och Helsingfors universitet: Enheten för populationsgenetiska analyser Åbo universitet: BioCity, Cellrörelser Mannens reproduktionshälsa Åbo Akademi: Formella programmeringsmetoder Forskningsgruppen för processkemi Tammerfors tekniska universitet: Forskningsgruppen för signalbehandling Institutionen för hydraulik och automatik Tammerfors tekniska universitet, Helsingfors universitet och Tekniska högskolan: Forskningsgruppen för styrd nybildning av vävnader samt medicinska, odontologiska och veterinärmedicinska biomaterial Tekniska högskolan: Forskningscentralen för datorbaserad vetenskap och teknik Forskningsenheten för neurala nät Forskningsenheten för smart och ny radio Forskningsgruppen för beräkningsfysik (COMP) Forskningsgruppen för bio- och nanopolymerer Lågtemperaturlaboratoriet, enheterna för fysik och hjärnforskning Statens tekniska forskningscentral: Industriell bioteknik tekniska forskningen och produktutvecklingen har givit utmärkta resultat. Förberedelserna inför utvärderingen av verksamheten vid Finlands Akademi inleddes hösten 2002 då undervisningsministeriet tillsatte en nationell ledningsgrupp för uppgiften. Den av undervisningsministeriet tillsatta forskningsetiska delegationen inledde sin treårsperiod 2001-2004. Delegationen vill främja god vetenskap- lig praxis och arbeta för etiskt riktiga forskningsmetoder. Delegationen publicerade sina forskningsetiska anvisningar våren 2002. På förslag av delegationen för informationsspridning delade undervisningsministeriet ut statens pris för informationsspridning till åtta enskilda personer eller grupper. Två av priserna gavs som erkänsla för ett livsverk och gick till professor Kaari Utrio och minister Max Jacobson. 15
INTERNATIONELLT SAMARBETE figur 10 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Antal studerande inom vuxenutbildningen 1994 2002 0 1994 1996 1998 2000 2002 Öppen universitetsundervisning, Fortbildning, studerande studerande (netto) Källa: KOTA U VUXENUTBILDNING niversitetens roll som anordnare av öppen universitetsundervisning var stark och undervisning gavs på nästan alla utbildningsområden. Antalet deltagare i den öppna universitetsundervisningen uppgick år 2002 till nästan 85 100, vilket är ca 2 % mer än året innan. Cirka 696 studerande antogs på basis av sina studier inom det öppna universitetet till examensinriktade studier. Detta motsvarar ca 70 % av målet för det öppna universitetet som en väg till universitetsexamen. I de äldres universitet fanns nästan 9 500 studerande (föregående år ca 10 800). Inom fortbildningen ordnades sammanlagt nästan 4 100 kurser. Av dessa utgjorde ca 330 specialiseringsstudier med en omfattning på 20 studieveckor. Nästan 17 % färre studerande än föregående år deltog i fortbildningen. Det absoluta antalet var sammanlagt över 88 600 (föregående år 106 700). I resultatavtalen anvisade undervisningsministeriet ca 12,6 milj. euro för ordnande av öppen universitetsundervisning. Dessutom anvisade ministeriet universiteten separat finansiering avsedd särskilt för utvecklings- och forskningsprojekt kring fortbildning (det s.k. TÄTI-projektet). Följande