Den svenskspråkiga utbildningen i pedagogik och vuxenpedagogik

DEN SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK Den svenskspråkiga utbildningen i pedagogik och vuxenpedagogik Allmänt Vid pedagogiska institutionen meddelas undervisning på svenska i två läroämnen, pedagogik och vuxenpedagogik. Den svenska pedagogikundervisningen har långa anor vid Helsingfors universitet. Den svenska professuren grundades redan år 1852 som den första lärostolen i Norden. Pedagogik är vetenskapen om utbildning, undervisning och bildning. Pedagogiken utvecklar vetenskaplig kunskap och teorier både om a) hur människan blir kulturvarelse i ordets vida bemärkelse men också om b) hur samhället organiserar utbildning och undervisning för att upprätthållas och utvecklas. Pedagogiken utvecklar egen teori om människoblivandet och -bildandet men granskar sitt studieobjekt även ur filosofiskt, psykologiskt, sociologiskt och historiskt perspektiv. Människan är en lärande varelse från spädbarn till åldring som i det senmoderna samhället deltar i organiserad utbildning under nästan hela sitt liv. Den vuxna människan utvecklar sig även i hög grad på egen hand. Vuxenpedagogiken är således en pedagogisk deldisciplin, som behandlar vuxnas lärande, kompetensutveckling och utveckling som människa. Vuxenpedagogiken är inriktad dels mot arbetslivets pedagogik, dels mot humanistiskt-existentiella frågor rörande den vuxna. Pedagogik och vuxenpedagogik avser att utveckla studerandes beredskap att inom den offentliga eller privata sektorn ägna sig åt utbildning, planering och administration eller forsknings- och utvecklingsarbete inom de pedagogiska eller vuxenpedagogiska områdena. Pedagogik eller vuxenpedagogik väljs som huvudämne i slutet av grundstudierna. Examens struktur Den rådande examensförordningen baserar sig på följande dokument: 1) förordningen för examina på det pedagogiska området och lärarutbildningen (576/95); och 2) beteendevetenskapliga fakultetens stadgar. I och med den rådande examensförordningen är det inom pedagogik och vuxenpedagogik möjligt att avlägga både lägre högskoleexamen, PeK eller pedagogie kandidatexamen (120 sv), och högre högskoleexamen, PeM eller pedagogie magisterexamen (160 sv). Den normala studiegången är inriktad mot högre högskolexamen, dvs. magisterexamen i pedagogik. Till de examensanknutna studierna kan höra studier i läroämnen och härmed jämförbara studiehelheter av grund-, ämnes- och fördjupade studier, flervetenskapliga studiehelheter, studier i språk och kommunikation, valfria studier och studier som ger yrkesfärdighet samt praktik. Omfattningen av huvudämnesstudier vid pedagogiska institutionen för pedagogie kandidat- och magisterexamen är 15 studieveckor grundstudier, 20 studieveckor ämnesstudier och 40 studieveckor fördjupade studier. Tillsammans omfattar huvudämnes-studierna i pedagogik 75 studieveckor för magisterexamen. För pedagogie kandidatexamen skall studeranden avlägga ämnesstudier i huvudämnet med ett härtill hörande kandidatarbete och ett mognadsprov, språk- och kommunikationstudier (8 sv) samt biämnesstudier i minst två ämnen, som omfattar en studiehelhet om minst 15 studieveckor. För att uppnå den föreskrivna minimala omfattningen för examen kan valfria studier ingå i examen. För pedagogie magisterexamen skall studeranden avlägga förutom de i pedagogie kandidatexamen ingående studierna a) fördjupade studier i huvudämnet, b) pro gradu 76

