TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM BRANDSKYDDSTEKNISK UTREDNING Brandgasfyllnad inom vinterträdgård Version 2 2011-02-09 Projektansvarig Fredrik Hiort fredrik.hiort@briab.se 08-410 102 51 Handläggare Peter Nilsson peter.nilsson@briab.se 08-410 102 59 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB Rosenlundsgatan 60 Telefon: 08-410 102 50 Org.nr: 556630-7657 118 63 Stockholm Fax: 08-30 87 60 Innehar F-skattebevis www.briab.se
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 Projektinformation Projektnamn: Timotejen 17 Fastighet: Timotejen 17 Kommun: Ärende: Uppdragsgivare: Stockholm Brandtekniskutredning Brandgasfyllnad inom vinterträdgård SSM Fastighets AB Kontaktperson: Lars Persson Projektansvarig: Handläggare: Kontroll: Kontrollnivå: Fredrik Hiort Peter Nilsson Fredrik Hiort (FH) 1 (PN), 2b (FH) 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning version 2 1 PN 1 PN 2010-05-10 Brandskyddsteknisk utredning version 1 2b FH Datum Version Kontrollnivå Kontroll Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 2 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 SAMMANFATTNING Briab - Brand & Riskingenjörerna AB har fått i uppdrag av SSM Fastighets AB att analysera brandgasfyllnad inom vinterträdgård i kvarteret Timotejen 17, Stockholm. Utgångspunkt för analysen är att byggnaden planeras att utföras i 6 våningar samt att en glasvägg längs ena fasaden planeras. Farhågan före påbörjad utredning var att glasväggen, som planerad att förläggas ca 4 meter från fasad, riskerar att medföra att en brand i en av lägenheterna gör att brandgaser lättare sprids till angränsande lägenheter. Slutsatserna av denna utredning är att glasvägg och glastak framför bygganden skall utföras enligt nedan: Glasväggen skall förläggas minst 4 meter från fasad Glasväggen skall utföras så att en brand i en lägenhet inte medför fortskridande ras av glasväggen. Inom lägenheterna i det översta våningsplanet skall seriekopplade (inom respektive lägenheter) och nätanslutna brandvarnare installeras. Barnvarnare skall placeras i anslutning till balkongdörrar och fönster mot vinterträdgården. Glasväggens skall utföras med antingen helt öppet tak eller med en takkonstruktion enligt nedanstående principskiss. Minst fritt mått 2,0 m Sektion sedd från gavel Minst fritt mått 4,0 m Ingen öppning i riktning mot motorvägen erfordras Glasvägg Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 3 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 SYFTE... 5 1.2 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR... 5 1.3 UNDERLAG... 5 1.4 KVALITETSSÄKRING... 5 1.5 REVIDERINGAR... 6 1.6 REGELVERK... 6 1.7 METOD... 6 1.8 ACCEPTANSKRITERIUM... 6 2 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.1 DIMENSIONERANDE BRAND... 6 3 BRANDFÖRLOPPSBERÄKNINGAR... 7 3.1 COMPUTATIONAL FLUID DYNAMICS... 7 3.2 TREDIMENSIONELL MODELL... 8 3.3 GEOMETRI OCH KONTROLLVOLYMER... 9 3.4 TERMISKA GRÄNSVÄRDEN OCH FLÖDESGRÄNSVÄRDEN... 9 3.5 SCENARIOBESKRIVNING - BRANDGASFYLLNAD... 11 3.6 VALIDERING OCH KÄNSLIGHETSANALYS... 12 3.7 SLUTSATS FÖR GENOMFÖRDA BRANDFÖRLOPPSBERÄKNINGAR... 13 4 RESULTAT OCH DISKUSSION... 14 5 SLUTSATSER... 15 LITTERATURFÖRTECKNING... 16 BILAGA - UTDATABILDER... 17 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 4 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 1 INLEDNING 1.1 Syfte Denna brandskyddstekniska utredning syftar till att analysera brandsäkerheten angående utformning av glasvägg inom kvarteret Timotejen 17, Stockholm. Den brandtekniska dimensionering har skett mot Boverkets byggregler, BBR. 1.2 Omfattning och avgränsningar Denna rapport omfattar endast utformning av glasvägg och glasvägg i anslutning till berörd fastighet. 