Handelshögskolan Örebro Universitet VT-2012 Hugget som stucket En empirisk analys av rotpostpriser i Sverige på kort och lång sikt Civilekonomuppsats Nationalekonomi (30 ECTS) Författare: Annelie Bjerke Handledare: Linda Andersson Examinator: Lars Hultkrantz
Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera de svenska rotpostpriserna på kort och lång sikt. Målet med studien är att öka förståelsen för hur marknaden för avverkningsrätter fungerar i Sverige och hur den har utvecklats över tid. Den stora skillnaden mellan tidigare studier är att denna uppsats analyserar bestämningsfaktorer på rotpostmarknaden. Kointegrationsanalys används för att analysera hur förändringar i utbuds- och efterfrågefaktorer på råvarumarknaden påverkar rotpostpriserna. Resultaten visar att den tekniska utvecklingen inom skogsmarknaden har utvecklat rotpostpriserna positivt på lång sikt. Händelser som haft en kortsiktig effekt på rotpostpriserna är bland annat lagar, stormar och orkaner samt kraftiga förändringar i energipriser. Analysen visar att rotpostmarknaden är efterfrågestyrd. Den slutgiltiga modellen visar att på lång sikt påverkas rotpostpriset positivt av importpris och industriell virkesförbrukning och negativt av virkeslager samt bruttoavverkning. På kort sikt påverkar importpris och industriell virkesförbrukning rotpostpriset positivt och bruttoavverkningen rotpostpriset negativt.
Förord Ett flertal personer har bidragit med information och synpunkter till denna uppsats. Jag önskar i första hand uttala mitt tack till min handledare på Örebro Universitet, Linda Andersson, som svarat för bland annat handledning och korrekturläsning. Jag vill även tacka Jan Orke på Holmen Skog som hjälp mig att få en förståelse för skogsbolagens situation på marknaden. Ett tack riktas också till Lars Hultkrantz som har bidragit till en förståelse för den teoretiska delen av rotpostmarknaden. Jag vill tacka Stefan Karlsson på Skogsstyrelsen som hjälp mig med datamaterial samt Lars Björklund på SDC. Till alla dessa och ytterligare andra, som mera tillfälligt bidragit till denna uppsats, uttalar jag ett varmt tack.
Innehållsförteckning 1. Inledning... 8 2. Svenska skogsmarknaden... 9 2.1 Aktörer... 9 2.2 Avverkningsbeslut... 12 2.3 Anskaffningsformer... 13 2.4 Virkesavtal på kort och lång sikt... 15 3. Teoretisk bakgrund... 17 3.1 Stokastiska och stationära prisprocesser... 17 3.2 Prisernas bestämningsfaktorer: utbud och efterfrågan... 19 3.3 Marknadsformens betydelse... 22 4. Tidigare studier... 23 5. Data... 27 5.1 Rotpostpriser... 28 5.2 Pris på leveransvirke... 28 5.3 Import- och exportpris på råvara... 30 5.4 Drivningskostnad... 31 5.5 Virkeslager... 32 5.6 Industriell virkesförbrukning... 32 5.7 Bruttoavverkning... 33 5.8 Sammanfattning av datamaterialet... 35 6. Empirisk modell och ekonometriska överväganden... 36 7. Resultat... 39 7.1 Rotpostprisernas utveckling 1909-2011... 40 7.2 Engle-Granger analys 1967-2011... 43 8. Diskussion... 45 9. Slutsats... 48 Källförteckning... 49 Bilaga 1. Tabeller och figurer... 54 Bilaga 2. Exempel på prislista från Holmen Skog... 58
Ordlista 1 Anskaffningsform På skogsmarkanden anskaffas virkesråvara på fyra olika sätt; rotpost, leveransrotköp, avverkningsuppdrag och leveransvirke. Avverkningsrätter Se rotpost. Avverkningsuppdrag En köpare utför avverkningen. Den fortsatta hanteringen av virket sker sedan på samma sätt som för leveransvirke. Från det framräknade bruttovärdet dras sedan köparens kostnader för avverkningen bort. Dessa kostnader kan antingen vara verkliga självkostnader eller en i förväg överenskommen fast kostnad. Fastkubik (m 3 f ub) Kubikmeter fast under bark är den verkliga volymen av en trädstam exklusive bark. Se Figur 5. Grundpris Grundpris är utgångspunkten vid betalning av leveransvirke och avverkningsuppdrag. Till detta grundpris kan det sedan förekomma tillägg, avdrag och rabatter. Se Bilaga 2. Kubering Uppmätning av volymen (kubikmassan) av en timmerstock, ett träd eller ett bestånd av träd. Leveransrotköp Innebär att skogen säljs som rotpost men att priset utgår i ett fast nettopris per verklig avverkad m 3. Osäkerhetsmomentet vid kubering av rotstående skog och kostnader för uppmätning i skogen är något som minimeras. Det överenskomna priset gäller ibland för alla trädslag och sortiment, ibland delas priserna upp på sortiment. Leveransvirke Skogsägaren själv avverkar och levererar virket till närmsta bilväg. Mätningen sker sedan oftast vid industrin som utförs enligt 1 Följande avsnitt bygger på Skogsstyrelsens beskrivningar och Skogforsks skogsencyklopedi.
virkesmätningslagen och sker i de flesta fall genom landets olika virkesmätningsföreningar. Betalning sker enligt prislista. Listpris Se grundpris. Prislista Se grundpris. Rotnetto Värdet på stående skog när avverknings- och körningskostnader dragits ifrån virkesintäkterna. Rotvärde Ett skogsbestånds värde stående på rot. Det är virkesvärdet innan kostnaden för avverkning m.m. dragits av. Detta bruttovärde är av intresse till exempelvis vid försäljning av rotposter. Rotpost Rotpost betalas till ett totalpris som överenskommits innan avverkning. Trädens diameter i brösthöjd mäts. Dessutom mäts höjden på ett urval provträd. Därefter lämnas den stämplade och kuberade posten ut till försäljning, oftast genom anbud. Råvaruanskaffning Se anskaffningsform. Stämpling När skog skall avverkas måste de träd som ska fällas markeras, stämplas. På privatägd skog utförs stämpling av en oberoende aktör som samlar uppgifter om den skogsareal som ska avverkas. Uppgifterna används till volymberäkningar och redovisas i särskilda stämplingshandlingar. Dessa handlingar används ofta vid försäljning av skog. Skogskubikmeter (m 3 sk) Är en enhet som används för att beteckna ett skogsbestånds virkesvolym. Måttet innefattar trädstammar ovan stubbskär och det innebär att topp och bark inkluderas i måttet. Grenar, stubbar och rötter ingår inte. Se Figur 5.