universitet är universitet med kvalitativ vuxenutbildning: Tammerfors universitet Uleåborgs universitet Tekniska högskolan Helsingfors handelshögskola U niversiteten utvidgade ytterligare sin internationella verksamhet både inom utbildning och inom forskning. Av de finländska forskarna och lärarna arbetade 10,5 % i utländska högskolor under minst två veckors tid. Det internationella studentutbytet ökade, främst tack vare multilaterala utbytesprogram. Trots detta uppnåddes inte de mål som uppställts för studentutbytet. Under året studerade sammanlagt 3 807 finländska universitetsstuderande utomlands, medan antalet föregående år var 3 983. Antalet utländska universitetsstuderande i Finland ökade jämfört med föregående år med 9,1 %, dvs. 3 784 studerande (3 468 föregående år). Vid universiteten fanns 4 063 utländska examensstuderande, av vilka 1426 bedrev påbyggnadsstudier. De flesta studerandena kom från europeiska länder medan den näst största gruppen utgjordes av studerande från Asien. Universiteten deltog aktivt i ansökningsomgångarna för EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling (1998-2002). Vid slutet av 2002 deltog finländare i närmare 1 400 F&U-projekt. Universitetens andel av de finländska deltagarna utgjorde 32 %, forskningsinstitutens 29 % och företagens 31 %. Under år 2002 fattades beslut om EU:s sjätte ramprogram för F&Uverksamhet och de första ansökningsomgångarna startade i december 2002. Universiteten deltog även aktivt i COST-samarbetet. COST stöder multinationella och tvärvetenskapliga forskningsnätverk genom att erbjuda samarbetsmöjligheter för nationellt finansierade forskningsprojekt. Olika utredningar visar att det EU-stödda forskningssamarbetet har gjort universitetens internationella samarbete mångsidigare och lett till nya samarbetsinitiativ. År 2001 färdigställdes en strategi för den internationella verksamheten inom högre utbildning. Strategin sträcker sig fram till 2010. Arbetet med att genomföra de åtgärder som angavs där fortsatte i syfte att stärka konkurrenskraften hos den finländska högre utbildningen på den internationella marknaden. Undervisningsministeriet utarbetade ett åtgärdsprogram för Ryssland för åren 2003-2007. Programmet syftar till att öka samarbetet med Ryssland och stärka finländarnas kunskap om Ryssland. 16
figur 11 Utbytet av studerande vid universiteten 2002 Japan Kina Tyskland Frankrike Spanien Italien Ryssland Storbritannien USA Estland Polen Ungern Nederländerna Sverige Österrike Tjeckien Belgien Övriga figur 12 Sokrates Universitets eget utbytesavtal Free mover/utbyte av studerande eller praktik Nordplus Övriga utbytesprogram De största utbytesprogrammen 2002 0 200 400 600 800 1 000 Från Finland Till Finland Källa: CIMO Från Finland Till Finland 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Källa: CIMO SAMHÄLLELIG UPPGIFT OCH REGIONAL UTVECKLING STYRNING OCH RESURSER D en regionala utvecklingen vid högskolorna har fortsatt utgående från förslag som framfördes av en arbetsgrupp med uppgift att utreda utvecklingsbehoven inom högskoleundervisningen och forskningen. Undervisningsministeriet