DEN SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK -avhandling med tillhörande mognadsprov (om detta inte utförts i samband med pedagogie kandidatexamen) samt c) praktik. Vidare skall studeranden avlägga d) biämnesstudier i minst två ämnen så att det ena ämnet utformar en studiehelhet om minst 35 studieveckor och det andra ämnet en studiehelhet om minst 15 studieveckor. De obligatoriska studierna för examen, där det ingår studier i huvudämne, språk- och kommunikationsstudier samt praktik, omfattar ca. 50 sv för kandidatexamen och ca. 90 sv för magisterexamen. De valbara studiernas andel, till vilka kan räknas biämnena och de valfria studierna, är rätt omfattande både i kandidatoch magisterexamen (ca. 70 sv). Vid val av biämnen och valfria studier inriktas studerandes intressen och yrkesambitioner. Biämnesstudierna kan utgöras av sådana läroämnesstudier vid Helsingfors universitet eller vid annat universitet som kan utgöra en del av respektive universitetets examina eller av studiehelheter som är jämförliga med dessa läroämnen eller av flervetenskapliga studiehelheter. Studier i läroämnena kasvatustiede och pedagogik kan inte inlemmas i samma examen, inte heller studier i läroämnena aikuiskasvatustiede och vuxenpedagogik. Då de pedagogiska och vuxenpedagogiska studierna omfattar gemensamma eller överlappande moment förutsätts att de, för att användas i samma examen, till fulloersätts med ytterligare studieprestationer. Examen kan även omfatta pedagogiska studier för lärarens pedagogiska kompetens. De pedagogiska studierna för lärarkompetens kan även avläggas efter examen. För dessa studier anordnas ett särskilt urvalsprov, som innehåller lämplighetsprov. Noggrannare föreskrifter om utförandet av pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen finns såväl i början av A-delen av studiehandböckerna som i beteendevetenskapliga fakultetens stadgar, som finns i slutet av A-delen av studiehandböckerna. Bedömningsgrunderna för studieprestationer vid fakulteten finns i 12 av beteendevetenskapliga fakultetens stadgar. I beteendevetenskapliga fakultetens studiehandbok presenteras examensförordningens studieplaner (Del A) och undervisning (Del B). Eventuella förändringar gällande examensfordringarna och undervisningen framgår ur B- delen av studiehandboken och på pedagogiska institutionens websidor (http://www.helsinki.fi/ ktl/). Biämnesstudier i pedagogik och vuxenpedagogik Biämnesstuderande som studerar vid någon annan fakultet, kan avlägga fristående studier i pedagogik och vuxenpedagogik. I studiehandboken finns examensfodringar för läsåren 2001-2002 - 2004-2005. Studiernas uppläggning Studierna består av studieperioder bestående av föreläsningar (F), övningar och seminarieverksamhet (G) samt i huvudsak egen självständig studieverksamhet (SS). Studieprestationernas om fattning mäts i studieveckor (sv). En studievecka omfattar 40 h aktiv studieverksamhet för den enskilda studeranden. En del av denna verksamhet består i lärarledd undervisning och seminarieverksamhet. En tumregel är att en studievecka innehåller 7-8 h undervisning. Vid beskrivningen av studieperioderna används beteckningarna: G = gemensamma studier i pedagogik och vuxenpedagogik A = grundstudier i pedagogik / vuxenpedagogik B = ämnesstudier i pedagogik B* = ämnesstudier i vuxenpedagogik C = fördjupade studier i pedagogik C* = fördjupade studier i vuxenpedagogik F = föreläsning G = gruppundervisning (seminarium, övning, demonstration e.d.) SS = självstudier sv = studievecka 77

DEN SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK Utvärdering Utvärdering av studieperioder kan genomföras på olika sätt. En ofta förekommande utvärderingsform är skriftlig tentamen, vilken normalt omfattar föreläsningarna och den angivna litteraturen. Andra former för utvärdering är att studeranden författarseminarieuppsatser, som diskuteras och bedöms av kursansvarig lärare. I vissa fall kan muntliga förhör förekomma. I samband med kursstart fastställs detaljer kring utvärderingsförfarandet. För vissa kurser har dock evalueringsformer fastställts. Studieprestationerna bedöms enligt skalan 1-3, om ej annat anges. Då studieperioden omfattar smågruppsverksamhet, förutsätter godkännande aktivt deltagande i arbetet och utförande av övningar och seminariearbeten. Vid bedömningen av studiehelheterna i pedagogik och vuxenpedagogik beaktas studieperiodernas omfattning i studieveckor samt deras vitsord. Forskarutbildning i pedagogik och vuxenpedagogik Efter avläggande av magisterexamen kan man fortsätta studera pedagogik och vuxenpedagogik till licentiat- och doktorsexamen. För närvarande har institutionen över 20 svenska studeranden som siktar mot doktorsexamen i pedagogik. Närmare beskrivning över forskarutbildning återfinns på annat håll i fakultetens beskrivning av examensfordringarna. 78