1.3 Underlag Nedanstående tabell anger underlaget för utredningen. Handling Datering Upprättad av Planer, fasad och sektion 2010-04-26 Engstrand och Speek Sektioner, hus A och B 2010-05-31 Arkitekter Engstrand och Speek AB BV och typplan, hus A 2010-09-08 Arkitekter Engstrand och Speek AB Situationsplan 2011-01-10 Arkitekter Engstrand och Speek AB Planer hus B 2011-01-12 Arkitekter Engstrand och Speek AB Fasader 2011-01-24 Arkitekter Engstrand och Speek AB Garageplaner, hus A Tvärsektioner 2011-02-03 Arkitekter Engstrand och Speek AB 1.4 Kvalitetssäkring Denna brandskyddstekniska utredning omfattas av kontroll enligt Briabs kvalitetssystem. Kontrollen anpassas efter dimensioneringsmetod. Dimensioneringsmetod Nivå 1 Nivå 2a Nivå 2b Nivå 3 Förenklad Alltid Alltid Nej Nej dimensionering Alternativ utformning Ingår i 2b Ja I särskilda Analytisk verifiering Ja fall. Kontrollnivå Beskrivning Nivå 1 Handläggaren kontrollerar själv, med hjälp av checklistor, att samtliga relevanta krav och råd har tillgodosetts. Nivå 2a En annan konsult inom Briab gör en övergripande granskning av rimligheten i brandskyddstekniska förutsättningar och föreslagna brandskyddsåtgärder. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 5 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 Nivå 2b Nivå 3 En annan konsult inom Briab gör en noggrann granskning av genomförd utredning för att kontrollera att samtliga relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits. En annan sakkunnig, som inte arbetar inom Briab, gör en noggrann granskning av genomförd utredning för att kontrollera att samtliga relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits. (Tredjepartskontroll). 1.5 Revideringar Handlingen utgör en andra version. Revideringarna till denna version framgår nedan: Nytt ritningsunderlag har mottagits. Beräkningar har utförts utifrån ritningsunderlag för hus A. Beräkning avseende vindpåverkan har utförts vilket medfört ändrade slutsatser. 1.6 Regelverk Brandskyddet dimensioneras mot Boverkets Byggregler. 1 1.7 Metod Brandgasfyllnadsberäkningar har utförts med programmet FDS (Fire Dynamics Simulator. Ett flertal olika beräkningar har genomförts för att studera brandgasfyllnaden inom vinterträdgården vid olika utformning och placering av glasväggen. Beräkningar har som jämförelse även utförts i ett scenario det inte finns någon glasvägg alls. 1.8 Acceptanskriterium För att utformning skall kunna bedömas acceptabel gäller att utformning måste ge ett lika bra eller bättre resultat jämfört med om ingen glasvägg/glastak planeras. 2 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Dimensionerande brand En brand i byggnaden, kan beroende på omgivningsfaktorer som påverkar förloppet, utvecklas på olika sätt och därmed leda till olika konsekvenser beroende på var branden inträffar. Förutsättningar som påverkar är dels byggnadens geometriska utformning och installerade aktiva system dels vilken typ av bränsle som involveras i branden. Möjliga brandförlopp för en rumsbrand beskrivs i Figur 1. 1 BFS 2008:6 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 6 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 Figur 1 brandgastemperatur över tid för schematiska rumsbränder(karlsson & Quintiere, 2000). I denna utredning har bränderna momentant antagits nå sin maxeffekt och därefter tillåts fortsätta brinna med maximal effekt. 2.1.1 Dimensionerande brandeffekter Maximal dimensionerande effektutveckling har definierats till konstant 5 MW med hänsyn till byggnadens utformning och rådande verksamhet. Den antagna brandens storlek bedöms väl tilltagen för en lägenhetsbrand. Kontrollberäkningar har även utförts med en maximal brandeffekt av 1 MW. 3 BRANDFÖRLOPPSBERÄKNINGAR Nedan följer en genomgång av brandförloppsberäkningarna som genomförts i utredningen. 