offentliggjorde våren 2002 sin egen regionstrategi, som sträcker sig fram till 2013. Enligt den är målet särskilt att stärka utbildningens och forskningens regionala effekter. Universiteten och yrkeshögskolorna fick i uppgift att utarbeta gemensamma regionstrategier före utgången av år 2002. Högskolorna har också deltagit i verksamheten i fristående regionala utvecklingsprogram (program för kompetenscentra och regioncentra). En utredare tillsattes för att bedöma de regionala utbildningsbehoven inom det tekniska området. Även samarbetet mellan universitetscentra (Björneborg, Kajana, Karleby, Lahtis, S:t Michel) utvecklades under år 2002. Den regionala uppgiften har beaktats också vid utvecklingen av finansieringsmodellen för universiteten. Å r 2002 fattades beslut om att ändra namnet på Villmanstrands tekniska högskola till Villmanstrands tekniska universitet och Tammerfors tekniska högskola till Tammerfors tekniska universitet. Vasa universitet gavs utbildningsansvar på det tekniska utbildningsområdet. Paragraf 3 i lagen om utveckling av högskoleväsendet ändrades i december 2001. Ändringen medförde utöver kostnadseffekten av löneförhöjningarna en ökning av omkostnadsanslaget för universitetsväsendet med 40 milj. euro år 2002. Som en del av det s.k. framtidspaketet kanaliserades nästan 3,4 milj. euro till regional utveckling. I samband med ändringen av 3 i utvecklingslagen förutsatte riksdagen att regeringen utreder vilka problem universitetens lokalkostnader medför. Undervisningsministeriet kallade forskningschef Pekka Pajakkala till utredningsman och i maj 2002 överlämnade denne sin promemoria till undervisningsministeriet. Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda utredningsmannens fortsatta åtgärder. 17
figur 13 A Andel av statens utgifter 1 4 3 Anslag för undervisning, vetenskap och kultur (%) i statsbudgeten och tilläggsbudgeterna samt fördelningen av anslagen enligt verksamhetsområde 2002 1 Undervisning, vetenskap och kultur 16 % 2 Socialskydd och hälsovård 23% 3 Övriga 49 % 4 Statsskuld 12 % 2 B Fördelning enligt verksamhetsområde 6 5 4 7 1 Universitetsundervisning och forskning 21 % 2 Yrkeshögskoleundervisning 6 % 3 Allmänbildande undervisning 31 % 4 Yrkesutbildning 9 % 5 Vuxenutbildning 5 % 6 Studiestöd 12 % 7 Övriga 16 % 3 1 2 figur 14 1 200 1 000 800 600 400 200 Utvecklingen av universitetens omkostnader (milj. ) enligt uppgifterna i boksluten 1995-2001*, den reala anslagsutvecklingen** 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 * I framställningen har de budgettekniska förändringarnas inverkan på anslagen eliminerats. De förändringar som föranletts av ändringarna i fastighetsförvaltningen har eliminerats vad gäller anslagen 1995-2001. ** Anslagen har beräknats med utnyttjande av ett index, där index för statens löneutgifter har beaktas med 2/3 och partiprisindex med 1/3. Den arbetsgrupp som hade i uppgift att utveckla resultatstyrningssystemet överlämnade sitt förslag i oktober 2002. Beslut om universitetens resultatstyrningssystem och grunderna för hur omkostnadsfinansieringen utformas för perioden 2004-2006 fattas i början av år 2003. Som