Vrak Är icke leveransgill volym. Det betyder att virket inte uppfyller den specifikation som finns för det aktuella sortimentet. Det innebär att en stock kan vara för krokig, klen eller för kort eller massaved med för mycket röta.
1. Inledning Råvaruanskaffningen är av största vikt för de svenska skogsindustrierna och de privata skogsbruken är en viktig råvarukälla. Skogsbolagen och skogsägarföreningarna är beroende av att de enskilda skogsägarna levererar virke för att kunna säkerställa råvaruförsörjningen till industrierna. De avvägningar mellan nytta och kostnad som måste göras för att hushållningen med virke ska vara samhällsekonomiskt effektiv är svår. I idealbilden av en marknad som kan klara en sådan uppgift finns många oberoende och välinformerade köpare och säljare. Enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) är rotpostpriser en bra utgångspunkt för att skapa en förståelse för hela skogsmarknaden. Enligt författarna fungerar skogsbolagens och skogsägarföreningarnas grundpriser som ett golv för rotpostpriserna under lågkonjunkturer medan rotpostpriserna under högkonjunkturen pressas upp över grundpriserna. Nivåmässigt ligger alltså rotpostpriserna högre än grundpriserna men stora variationer förekommer bland annat geografiskt. Vad gäller kvantiteter på skogsmarknaden kan rotposter användas till att utjämna säsongsvariationer och medger större flexibilitet vad gäller anpassning till sortiment och tidpunkt för avverkning. Syftet med uppsatsen är att studera prisutvecklingen på rotposter i Sverige på kort och lång sikt. Målet med studien är att öka förståelsen för hur marknaden för avverkningsrätter fungerar och har utvecklats över tid. En analys av kort-och långsiktiga samband är av särskilt intresse eftersom sådana relationer kan ge viktig information om priser på rotpostmarknaden samt vilka faktorer som är avgörande. Vid en analys av avgörande faktorer kan det även studeras om marknaden är utbud- eller efterfrågestyrd. Detta syfte är något som skiljer sig mot tidigare studier på rotpostmarknaden, eftersom de är mer inriktade mot att studera prisprocesser. Inom råvarumarknaden finns det däremot tidigare studier av bestämningsfaktorer. Rotpostpriserna kommer först att studeras enskilt under perioden 1909-2011 för att analysera hur marknaden fungerar och har utvecklats över tid. Sedan sker en kointegrationsanalys på datamaterialet under perioden 1967-2011 för att analysera hur förändringar i utbuds- och efterfrågefaktorer påverkar rotpostpriset samt undersöka om marknaden är utbuds- eller efterfrågestyrd. 8
Uppsatsen resultat visar att den tekniska utvecklingen är den händelse som utvecklat rotpostpriserna positivt på lång sikt. Händelser som haft en kortsiktig effekt på rotpostpriserna är bland annat lagar, stormar och orkaner samt kraftiga förändringar i energipriser. Den slutgiltiga kointegrationsmodellen erhåller resultatet att rotpostmarknaden är efterfrågestyrd. På lång sikt påverkas rotpostpriset positivt av importpris och industriell virkesförbrukning och negativt av virkeslager samt bruttoavverkningar. På kort sikt visar modellen att importpris och industriell virkesförbrukning påverkar rotpostpriset positivt och bruttoavverkningar påverkar rotpostpriset negativt. Uppsatsen har följande upplägg. I nästa kapitel beskrivs den svenska skogsmarknaden. I kapitel tre redogörs för den teoretiska bakgrunden som följs av tidigare studier i kapitel fyra. I kapitel fem presenteras datamaterialet för studien. I kapitel sex diskuteras ekonometriska överväganden för den empiriska analysen och i kapitel sju presenteras rotpostprisernas utveckling över tid samt de empiriska resultaten. Uppsatsen avslutas i kapitel åtta och nio med diskussion och slutsats. 2. Svenska skogsmarknaden Det finns många olika aktörer på den svenska skogsmarknaden som i många fall samarbetar för att fylla efterfrågan på skogsråvaran. Den enskilda skogsägaren är i många fall säljaren och skogsbolagen eller skogsägarföreningar är köparen. Den privata skogsägaren har intressen och motivationer som påverkar honom/henne i ett avverkningsbeslut. Efter att ha valt den anskaffningsform som är mest lämplig inleder skogsägaren och skogsbolaget ett samarbete. Virkesavtalen på skogsmarknaden finns på både kort och lång sikt och vilken marknadsform som råder är svårt att uttala sig om. 2.1 Aktörer På den svenska skogsmarknaden finns ett flertal aktörer; enskilda ägare, skogsföretag, skogsägarföreningar, staten och övriga aktörer. Figur 1 visar att de enskilda skogsägarna äger 50 procent av den svenska skogsmarken. 9
Figur 1: Den produktiva skogsmarkens fördelning i Sverige på ägarklasser, 2010. Övriga privata ägare 6% Staten 3% Statsägda AB 14% Övriga allmänna ägare 2% Enskilda ägare 50% Skogsbolag 25% Källa: Skogsstyrelsen De enskilda skogsägarna är en heterogen grupp enligt Brännlund (1993). Omsättningen på skogsfastigheter sker genom försäljning, arv eller som en gåva mellan släktingar. Inom gruppen enskilda skogsägare sker en långsam förändring angående försörjning och sysselsättning inom den egna skogen. Många skogsägare har eller har haft skogsbruk i kombination med jordbruk som yrke, men antalet minskar successivt. Detta kan få till följd att de enskilda skogsägarnas kompetens, erfarenhet, värderingar och attityder förändras. Allmänt sett ökar utbildningsnivån men detta inkluderar ofta inte skogsbruk där den i många fall minskar. Skogsägarnas kunskap och erfarenheter utökas bland annat till följd av att de är verksamma i andra yrken. 2 Några av de enskilda skogsägarna har organiserat sig i skogsägarföreningar som gör att de får en större kraft på marknaden. Föreningen ägs och styrs av sina medlemmar. LRF Skogsägarna är riksorganisationen för skogsägarföreningarna som är uppdelade i regionala ekonomiska föreningar; Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna. 3 2 Bäcke, Herling och Svensson (2010) 3 LRF Skogsägarna 10