3.1 Computational Fluid Dynamics CFD (Computational Fluid Dynamics) är ett samlingsnamn för datorbaserade metoder för beräkning av flöden i icke solida ämnen. CFD-modellen Fire Dynamics Simulator (FDS) Version 5.1.6, (National Institute of Standards and Technology (NIST), 2009), har nyttjats för att simulera temperaturer, siktbarhet och brandgasspridning inom beräkningsvolymen som representerar aktuell byggnad. FDS är en CFD-modell speciellt utvecklad för simulering av brand- och brandgasspridning av Building and Fire Research Laboratory (BFRL) vid National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA. Beräkningarna är baserade på Large Eddy Simulation modellering. Detta innebär att uppblandning mellan brandgasplymen/brandgaslagret och omgivande luft via storskaliga virvlar beräknas explicit, vilket representerar merparten av den blandning som sker mellan brandgaser och luft. Uppblandning via virvlar som är mindre än den underliggande kontrollvolymen modelleras empiriskt. Resultat från genomförda beräkningar skall ses som ungefärliga värden då beräkningarna är gjorda utifrån en förenklad modell av byggnaden, brandförlopp och antal möjliga tänkbara brandscenarion. För att ta hänsyn till detta i vidare analys har tid till kritiska nivåer avläst som ett intervall och denna tid har sedan nyttjas som en likformig fördelning vid beräkning av säkerhetsmarginal. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 7 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 3.2 Tredimensionell modell Uppbyggd modell grundar sig på ritningsunderlag över aktuella plan med angivna mått och volymer. För att konstruera modellen har programmet Pyrosim 2010, (Thunderhead Engineering, 2008) nyttjats. 3.2.1 Visualisering De geometriska förutsättningarna för modellen presenteras i Figur 2. Figur 2 Byggnadens utformning uppritad i Pyrosim. Den lägenhet där branden antagits starta har markerats med röd fasad. Glasväggen/glastak har rosa färgton och har dolts i utdata-bilderna även om väggen funnits med i beräkningarna Figur 3 Den uppritade volymen i genomskärning sett från gavel. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 8 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 Glastaket i anslutning till glasväggen har simulerats med tre olika utformningar, se nedan. Alt 1 Alt 2 Alt 3 (Ingen glasvägg) Figur 4 Principskiss över två takutformningar som studerats. 3.2.2 Transienta förhållanden Total simulerad tid för scenarierna är normalt 300 sekunder och ingen hänsyn har tagits till den förbrinntid som föreligger vid händelse av brand. I utvalda scenarier har en simulerade tid av 600 sekunder använts för att verifiera att konstanta förhållanden uppstått. 3.3 Geometri och kontrollvolymer Den tredimensionella modellen som byggts upp beskriver byggnaden, se Figur 2. Angränsande byggnader har exkluderas vid beräkningarna för att optimera beräkningstiden då de inte har någon inverkan på brandförloppet. Modellen har delats in i kontrollvolymer baserat på ett kartesiskt koordinatsystem. Generellt ger en finare indelning mer tillförlitliga resultat, men kraven på datorkapacitet ökar. Kontrollvolymen 0,25 x 0,25 x 0,25 m 3 (bredd-, längd- och höjdled) har nyttjats i hela beräkningsvolymen. Kontrollberäkningar har genomförts med en kontrollvolym 0,125 x 0,125 x 0,125 m 3 i anslutning till branden och ovan denna. Genom att lösa kontinuitetsekvationer för varje kontrollvolym i varje tidssteg beräknas balansen av den in- och utgående gasens massa, rörelse och energi. Från dessa ekvationer kan lokala värden på temperatur, gashastighet, sikt mm erhållas över alla kontrollvolymer som förutsätts inrymmas i den studerade delen av byggnaden. Dörrar och fönster i den av brand utsatta lägenheten har antagits vara helt öppna för att simulera ett scenario där fönsterpartier spruckit/gått sönder på grund av strålning från brandgaser. 3.4 Termiska gränsvärden och flödesgränsvärden Omgivande lufttemperatur förutsätts vara 20 C. Alla väggar, tak och golv antas vara termiskt tjocka, det vill säga värmetransport via omgivande konstruktioner exkluderas vid beräkningarna. För de brandscenarier som undersökts är den omgivande volymen stor och värmetransport genom omgivande konstruktioner har en relativt liten betydelse för temperaturen. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 9 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 Brandkällan modelleras genom att oförbrända pyrolysgaser avges vid ytan. Brandspridning till omgivande föremål har ej modellerats i FDS utan det är endast den initiala bandkällan som genererar energi. Strålning från branden beräknas i modellen genom att 35 % av den frigjorda energin från branden antas vara strålningsvärme. Bränslet i brandkällan, för samtliga scenarion, har varit en mix av trä och plast som har antagits representera en stor andel av rådande material inom aktuella lokaler. I anslutning till valt bränsle har begreppet soot yield används för att definiera sot/brandgasalstring under brandförloppet. Soot yield har satts till 0,075, vilket innebär att 7,5 % av pyrolysprodukterna blir sotpartiklar vid förbränningen. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 10 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-09 Brandskyddsteknisk utredning Version 2 3.5 Scenariobeskrivning - Brandgasfyllnad Utifrån byggnadens utformning och avsnitt 2.1.1 har olika brandscenarier identifierats som har simulerats med hjälp av FDS. Tabell 1 schematisk genomgång av simulerade brandscenarier. Scenarion Balkongdörren öppen Fönster öppna Taköppning Ja, 0,5 m 2. 1 Ja, 2 m 2 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 11 (20) Avstånd mellan fasad och glasvägg Volymstorlek Glasvägg Skillnad jämfört med nollalternativet Endast mot norr 4 Hela Ja Nollalterntivet (Utformningen enligt ritat förslag) 2 Ja, 2 m 2 Ja, 0,5 m2 - - Begränsade del Nej Glasväggen helt borttagen 3 Ja, 2 m 2 Ja, 0,5 m2 Endast mot norr 6 Begränsade del Ja 6 m mellan fasad/glasvägg 4 Ja, 2 m 2 Ja, 0,5 m 2 Endast mot norr 5 Begränsade del Ja 5 m mellan fasad/glasvägg 5 Ja, 2 m 2 Ja, 0,5 m2 Endast mot norr 4 Begränsade del Ja Begränsande volym beräknas 6 Ja, 2 m 2 Ja, 0,5 m 2 Både norr och söder 4 Begränsade del Ja Annan taköppningsarea 7 2 m x 0,25 m på glänt Nej Både norr och söder 4 Begränsade del Ja 8 Ja, 2 m 2 Ja, 0,5 m 2 Både norr och söder 4 Begränsade del Ja 9 2 m x 0,25 m på glänt Nej - - Begränsade del Nej Fönster stängda, balkongdörrar på glänt, 4 m mellan fasad/glasvägg, annan öppningsarea Annan taköppningsarea, öppet fönster mot gård i brandlägenheten Fönster stängda, balkongdörrar på glänt, ingen glasvägg 10 2 m x 0,25 m på glänt Nej - - Begränsade del Nej Samma som 9 men 1 MW brand 11 Ja, 2 m 2 Ja, 0,5 m 2 Både norr och söder 4 Begränsade del Ja 12 2 m x 0,25 m på glänt Nej Endast mot norr 4 Begränsade del Ja Samma som 6, Mindre grid 40-45 0,125 grid Samma som 5 men 1 MW brand och tätare fasad. Tak enligt nollalternativ
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 3.6 Validering och känslighetsanalys 3.6.1 Val av brand Kontrollberäkningar med 1 MW effektutveckling har genomförts. 3.6.2 Förenklingar av byggnadens geometri Den definierade kontrollvolymen har förenklats. Den detaljeringsgrad som används i beräkningarna bedöms dock tillräcklig för att kunna dra övergripande slutsatser rörande kritiska nivåer för utrymmande personer. 3.6.3 Gridberoende Beräkning för olika storlekar av kontrollvolym har genomförts för att verifiera tillförlitligheten i beräkningarna. Den kontrollvolym som beräkningarna genomförts med bedöms tillförlitlig. 3.6.4 Val av ingångsdata Den känsligaste parametern för resultaten är brandens soot yield (sotvärde). I denna typ av verksamhet bedöms en blandning av trä och plast vara ett rimligt värde. I beräkningarna används ett värde av 7,5 % vilket kan jämföras med ett värde på 2,8 % nyttjats vilket utgör det riktvärde som nyttjas i Danmark, (Best Practice gruppen, 2009). Med hänsyn till de omslutande ytornas storlek samt att modellen ej inkluderar att sot fastnar på omslutande ytor bedöms värdet vara konservativt. 