ett led i utvecklingen av styrningsprocessen fick universiteten hösten 2002 för första gången skriftlig respons av undervisningsministeriet i fråga om bl.a. rapporteringens nivå, i vilken mån verksamheten varit framgångsrik samt utvecklingsbehoven på strategiska insatsområden. Undervisningsministeriet och universiteten förhandlade fram bilageavtal om resurserna för 2003. I statens budget tilldelades universiteten 1,09 miljarder euro för sina omkostnader. Nivån på basfinansieringen bibehölls och tilläggsfinansiering anvisades riksomfattande utvecklingsprogram, såsom projekt som hänför sig till informationssamhället, informationsindustriprogrammet samt projekt för förbättrande av universitetens förutsättningar för forskning. Omkostnaderna ökade år 2002 med totalt 63,6 milj. euro. I omkostnaderna ingick totalt 89,4 milj. euro i form av finansiering för riksomfattande program och projekt. Med denna finansiering understöddes riksomfattande insatsområden, såsom projekt inom ramen för kunskapsstrategin för utbildning och forskning (37,5 milj. euro), projekt som gäller det virtuella universitetet (8,9 milj. euro), lärarutbildningen (7,4 milj. euro), projekt för utveckling av undervisningen (1,4 milj. euro) samt projekt som gäller affärskompetens (3,9 milj. euro). Utvidgningen av läkarutbildningen anvisades 3,8 milj. euro. Av omkostnaderna anvisades 23,9 milj. euro på basis av resultatutvärderingar. Av denna finansiering fördelades 17,8 milj. euro till spetsenheter inom forskning, utbildning, vuxenutbildning och konstnärlig verksamhet. Resultatkriterier var även studiegången samt i vilken mån de utexaminerade blivit sysselsatta. Universitetens kompletterande finansiering ökade med 6,4 % jämfört med föregående år. Den externa finansieringen uppgick till 36,4 % av universitetens helhetsfinansiering. Den avgiftsbelagda verksamheten och verksamheten med gemensam finansiering har blivit verkningsfullare tack vare strategisk planering och precisering av målen. Dessutom har förfaringssätten och anvisningarna i samband med extern verksamhet förnyats och kostnadsberäkningen utvecklats. Universitetens verksamhetsbetingelser förbättrades i och med inflyttning i nya lokaler och sanering av gamla utrymmen. Viktiga nya lokaler var Biocenter 3 vid Helsingfors universitet, huset för Åbo universitets samhällsvetenskapliga fakultet, Tietotalo (avdelningen för elektroteknik) vid Uleåborgs universitet, Mediteknia vid Kuopio universitet och centret för mikroelektronik vid Tekniska högskolan. Lokalkostnaderna vid universiteten var sammanlagt ca 228 milj. euro. Utvecklingsarbetet i fråga om universitetens kvalitetsarbete och kvalitetssäkringssystem fortsatte. Ut- 18