Tabell 1: Medlemmar och areal inom LRF Skogsägarna, 2010. Antal medlemmar Medlemsareal 1000 ha Södra 51 346 2 366 Mellanskog 32 000 1 723 Skogsägarna Norrskog 12 979 920 Norra Skogsägarna 14 022 1 179 Totalt 110 347 6 188 Källa: LRF Skogsägarna Enligt Tabell 1 är Södra den största skogsägarföreningen till medlemsantalet. Medlemmarna i Södra äger ungefär hälften av all privatägd skog inom det geografiska område som föreningen verkar. Södra har blivit så stora att de har byggt upp hela produktionsledet inom föreningen. Södra innefattar virkesråvara och skogstjänster, trävaror, pappersmassa och interiör varor. 4 Mellanskog är enligt Tabell 1 den näst största skogsägarföreningen till medlemsantal. Mellanskog är en stor delägare i Setra Group AB som är ett träindustriföretag med produktion av sågade trävaror och vidareförädling samt verksamma inom handel och distribution. 5 Skogsägarna Norrskog är till antalet medlemmar den minsta skogsägareföreningen enligt Tabell 1. I Norrskog ingår ett helägt dotterbolag, Norrskog Wood Products, som förädlar timmerråvaror. 6 Norra Skogsägarna har fler antal medlemmar inom föreningen jämfört med Skogsägarna Norrskog. De driver fyra träförädlingsindustrier och trävaruhuset XL-BYGG Norra. 7 Enligt skogsägarföreningarna har de två huvuduppgifter. De skall dels tillvarata det privata skogsbrukets intressen mot skogsindustrin, dels bistå medlemmarna i skogsvårdsfrågor. Detta gör skogsägarföreningarna genom avverkningshjälp, genom handel med virke, förädla virket i egna industrier, ge information och utbilda medlemmarna. Historiskt har skogsägarföreningar 4 Södra 5 Mellanskog 6 Skogsägarna Norrskog 7 Norra Skogsägarna 11
varit en dominerande representant för utbudssidan vid prisförhandlingar mellan köpare och säljare. 8 En fjärdedel av skogsarealen i Sverige ägs enligt Figur 1 av skogsbolagen. Dessa företag bedriver ofta egna massaindustrier och sågverk. Företagen anskaffar virke genom inköp från enskilda skogsägare, egen skog och genom import. Är kostnaderna att köpa skog från enskilda skogsägare hög kompletterar företagen med mer egen skog och ökad import. Om kostnaderna för import är hög ökar inköpen från enskilda skogsägare. 9 De största skogsbolagen på den svenska marknaden är Holmen, Stora Enso, SCA, Korsnäs och Billerud. Staten är en annan aktör av betydande storlek enligt Figur 1. Staten förvaltar sitt skogsmarksinnehav genom det statliga bolaget Sveaskog AB och intar en särställning på marknaden. Cirka 80 procent av Sveaskogs marker ligger i Norrbotten och i Västerbotten samt även ett stort innehav i Bergslagsområdet. Svea Skog har industrier i egen regi, delägare i Setra Group AB, vilka de levererar virke till. Sveaskog köper även skog från enskilda skogsägare vilket gör dem till ännu en konkurrent bland industrierna på marknaden. 10 2.2 Avverkningsbeslut Enligt Törnqvist (1995) finns det tre faktorer som påverkar en skogsägare att avverka. De tre faktorerna är skogstillståndet, ägarhushållets behov och omvärldsfaktorer. Vid en bedömning av skogstillståndet mäts ålderssammansättningen, huggningsklasser, virkesförråd och tillväxten i skogen. Till bedömningen inkluderas även naturliga och onaturliga olyckor såsom stormfällning, insektshärjningar och rötskador. Ägarens egna intressen såsom viltvård och rekreation påverkar även valet av åtgärd. Ägaren behöver alltså finna en anpassning mellan sina egna mål och skogens möjligheter. Ägarhushållets behov betyder enligt Törnqvist (1995) att skogsägaren avverkar på grund av sina egna ekonomiska behov både vad det gäller tillfälliga utgifter som investeringar och löpande utgifter, räntor och amorteringar. Vid omvärldsfaktorer är det framförallt tre viktiga faktorer som påverkar nämligen virkesmarknaden, skogspolitiska åtgärder (lagstiftning samt 8 LRF Skogsägarna 9 Jan Orke Marknadschef Holmen Skog, möte 2012-03-02 samt Sydved, e-mail 2012-05-11. 10 Sveaskog 12
bidrag) och skattesystemet. På virkesmarknaden anges priset och det påverkar beslutet att avverka. Törnqvist menar att det diskuteras hur kraftig påverkan priset har för en enskild avverkning och han menar att det vid den enskilda avverkningen finns fler bedömningsgrunder som också har effekt. Skogsägaren är alltså inte helt styrd av virkespriset. Ju större valfrihet skogsägaren har avseende tidpunkt och beståndsval desto större möjlighet har han att utnyttja prisvariationen på marknaden. Initiativet till en virkesaffär kan komma från både köpare och säljare. Ofta finns det en grupp med trogna leverantörer som ringer köparen vid en försäljning. Dessa leveranser betraktas av skogsbolagen som viktiga eftersom de betonar den personliga kontakten och vikten av ömsesidigt förtroende. När det gäller affärer med andra än dessa trogna leverantörer är det vanligt att köparen tar den första kontakten. När ett skogsföretag eller skogsägarförening har knutit kontakt med en enskild skogsägare är det svårt för andra företag eller föreningar att konkurrera om denna skogsägare. 11 2.3 Anskaffningsformer På den svenska skogsmarknaden finns det fyra olika anskaffningsformer vid köp från enskilda skogsägare. De olika formerna är rotpost, avverkningsuppdrag, leveransvirke och leveransrotköp. Förutom dessa anskaffningsformer förekommer även virkesbyten och köp från virkeshandlare. 12 Vid försäljning av en rotpost innebär det att skogsägaren säljer avverkningsrätten för en specifik yta av en skogsfastighet. När ett köp av en avverkningsrätt ägt rum betyder det i stort att skogsbeståndet bytt ägare. Som underlag för anbuden används en förteckning på det aktuella skogsbeståndets trädslagsfördelning och volyminnehåll, vilket även benämns som stämplingslängder. Stämplingen utförs inte av skogsägaren själv utan av en fristående aktör. Före 2008 var det ofta Skogsstyrelsen som utförde stämplingen men därefter har Hushållningssällskapet och även andra tagit åt sig detta uppdrag. De kostnader som uppstår vid avverkning och utdrivning av virke står köparen för. Köparen är även kontrakterad att avverka inom en viss tidsperiod. 13 Det är vanligt att avverkningen under denna tidsperiod sker 11 Jan Orke Marknadschef Holmen Skog, möte 2012-03-02 samt Sydved, e-mail 2012-05-11. 12 Skogsstyrelsen (2011) 13 Hushållningssällskapet 13
