EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 31.10.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1587/2008, ingiven av Nevena Asenova, bulgarisk medborgare, för Initiativkommittén för invånarna i byn Mougla, och undertecknad av ytterligare 410 personer, om landbyte och åsidosättande av EU:s miljölagstiftning i Smoljanområdet i södra Bulgarien Framställning nr 1675/2008, ingiven av Alexander Karakachanov, bulgarisk medborgare, för Bulgariens gröna parti/bulgariens gröna, om landbyte och korruption i Bulgarien 1. Sammanfattning av framställning nr 1587/2008 Framställaren hänvisar till de tvivelaktiga förhållanden som råder i samband med utvecklingen av turist- och vintersportprojekt i Smoljanområdet i Rodopibergen i södra Bulgarien. Framställaren påpekar att de områden som de lokala myndigheterna har bytt med projektutvecklarna i enlighet med gällande bestämmelser i själva verket bör återlämnas till invånarna i området. Framställaren uppmärksammar särskilt idrotts- och turistcentrumet Perelik, ett utlandsbaserat bolag som är registrerat på Cypern och vars ägare har starka kopplingar till den bulgariska regeringen. Detta bolag har inlett ett jättestort projekt som omfattar mark- och skogsområden på 13 750 hektar, delar av vilka man har föreslagit ska uppföras på Natura 2000-listan. Framställaren, som redan förgäves har vänt sig till den bulgariska ombudsmannen och Europeiska kommissionens representation i Bulgarien, ber därför Europaparlamentet att omgående ingripa hos de bulgariska myndigheterna och eventuellt tillsätta en undersökningskommitté för att stoppa de påbörjade infrastrukturprojekten, eftersom dessa dels strider mot EU:s gällande rättsakter på området, dels är ett tydligt bevis på den omfattande korruptionen i Bulgarien. Sammanfattning av framställning nr 1675/2008 CM\1039665.doc PE427.006v03-00 Förenade i mångfalden
Framställaren tar upp ett antal fall av landbyte i Bulgarien, där attraktiv mark i statlig ägo har bytts mot mindre värdefull mark ägd av privatpersoner med nära förbindelser till regeringen. Dessa attraktiva markområden med potential för turism ligger mestadels längs Svartahavskusten och i bergsregionerna, och många finns med på förteckningen över Natura 2000-områden. Framställaren påpekar att värdet av dessa landbyten sammanlagt uppgår till 3 4 miljarder euro, ett belopp som alltså gått förlorat för den bulgariska statskassan genom svågerpolitik och korruption. Eftersom den bulgariska författningsdomstolen inte tillåter att tredje parter överklagar till den högsta förvaltningsdomstolen är framställarens möjligheter att vidta åtgärder på nationell nivå ytterst begränsade. Han ber därför Europaparlamentet att ta upp ärendet. 2. Tillåtlighet Framställning nr 1587/2008: Framställningen förklarades tillåtlig den 19 mars 2009. Framställning nr 1675/2008: Framställningen förklarades tillåtlig den 25 mars 2009. Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel 202.6 i arbetsordningen). 3. Kommissionens svar, mottaget den 19 juni 2009 Framställning nr 1587/2008: Framställarna klagar över att landbyte mellan kommuner och projektutvecklare sker utan insyn, kan förvärra tidigare orättvisor i äganderättssammanhang och kommer att innebära en risk för områden som är mycket värdefulla ur miljösynvinkel. Kommissionens iakttagelser Som parlamentet vet, från många tidigare framställningar, faller egendomslagstiftningen inte inom kommissionens behörighetsområde och därför finns det ingen grund för att ta upp enskilda fall till behandling på det sätt som framställarna uppenbarligen önskar. Dock har landbytet, inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen, där Bulgarien och Europeiska kommissionen tillsammans arbetar med att minska korruptionen överlag, faktiskt utpekats som en riskfaktor. I rapporten för 2008 ansågs det i samband med det femte riktmärket att det måste göras något åt detta, som ett led i åtgärderna mot tendenserna till korruption på det lokala planet. Efter det att rapporten framlagts inrättade Bulgarien en arbetsgrupp för att åtgärda frågan om landbyte, och nödvändiga ändringar trädde i kraft i skogslagen i februari 2009 och i jordabalken i mars 2009. Kommissionen håller situationen under fortsatt uppsikt för att dessa ändringar, tillsammans med de nya övervakningsrutinerna för fastighetsregistret, med det större mått av insyn de medger, ska fungera effektivt. Kommissionen vill inrikta framställningsutskottets ledamöters uppmärksamhet på den kommande årliga rapporten, som ska framläggas i juni 2009. Framställarna hänvisar till planerna på anläggande av idrotts- och turistcentrumet Perelik, där det ingår områden som utsetts till Natura 2000-områden. Beslutet om att anta en ändring av generalplanen för Smoljans kommun, så att den också skulle omfatta projektet med idrottsoch turistcentrumet Perelik, upphävdes emellertid med stöd av ett annat beslut som fattats av kommunfullmäktige i Smoljan, daterat den 13 mars 2009. PE427.006v03-00 2/7 CM\1039665.doc