DEN SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK Utbildning för pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen Huvudämne: pedagogik eller vuxenpedagogik G. Gemensamma studier G 1. Studiernas planering 1 sv G 2. Grundkurs i ADB 1 sv G 3. Statistikens grunder 1 sv G 4. Vetenskapsteori 1 sv G 5. Språk- och kommunikationstudier 8 sv G 5.1. Modersmålets skriftliga framställning G 5.2. Modersmålets muntliga framställning G 5.3. Det andra inhemska språket G 5.4. Ett främmande språk G 6. Praktik 5 sv G 7. Valfria studier A. Grundstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik 15 sv Teori 15 sv A 1. Filosofiska perspektiv på pedagogik I A 2. Psykologiska perspektiv på pedagogik I A 3. Sociologiska perspektiv på pedagogik A 4. Didaktik A 5. Vuxenpedagogikens grunder A 6/A*6. Litteraturstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik B/B*. Ämnesstudier i pedagogik och vuxenpedagogik 20 sv Teori 9 sv B 1/B*1. Utbildningsplanering och -evaluering B 2. Valbara ämnesstudier i pedagogik 6 sv B 2.1. Bildning i ett internationellt perspektiv B 2.2. Läroplansteori och utvecklingsarbete B 2.3. Pedagogikens historia och klassiker B 2.4. Kasvatuksen historian tutkimus (AK1.4) eller B*2. Valbara ämnesstudier i vuxenpedagogik 6 sv B*2.5. Arbetslivets pedagogik B*2.6. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv B*2.7. Organisationsutveckling och inlärning B*2.8. Kehittävä työntutkimus (AA 3.3) Forskning 11 sv B 3/B*3. Forskningsmetodik I 6 sv B/B*3.1. Forskningsmetodikens grunder B/B*3.2. Kvalitativa metoder I B/B*3.3. Fortsättningskurs i statistik B 4/B*4. Proseminarium 5 sv 79

DEN SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK C/C*. Fördjupade studier i pedagogik och vuxenpedagogik 40 sv Teori 15 sv C 1/C*1. Filosofiska perspektiv på pedagogik II C 2/C*2. Psykologiska perspektiv på pedagogik II C 3/C*3. Bildning i ett multikulturellt samhälle C 4/C*4. Specialpedagogik C 5/C*5. Litteraturstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik Forskning 25 sv C 6/C*6. Forskningsmetoder II C /C*6.1. Kvalitativa metoder II C /C*6.2. Multivariata analysmetoder C 7/C*7. Forskningsarbete C/C*7.1. Högre seminarium I C/C*7.2. Högre seminarium II C/C*7.3. Pro gradu -avhandlingen 15 sv 4 sv 6 sv 19 sv Biämnesstudier minst 35 sv + 15 sv i PeM-examen minst 15 sv + 15 sv i PeK-examen D. Forskarutbildning i pedagogik och vuxenpedagogik (PeD-examen 160 sv) D 1. Forskarseminarium (aktivt deltagande under minst 2 läsår) 5 sv D 2. Pedagogikens vetenskapshistoria, -teori och filosofi D 3. Hermeneutik och fenomenologi i pedagogisk forskning 5 sv D 4. Kvantitativa metoder 5 sv D 5. Att skriva vetenskapliga texter D 6. Bilaudatur studier eller motsvarande 20 sv D 7. Doktorsavhandling 120 sv 80

GEMENSAMMA STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK G. Gemensamma studier i pedagogik och vuxenpedagogik G 1. Studiernas planering 1 sv Kursen behandlar bl.a. studieprogrammet, studieteknik, den egna studieplanen, biämnesstudier, studiesociala frågor etc. Kursen genomförs omedelbart vid studiernas början. Somliga moment samordnas med pedagogiska institutionens finska undervisning. Kursen anordnas av fakultetens studiebyrå, pedagogiska institutionen och biblioteket. Handledningen i smågrupper sker under ledning av institutionens lärare och en äldre studerande, tutor. Information om kursinnehållet och tidpunkterna meddelas under första föreläsningen. Arbetsformer: Deltagande i undervisningen. Bedömning: godkänt/underkänt. Käyttäytymistieteellisen tiedekunnan opinto-opas. Studiehandbok. Den svenskspråkiga undervisningen. G 2. Grundkurs i ADB 1 sv (endast för huvudämnesstuderanden) Målet med kursen är att utveckla studerandes möjligheter att sjävständigt använda datateknik som hjälpmedel för studierna. Under kursen behandlas bl.a. textbehandling, e-post och internet. Därtill ingör en presentation av dataprogram för bearbetning av forskningsmaterial. Arbetsformer: Deltagande i undervisningen, utförande av övningsuppgifter. Bedömning: Kursen bedöms på basis av utförda övningsuppgifter och deltagande enligt: godkänt/underkänt. G 3. Statistikens grunder 1 sv (endast för huvudämnesstuderanden) Kursen avser att introducera den statistiska analysens grundbegrepp och analysmetoder. Under kursen behandlas variabelbegreppet, grafisk beskrivning av kvantitativt material, centralmått, spridningsmått, korrelationsmått, t-test och Chi 2 -test. Arbetsformer: Föreläsningar, räkneövningar, tentamen. Bedömning: Kursen bedöms på basis av tentamen 1-3. Edlund, P.-O. & Wahlgren, L. 1997. Praktisk statistik. Övningsbok. Studentlitteratur. Körner, S. & Wahlgren, L. 1996. Praktisk statistik. Studentlitteratur. G 4. Vetenskapsteori 1 sv (endast för huvudämnesstuderanden) Kursen syftar till att utveckla studerandens förståelse av den vetenskapliga kunskapens och teorins karaktär och särdrag. Kursen synliggör olika vetenskapsfilosofiska grundfrågor och problemområden. Kursen avser att bereda en grund för att den studerande på kan inleda sina universitetsstudier på ett ifrågasättande och problematiserande sätt. Arbetsformer: Föreläsningar, övningar, tentamen. Bedömning: Kursen bedöms på basis av tentamen 1-3. Molander, B. 1988. Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Thales. G 5. Språk- och kommunikationsstudier (endast för huvudämnesstuderanden) G 5.1. Modersmålets skriftliga framställning Målsättning: 1) den studerande kan uttrycka sig klart och sakligt i skrift samt disponera en text med 81