successivt enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) eftersom industrin gärna håller på rotstående lager för att jämna ut råvaruflödet. Avverkningsuppdrag är den vanligaste anskaffningsformen bland skogsägarföreningar och skogsföretag. Vid avverkningsuppdrag kommer den enskilda skogsägaren och skogsföretagen överens om att skogsbolaget avverkar skogen och transporterar virket till industrin. Vid industrin mäter en oberoende virkesmätningsförening rundvirket och säljaren får sedan betalt efter en kontrakterad prislista; se Bilaga 2. Den totala summan som säljaren erhåller är den summa som virkesmätningsföreningen mäter upp minus de kostnader som skogsföretaget haft för avverkningen. 14 Nackdelen med avverkningsuppdrag enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) är att nettot av avverkningen endast kan mätas i efterhand. Det krävs därmed att den enskilda skogsägaren har förtroende för skogsföretagen och att de är professionella och inte slarvar med apteringen. Leveransvirke är en anskaffningsform som inte är lika vanlig idag som för några decennier sedan enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). Skogsägaren avverkar själv och levererar virket till närmsta bilväg. Sedan säljer skogsägaren virket till ett skogsföretag som transporterar virket till industrin. Vid industrin mäts virket av en oberoende virkesmätningsförening och skogsägaren får betalt enligt skogsföretagets prislista, se Bilaga 2. 15 Den fjärde och sista anskaffningsformen är leveransrotköp. Denna anskaffning innebär att den privata skogsägaren säljer skogen som rotpost men att priset utgår i ett fast nettopris per verklig avverkad m 3. Med denna anskaffningsform frångås osäkerhetsmomentet vid kubering av rotstående skog och kostnader för uppmätning i skogen. Det överenskomna priset gäller ibland rakt över alla trädslag och sortiment men ibland delas priset upp på sortiment. 16 14 Jan Orke Marknadschef Holmen Skog, möte 2012-02-17. 15 Skogsstyrelsen (2011) 16 Ibid 14
2.4 Virkesavtal på kort och lång sikt 17 Enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) kan transaktionsformerna på skogsmarknaden delas in i fyra typer; fasta köp, avverkningsoptioner, säsongsköp och spotmarknadsköp. Vid fasta köp bestäms virkesvolymerna av långsiktiga avtal. Priserna behöver inte vara bestämda även om prissättningen kan vara reglerad. Inom denna kategori definieras långsiktiga avtal där pris och volymer reglerats i förväg och stabila leveransrelationer där priserna bestäms från år till år. Ett sådant exempel är att några av skogsföretagen i Sverige kan vara säkra på sina fasta leveranser från Sveaskog. Avverkningsoptioner är rättigheter att erhålla virkesvolymer till på förhand kontrakterade priser; se Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). Till avverkningsoptioner hör virke från egen skog i den utsträckning som avverkningsuttaget kan varieras eller virke från rotposter som har köpts men inte avverkats under tidigare säsonger, vilket beskrevs i avsnitt 2.3. Säsongsköp är istället virke som köpts och avverkats inom samma säsong och prissättningen har skett före avverkningen. De anskaffningsformer som kan inkluderas i denna kategori är leveransvirke, avverkningsuppdrag och rotposter som avverkas direkt. Spotmarknadsköp är inköp och leverans av redan avverkat virke vilket innebär att det är på riktigt kort sikt. Hit räknas andrahandsmarknaden för rundvirke. De anskaffningsformer som är bäst lämpade för spotmarknaden är rotposter och leveransrotköp. Innan en avverkningsprocess startar har en prisuppgörelse skett. Det innebär enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) att det mellan prisuppgörelsen och avverkningen ibland hinner löpa flera månader innan virket levereras till industrin. Detta leder till flera osäkerhetsmoment. Skogsföretagens behov av virke kan förändras exempelvis på grund av konjunkturen. Prissättningen görs när virket ännu står på rot och den verkliga kunskapen om volymen och kvaliteten fås först vid industrin där mätningen sker. Det aggregerade utbudssambandet på virkesmarknaden innehåller därför en stokastisk komponent. Avverkningsvolymen påverkas även av väderfaktorer såsom snödjup, kyla och tjäle samt av mänskliga faktorer som skogsägarens förväntningar. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) menar att skogsföretagen har många skäl att fördela inköpen på olika transaktionstyper. För det första ger fasta köp och avverkningsoptioner 17 Följande avsnitt bygger på Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). 15
skogsbolagen garantier mot att den genomsnittliga virkeskostnaden överstiger betalningsförmågan inklusive avkastning på sunk cost 18 investeringar. Dessa två transaktionsformer kan användas på flera vis, dels som intertemporalt arbitrage (rotposter köps när priset är lågt) och dels som prisstyrning (skogsföretag påverkar säsongsmarknadens pris genom stora innehav av avverkningsoptioner). För det andra ger avverkningsoptioner och köp på spotmarknaden möjlighet att minska den totala leveransrisken. Båda transaktionsformerna fungerar som bufferts och är därför alternativ till lager. För det tredje kan skogsbolagen, om priserna på de olika delmarknaderna inte är perfekt positiv korrelerade, diversifiera bort en del av prisrisken. För det fjärde kan det finnas sambruksfördelar. Det betyder att med egen skog kan skogsföretagen utföra avverkningsuppdrag till lägre kostnad och att avverkningsuppdragen gör produktionskostnaderna för virke på egen skog lägre. För det femte är den transaktionsform som minimerar produktionskostnaden olika mellan anskaffningsformerna. Fördelningen mellan leveransvirkesköp och avverkningsuppdrag beror i hög grad på den enskilda skogsägarens kostnad vid tillämpning av skogsbrukets teknik vid avverkningen. Om en slutavverkning ger lägst kostnad står valet mellan avverkningsuppdrag och rotpostförsäljning. Om det finns en osäkerhet angående virkesvolym och kvalitet är avverkningsuppdrag det fördelaktigaste för skogsägaren eftersom betalning sker efter en prislista som följer inmätt virke. Om istället köparen vill ha möjlighet att betala för kvaliteter i avverkningsobjektet som inte finns i prislistan, exempelvis närhet till bilväg, kan tillägg på prislistan vara lämpligt eller rotpostkontrakt. Flera av dessa skäl gäller även för den enskilda skogsägaren enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). Att utnyttja olika transaktionsformer kan ge en viss riskspridning. Leveransvirkeskontrakt är mest fördelaktigt när den egna arbetsinsatsen minimerar produktionskostnaden, givet skogsägarens värdering av egen arbetstid, som vid gallring av skog. Rotpostförsäljning och avverkningsuppdrag kan vara att föredra vid slutavverkning. Vilken anskaffningsform som sedan passar bäst bestäms av den kunskap som finns hos skogsägaren angående efterarbetet i skogen. Skogsmark kostar mer att köpa än köp av samma skog i form av avverkningsrätt. Osäkerhet angående volym, kvalitet, avverkning- och transportkostnader kan göra skogsbolagens 18 Enligt Hultkrantz och Nilsson (2004) är Sunk cost en bunden kostnad. En bunden kostnad är den del av den fasta kostnaden som inte kan återvinnas till exempel via försäljning. 16
