Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar oss för all framtid.
Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2014 Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin
Ungdomsmedicin Upplägg Introduktion till ungdomsmedicin Hur hjärnans biologiska utveckling påverkar beteendet Mognadsbedömning av ungdomar - biopsykosociala utvecklingsschemat Det ungdomsvänliga mötet sekretessfrågor, praktiska verktyg Triangelövning Att möta kroniskt sjuka ungdomar/överföring
Vad vi hoppas Att det ska kännas lättare att träffa ungdomar på mottagning och akut! Ökad förståelse för ungdomsårens och ungdomsmedicinens speciella utmaningar - ungdomsmedicinskt tänk Kunna använda det biopsykosociala utvecklingsschemat och andra verktyg i mötet med ungdomar.
Fokus på ungdomsperioden! Attention to young people's health is the next logical step after improvements made in child health through child survival programmes. An adolescent who is healthy is the best foundation for a healthy adult life, which will in turn influence future generations' health. Lancet 2012
Ispad guidelines Adolescents require care and education which is distinctly different from younger children and adults. The interdisciplinary paediatric diabetes team providing care for adolescents with diabetes should: 1. Identify the components of care unique to adolescents. 2. Understand the psychosocial and physiological development of adolescence, and that diabetes inhibits some adolescents from exploring life, while causing others indulge in significant risktaking behaviour. 3. Develop communication skills appropriate for this agegroup (patientcentred,nonjudgemental, supportive and observing confidentiality). 4. Recognise that adolescents experience a strong need to fit in and be accepted outside the family, most importantly by peers, and this may cause conflicts within the family. 5. Understand the physiological and psychological reasons for unstable control in adolescence.
Hur uppnå? Kunskap Skicklighet Attityd
Adolescensperioden i ett internationellt medicinskt perspektiv Omfattar åldern 10-20 år Startar med puberteten Avslutas när man löst de utvecklingspsykologiska kraven BARNDOM VUXET LIV
Ungdomsårens uppgifter Vid periodens slut ska den unge Klara sig själv rent praktiskt Ha etablerat ett nytt förhållande till sina fld baserat på ömsesidighet och respekt - interdependence Kunna ha nära och trygga relationer med någon eller några jämnåriga inkl romantiska partners Ha framtidsplaner Ha utvecklat sin sexualitet
Vad är positivt i kontakten med ungdomar? Klokare än man tror.. Nyfikna och raka / ärliga, roliga. Stimulerande utmaning Man blir själv ifrågasatt De lever i stunden Varierande och oförutsägbart överraskningar! Det är roligt att prata med ungdomar! Ofta friska, har livet framför sig
Vad är svårt? Förstå sig på, nå fram, compliance De verkar så kloka men Förhållande och information till föräldrar Att motivera till förändring när man vet att familjen inte fungerar Att kunna möta de unga där de är, för det kan ju variera väldigt från gång till gång Får en att känna sig som en värdelös doktor/ tjatig tant
Tröst Att umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet till personlig utveckling
Ungdomskunskap Fågelperspektiv på ungdomar
Allmänt 88% av de som går ut grundskolan har behörighet till gymnasiet 72 % av 20-åringar har en hel gymnasieutbildning (2008) 55% tränar och tävlar i en idrottsförening (13-19 år) 85% är nöjda med sina familjerelationer 53% förstagångsväljare röstade röd-grönt 2010 Genomsnittlig månadspeng 14 år 580 kronor
Allmänt Eget rum (13-19 år) 98% svensk /78% utländsk bakgrund Bo i villa 65% svensk/25% utländsk bakgrund Media: I genomsnitt 418 min (6,9) timmar per dag ägnas åt media i åldern 15-24 år Av detta 43% av tiden Internet
Sexuell debut före 15 åå? 10%? 25 %? 40 %?
Genomsnittsålder för första samlaget?
Sex 89 % anger att de är heterosexuella Genomsnittsåldern för första samlaget 16,2 25 % debuterar före 15
Påstående Ungdomsåren karakteriseras av riskfyllt beteende, men dödligheten är låg jämfört med i småbarnsåren (1-13 år)
Ref: 50 year mortality trends in children and young people. Viner et al. Lancet 2011
Ungdomars hälsa en paradox Friskaste perioden i livet Snabbast Starkast Smartast Sexigast Ökande mortalitet och morbiditet under ungdomsåren
Påstående Fler kvinnor än män begår självmord i åldern 16-24 år
Dödlighet och dödsorsaker bland unga 15 24 år Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män 15 24 år Antal per 100 000 80 Kvinnor Antal per 100 000 80 Män 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 Övrigt Alkohol** Självmord Övr Olyckor Fordonsolyckor Cancer Hjärt-kärl 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010
Ungdomars psykiska hälsa Ungas psykiska hälsa är sannolikt sämre i dag än under 1990-talet. Oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter ökar. Självmorden minskar i befolkningen men inte bland unga! Fler sjukhusvårdas för depression och fler söker öppenvård för ångest/depression.
Påstående Trafikolyckorna når sin peak som dödsorsak vid ca 19 års ålder för män och kvinnor
Påstående Vi dricker mer kontinentalt nu, oftare men mindre mängder
Andel 15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna (%)
Beräknad genomsnittlig alkoholkonsumtion bland 15-16 åringar senaste konsumtionsdagen 2011 (Cl alkohol 100%)
Alkohol Andel 15-åringar som någonsin testat alkohol 1975: 90 % 1989: 75 % 2008: 65 % CAN - centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning: skolelevers drogvanor
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 12 Procent 100 Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9, i sex regioner. 1989 2013. 80 60 40 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 0 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Rökning Av 1000 nu levande 16-åringar i världen kommer: 1 att mördas 6 att dö i trafiken 250 att dö av tobaksrelaterade sjukdomar WHO om för tidig död bland ungdomar
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 17 Andelen elever som röker dagligen i årskurs 9, i sex regioner. 1989 2013. Procent 30 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 10 0 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 18 Andelen elever som snusar dagligen i årskurs 9, i sex regioner. 1997 2013. Procent 30 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 10 0 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Narkotika Andel 15-åringar som någonsin testat narkotika: 1989: flickor 3 %, pojkar 3 % 2008: flickor 5 %, pojkar 7 % CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 19 Andelen elever som någon gång använt narkotika i årskurs 9, i sex regioner. 1989 2013. Procent 30 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 10 0 Skolelevers drogvanor Källa: CAN