Sverigefinska rådet i Göteborgs stad 2015-02-11 Rapport från referensgruppen för äldreomsorg 10-punktsprogrammet (bilaga) o Hur är situationen för koordinatortjänsten? o Gruppen har fått kännedom om att information om finskspråkiga alternativ i samband med bedömning av biståndsbehovet inte lämnas. o Nyligen gjorda kartläggningar har redan nu blivit inaktuella. o Den finsktalande personalen drunknar i frågor, eftersom människorna inte har andra som de kan vända sig till på statsdelsförvaltningarna. Det är stor efterfrågan på vårdplatser. o Det finns brister i ordnande av tolkning. En av referensgruppens medlemmar: De sa till mig att nog klarar du dig även utan tolk. o Det borde införas ett enhetligt regelverk till stöd för lokaler och villkor för seniorträffarna. Nu får alla klara sig i sina stadsdelar bäst de kan. GSEY (Göteborgs Finska Pensionärsförening) har stor brist på lokaler just nu. Referensgruppens förslag till Kommunstyrelsen: ordförande Merja Heed, vice ordförande Ritva Kaihlamäki. Diskussion om att ta in nya referensgruppsmedlemmar. I regelförslaget talas endast om att adjungera medlemmar. Detta är något otydligt. Gruppen är stor och det finns intresserade som vill in. Planeringschefens pappaledighet Vem ska vi nu vända oss till på finska? Utbildning: Referensgruppen är intresserad både av utbildning rörande kommunal verksamhet och av möjligheterna att gå ut i sociala medier för att föra fram minoritetsfrågorna. Ur stadens årsrapport framgår att den andel av förvaltningsområdets medel som används för äldreomsorgsfrågor är 8 %. Diskussion om att dessa pengar skulle behövas till genomförande av 10-punktsprogrammet. Göteborg: De sverigefinska pensionärernas servicebehov 201410 1 Koordinatortjänst/-tjänster till de olika stadsdelarna. 2 Biståndsprövning bör erbjudas på finska till att finskspråkiga brukare. Genomförandeplanen ska skrivas på finska. Förutsättningar och uppföljning ska skapas. 3 Vid sin prövning ska biståndshandläggarna informera om att brukarna har rätt till att få ett omvårdnadsboende för finskspråkiga eller finsktalande hemtjänst. 4 Fler platser för omvårdnadsboende både för somatiker och dementa. 5 Ansökningsförfarandet/köhanteringen ska göras enhetliga (i den gemensamma enheten för stadsdelar som skapas vid årsskiftet ska särskild hänsyn tas till behovet av platser och kö för finsktalande).
6 En finsktalande kontaktperson för att förutsättningar och uppföljningsfrågan ska fungera i praktiken. 7 Koordination av stödformerna, utbildning samt utveckling av samarbetet mellan aktörer i den tredje sektorn och offentliga sektorn - stöd till anhörigvårdare, - väntjänster och stödpersonsverksamhet även om sjukvården inte ligger inom kommunens ansvar, men att hjälpa människor ingår i ansvaret, - verksamhet med goda män och förvaltare. 8 Stadsdelen Västra Göteborg har ett avtal om hemtjänst med det kooperativa Casa Berget. Övriga stadsdelar kan sluta ett tilläggsavtal till detta avtal. Denna möjlighet måste synliggöras i stället för att påstå att endast kommunen kan åta sig genomförande av hemtjänst. 9 Utveckling av verksamhetsförutsättningar för finsktalande seniorers träffpunkter på motsvarande sätt som för svensktalande. Speciellt samarbetsmetoderna måste utvecklas exempelvis genom att bilda finskspråkiga grupper vid stadsdelarnas träffpunkter (integration på gruppnivå). 10 Kommunal vuxenutbildning: finskspråkig undersköterskeutbildning.