prislistor mest effektiva. Detta gäller även i de fall som köparen avverkar och transporterar virket. Om marknaden kännetecknas av konkurrens kommer rotposter att fungera som en konkurrensmarknad till avverkningsuppdrag i de fall där det är låg avverkning- och transportkostnad för beståndet. Rotposter kommer således att ge ett högre genomsnittligt rotnetto. 19 3. Teoretisk bakgrund Detta kapitel utgör teoretisk grund för den empiriska analysen. Den teoretiska bakgrunden förklarar prisprocesser, prisernas bestämningsfaktorer och marknadsformens betydelse. 3.1 Stokastiska och stationära prisprocesser 20 Enligt Limaei och Lohmander (2007) finns det två olika teoretiska synsätt vad gäller priser. Ett möjligt antagande är att prisutvecklingen följer en stationär autoregressiv (AR) process. Detta innebär att förändringen i en period generellt inte antas påverka förväntade priser i andra perioder. Den bästa prognosen av framtida priser ges därmed av medelvärdet av processen. Priset i detta antagande kan beskrivas som: P!!! = α + βp! där 0 < β < 1 (1) Ett annat möjligt antagande är att prisprocessen är en Martingale 21 vilket betyder att det förväntade priset i period två, när priset i period ett är känt, ges av priset i period ett. Enligt Martingale antagandet kan priset beskrivas som: P!!! = α + βp! där α = 0 och β = 1 (2) 19 Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) 20 Följande avsnitt bygger på Limaei och Lohmander (2007) samt Hultkrantz (1993). 21 En Martingale är en sekvens av slumpmässiga variabler (stokastisk process) som vid en särskild tidpunkt i den realiserade sekvensen är förväntningarna för nästa värde i sekvensen vilket är lika med det nuvarande observerade värdet, givet informationen om alla tidigare observerade värden vid en innevarande tidpunkt. 17
Enligt Hultkrantz (1993) är en stokastisk prisprocess (P t ) under tiden t en submartingale, med hänsyn till en sekvens av information (I t,) om priset har följande egenskaper: E P!!! I! P! (3) där det förväntade värdet av priset imorgon givet informationen idag är större eller lika med priset idag. Processen är en Martingale om dess relation har en jämvikt. Martingale och submartingale motsvarar en random walk process och en random walk med drift. Anta att tillväxttakten för rotstående skog vid tiden t ges av g t samt att kapitalkostnaden och lagringskostnaden, uttryckt i proportioner av rotpostpriset, är r t respektive l t. Anta även att rotpostpriserna inte är negativa. Rotpostpriset kan då skrivas P! = E P!!! I! exp g! l! r! (4) där priset idag är lika med det förväntade värdet av priset imorgon givet informationen idag samt det exponentiella värdet av tillväxttakten minus lagringskostnaden och kapitalkostnaden. I logaritmerad form, vid antagande att alla variabler är kända förutom priset i nästa period, är det log (P! ) = log (E P!!! I! + g! l! r! (5) Anta att tillväxten i skogen är en positivt, kontinuerlig och monoton avtagande funktion g(a t ) av en omloppsperiod (b t ) för skogen. Det kan även antas att logfunktionen av processen för rotpostpriser är en Martingale, det vill säga att rotpostpriser följer en random walk. Då kan ekvationen för jämviktsarbitraget reduceras till: g b! = r! + l! (6) Alltså, avverkningsbeslutet vid tidpunkt t beror på kapitalkostnaden och lagringskostnaden och är oberoende av rotpostpriserna. Det betyder att det direkta utbudet av rotposter är oelastiskt. För icke negativa rotpostpriser, konstant kapital- och lagringskostnader kommer utbudet av rotposter därmed att bestämmas av åldersfördelningen på skogen. Om den marginella tillgångskostnaden för timmer varierar, kommer utbudet för timmer att vara 18
elastiskt med avseende på timmerpriser. Det reflekterar variationen i volymen för rotposter med icke negativa rotpostpriser när timmerpriserna varierar. Om vi istället antar att rotpostpriserna är stationära betyder det att elasticiteten av förväntade framtida priser med avseende på nuvarande priser är mindre än ett. Anta till exempel att priset kan beskrivas av följande process: log p!!! = α + β log p! + l! + r! u! där 0 β 1 (7) och E u! I! = 0 (8) samt α och β är konstanter. Det betyder att det logaritmerade priset imorgon är lika med det logaritmerade priset idag plus lagringskostnaden och kapitalkostnaden minus feltermen om det förväntade värdet för feltermen givet informationen idag är lika med noll. Ekvation (4) ger nu följande: g b = 1 β log p! + l! + r! α (9) Rotationsåldern är nu även beroende av det nuvarande priset, p t. Differentiering med avseende på p och b ger: db (1 β) = 0 dp g p (10) där g! = δg δa. Det betyder att utbudet på kort sikt har en positiv lutning alltså att en ökning i rotpostpriser leder till en minskning av volymen i virkesförrådet även om marginella tillgångskostnaden är konstant. 3.2 Prisernas bestämningsfaktorer: utbud och efterfrågan Avverkningen av skog styrs av utbud och efterfrågan på rundvirke. Det finns ett flertal 19
faktorer som påverkar utbudssidan på rundvirkesmarknaden. De främsta faktorerna som antas påverka är pris på leveransvirke och kostnaden på produktionsfaktorerna. Produktionskostnaderna omfattar avverkningskostnader och övriga kostnader för skogsskötsel, det vill säga drivningskostnad. Avverkningskostnad är ett samlingsbegrepp som omfattar kostnaderna för bränsle, arbetskraft och kapital. Om priset på bränsle stiger eller lönerna för skogsarbetare stiger så kommer utbudet på virkesmarknaden att sjunka. Om avverkningskostnaderna sjunker, kan en större mängd produceras till en lägre kostnad alternativt om de höjs får skogsägarna en mindre avverkningsvolym till en högre kostnad. Vid rådande pris skiftar därmed utbudskurvan utåt eller inåt; se till exempel Varian (2006). Utbudet på skogsmarknaden kan beskrivas enligt Q! = α! + α! c + α! r + α! p (11) Utbudet beror på drivningskostnaden (c), räntan (r) och priset på råvaran (p). Efterfrågesidan på råvarumarknaden ges av Q! = β! + β! p!" + β! p (12) Efterfrågad kvantitet beror på världsmarknadspriset (p vm ) och priset på råvaran (p). Jämvikt på marknaden ger att vi kan lösa ut råvarupriset: p = f p!", c, r (13) det vill säga råvarupriset är en funktion av priset på världsmarknaden, drivningskostnaden och räntan. Rotpostpriset i sin tur består av råvarupriset minus drivningskostnaden. rotpostpris = p c = g(p!", r) (14) Vid närmare studier av rotpostmarknaden kan olika faktorer utskiljas som påverkar utbudoch efterfrågesidan. Utbudet av rotposter påverkas av leveransvirkespriser och drivningskostnader. Efterfrågesidan på rotpostmarknaden påverkas av ett flertal faktorer såsom importpris, bruttoavverkning, virkeslager, exportpris och industriell virkesförbrukning. Figur 2 illustrerar hur dessa faktorer samvarierar och styr efterfrågan. Skogsbolagen och 20