GEMENSAMMA STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK hänsyn till dess ämnesområde och därmed sammanhängande innehåll och stil; 2) den studerande behärskar sådan skriftlig framställning som krävs i pedagogisk verksamhet och vetenskapligt arbete. Arbetsformer: Deltagande i undervisningen, utförande av övningsuppgifter, tentamen. Bedömning: Kursen bedöms på basis av utförda övningsuppgifter och deltagande i undervisningen och tentamen enligt: godkänt/ underkänt. Reuter, M. 1997. Översättning och språkriktighet. Svensk språktjänst AB. Strömquist, S. 1998. Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Svenska skrivregler. 2000. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Liber. Referenslitteratur: Strömquist, S. 1998. Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 1998. 12 uppl. Norstedts Ordbok. Kursen bör avläggas före proseminariet. Kursen inleds med ett språkprov som hålles första lektionen och består av att skriva ett referat och att tentera Skrivregler utgivna av svenska språknämnden. Den som blir godkänd i provet befrias från höstterminens undervisning. För kandidatexamen och magisterexamen förutsätts en övningsuppsats. Övningsuppsatsen, som är samma som proseminariearbetet (B4/ B*4), skall godkännas av språkgranskaren efter att modersmålets skriftliga framställning med övningar har utförts. Samtliga modersmålsstudier skall vara godkända innan den studerande kan avlägga mognadsprovet för pedagogie kandidat / pedagogie magisterexamen. (se närmare Harjoitusaine och Kandidaatin tutkielma/ pro gradu tutkielma ja kypsyysnäyte) G 5.2. Modersmålets muntliga framställning Målsättning: 1) den studerande motiveras och tränas att använda sin röst på ett hälsosamt sätt och att uttrycka sig naturligt, klart och personligt i tal; samt 2) den studerande når kommunikativ kompetens för diskussions- och sammanträdessituationer. Arbetsformer: Deltagande i undervisningen, utförande av övningsuppgifter, muntlig tentamen. Bedömning: Kursen bedöms på basis av utförda övningsuppgifter och deltagande i undervisningen och tentamen enligt: godkänt/ underkänt. Bergström, G. 1987. Rösten och personligheten. Esselte Studium. Väl mött: En programserie om mötesteknik och muntlig framställning, J.-E. Wiik & C. Rosenberg-Wolff. 1980. Yleisradio. G 5.3. Det andra inhemska språket Målsättning: Syftet med de allmänna språkstudierna i finska vid högskolorna är att ge studerandena sådana kunskaper i det andra inhemska språket som enligt lagen (149/22) om språkexamina krävs av tjänstemän verksamma på tvåspråkig ort. För information (prov och undervisning) se språkcentrets studiehandbok eller webbsidor: http://www.helsinki.fi/kksc. G 5.4. Ett främmande språk (textförståelse 1 sv, muntliga kunskaper 1 sv) Målsättning: Målsättningen är att den studerande behärskar pedagogikens terminologi på ifrågavarande språk och är kapabel att läsa pedagogisk litteratur på detta språk, klarar sig av dagligt språkbruk och kan diskutera sitt eget ämnesområde på det främmande språket. För information (prov och undervisning) se språkcentrets studiehandbok eller webbsida: www.helsinki.fi/kksc. Studieperioden kan även avläggas genom ett språkprov. Vitsordet eximia cum laude approbatur eller 82