figur 15 A Universitetens totalfinansiering 2002 B Universitetens externa finansiering enligt finansieringskälla 2002 1 5 6 1 2 2 1 Extern finansiering, totalt 642 Milj., 36,4 % 2 Budgetfinansiering och byggnadsinvesteringar, totalt 1122 Milj., 63,6% 4 1 Finlands Akademi 18 % 2 Tekes 14 % 3 Nationell finansiering från företag 13 % 4 Övrig nationell finansiering 40 % 5 EU 11 % 6 Övrig utländsk finansiering 4 % 3 Statistik 20 Universiteten 2002 20 Antagningen av studerande 2002 värderingarna av universiteten fortsatte enligt det program som Rådet för utvärdering av högskolorna hade gjort upp. Under året färdigställdes bl.a. följande utvärderingar av universiteten: utvärdering av magisterprogrammen, den lokala självvärderingen i universitetsundervisningen, den öppna universitetsundervisningen, den högre utbildningen inom mediebranschen, de regionala effekter som utgår från högskoleenheterna i Lahtis samt utvärdering av antagningen av studerande till universiteten. Som bäst pågår utvärderingar av utbildningsprogrammen i byggnadsteknik och av den högre utbildningen i ekonomiska vetenskaper och företagsekonomi samt uppföljningsutvärderingar av universiteten i Östra Finland (Joensuu universitet, Kuopio universitet och Villmanstrands tekniska universitet) och Tekniska högskolan. De till olika program hörande strukturfondsprojekt som finansierats via länsstyrelserna har bl.a. bestått av omfattande utbildningsprogram, utveckling av informationssamhället och undervisningsteknologin samt samarbete med näringslivet genom utnyttjande av forskningsresultat, framförhållning när det gäller förändringar i arbetslivet samt utbildning av företagspersonal. Genom programmen har universitetens regionala effekter förbättrats och projekten har också främjat uppkomsten av nätverk mellan läroanstalter och näringslivet samt undervisningsministeriets övriga strategiska insatsområden. 21 Universitetens fortbildning och öppen universitetsundervisning 1994-2002 22 Utbildningsområdena 2002 22 Statens forsknings- och utvecklingsanslag enligt organisation 1995-2002 23 Finlands Akademis beslut om forskningsfinansiering enligt universitet 2002 23 Universitetsanställda som arbetat utomlands och utländska forskar- och lärarbesök vid universiteten 1994-2002 24 Undervisningspersonal 1994-2002 24 Kvinnornas andel (%) av undervisningspersonalen 1994-2002 24 Övrig personal 1994-2002 25 Huvudsaklig sysselsättning efter examen bland dem som avlagt en högre högskoleexamen 25 Arbetslöshetsnivån 1989-2001 bland dem som avlagt en högre högskoleexamen eller genomgått forskarutbildning 19
Universiteten 2002 Källa: KOTA Nya Studerande I grund- I påbyggnads- Högre Doktorsstuderande totalt studier studier högskole- examina examina % % % % % % Helsingfors universitet 4 282 20,4 37 685 22,2 30 924 21,4 5 582 25,4 2 274 18,8 352 28,8 Joensuu universitet 1 177 5,6 7 158 4,2 6 409 4,4 749 3,4 636 5,3 61 5,0 Jyväskylä universitet 1 827 8,7 14 150 8,3 12 303 8,5 1 645 7,5 1 168 9,7 97 7,9 Kuopio universitet 897 4,3 5 759 3,4 4 599 3,2 798 3,6 384 3,2 82 6,7 Lapplands universitet 571 2,7 3 981 2,3 3 677 2,5 304 1,4 332 2,7 7 0,6 Tammerfors universitet 1 464 7,0 14 813 8,7 12 163 8,4 1 796 8,2 988 8,2 95 7,8 Uleåborgs universitet 2 414 11,5 15 346 9,0 13 035 9,0 1 809 8,2 1 164 9,6 105 8,6 Vasa universitet 614 2,9 4 860 2,9 4 466 3,1 394 1,8 321 2,7 14 1,1 Åbo universitet 1 674 8,0 15 261 9,0 12 578 8,7 2 055 9,4 1 069 8,9 118 9,6 Åbo Akademi 893 4,2 6 834 4,0 5 997 4,2 837 3,8 512 4,2 65 5,3 Tammerfors tekniska universitet 1 279 6,1 11 731 6,9 9 968 