skogsägarföreningarna kan välja mellan att avverka egen skog, köpa rotstående skog eller importera rundvirke för att fylla sina råvarubehov. Råvaran kan sedan förvaras i form av virkeslager eller rotstående lager. Sedan kan skogsbolagen och föreningarna välja om de vill exportera rundvirket eller sälja till skogsindustrin. Figur 2: Efterfrågesidan på rotpostmarknaden Import av råvaror Avverkning Export av råvaror Industriell virkesförbrukning Rotpostlager Virkeslager Enligt grundläggande antaganden om konsumenten som rationell beslutsfattare ökar efterfrågan på en vara om priset minskar medan efterfrågan minskar då priset ökar; se Axelsson, Holmlund, Jacobsson, Löfgren och Puu (2007) och Varian (2006). En sådan vara kallas normal vara och har en negativ priselasticitet. Om rundvirke kan klassificeras som en normal vara betyder det att industrierna, som utgör efterfrågesidan på marknaden, skulle efterfråga mindre mängd rundvirke ju dyrare råvaran är och skogsägarna skulle vara villiga att bjuda ut mycket av sin skog till avverkning. Detta stämmer inte riktigt med råvarumarknaden eftersom industrierna måste försörjas med rundvirke så att industrierna inte stannar och att de ska kunna få ut sina varor i tid. Skogsråvaran skulle därför kunna ses som en nödvändighetsvara, vad än priset är så finns det fortfarande en efterfrågan men dock inte lika stor som vid ett högre pris 22. När priset på skogsråvara ökar så förbättras vinstmöjligheterna för skogsägarna, vilket stimulerar skogsägarna till att avverka. Det finns marknadsspecifika samband som påverkar det totala utbudet. Om till exempel sågtimmerpriset stiger, kommer skogsägarna att öka utbudet av sågtimmer enligt Brännlund (1988). Detta sker genom slutavverkning och en naturlig följd av detta är att även massaved kommer ut på marknaden. I de fall massavedspriset stiger ökar istället utbudet av massaved genom att skogsinnehavarna gallrar. 22 Axelsson et al. (2007) samt Varian (2006). 21
Vid gallring kommer lite sågtimmer ut på marknaden och därmed blir den totala utbudsökningen på hela virkesmarknaden mindre än när sågtimmerpriset höjs. 3.3 Marknadsformens betydelse Under fullständig konkurrens antas att antalet köpare är så stort att ingen enskild köpare själv kan påverka priset; se Axelsson et al. (2007). Efterfrågan på den svenska råvarumarknaden utgörs framförallt av skogsbolagen. Efterfrågan kan enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) visas genom industrins marginella betalningsförmåga som är värdet av marginalprodukten, MRP. Om utgångspunkten är att skogsägarna försöker maximera sitt rotnetto och skogsindustrin sin vinst kan utbudskurvan härledas som marginalkostnadskurvan för att utvinna virkesresurser, MC. Figur 3: Anskaffningsmarknaden vid fullständig konkurrens kr/m 3 sk MC P B A MRP Q* Källa: Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) m 3 sk Enligt Figur 2 uppstår ett jämviktspris i den punkt där utbud och efterfrågan är lika stor. Det innebär att det avverkas så mycket som det efterfrågas för det pris som skogsbolagen är villiga att betala och som krävs för att avverka tillräckligt av skogsråvaran. Volymen Q* är effektiv, vilket innebär att det samhällsekonomiska nettoöverskottet, industrins betalningsförmåga minus skogsägarnas kostnad, maximeras. I Figur 2 är detta överskott A och B vilket är summan av industrins överskott B och skogsägarnas rotnetto A. 23 23 Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) 22
En utbudschock är en kraftig störning av marknadens jämvikt till följd av en stor och plötslig ändring av utbudet av en skogsråvara. En positiv utbudschock gör att utbudskurvan skiftar utåt och följden blir högre produktion till lägre priser. Exempel på utbudschocker är stormar eller kraftiga ökningar i energipriser, se avsnitt 7.1. Figur 2 har två förtjänster enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989). För det första visar figuren hur stort det samhällsekonomiska överskottet kan vara. Den är därför utgångsläget vid beräkning av den samhällsekonomiska kostnaden om den verkliga marknaden inte fungerar perfekt. För det andra är den robust i den bemärkelsen att mer komplicerade modeller som ligger närmare verkligheten ofta visar sig ge likartade resultat. Den svenska skogsmarknaden kan snarare beskrivas som en oligopson marknad än en marknad under fullständig konkurrens. En oligopson marknad förekommer när det finns många producenter (skogsägare) jämfört med antalet köpare (skogsbolag och skogsägarföreningar), såsom den svenska skogsmarknaden. En oligopson marknad kännetecknas av homogena eller heterogena produkter; se Axelsson et al. (2007). På den svenska råvarumarknaden kan skogsråvaror som köps och sälj, i det närmaste, anses som homogena. Total homogenitet existerar dock inte om råvarumarknaden avser hela landet. Istället kan tre regioner i Sverige utskiljas utifrån klimatmässiga förutsättningar; norr, mellan och syd. Denna indelning gör det då möjligt att definiera råvarorna som homogena inom varje region. Dessa regioner är ofta benämnda som tre separata marknader. 4. Tidigare studier I detta kapitel kommer olika studier av rotpostmarknaden och rundvirkesmarknaden att presenteras. Inom rotpostmarknaden har bland annat rotvärdens utvecklingstendenser analyserats samt den iranska skogsmarknaden och skogsmarknaden i de amerikanska delstaterna Pennsylvania och Georgia har analyserats. Dessa studier är mer inriktade mot att studera prisprocessen. Studeras istället tidigare studier inom rundvirkesmarknaden finns det fler studier av bestämningsfaktorer för pris. Marknaderna för rotposter och rundvirke går i många fall in i varandra, som framgick i avsnitt 3.2, vilket gjort det möjligt att plocka delar av tidigare studier på rundvirkesmarknaden. 23