Slutsatser Bulgarien har vidtagit åtgärder mot det av framställarna påtalade förfaringssättet med landbyte. Kommissionen fortsätter att övervaka effekten av de åtgärder som vidtagits, men kan inte ingripa i enskilda fall. De lokala myndigheterna i Smoljan har upphävt beslutet om att anta en ändring av generalplanen så den skulle omfatta projektet med idrotts- och turistcentrumet Perelik med dess konsekvenser för Natura 2000-områden. Kommissionen kommer att fortsätta övervaka situationen för att se till att naturvårdslagstiftningen tillämpas korrekt. 4. Kommissionens svar, mottaget den 1 september 2009 Framställning nr 1675/2008: Problemet med mark- och skogsbyten togs upp av kommissionen i de periodiska rapporterna om Bulgarien inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen i juli 2008 och i februari 2009. Kommissionen behandlade denna fråga i samband med sin rapportering om åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption på lokal nivå (riktmärke 5). I sin rapport från juli 2008 fastställde kommissionen att mark- och skogsbyten var ett av de områden där det fanns en potentiellt hög risk för korruption och uppmanade de bulgariska myndigheterna att åtgärda detta problem. Som svar på rapporten i juli 2008 antog de bulgariska myndigheterna en handlingsplan i september 2008. Denna innehöll en rad konkreta åtgärder som motsvarade de viktigaste punkterna i rapporten och skulle göra det möjligt för Bulgarien att göra framsteg i enlighet med riktmärkena inom samarbets- och kontrollmekanismen. I handlingsplanen åtog sig de bulgariska myndigheterna bland annat att ändra lagen om kommunal egendom och skogsvårdslagen för att förbjuda markbyten och införa en tillsynsmekanism för försäljning av statlig egendom. I rapporten från februari 2009 noterade kommissionen att de ovannämnda bulgariska lagarna hade ändrats i syfte att förbjuda missbruk av mark- och skogsbyten. Ändringarna planerades träda i kraft den 1 februari 2009 (skogar) respektive den 1 mars 2009 (mark). Trots framstegen på lagstiftningsområdet har kommissionen fått rapporter som tyder på att missbruket av mark- och skogsbyten fortsätter. Icke-statliga organisationer har anfört att det görs försök att kringgå tillämpningen av lagen. Kommissionen har ingen direkt behörighet när det gäller lagstiftningen i fråga. Mark- och skogsbyten skulle enligt kommissionens åsikt emellertid kunna innebära risk för korruption, vilket i sin tur kan medföra en potentiell risk för organiserad brottslig verksamhet. Kommissionen saknar direkt behörighet även inom dessa områden, men har engagerat sig inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen som syftar till att åtgärda brister i rättsväsendet och bekämpa korruption och organiserad brottslighet i Bulgarien i syfte att få till stånd en ändring av lagstiftningen så att eventuellt missbruk av markbyten kan undvikas. Kommissionen kommer därför även fortsättningsvis att noggrant övervaka hur lagarna CM\1039665.doc 3/7 PE427.006v03-00
genomförs i praktiken och vid behov även följa upp denna fråga generellt med de bulgariska myndigheterna. Kommissionen kan däremot inte ingripa på grundval av enskilda anmälningar eller ärenden, eftersom den saknar behörighet att göra detta. 5. Kommissionens svar, mottaget den 8 oktober 2010 Framställning nr 1675/2008 Framställaren tar upp ett antal fall av markbyte i Bulgarien, där attraktiv mark i statlig ägo har bytts mot mindre värdefull mark ägd av privatpersoner med nära förbindelser till regeringen. Dessa attraktiva markområden med potential för turism ligger mestadels längs Svartahavskusten och i bergsregionerna, och många finns med på förteckningen över Natura 2000-områden. Framställaren påpekar att värdet av dessa markbyten sammanlagt uppgår till 3 4 miljarder euro ett belopp som alltså har gått förlorat för den bulgariska statskassan genom svågerpolitik och korruption. Eftersom den bulgariska författningsdomstolen inte tillåter att tredje parter överklagar till den högsta förvaltningsdomstolen är framställarens möjligheter att vidta åtgärder på nationell nivå ytterst begränsade. Han ber därför Europaparlamentet att ta upp ärendet. Kommissionen är medveten om de problem som framställaren tar upp, dvs. att skogsmark i privat ägo byts mot skogsmark i statlig ägo och att markanvändningen därefter ändras så att den utbytta skogsmarken får bebyggas. Såvitt kommissionen förstår vidtog Bulgarien åtgärder i januari och september 2009 för att avskaffa de lagliga möjligheterna att byta skogsmark och