6,9 1 763 8,0 703 5,8 58 4,7 Tekniska högskolan 1 602 7,6 14 763 8,7 12 166 8,4 2 597 11,8 940 7,8 99 8,1 Villmanstrands tekniska universitet 922 4,4 5 035 3,0 4 528 3,1 507 2,3 469 3,9 24 2,0 Helsingfors handelshögskola 466 2,2 4 170 2,5 3 782 2,6 388 1,8 360 3,0 17 1,4 Svenska handelshögskolan 308 1,5 2 390 1,4 2 211 1,5 179 0,8 245 2,0 9 0,7 Åbo handelshögskola 277 1,3 2 184 1,3 1 962 1,4 222 1,0 187 1,5 6 0,5 Bildkonstakademin 25 0,1 224 0,1 214 0,1 10 0 18 0,1 1 0,1 Konstindustriella högskolan 121 0,6 1 717 1,0 1 576 1,1 141 0,6 148 1,2 3 0,2 Sibelius-Akademin 155 0,7 1 514 0,9 1 384 1,0 130 0,6 111 0,9 8 0,7 Teaterhögskolan 45 0,2 395 0,2 364 0,3 31 0,1 46 0,4 3 0,2 Totalt 21 013 100 169 970 100 144 306 100 21 937 100 12 075 100 1 224 100 Antagningen av studerande 2002 Sökande Deltagare Antagna Nya i urvalsprov studerande Teologi 1 004 827 326 310 Humanistiska vetenskaper 15 752 11 247 3 889 2 952 Konstindustri 3 019 2 895 373 237 Musik 827 773 160 155 Teater och dans 2 380 2 207 102 59 Pedagogik 19 188 6 403 2 539 2 115 Idrottsvetenskaper 901 371 122 115 Samhällsvetenskaper 11 265 7 168 2 465 1 988 Psykologi 2 731 1 851 221 197 Hälsovetenskaper 1 436 673 424 342 Juridik 2 959 2 325 538 514 Ekonomiska vetenskaper 11 170 7 728 2 969 2 191 Naturvetenskaper 18 166 10 667 6 869 3 861 Agrikultur-forstvetenskaper 1 522 1 292 480 448 Källa: KOTA Teknik 11 646 7 109 5 644 4 428 Medicin 2 957 2 496 610 595 Odontologi 259 222 83 85 Veterinärmedicin 402 346 55 56 Farmaci 1 319 1 032 460 340 Bildkonst 580 46 37 25 Totalt 109 483 67 678 28 366 21 013 20
Undervisnings- Forsknings- Forskarstuderande Övrig Bokslut 1 000 personal personal i forskarskolorna personal (innehåller inte avgiftsbelagd service) % % % % % 1 628 20,7 1 341 24,0 369 23,6 3 622 26,1 270 327 24,1 Helsingfors universitet 395 5,0 145 2,6 61 3,9 571 4,1 50 432 4,5 Joensuu universitet 692 8,8 343 6,1 155 9,9 949 6,8 82 552 7,4 Jyväskylä universitet 325 4,1 274 4,9 86 5,5 712 5,1 47 474 4,2 Kuopio universitet 195 2,5 57 1,0 11 0,7 307 2,2 23 303 2,1 Lapplands universitet 595 7,6 337 6,0 83 5,3 970 7,0 74 763 6,7 Tammerfors universitet 855 10,9 474 8,5 139 8,9 1 455 10,5 116 294 10,4 Uleåborgs universitet 162 2,1 25 0,4 8 0,5 180 1,3 19 117 1,7 Vasa universitet 792 10,1 517 9,2 155 9,9 1 203 8,7 98 490 8,8 Åbo universitet 344 4,4 212 3,8 84 5,4 521 3,8 42 388 3,8 Åbo Akademi 336 4,3 539 9,6 130 8,3 772 5,6 60 318 5,4 Tammerfors tekniska universitet 501 6,4 926 16,5 201 12,8 1 447 10,4 107 575 9,6 Tekniska högskolan 206 2,6 230 4,1 29 1,9 282 2,0 28 765 2,6 Villmanstrands tekniska universitet 152 1,9 76 1,4 17 1,1 188 1,4 21 134 1,9 Helsingfors handelshögskola 97 1,2 21 0,4 11 0,7 87 0,6 10 338 0,9 Svenska handelshögskolan 103 1,3 48 0,9 6 0,4 138 1,0 11 252 1,0 Åbo handelshögskola 23 0,3 0 0 0 0 25 0,2 3 061 0,3 Bildkonstakademin 144 1,8 28 0,5 11 0,7 216 1,6 23 676 2,1 Konstindustriella högskolan 248 3,2 4 0,1 8 0,5 144 1,0 21 631 1,9 Sibelius-Akademin 56 0,7 2 0 2 0,1 89 0,6 9 788 0,9 Teaterhögskolan 7 849 100 5 599 100 1 566 100 13 878 100 1 122 678 100 Universitetens fortbildning och öppen universitetsundervisning 1994 2002 1994 1996 1998 2000 2002 Fortbildning, kurser 3 339 4 267 5 209 5 198 4 072 - korta (- 5 dagar) 1 502 1 977 2 597 2 690 1 863 - specialiseringsstudier* 566 328 - övriga kurser 1 837 2 290 2 612 1 942 1 881 studerande 96 024 108 951 133 622 121 221 88 572 kursdagar (1 dag = 6 undervisningstimmar) 50 809 59 318 66 791 55 484 42 146 Öppen universitetsundervisning, studerande 67 971 74 934 77 477 80 002 85 075 * Från och med år 1999 Källa: KOTA 21