3.6.5 Vindberoende Simuleringar med vindberoende har genomförts för att studera påverkan av en vind i felaktig riktning. Farhågan har varit att en vindriktning mot motorvägen skulle kunna medför att vinterträdgården täpps igen och att brandgaser hindras från att stiga uppåt och istället spridas med horisontellt och på så sätt påverka flera lägenheter. Simuleringar har genomförts enligt nedanstående principer. Vindriktning Vindriktning Alt 1 Alt 2 Simuleringar med 0,5 m öppning respektive 1,0 m Figur 5 Principskiss över de två takutformningar som studerats avseende vindpåverkan. Av nedanstående två utdata bilder framgår vindrörelser och brandgasernas rörelser. Ansatt brand i simuleringarna är 5 MW, vindhastigheten 5 m/s (kontroll har även genomförts för 15 m/s) och öppningen enligt alternativ 2 är 1 m längs hela vinterträdgården. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 12 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 Figur 6 Vindpåverkan då glastaket är öppet i en riktning. Figur 7 Vindpåverkan då taket är öppet i två riktningar. Av figurerna ovan framgår att vindens inverkan på resultatet är marginell. Vad som dock också framgår är att turbulens uppstår vilket innebär att strömningarna inte är givna över tiden. Slutsatsen av detta är att vinterträdgården med dess takutformning sannolikt ger en viss men begränsad försämring av brandskyddet i samband med höga vindhastigheter. 3.7 Slutsats för genomförda brandförloppsberäkningar Utifrån genomförd känslighetsanalys och diskussion rörande känsliga parametrar bedöms modellen vara tillförlitligt och kan nyttjas för vidare analys. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 13 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 4 RESULTAT OCH DISKUSSION Resultat i form av utdatabilder presenteras i Bilaga A i form av snap-shoots (bilder) från utdata. Utifrån utdatabilderna framgår följande resultat. Parameter Sikt inom vinterträdgård Kommentar Begränsad sikt (< 3 m) i vinterträdgården rakt ovan brandutsatt lägenhet. Utanför övriga lägenheter är sikten god, dvs marginell siktnedsättning i sidled utifrån den brandutsatta lägenheten. Temperatur inom vinterträdgård Brandgasflöden inom vinterträdgård Sikt inom lägenheter Temperatur inom lägenheter Utformning av tak Effektutveckling Genomgående lägenhet Antal fönster öppna fönster/dörrar Vindpåverkan Simulerad tid Glasväggens avstånd från fasad Jämförelse med/utan glasvägg Skillnad i spridningsbild. Med glasvägg blir det större horisontell spridning i anslutning till taket. I vertikalled ovanför den brandutsatta lägenheten kan inga skillnader mellan alternativen påvisas. Brandgasernas temperaturen uppgår som mest till ca 150 o C. Jämförelse med/utan glasvägg Ingen större skillnad mellan alternativen. De högsta flödeshastigheterna uppgår till ca 5 m/s. Jämförelse med/utan glasvägg Med glasvägg och glastak är öppningsytan begränsande vilket gör att flödet dels sprids mer i horisontalled med ett glastak och dels att brandgasernas hastighet genom taköppningen ökar. Begränsad sikt (< 3 m) inom lägenheter rakt ovanför brandlägenheten i samtliga scenarion, dvs även utan någon glasvägg. Övriga lägenheter utsätts generellt ej för nedsatt sikt på grund av brandgaser. Brandgasernas temperaturen uppgår som mest till ca 100 o C då dörrar och fönster mot vinterträdgården är helt öppna, detta gäller även utan glasvägg. Alternativ 2 (Platt tak med öppning i två riktningar) ger ett marginellt bättre utflöde. Vid en ändrad effektutveckling från 5 MW till 1 MW blir det längre sikt och lägre temperaturer inom kontrollvolymen. Jämförelse med/utan glasvägg Ingen generell skillnad i resultat kan påvisas mellan alternativen då effektutvecklingen ändras. En del av de planerade lägenheterna är genomgående mot innergård. Vid en brand i genomgående lägenhet kan även fönster mot innergård förväntas gå sönder vilket medför att det kan bli tvärdrag i den brandutsatta lägenheten och därmed ökad syretillförsel till branden. Simuleringarna visar att en brand i en genomgående lägenhet ger ett sämre resultat. Under vintertid bedöms det rimligt att anta att fönster och balkongdörrar så gott som alltid står