Göteborgin kaupungin ruotsinsuomalainen neuvosto 20150211 Vanhustenhoivan viiteryhmän raportti Kymmenen kohdan ohjelma (liite) -Mikä on koordinaattorin viran tilanne? -Ryhmän tietoon on tullut, ettei avuntarpeen harkinnan yhteydessä tiedoteta suomenkielisistä mahdollisuuksista. -Hiljakkoin tehdyt kartoitukset ovat jo nyt vanhentuneet. -Suomenkielinen henkilökunta hukkuu kyselyihin, kun ihmisillä ei kaupunginosavirastoissa ole muita, kenen puoleen kääntyä. Hoivapaikoista on kova kysyntä. -Tulkkauksen järjestämisessä puutteita. Yksi viiteryhmän jäsenistä: Minulle sanottiin, että kyllä sinä pärjäät ilman tulkkaustakin. -Seniorien tapaamispaikkojen tilat ja ehdot pitäisi saada yhdenmukaisen tuen piiriin. Nyt kaikki saavat selvitä kaupunginosissaan, miten parhaiten näkevät. GSEY:llä on paraikaa kova tilanpuute. Viiteryhmän ehdotus kh:lle: Pj: Merja Heed, vpj Ritva Kaihlamäki. Keskustelua uusien jäsenten liittymisestä ryhmään. Säännöstöehdotuksessa puhutaan vain adjungoinnista. Tämä asia on vähän epäselvä. Ryhmä on suuri, ja kiinnostuneita tulijoita on. Suunnittelupäällikkö isyyslomalla. Kenen puoleen nyt käännytään suomeksi? Koulutus: Viiteryhmä on kiinnostunut sekä kunnan toimintaa käsittelevästä koulutuksesta että mahdollisuuksista käyttää somettamista vähemmistön asioiden ajamiseen. Kaupungin vuosiraportista käy ilmi, että vanhustenhoiva-asioiden osuus hallintoaluerahojen käytöstä on 8 %. Keskusteltiin siitä, että näitä rahoja tarvittaisiin 10 kohdan ohjelman toteutumiseen. Göteborg: Ruotsinsuomalaisten vanhuspalvelutarpeet 201410 1. Koordinaattorin virka/virkoja kaupunginosiin; 2. Avuntarpeen harkinta pitää tarjota suomeksi suomenkielisille käyttäjille. Toteuttamissuunnitelma (genomförandeplan) kirjoitettava suomeksi. Luotava edellytykset ja seuranta ; 3. Avuntarpeenkäsittelijöiden pitää informoida arviota tehdessään, että käyttäjillä on oikeus saada suomenkielinen hoivakotipaikka tai suomenkielistä kotipalvelua; 4. Lisää hoivakotipaikkoja sekä somaatikoille että dementikoille; 5. Hakumenettelyn/jonotuksen yhdenmukaistaminen (vuoden vaihteessa perustettavassa kaupunginosille yhteisessä yksikössä otettava suomenkielisten hoivapaikkojen tarve ja jono erityisesti huomioon) ; 6. Suomenkielinen kontaktihenkilö edellytykset ja seuranta asian toimimiselle käytännössä; 7. Tukimuotojen koordinointi, kouluttaminen sekä kolmannen sektorin ja julkisen sektorin toimijoiden välisen yhteistyön kehittäminen -Omaishoitajien tuki
-Ystävänpalvelu ja tukihenkilötoiminta vaikka sairaanhoito ei ole kunnan vastuulla, ihmisten auttaminen sen piiriin on -Uskottujen miesten ja edunvalvojien toiminta; 8. Västra Göteborgin kaupunginosalla on sopimus kotipalvelusta osuuskunta Casa Bergetin kanssa. Muut kaupunginosat voivat tehdä liitesopimuksen tähän sopimukseen. Tämä mahdollisuus on tehtävä näkyväksi sen sijaan että väitetään, että vain kunta voi hoitaa kotipalvelua; 9. Suomenkielisten seniorien tapaamispaikkojen toimintaedellytysten kehittäminen vastaaviksi kuin ruotsinkielistenkin. Eri yhteistyötapoja kehitettävä esim suomenkielisten ryhmien perustamista kaupunginosien tapaamispaikkoihin (ryhmätason integraatio); 10. Kunnallinen aikuiskoulutus: suomenkielinen perushoitajakoulutus.