Utbildningsområdena 2002 Nya Studerande Examina Lägre Högre Licentiatstuderande totalt totalt högskole- högskole- examina examina examina % % % % % % Teologi 310 1,5 2 636 1,6 224 1,3 25 1,0 164 1,4 11 1,7 Humanistiska vetenskaper 2 952 14,0 27 143 16,0 2 512 14,3 616 23,5 1 701 14,1 99 15,1 Konstindustri 237 1,1 2 591 1,5 312 1,8 102 3,9 207 1,7 0 0 Musik 155 0,7 1 514 0,9 151 0,9 31 1,2 111 0,9 1 0,2 Teater och dans 59 0,3 432 0,3 53 0,3 3 0,1 47 0,4 0 0 Pedagogik 2 115 10,1 14 363 8,5 2 301 13,1 508 19,4 1 500 12,4 45 6,9 Idrottsvetenskaper 115 0,5 766 0,5 95 0,5 14 0,5 71 0,6 2 0,3 Samhällsvetenskaper 1 988 9,5 16 981 10,0 1 609 9,2 282 10,8 1 172 9,7 61 9,3 Psykologi 197 0,9 1 916 1,1 240 1,4 7 0,3 193 1,6 26 4,0 Hälsovetenskaper 342 1,6 2 880 1,7 371 2,1 11 0,4 312 2,6 8 1,2 Juridik 514 2,4 4 685 2,8 550 3,1 39 1,5 468 3,9 27 4,1 Ekonomiska vetenskaper 2 191 10,4 17 318 10,2 1 885 10,8 237 9,0 1 554 12,9 36 5,5 Naturvetenskaper 3 861 18,4 25 674 15,1 2 287 13,1 447 17,1 1 391 11,5 165 25,2 Agrikultur-forstvetenskaper 448 2,1 3 519 2,1 341 1,9 10 0,4 277 2,3 10 1,5 Teknik 4 428 21,1 36 443 21,4 2 689 15,4 0 0 2 332 19,3 153 23,4 Medicin 595 2,8 8 007 4,7 1 314 7,5 0 0 396 3,3 1 0,2 Odontologi 85 0,4 559 0,3 79 0,5 0 0 39 0,3 0 0 Veterinärmedicin 56 0,3 548 0,3 76 0,4 0 0 33 0,3 0 0 Farmaci 340 1,6 1 771 1,0 389 2,2 277 10,6 89 0,7 9 1,4 Bildkonst 25 0,1 224 0,1 29 0,2 10 0,4 18 0,1 0 0 Totalt 21 013 100 169 970 100 17 507 100 2 619 100 12 075 100 654 100 *specialläkare, specialtandläkare, specialveterinär, fristående pedagogiska studier Källa: KOTA Statens forsknings- och utvecklingsanslag enligt organisation 1995 2002, gängse pris, Milj. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 % Universiteten 245,0 258,6 305,5 313,5 323,3 346,4 349,8 377,7 27 % Universitetssjukhus 0 0 60,5 60,5 60,5 59,4 56,7 56,7 4 % Finlands Akademi 77,1 84,4 138,6 142,9 155,5 153,8 187,1 184,9 13 % Tekes 263,0 246,2 327,0 374,9 410,8 394,5 400,1 398,5 29 % Statens forskningsinstitut 199,0 196,1 196,2 204,3 208,0 215,8 219,8 234,4 17 % Övrig offentlig finansiering 146,2 153,4 156,1 153,5 117,0 129,7 137,7 140 10 % Totalt 930,3 938,7 1183,9 1249,6 1275,1 1299,6 1351,2 1392,2 100 % Finlands Akademis finansiering innehåller fullmakter och anslag från och med år 1997 och finansiering av Tekes från och med år 1993. Källa: Statistikcentralen 22