ändra markanvändningen, och den bulgariska åklagarmyndigheten driver en rad brottsutredningar som rör detta. Till följd av mottagna klagomål undersöker kommissionen om de numera upphävda bulgariska bestämmelserna om skogsbyte och senare ändring av markanvändningen gav företag en fördel som kan anses utgöra statligt stöd i den betydelse som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Allt statligt stöd som beviljas utan att kommissionen har underrättats och gett sitt godkännande enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget utgör olagligt stöd, såvida det inte är undantaget från underrättelsekravet genom ett gruppundantag som antagits av kommissionen enligt rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd1, eller utgjorde befintligt stöd vid datum för Bulgariens anslutning till EU. Enligt artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget2 skulle kommissionen vanligtvis behöva begära att Bulgarien återkräver sådant olagligt stöd, såvida inte stödet kan förklaras förenligt med den inre marknaden enligt bestämmelserna i artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget. Slutsatser Bedömningen av de frågor som framställaren tar upp är komplicerad. I detta skede kan kommissionen inte uttala sig om den troliga utgången av bedömningen. 1 EGT L 142, 14.5.1998, s. 1 4. 2 EGT L 83, 27.3.1999, s. 1 9. PE427.006v03-00 4/7 CM\1039665.doc
6. Kommissionens svar, mottaget den 26 oktober 2011 Framställning nr 1675/2008 Som kommissionen gjorde klart i sitt tidigare svar håller man för närvarande på att undersöka om de numera upphävda bulgariska bestämmelserna om byten av skogsmark och därefter ändring av markanvändningen gav företag en fördel som kan anses som statligt stöd i den betydelse som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Kommissionen undersöker särskilt om det faktum att de koefficienter som användes för att beräkna administrativa priser i samband med bytesaffärerna aldrig uppdaterades ledde till att priserna för de berörda fastigheterna låg alltför långt från marknadspriserna. Detta skulle i så fall innebära en fördel för de privata parterna i bytena. Den 29 juni 2011 beslutade kommissionen att inleda ett formellt granskningsförfarande (i enlighet med artikel 108.2 i EUF-fördraget) för att kontrollera om bytesaffärerna är förenliga med EU:s bestämmelser om statligt stöd. När ett formellt granskningsförfarande inleds får berörda parter möjlighet att lämna synpunkter på de åtgärder som granskas. Detta innebär inte att resultatet av granskningen avgörs i förväg. I detta skede kan kommissionen inte utesluta att privata företag som bytte sin skogsmark mot offentligt ägd skogsmark enligt den bulgariska lag som gällde fram till 2009 kan ha fått en selektiv ekonomisk fördel genom dessa byten. Fördelar kan ha uppstått särskilt i fall där den utbytta offentliga marken som övergick i privat ägo låg i ett attraktivt område, medan den utbytta privatägda marken som övergick i offentlig ägo låg i mer avlägsna områden. Dessutom påstås vissa av de offentliga skogsfastigheter som övergick i privat ägo ha omklassificerats från skogsmark till mark som får bebyggas enligt stadsplaneringen. Denna ändring kan ha ökat fastigheternas värde ytterligare. Kommissionens beslut offentliggjordes i EU:s officiella tidning den 16 september 2011 1. Berörda parter uppmanades att inkomma med synpunkter till kommissionen senast den 16 oktober 2011. I kommissionens granskning analyseras de allmänna bestämmelserna om markbyten i Bulgarien för att avgöra om detta system gav upphov till en statligt finansierad selektiv ekonomisk fördel för de berörda företagen. Om kommissionen kommer fram till att bytesaffärerna innebar dolda subventioner kommer den att behöva bedöma om sådant stöd är förenligt med EU:s bestämmelser om statligt stöd. Kommissionens formella granskning kommer att avslutas genom att ett slutligt beslut fattas på grundval av de inkomna synpunkterna och kommissionens egen bedömning. I beslutet fastställs om åtgärderna utgör statligt stöd i den betydelse som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget eller ej. Om kommissionen kommer fram till att markbytena utgjorde statligt stöd avgör den därefter om detta stöd var förenligt med den inre marknaden. Om slutsatsen blir att markbytena i Bulgarien innebar stöd som var oförenligt med den inre marknaden begär kommissionen att Bulgarien ska återkräva detta stöd från stödmottagarna, såvida detta inte strider mot EU:s allmänna rättsprinciper. Stödmottagarna måste i så fall betala tillbaka det 1 EUT C 273, 16.9.2011, s. 13. CM\1039665.doc 5/7 PE427.006v03-00