stängda. Sommartid kan detta dock inte förutsättas. Vid start vindpåverkan i kombination med en vindriktning mot motorvägen kan en något försämrad situation inom vinterträdgården uppstå. Ingen tillväxthastighet har beräknats utan brandens effekt har antagits vara konstant från början. Utdata redovisas i första hand vid en tidpunkt efter 5 minuter. Kontroll av utdata visar att resultaten inte är särskilt transienta, utan resultaten är i princip oberoende efter 2 minuter. Glasväggens avstånd (4-6 m) från fasad har ingen inverkan kunnat påvisas på brandgasspridningen till ovanförliggande lägenheter. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 14 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 5 SLUTSATSER Utifrån genomförd utredning kan två viktiga slutsatser dras: 1. Oberoende av om det finns en glasvägg eller inte så uppstår kritiska förhållanden (begränsad sikt och höga temperaturer) inom lägenheter som i vertikalled ligger ovanför den brandutsatta lägenheten. 2. Det går inte att påvisa att en utformning med en glasvägg framför byggnaden (4-6 m) ger sämre förhållanden inom icke brandutsatta lägenheter än då det inte finns någon glasvägg. 3. Vid samtidig brand och stark vind i riktning mot motorvägen kan en något sämre situation förväntas uppstå jämfört med om ingen glasvägg funnits. Påverkan gäller i första hand lägenheter i översta våningsplanet. Slutsatserna av denna utredning är att glasvägg och glastak framför bygganden skall utföras enligt nedan: Glasväggen skall förläggas minst 4 meter från fasad Glasväggen skall utföras så att en brand i en lägenhet inte medför fortskridande ras av glasväggen. Inom lägenheterna i det översta våningsplanet skall seriekopplade (inom respektive lägenheter) och nätanslutna brandvarnare installeras. Barnvarnare skall placeras i anslutning till balkongdörrar och fönster mot vinterträdgården. Glasväggens skall utföras med antingen helt öppet tak eller med en takkonstruktion enligt nedanstående principskiss. Minst fritt mått 2,0 m Sektion sedd från gavel Minst fritt mått 4,0 m Briab Brand & Riskingenjörerna AB Peter Nilsson Brandingenjör & Civilingenjör riskhantering Ingen öppning i riktning mot motorvägen erfordras Glasvägg Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 15 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 LITTERATURFÖRTECKNING Best Practice gruppen. (2009). CFD Best Practice. Köpenhamn: Alectia, Niras Safety, Ramböll, Cowi, DBI, Fredericia Brandväsen, Köbenhavns Brandväsen, Grontmij, Der Norske Veritas. Boverket. (2008). Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:6). Karlskrona: Boverket. National Institute of Standards and Technology (NIST). (den 14 september 2009). Fire Dynamics Simulator and Smokeview (FDS-SMV). Hämtat från Fire Dynamics Simulator and Smokeview (FDS-SMV): http://www.fire.nist.gov/fds/ den 14 september 2009 Thunderhead Engineering. (2008). Pyrosim. Hämtat från Pyrosim: http://www.thunderheadeng.com/pyrosim/ 2009-11-30 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 16 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 BILAGA - UTDATABILDER Brandgasfyllnad inom vinterträdgård Utdatabilder framifrån samt genomskärning sett bakifrån Scenario Sikt Genomskärning genom lägenheter Sikt inom vinterträdgård sett framifrån 1 2 3 4 5 6 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 17 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 7 8 9 10 11 12 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 18 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 Temperaturskala ( C) Siktskala (m) Vindhastigheter (m/s) Brandgasfyllnad inom vinterträdgård Genomskärning från gavel i nivå med brandlägenheten Scenario Temperatur Sikt Flödeshastigheter (z-led) 1 2 3 4 5 6 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 19 (20)
Timotejen 17, Stockholm 2011-02-07 Brandskyddsteknisk utredning Version 1 7 8 9 10 11 12 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 20 (20)