Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Relevanta dokument
Åldrande & boende - en översikt

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Från forskning till praktik

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET

Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen. S. Iwarsson, P-O. Hedvall, H. Jönson, A. Malmgren Fänge, T. Mattsson & S.

Hur köket kan planeras bättre för äldre

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

Projektredovisning IT-stöd till Housing Enabler. Björn Slaug och Susanne Iwarsson Slaug Enabling Development och Veten&Skapen HB

Forskning pågår om äldre och åldrande

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

Äldre på bostadsmarknaden

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Äldreprogram för Sala kommun

Kunskapsproduktion i samverkan:

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

- möjligheter eller hot

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Delaktighet (även) på äldre dar - så kan stödet i vardagen förändras

Plan för Funktionsstöd

Fastställd av kommunstyrelsen

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Värdet av tillgänglighet

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Gammal är inte alltid äldst!

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Här kan du ta del av. enkätens resultat

Stöd och hjälp i det egna boendet

stöd och hjälp i det egna boendet.

Hälsa historiskt perspektiv

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser

Äldrepolitiskt program

Information om Torsås kommuns

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Handikappolitiskt Program

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Delaktighet i hemvården

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

Plan för Funktionsstöd

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Workshop: Universell utformning vägen till ett samhälle för alla?

Digital teknik som social stimulans för äldre

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Ing-Marie Odegren. Bidra till äldres rådighet och dialoger med lokalsamhället

Bra bostäder - bättre liv

Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Digitaliseringens möjligheter för det goda livet som äldre. Äldreforum Östhammars kommun

Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

Datum för utvecklingssamtalet

Att Evidensbaserad. som äldre. En studie om delaktighet och personligt databaserat aktivitetsstöd

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Socialt hållbart boende, exemplet Alingsås

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006

Tillgänglig arbetsmiljö

Riktlinje för bostadsanpassningsbidrag

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

Hållbar stad öppen för världen. Välkomna!

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Habilitering och rehabilitering

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Transkript:

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex Att åldras i hemmet innebär möter ständigt förändring Hälsan förändras Sociala relationer förändras Miljön förändras 1

Vi behöver veta mer om Samspelet människan, boendet och betydelse för hälsan Hur underlätta för äldre att så länge som möjligt leva ett aktivt liv med bibehållen hälsa Boende och hälsa under åldrande processen pågående projekt CASE ENABLE-AGE Att flytta efter 80 En longitudinell studie om konsekvenserna för delaktighet, självständighet och hälsa. Doktorand Marianne Granbom, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Användandandet av tekniska hjälpmedel i mycket hög ålder. Doktorand Marianne Kyhlberg, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Att designa tillgängliga bostäder. Bedömning, problematisering och exemplifiering av bristen på forskningsbaserade riktlinjer. Doktorand Tina Helle, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Utveckling och optimering av metoder för tillänglighetsbedömningar. Doktorand Björn Slaug, Huvudhandledare Susanne Iwarsson The ENABLE-AGE Project: Enabling Autonomy, Participation, and Well-Being in Old Age: The Home Environment as a Determinant for Healthy Ageing Övergripande syfte Hemmiljön (objektiv, subjektiv) Hälsosamt åldrande (självbestämmande, välbefinnande, delaktighet) Konsortiet: Lettland Sverige England Tyskland Ungern Att undersöka om och hur olika aspekter av hemmiljön påverkar det hälsosamma åldrandet Forskningsbaserade rekommendationer för bostadsförsörjning för äldre, ur svenskt och europeiskt perspektiv Bland de allra äldsta Ensamboende I enskilt boende Risker & möjligheter - Totalt 1 918 personer, 397 i Sverige 2