Huhtala, Toppinen och Boman (2001) 24 undersöker om rotpostpriserna i Sverige är tillförlitliga indikatorer på resursbrist. Målet med studien var att testa om rotpostpriserna återspeglar överflöd av en förnybar naturresurs. Med hjälp av kointegrationsanalys studerar författarna om förändringar i rotpostpriset reflekteras av förändringar i virkesförråden. Författarnas resultat indikerar att det inte finns någon långsiktig jämviktsrelation mellan timmerpriser och virkeslager varken i Sverige eller Finland. De visar även att det inte finns någon långsiktig kointegration mellan tillväxten på timmer och dess priser i Finland. Nagubadi och Munn (1998) studerar utbud- och efterfrågestrukturer på rotpostmarknaden i syd-centrala USA under perioden 1981-1996. Med hjälp av 3SLS estimerar de en ekvationsmodell för massaved och sågtimmer för olika trädslag. De erhöll resultatet att sågtimmer och rotpost är varandras komplement men de fann inga bevis för att sågtimmer skulle vara ett substitut för massaved. Linehan och Jacobson (2005) 25 undersöker utvecklingen på rotpostpriserna i delstaten Pennsylvania i USA för ett antal trädslag under perioden 1984-2003. De diskuterar den historiska volatiliteten i rotpostpriserna och visar en metod för prognosarbete för framtida priser och vilka begränsningar de har med datamaterialet. Författarna konstatera att växande timmer är en investering på lång sikt och att studier av rotposter behövs för att göra rätt ekonomiska beslut. De menar att beslutstagare kan undersöka tillväxten på lång sikt likaväl som de kan undersöka fluktuationer på kort sikt för att förutse priser. Rotpostpriser på lövträd i Pennsylvania steg stadigt under 1990-talet men föll kraftigt 2001 för flera trädslag. Författarna visar att virkesproduktionen minskade under denna period. De menar att några av de bidragande faktorerna till detta, samt den ekonomiska nedgången i början av 2000-talet, är utländsk konkurrens inom möbelindustrin, terrordådet den 11 september och dåligt avverkningsväder i delstaten. Priserna i Pennsylvania visade en positiv trend för de flesta trädsorter. Författarna framhåller att de har problem med hög volatilitet på kvartalsdata vilket påverkar prognosen på priserna på kort och medellång sikt. 24 Se även Huhtala, Toppinen och Boman (2003). 25 Mei, Clutter och Harris (2010) har istället studerat de tolv södra timmer regionerna i USA. Genom att använda olika tidsserietekniker är studiens syfte att modellera och förutsäga rotpostpriser på tall-sågtimmer. Författarna utgick i analysen från en VAR-modell för att sedan utveckla andra tidsseriemodeller. De erhöll resultatet att VAR(2)-modellen predikterade priserna bäst under år 2009. 24
Limaei och Lohmander (2007) 26 har studerat det genomsnittliga priset för rotstående timmer i iransk kaspiska skogar. Genom härledningar visar författarna att variansen av timmerpriser i perioden t+1 kan predikteras genom en AR modell. Författarna visar att rotpostprisernas utveckling i Iran under perioden 1980-2004 kan beskrivas som en stationär stokastisk process. Författarna gör även en jämförelse med svenska rotpostpriser och finner att det inte finns något signifikant samvariation mellan priserna i Iran och Sverige. Sydor och Mendel (2008) använder hedonisk regressionsteknik för att analysera budtransaktioner på timmer i centrala Georgia, USA. De menar att en hedonisk analys av priser kan öka signifikansen på rotpostpriserna, budgivningsbeteendet och visa en bättre bild av marknadsrisken. De identifierar observerbara faktorer som är statistiskt förknippade med volatiliteten i rotpriserna för tall-sågtimmer. De menar att rotpostpriset är det som driver priset på skogsmarknaden eftersom de påverkas av köpare och säljares egenskaper och preferenser. Enligt författarna påverkar skogsmarksegenskaper budgivningsbeteendet på timmer, även oavsiktligt rotpostpriserna, tillsammans med efterfråge- och utbudsfaktorer. Deras analys indikerar att volym och timmerkvalitet är de två variabler som har störst påverkan på timmerproduktionen. Det betyder att de är avgörande faktorer vid budgivning på rotposter och påverkar därmed rotpostpriset. Studierna som gjorts på råvarumarknaden är mer inriktade på bestämningsfaktorer. De är också gjorda under andra marknadsförhållanden än dagens läge. När dessa studier skrevs var det lagligt med kartellbildningar på skogsmarknaden. Det är något som numera är olagligt efter att konkurrenslagen (KL 1993:20) trädde i kraft. Anledningen till att dessa studier ändå inkluderas i detta kapitel är för att dels undersöka om det är samma bestämningsfaktorer som påverkar råvarumarknaden och rotpostmarknaden samt om det är någon skillnad efter att konkurrenslagen (KL 1993:20) trätt i kraft. Baserat på tvärsnittsdata från Finland undersöker Kuuluvainen (1989) vilka faktorer som påverkar det korta utbudssambandet för timmer från den icke industriella privata skogen. Han undersöker även olika avverkningsformer under den tidsperioden då ägaren fortfarande har skogen i sin ägo, under antagandet att det är en imperfekt marknad. Författaren menar att det 26 Courtland, Washburn och Binkley (1990) är en relaterad studie som analyserar års- och kvartalsdata för södra USA som visar att rotpostmarknaden är effektiv. 25