stödbelopp som de har mottagit, plus tillämplig ränta, till statsbudgeten. Framställaren tog också upp frågan om möjligt statligt stöd vid byten av jordbruksmark. Kommissionens avdelningar genomför för närvarande en preliminär undersökning av denna fråga. De tillämpliga bulgariska bestämmelserna vid byten av jordbruksmark skiljer sig från de bestämmelser som gällde vid byten av skogsmark. Därför innebär inte resultatet av granskningen av skogsbyten något förhandsavgörande av bedömningen av byten av jordbruksmark. Kommissionens undersökning om statligt stöd är fristående från de brottsutredningar om bytestransaktionerna som har inletts i Bulgarien. I januari 2009 förbjöd den bulgariska regeringen byten av skogsfastigheter. Kommissionen övervakar Bulgariens framsteg med reformer av rättsväsendet och bekämpning av korruption och organiserad brottslighet inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. Som en del av detta arbete övervakas även frågan om markbyten. 7. Kommissionens tredje kompletterande svar, mottaget den 31 maj 2013 Framställningarna nr 1587/2008 och 1675/2008 Som kommissionen slog fast i sitt tidigare skriftliga meddelande och vid sammanträdet i utskottet för framställningar den 8 maj 2012 håller den på att undersöka de frågor om statligt stöd som framställarna tagit upp. Kommissionens undersökningar inriktas på systemet för administrativ prissättning. Enligt de upphävda bulgariska bestämmelserna avgjordes priserna på skogsfastigheter vid bytesaffärer med hjälp av en metod som fastställdes i lag. Kommissionen granskar därför om det faktum att de koefficienter som användes för att beräkna sådana administrativa priser inte uppdaterades/var inkorrekta resulterade i att dessa priser låg för långt från marknadspriserna och därmed innebar fördelar för de privata parterna i bytena. Den 29 juni 2011 inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget för att kontrollera om bytesaffärerna är förenliga med EU:s bestämmelser om statligt stöd. Beslutet om att inleda detta förfarande offentliggjordes i EU:s officiella tidning den 16 september 2011. Att en formell granskning har inletts innebär inte att dess utgång kan förutsägas. Berörda parter får möjlighet att inkomma med synpunkter på de åtgärder som granskas. I det aktuella ärendet mottog kommissionen synpunkter från 25 berörda parter. De bulgariska myndigheterna fick möjlighet att lämna synpunkter på såväl beslutet om att inleda förfarandet som synpunkterna från berörda parter. Kommissionens avdelningar bedömer de synpunkter som inkommit. På grundval av de synpunkter som mottagits och sin egen bedömning avslutar kommissionen sedan den formella granskningen med ett slutligt beslut om huruvida åtgärderna utgör statligt stöd eller ej. Om kommissionen beslutar att statligt stöd faktiskt beviljades måste den också avgöra om dessa åtgärder var förenliga med den inre marknaden. Om kommissionen slår fast att skogsbytena utgjorde oförenligt stöd kan den kräva att Bulgarien ska återkräva detta oförenliga stöd från stödmottagarna. PE427.006v03-00 6/7 CM\1039665.doc
I detta skede av förfarandet, och med tanke på att frågorna som behandlas är komplexa, kan kommissionen emellertid inte uttala sig om det möjliga resultatet av granskningen. 8. Kommissionens fjärde kompletterande svar, mottaget den 31 oktober 2014 Framställningarna nr 1587/2008 och 1675/2008 Som kommissionen slog fast i sitt skriftliga meddelande har den undersökt de frågor om statligt stöd som framställarna tagit upp. Kommissionens undersökningar inriktades på systemet för administrativ prissättning. Enligt de upphävda bulgariska bestämmelserna bestämdes priserna på skogsfastigheter vid bytesaffärer med hjälp av en metod som fastställdes i lag. Kommissionen granskade därför huruvida det faktum att de koefficienter som användes för att beräkna sådana administrativa priser inte uppdaterades/var inkorrekta resulterade i att dessa priser låg för långt från marknadspriserna och därmed innebar fördelar för de privata parterna i bytena. Den 29 juni 2011 inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget för att kontrollera om bytesaffärerna var förenliga med EU:s bestämmelser om statligt stöd. Den formella granskningen har nu avslutats genom ett slutligt beslut som fattades av kommissionen den 5 september 2014. I detta slutliga beslut bedömde kommissionen att olagligt och oförenligt stöd hade beviljats till vissa parter vid bytena av skogsmark och krävde att sådant statligt stöd skulle återkrävas. Det slutliga beslutet kommer att offentliggöras i den officiella tidningen så snart eventuella sekretessfrågor har behandlats. De bulgariska myndigheterna måste nu återkräva det oförenliga stödet från de berörda stödmottagarna och informera kommissionen om genomförandet av beslutet. Stödet ska ha återbetalats helt inom tolv månader från det slutliga beslutet. CM\1039665.doc 7/7 PE427.006v03-00