Boende och hälsa under åldrande processen pågående projekt CASE ENABLE-AGE Att flytta efter 80 En longitudinell studie om konsekvenserna för delaktighet, självständighet och hälsa. Doktorand Marianne Granbom, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Användandandet av tekniska hjälpmedel i mycket hög ålder. Doktorand Marianne Kyhlberg, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Att designa tillgängliga bostäder. Bedömning, problematisering och exemplifiering av bristen på forskningsbaserade riktlinjer. Doktorand Tina Helle, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Utveckling och optimering av metoder för tillänglighetsbedömningar. Doktorand Björn Slaug, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Boende och hälsa under åldrande processen pågående projekt CASE Evidensbaserade bostadsanpassningar. Utvärdering och prövning av en ny modell för hantering av ärenden. Doktorand Cecilia Petterson, Huvudhandledare Agneta Malmgren Fänge Bostadsanpassningars betydelse för äldres hälsa, självständighet och delaktighet. Doktorand Desleigh de Jong, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Aktivitet och delaktighet hos personer med Parkinsons sjukdom. Pågående rekrytering av doktorand, Huvudhandledare Susanne Iwarsson Att åldras med en ryggmärgsskada: Olika aspekter av åldrandet i samspel med ett långvarigt funktionshinder. Doktorand Sophie Jörgensen, Huvudhandledare Jan Lexell Att byta boende på äldre dar. Doktorand Maria Söderberg, Huvudhandledare Ulla Melin Emilsson CASE forskning - Boende och Hälsa Boendeaspekter Objektiva Subjektiva Bostadsstandard Tillfredsställelse med boendet Fysiska miljöhinder Användbarhet Tillgänglighetsproblem Hemmets betydelse Kontroll över boendesituationen Hälsoaspekter ADL dagliga aktiviteter, Depression Livskvalité Välbefinnande Funktionella begränsningar Upplevd hälsa Viktigaste resultaten - Tillgänglighetsproblem (P-E fit) har betydelse för hälsan bland de allra äldsta inte miljöhindren i sig 3

Hemmet - ökad betydelse för hälsan med stigande ålder (flertal studier Sverige, Lettland, Tyskland) Hemmet - en central plats - trygghet och säkerhet - Att bo i ett välkänt område, omgiven av minnen, en plats där allt fungerar Hemmet - frihet - En plats för reflektion, social mötesplats Hemmet - ökad betydelse för hälsan med stigande ålder Det är meningsfullt att bo kvar hemma OM man är oberoende och upplever delaktighet och välbefinnande - Självständighet och självbestämmande Delaktighet Aktivitet meningsfulla aktiviteter Allt detta är viktigt för upplevelse av välbefinnande Delaktighet fokus utförande Det viktigaste med mitt hem är att jag är självständig, vilket betyder att jag måste tvinga mig själv att klara det. Även om det är svårt så måste jag göra det. Om jag inte klarar det skulle allt vara en enda röra och jag skulle inte kunna leva, inte heller bo här. Jag är där och jag gör vad jag kan. Det är inte mycket, men jag har hand om canastagruppen och det är nycklar och kort, så det är ansvar också. Jag kan inte vara borta för då kommer de inte in. Så man ringer och beställer. Man lär sig hur det skall hanteras. 4

Hur hanteras detta i vardagen? Kontinuerlig process: Hon har barnbarn, inte i denna stan men i [annan stad] och eftersom jag har arbetat med barn vet jag vad de är intresserade av, jag kan samla saker och ge dem. Deras farmor berättar mycket för mig om vad som händer dem så jag känner att jag är en del av den familjen också. -kämpar på -förhandlar -vändpunkter Kämpar på Upprätthålla balansen mellan -skörhet -krav på sig själv -krav från andra -krav från fysiska miljön Hur hanteras detta i vardagen? Kontinuerlig process: -kämpar på -förhandlar -vändpunkter 5

Förhandling Hur hanteras detta i vardagen? -förhandling, tex omorganisation eller anpassning av aktivitet -förhandlar med sig själv/andra om när.. Kontinuerlig process: -kämpar på -förhandlar -vändpunkter Vändpunkter något inträffar, förändring hos person eller miljö -det är en process att acceptera - inte längre möjligt att fortsätta som förut Betydelse & tillämpning Mer kunskap om äldres boendesituation i Sverige och i andra länder i Europa Mer differentierad och nyanserad syn på problematiken, baserad på vetenskapliga resultat Bättre förståelse för hur och när behov av anpassning eller byte av bostad uppkommer och när i åldrandeprocessen det kan vara mer positivt (eller negativt) att vidta åtgärder Äldreboendedelegationens utredning Bo bra hela livet FUTURAGE Europeisk äldreforskning kommande 10-15 åren 6

E-post: maria.haak@med.lu.se Telefon: 046-222 1815 www.med.lu.se/case 7