är ett diskret val att sälja timmer vilket kan estimeras med en Probit modell, men att det är ett kontinuerligt val angående hur mycket timmer som ska säljas, vilket estimeras med en linjär regressions modell. Kuuluvainen valde därför en modell som kombinerar dessa två, nämligen Tobit modellen. Han erhöll resultatet att om en perfekt marknad råder påverkas utbudet av timmer på kort sikt positivt av nuvarande rotpriser samt räntan och lager av rotstående skog, men negativt av det förväntade rotpriset. Författarens resultat visar också att avverkningskostnader har en negativ effekt på utbudet av både sågtimmer och massaved. Kuuluvainens studie visar även att avverkning och virkesförråd uppvisar ett livscykelmönster, det vill säga att avverkningen på den egna skogen minskas monotont från den yngsta kategorin ägare till den äldsta samt att virkesförrådet ökar som en funktion av ägarens ålder. Brännlunds (1988) 27 avhandling behandlar sambandet mellan den årliga inhemska förbrukningen av rundvirke, uppdelat på timmer och massaved, samt listpriserna under perioden 1953-1983. Författaren skiljer däremot varken på olika typer av avverkningsformer eller leverantörer. Med 2SLS visar han att en prisökning på massaved ökar utbudet av massaved men minskar utbudet av timmer medan det omvända gäller för en prisökning på sågtimmer. Virkesutbudet beror även enligt författaren på avverkningskostnaderna och det avverkningsbara virkesförrådets storlek. Efterfrågan på rundvirke i de två delbranscherna massaved och timmer skattas som funktioner av priset på respektive produkt och virkesråvara, vissa kostnader samt virkesförbrukningen föregående år. Författaren analyserar även konsekvenserna av en monopson prisbildning och testar statistiskt för vilken marknadsform som råder. Han finner stöd för att det under perioden 1953-1983 fanns ett positivt signifikant samband mellan priset på blekt sulfatmassa och massavedspriset under de år virkesimporten understeg en miljon m 3, medan motsvarande samband under år med stor import inte är signifikant skild från noll. Detta tolkar Brännlund som ett stöd för hypotesen att köparsidan har en stark position på virkesmarknaden, alltså att situationen liknar monopsoni. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) belyser konkurrensen på den svenska virkesmarknaden. Studien bygger på data med olika tidsintervall under perioden 1960-1987. Syftet med studien är att undersöka effekterna av en begränsad konkurrens på virkesförsörjning, priser och inkomster. Författarna menar att en indikator på att virkesmarknaden präglas av konkurrensbegränsningar är de prisskillnader som finns mellan 27 Relaterad rapport är Hultkrantz och Aronsson (1989). 26
framför allt leveransvirke och rotposter, sedan avverkningskostnaden adderats till rotpostpriset. På en konkurrensmarknad ska kostnaden för att anskaffa virke vara densamma på alla delmarknader. Författarna menar dock att det är svårt att jämföra de båda anskaffningsformerna eftersom vid rotposter är det köparen som ansvarar för avverkningen och priset för virket sätts utan hänsyn till avverkningskostnaden. Vid leveransvirke är det istället så att säljaren ansvarar för avverkningen vilket betyder att kostnaden för avverkningen är vad säljaren anser att avverkningen har kostat honom. Jämförelsen mellan rotpostpriser och leveransvirkespriser försvårades enligt författarna av det faktum att det inte finns någon tillgänglig statistik över industrins anskaffningskostnad för virke på de olika delmarknaderna. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) finner i likhet med Brännlund (1988) att virkesmarknaden är monopson, så till vida att det för massaved i huvudsak bara fanns en köpare. Ställningen för denna enda köpare anses vara stark av marknadens övriga parter. Författarna påpekar dock att köparsidan inte utnyttjar sin ställning och pressar ned prisnivån på virke så mycket som de har möjlighet till. Detta menar de beror på att köparna antingen inte vill eller kanske inte vågar. Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) diskuterar även skogsägarnas informationsproblem. De menar att oöverskådligheten som utvecklingen mot ett mer komplext prissystem medför endast i begränsad utsträckning kan minskas genom prisrapportering, prisövervakning eller prisreglering. Det faktum att de flesta virkesförsäljningar sker genom avverkningsuppdrag innebär att en kontroll av prissättningen av avverkningskostnaderna och andra kostnader som uppstår vid avverkning behöver kontrolleras. 5. Data Datamaterialet som presenteras i detta kapitel består av ekonomiska faktorer som antas påverka rotpostpriserna i Sverige och diskuterades teoretiskt i kapitel 3. Rotpostpriser kommer att studeras under tidsperioden 1909-2011. Den ekonometriska analysen baseras dock på perioden 1967-2011 eftersom det finns datamaterial till samtliga variabler under denna tidsperiod. Datamaterialet som presenteras är årsdata och är hämtat från 27
Skogsstyrelsen, SDC 28 och Rotpostmäklarna. Prisvariablerna har deflaterats och som omräkningsindex för fastprisberäkning i 2011 års prisnivå har konsumentprisindex använts. Prisvariablerna har även logaritmerats, se kapitel 3. 5.1 Rotpostpriser Modellens beroende variabel är det genomsnittliga rotpostpriset i Sverige för tidsperioden 1909-2011. För att erhålla en tidsperiod på över 100 år har vissa sammanlänkningar skett. Data för tidsperioden 1909-1955 har hämtats från Streyfferts (1960), data för 1956-2002 har hämtats från Skogsstyrelsen och data för 2003-2011 har hämtats från Rotpostmäklarna. Samtliga rotpostvärden avser reala värden. Det finns framförallt tre nackdelar med rotpoststatistiken vid en jämförelse med andra tidsserier. Den första är att tidsperioden för rotpostpriser är i avverkningsår vilket innebär att tidsperioden går mellan 1/8-31/7. Tidsperioden är dock 12 månader vilket även de andra tidsserierna som anges i kalenderår är. Skogsstyrelsen har rådfrågats i detta ärende och de anser inte att det skulle bli en skev jämförelse på grund av att några tidsserier anges i avverkningsår och andra i kalenderår. Den andra nackdelen är enligt Bergfors, Bergman och Hultkrantz (1989) att rotpoststatistiken är svår att jämföra med skogsbolagens listpriser eftersom endast medelpris per kubikmeter anges. Det kompliceras ytterligare på grund av tilläggen på skogsbolagens listpriser. Den tredje nackdelen är att avverkningskostnader inte är adderade till rotpostpriserna eftersom det är köparen som står för avverkningskostnaden; se ekvation (14) för sambandet mellan rotpostpriset och råvarupriset. Vid en jämförelse av skogsbolagens listpriser måste detta tas i beaktning eftersom grundpriser ofta tillämpas vid avverkningsuppdrag och då inkluderas avverkningskostnaden i den totala prissumman. Mer diskussion och analys kring rotpostpriserna sker i avsnitt 7.1. 5.2 Pris på leveransvirke Priset på leveransvirke påverkar utbudet på rotpostmarknaden och är därmed enligt (14) en faktor som påverkar rotpostpriserna. De priser 29 som gäller för sågtimmer och massaved för åren 1967-2011 och har hämtats från Skogsstyrelsen. 28 SDC är Skogsnäringens IT-företag. De har information om produkter, lagerförflyttningar och inmätningar för virkes-, transport- och biobränsleaffärer. 28