Finlands Akademis beslut om forskningsfinansiering enligt universitet 2002*, Milj. Doktors- Övriga* examina examina % % 24 2,0 0 0 Teologi 96 7,8 0 0 Humanistiska vetenskaper 3 0,2 0 0 Konstindustri 8 0,7 0 0 Musik 3 0,2 0 0 Teater och dans 69 5,6 0 0 Pedagogik 8 0,7 0 0 Idrottsvetenskaper 94 7,7 0 0 Samhällsvetenskaper 14 1,1 0 0 Psykologi 40 3,3 0 0 Hälsovetenskaper 16 1,3 0 0 Juridik 58 4,7 0 0 Ekonomiska vetenskaper 284 23,2 0 0 Naturvetenskaper 44 3,6 0 0 Agrikultur-forstvetenskaper 204 16,7 0 0 Teknik 227 18,5 690 91,3 Medicin 11 0,9 29 3,8 Odontologi 6 0,5 37 4,9 Veterinärmedicin 14 1,1 0 0 Farmaci 1 0,1 0 0 Bildkonst 1 224 100 756 100 Universitet Milj. % Helsingfors universitet 52,1 35,4 Joensuu universitet 5,2 3,5 Jyväskylä universitet 14,8 10,1 Kuopio universitet 4,5 3,1 Lapplands universitet 1,5 1,0 Tammerfors universitet 8,0 5,4 Uleåborgs universitet 13,2 9,0 Vasa universitet 0,2 0,1 Åbo universitet 14,0 9,5 Åbo Akademi 6,7 4,6 Tammerfors tekniska universitet 6,3 4,3 Tekniska högskolan 16,7 11,4 Villmanstrands tekniska universitet 1,1 0,7 Helsingfors handelshögskola 1,9 1,3 Svenska handelshögskolan 0 0 Åbo handelshögskola 0,5 0 Konstindustriella högskolan 0,4 0,3 Sibelius-Akademin 0 0 *I uppgifterna ingår också kostnader för forskartjänster enligt kalkylerade värden. Källa: Finlands Akademi Teaterhögskolan 0 0 Totalt 147,1 100 Universitetsanställda som arbetat utomlands och utländska forskar- och lärarbesök vid universiteten 1994 2002 (minst 1 månads arbete) Forskare Genomsnittlig Utländska Genomsnittlig eller lärare tid, forskare eller tid, utomlands, mån/person lärare, mån/person antal personer antal personer 1994 958 5,1 1 309 4,7 1995 986 5,0 1 357 5,0 1996 992 4,6 1 065 4,4 1997 939 4,1 1 201 4,2 1998 912 4,1 1 108 4,6 1999 825 4,3 1 170 4,6 2000 741 4,6 1 153 4,9 2001 735 4,2 1 030 5,2 2002 664 4,2 1 076 5,0 Lähde: KOTA 23
Undervisningspersonal 1994 2002* Totalt Professorer Över- Assistenter Lektorer Heltids- Kalkylerad assistenter anställda timundervisning timlärare 1994 7 722 1 980 614 1 805 1 853 401 1 069 1995 7 550 2 023 623 1 772 1 909 341 882 1996 7 737 2 070 657 1 750 1 953 348 958 1997 7 706 2 126 686 1 721 1 947 330 896 1998 7 290 2 011 649 1 530 1 891 312 897 1999 7 270 2 048 672 1 489 1 870 298 893 2000 7 387 2 106 689 1 473 1 913 277 929 2001 7 562 2 175 677 1 405 2 027 257 1 021 2002 7 849 2 195 695 1 375 2 210 238 1 136 *Från och med år 1998 antalet årsverken, under tidigare år antalet tjänster och befattningar Källa: KOTA Kvinnornas andel (%) av undervisningspersonalen 1994 2002 Professorer Över- Assistenter Lektorer Heltidsanställda assistenter timlärare 1994 15,0 29,6 37,8 44,4 67,6 1995 15,9 27,9 40,9 47,9 65,1 1996 16,4 28,6 38,3 48,8 57,2 1997 17,7 30,0 39,2 54,9 66,7 1998 18,4 30,0 42,7 51,0 59,6 1999 17,9 33,3 45,3 53,9 59,7 2000 20,1 36,9 52,3 58,4 81,2 2001 20,4 33,7 47,5 54,1 66,9 2002 21,2 36,8 48,9 54,1 65,5 Källa: KOTA Övrig personal 1994 2002* Totalt Budge- Finlands Övriga terade Akademi finantjänster sieringskällor 1994 14 675 7 805 1 173 5 697 1995 15 791 8 315 1 266 6 210 1996 17 284 8 730 1 393 7 161 1997 17 514 9 040 1 296 7 178 1998 19 043 9 852 1 709 7 482 1999 19 800 10 167 1 896 7 737 2000 19 502 10 031 2 064 7 407 2001 20 377 10 550 2 228 7 599 2002 21 043 10 892 2 344 7 807 * I de årsverken som finansierats med budgetmedel åren 1995-2002 ingår också forskarskolornas vakanser. Källa: KOTA 24