GEMENSAMMA STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK laudatur (enligt lång lärokurs) i studentexamen kan ersätta textförståelsen för ifrågavarande språk. International Baccalaureate -examen (engelska) eller Reifeprüfung-examen (tyska) kan ersätta proven i både textförståelse och muntliga kunskaper för ifrågavarande språk. G 6. Praktik 5 sv (endast för huvudämnesstuderanden) Målsättning: Den studerande lär känna pedagogikens och vuxenpedagogikens olika arbetsområden samt tillämpar den vetenskapliga kunskapen i yrkesverksamhet. Praktiken genomförs under minst tre månader vid någon av institutionen för pedagogik godkänd organisation. Arbetet består av på förhand överenskomna arbetsuppgifter. Praktiken kan omfatta t.ex. forskningsuppgifter, utredningar, planering, förverkligande och evaluering av utbildning eller undervisning, utformning av inlärningsmaterial, personaladministration och därmed förknippade uppgifter. Pedagogiska institutionen skaffar och förmedlar praktikplatser för de som anmält sig men man kan även skaffa sig sin praktikplats själv. Tillägsuppgifter fås av kontakpersonen. Praktiken genomförs helst då ämnesstudierna i huvudämnet är avklarade. Praktiken är avsedd endast för huvudämnesstuderande. De studeranden som innehar pedagogisk yrkesexamen (t.ex. lärarkompetens) eller tillräcklig arbetserfarenhet inom det pedagogiska yrkesområdet, kan anhålla om tillgodoräkning av praktiken. Tilläggsuppgifter fås av kontaktpersonen. Bedömning: godkänt/underkänt G 7. Valfria studier Valfria studier kan inrymmas i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen för att uppnå den minimiomfattning som dessa examina föreskriver. Valfria studier kan utgöras av studier som ingår i examenfodringarna vid Helsingfors universitet eller vid ett annat universitet. De valfria studierna utgörs av studier som inte hör till de obligatoriska studierna såsom t.ex. ett extra biämne, flervetenskapliga studiehelheter, pedagogiska studier för lärare, studieperioder från andra läroämnen eller valbara kurser. De valfria studiernas omfattning beror av bl.a. biämnenas omfattning. Om man har tillräckligt med studier för att uppfylla kravet 120/160 studieveckor för sin examen, så behöver man inga valfria studier. Men, om det saknas studier för den omfattning som examen fodrar, kan de saknade studieveckorna uppfyllas med valfria ämnen. 83

GRUNDSTUDIER I PEDAGOGIK ELLER VUXENPEDAGOGIK Utbildning i pedagogik och vuxenpedagogik A. Grundstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik Grundstudierna syftar till att den studerande - når en mångsidig överblick av den pedagogiska vetenskapen och dess resultat - förstår utbildningens, undervisningens och bildningens tvärvetenskapliga karaktär - känner till olika synsätt och teorier om undervisning, utbildning och inlärning - inser hur pedagogisk teori och praktik hänger samman - utvecklar sin förståelse av pedagogikens roll i samhället - förstår vilka filosofiska, psykologiska, sociologiska frågor och problem som är relevanta för pedagogiken - genom studiebesök och gästföreläsningar bekantar sig med olika arbetsuppgifter inom pedagogik och vuxenpedagogik - genom självständiga studier blir medveten om sitt eget pedagogiska tänkande och förhållningssätt. Grundstudierna i pedagogik och vuxenpedagogik består av följande studieperioder A 1. Filosofiska perspektiv på pedagogik I A 2. Psykologiska perspektiv på pedagogik I A 3. Sociologiska perspektiv på pedagogik A 4. Didaktik A 5. Vuxenpedagogikens grunder A6/A*6. Litteraturstudier i pedagogik och vuxenpedagogik Grundstudiernas omfattning är 15 studieveckor. Studierna är gemensamma för huvudämnesstuderanden och biämnesstuderanden. Grundstudierna i pedagogik eller vuxenpedagogik bedöms enligt skalan nöjaktiga, goda eller utmärkta insikter. De enskilda studieperioderna bedöms enligt skalan 1-3, om ej annat anges. Studeranden väljer genom sluttentamen (A6/A*6) huruvida pedagogik eller vuxenpedagogik blir huvudämnet i examen. A 1. Filosofiska perspektiv på pedagogik I Kursen avser att ge en allmän överblick av pedagogikens ontologiska, epistemologiska och axiologiska frågor. Kursen behandlar också delvis klassiska edukationsteorier och kännetecken för 1900-talets edukationsfilosofi (t.ex. reformpedagogiken). Studiehelheten syftar till att utveckla en grundläggande kännedom i den pedagogiska filosofins olika frågeställningar men också utmana den studerande till personligt tänkande och ställningstagande i pegogisk-filosofiska frågor. Exempel på frågor som behandlas inom kursen är: Vad är fostran, undervisning och bildning överhuvudtaget? Vad kan man veta om den pedagogiska verkligheten och hur kan kunskap om den vinnas? Vad är god undervisning? Vem har rätt att undervisa, utbilda och fostra och på vilka grunder? Varför har vi läroplikt? Varifrån kommer undervisningens mål? Arbetsformer: Föreläsningar, diskussioner, textanalys. 84

GRUNDSTUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK Nurmi, K. E. 1995. Johdatus kasvatuksen filosofisiin ja historiallisiin perusteisiin. Helsingin yliopisto. Lahden tutkimus- ja koulutuskeskus. Stensmo, C. 1994. Pedagogisk filosofi. En introduktion. Studentlitteratur. Tännsjö, T. 2000. Grundbok i normativ etik. Thales. Ett urval artiklar. A 2. Psykologiska perspektiv på pedagogik I Kursen behandlar den gren av psykologin som är relevant för undervisning och fostran. Centrala frågeställningar är inlärning och utveckling och hur teorier om de här processerna kan tillämpas i undervisningen. Under kursen diskuteras olika psykologiska och pedagogiska inriktningar, bl.a. teorier om den kognitiva utvecklingen. Viktiga teman är även vuxnas inlärning och elevens värld samt lärarens och hemmets roll för barnets utveckling. Arbetsformer: Föreläsningar, övningar och gruppdiskussioner samt tentamen. Imsen, G. 2000. Elevens värld. Introduktion i pedagogisk psykologi. Studentlitteratur. Miller, P. H. 1993. Theories of developmental psychology. Freeman. Säljö, R. 2000. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Prisma. A 3. Sociologiska perspektiv på pedagogik Kursen ger en överblick av den pedagogiska sociologins centrala teoretiska utgångspunkter. Kursen behandlar samverkan mellan individ, utbildning och samhälle. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i undervisning, övningar och tentamen. Antikainen, A., Rinne, R. & Koski, L. 2000. Kasvatussosiologia. WSOY. Liljequist, K. 1994. Skola och samhällsutveckling. Studentlitteratur. Tidskriftsartiklar. A 4. Didaktik Kursen ger en överblick av didaktiken som ett av pedagogikens delområden. Särskilt belyses hur didaktiken hanterar undervisning och läroplansfrågor på ett enhetligt sätt. Särskild uppmärksamhet fästs även vid förhållandet mellan undervisningens teori och praktik. Kursen avser också att utveckla deltagarnas förmåga att analysera och planera undervisning. Arbetsformer: Föreläsningar samt planering, genomförande och inbandning av undervisningssituation. Didaktik. Teori, reflektion och praktik, red. av M. Uljens. 1997. Studentlitteratur. Imsen, G. 1999. Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Studentlitteratur. Uusikylä, K. & Atjonen, S. 2000. Didaktiikan perusteet. WSOY. A 5. Vuxenpedagogikens grunder Målsättningen med kursen är att studerande känner till vuxenutbildningens historia och värdegrund. Under kursen bekantar man sig med vuxenutbildningens uppgift, betydelse och utveckling. Arbetsformer: Föreläsning, diskussioner. Elinikäinen oppiminen. 1994. Vapaan sivistystyön 35. vuosikirja. Kansanvalistusseura; Aikuiskasvatuksen tutkimusseura. Living in a learning society. Life-histories, identities and education, A. Antikainen et al. 1996. The Falmer Press. Merriam, S. B & Caffarella R. S. 1999. Learning in Adulthood. A comprehensive guide. Jossey-Bass. (valda delar) 85

GRUNDSTUDIER I PEDAGOGIK ELLER VUXENPEDAGOGIK A 6/A*6. Litteraturstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik Kursen syftar till att ge en fördjupad förståelse av vissa pedagogiska och vuxenpedagogiska delområden och -frågor. Genom studiemomentet förkovrar sig den studerande i självständiga litteraturstudier. Arbetsformer: Självständiga litteraturstudier som examineras genom skriftlig tentamen. Den studerande i pedagogik / vuxenpedagogik rekommenderas att gå upp i litteraturtentamen först när de övriga grundstudierna är avklarade. Vid anmälan till tentamen meddelas vilken litteratur som tentas. Pedagogik: Kuikka, M. T. 1997. A history of Finnish education. Otava. (eller den finska upplagan Kuikka, M. T. 1993. Suomalaisen koulutuksen vaiheet. Otava.) Rinne, R., Kivirauma, J. & Lehtinen. E. 2000. Johdatus kasvatustieteisiin. WSOY. Vuxenpedagogik: Lehtisalo, L. & Raivola, R. 1999. Koulutus ja koulutuspolitiikka 2000-luvulle. WSOY. Usher, R., Bryant, I. & Johnston, R. 1997. Adult education and the postmodern challenge. Learning beyond the limits. Routledge. 86

ÄMNESSTUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK B/B*. Ämnesstudier i pedagogik och vuxenpedagogik Allmän målsättning: 1) att göra studeranden förtrogen med begreppen, det centrala teoretiska och metodologiska innehållet samt de viktigaste forskningsresultaten inom pedagogiken och andra relevanta vetenskapsområden; 2) att ge studeranden en helhetsbild av de problemkomplex som är av central betydelse med hänsyn till ifrågavarande inriktning (pedagogik eller vuxenpedagogik); samt 3) att utveckla studerandens förmåga till självständigt vetenskapligt arbete. Ämnesstudierna i pedagogik och vuxenpedagogik består av följande studieperioder: Teori 9 sv B 1/B*1. Utbildningsplanering och -evaluering B 2. Valbara ämnesstudier i pedagogik 6 sv B 2.1. Bildning i ett internationellt perspektiv B 2.2. Läroplansteori och utvecklingsarbete B 2.3. Pedagogikens historia och klassiker B 2.4. Kasvatuksen historian tutkimus (AK1.4) eller B*2. Valbara ämnesstudier i vuxenpedagogik 6 sv B*2.5. Arbetslivets pedagogik B*2.6. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv B*2.7. Organisationsutveckling och inlärning B*2.8. Kehittävä työntutkimus (AA 3.3) Forskning 11 sv B 3/B*3. Forskningsmetodik I 6 sv B/B*3.1. Forskningsmetodikens grunder B/B*3.2. Kvalitativa metoder I B/B*3.3. Fortsättningskurs i statistik 2sv B 4/B*4. Proseminarium 5 sv Ämnesstudierna omfattar 20 studieveckor. Studierna är gemensamma för huvudämnesstuderanden och biämnesstuderanden. Ämnesstudierna i pedagogik och vuxenpedagogik är uppdelade i ett teoriblock (9 sv) och ett forskningsblock (11 sv). Ämnesstudierna är delvis differentierade enligt den inriktning som studeranden valt (pedagogik eller vuxenpedagogik). Studerande väljer tre kurser från de valbara ämnesstudierna, som envar ger. Det är möjligt att alla dessa kurser inte arrangeras varje läsår. Oavsett vilken inriktning studeranden väljer har alla studeranden rätt att avlägga alla kurser inom blocket B2 och B*2. Ämnesstudier avläggs huvudsakligen i första hand enligt den struktur som presenteras här. Ifall detta visar sig problematiskt att följa den, kan den studerande följa den struktur för ämnesstudier som var i kraft det läsår då studierna påbörjades, men detta sker i överenskommelse med examinator. Ämnesstudier i pedagogik och vuxenpedagogik bedöms enligt skalan nöjaktiga, goda eller utmärkta insikter. De enskilda studieperioderna bedöms med vitsordet 1-3, om ej annat anges. 87

ÄMNESSTUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK Teori 9 sv B1/B*1. Utbildningsplanering och -evaluering (gemensam för pedagogik och vuxenpedagogik) Kursen behandlar utbildningsplaneringens grundbegrepp och centrala teorier samt modeller som används vid planering och evaluering av utbildning och undervisning. Kursen syftar även till att ge grundläggande kunskaper om de utbildningspolitiska riktlinjerna i Finland. Arbetsformer: Föreläsningar, övningar, gruppdiskussioner, studiebesök och ett skriftligt arbete. Hur utvärdera utbildning? Modell för utvärdering av utbildningens resultat. Utbildningsstyrelsen. Utvärdering 6/1999. Morrison, G. R., Ross, S. M. & Kemp, J. E. 2001. Designing effective instruction. John Wiley. B 2. Valbara ämnesstudier i pedagogik 6 sv B 2.1. Bildning i ett internationellt perspektiv Kursen syftar till att ge studerandena kunskaper om utbildningens mål, innehåll och utformning i olika samhällen samt insikt i frågor gällande internationell fostran. Kursen belyser pedagogiska frågor som kan aktualiseras i samhälleliga förändringsskeden. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i föreläsningar, grupparbeten, textanalys samt genom att utföra ett skriftligt arbete. Valda delar Fägerlind, I. & Saha, L. J. 1989. Education and national development. A comparative perspective. Pergamon. Husén, T. 1985. Utbildning i internationellt perspektiv. En inledning till den jämförande pedagogiken. Liber. Ovando, C. J. & Collier, V. P. 1998. Bilingual and ESL classrooms. Teaching in multicultural contexts. McGraw-Hill. Tidskriftsartiklar och rapporter. B 2.2. Läroplansteori och utvecklingsarbete Kursen ger en introduktion till utvecklingsarbete och läroplansteori främst inom skolan men även på andra utbildningsstadier. Under kursen behandlas utveckling, planering och förändring av såväl det teoretiska som praktiska pedagogiska arbetet. Olika pedagogiska arbetsformer som samarbetsinlärning, problembaserat lärande och åldersintegrerad undervisning presenteras också. Arbetsformer: föreläsningar, gruppövningar, studiebesök och tentamen. Artiklar från Journal of curriculum studies. Sahlberg, P. & Leppilampi, A. 1998. Samarbetsinlärning. Runa. Aktuella artiklar. B 2.3. Pedagogikens historia och klassiker Den studerande bereds möjlighet att fördjupa sina insikter i pedagogikens historia både som vetenskap och som utbildningspraktik. Inom kursen behandlas därmed pedagogikens idéhistoria med fokus på klassiska bidrag till pedagogiken. Särskilt uppmärksammas den pedagogiska reflektionens och forskningens utveckling i Finland. Arbetsformer: Föreläsningar, diskussioner, förberedda anföranden av deltagarna och tentamen. Kroksmark, T. 1994. Didaktiska strövtåg: Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik. Daidalos. Päivänsalo, P. 1971. Kasvatuksen tutkimuksen historia Suomessa vuoteen 1970. Yliopistopaino. 88

ÄMNESSTUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK B 2.4. Kasvatuksen historian tutkimus Kursen behandlar teorier, metoder och forskning inom pedagogikens historia. Se finska utbildningsprogrammet AK 1.4. Kirkinen, H. 1987. Historian rakenteet ja voimat. Johdatus historianfilosofiaan. Kirjayhtymä. Kuikka, M. T. 2001. Kasvatuksen historian tutkimus. Del I och II. Otava. B*2. Valbara ämnesstudier i vuxenpedagogik 6 sv B*2.5. Arbetslivets pedagogik Kursen ger en överblick av människan i arbetslivet. Kursen syftar till att ge en fördjupad bild av det pedagogiska ledarskapets betydelse för organisationsutvecklingen. Kursen avser att studera ledartekniskt agerande. Arbetsformer: föreläsning, studiebesök, diskussioner och ett skriftligt arbete. The Changing Nature of Work, ed. by A. Howard. 1995. Jossey-Bass. Aktuella artiklar samt annan litteratur anges i början av kursen. B*2.6. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv Kursen syftar till att göra den studerande förtrogen med det fria bildningsväsendets utvecklingslinjer samt med bildningsarbetets centrala vuxenpedagogiska förhållningssätt. Uppmärksamhet fästes vid vuxenpedagogiska utvecklingslinjer i Finland samt analys av begreppet livslångt lärande och livslång utbildning. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i undervisning, diskussioner, studiebesök och skriftlig tentamen. Folkbildning i fokus, red. av P. Salo. 1994. Åbo Akademi. Samhälls- och vetenskapliga fakulteten. Jarvis, P. 1996. Adult and continuing education. Theory and practice. Routledge. Tidskriftsartiklar och rapporter. B*2.7. Organisationsutveckling och inlärning Kursen syftar till att analysera samverkan mellan organisationsmodeller, organisationsförändring och inlärning. Kursen ger möjlighet till reflektion över organisationer som inlärningsmiljöer för individuellt och kollektivt lärande. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i undervisning och seminarier samt genom att utföra ett skriftligt arbete. Argyris, C. & Schön, D. A. 1996. Organizational learning II. Theory, method and practice. Addison-Wesley. Bolman, L. G. & Deal, T. E. 1997. Nya perspektiv på organisation och ledarskap: Kreativitet, val och ledarskap. Studentlitteratur. Kovero, C. 1999. Förändring och lärande inom företagshälsovården. Helsingin yliopisto. Kasvatustieteen laitoksen tutkimuksia 164 (valda delar). B*2.8. Kehittävä työntutkimus Den studerande fördjupar sig bakgrundsteorier, forskningsansatser, metodologi och tillämpningar inom utvecklande arbetsforskning. Se finska utbildningsprogrammet AA 3.3. Engeström, Y. 1995. Kehittävä työntutkimus. Perusteita, tuloksia ja haasteita. Painatuskeskus. Forskning 11 sv (gemensam för pedagogik och vuxenpedagogik) B 3. Forskningsmetodik I 6 sv B 3.1/B*3.1. Forskningsmetodikens grunder Den studerande lär sig den empiriska 89

ÄMNESSTUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK forskningens grundläggande kännetecken och förfaringssätt. Kursen syftar vidare till att presentera en överblick av och insikt i problemformulering, designfrågor, datainsamling, det vetenskapliga språket, litteratursökning, dokumentation samt rapportering av vetenskapligt arbete. Kursen avser att ge en grund för proseminariearbetet. Arbetsformer: Föreläsningar, analys av rapporter, litteratursökning mm. och tentamen. Grundbok i forskningsmetodik. Kvalitativt och kvantitativt, red. av R. Patel & U. Tebelius. 1987. Studentlitteratur. Lindholm, S. 1985. Vetenskap, verklighet och paradigm. Om dialektik, hermeneutik, positivism m.m. inom samhällsforskning. Almqvist & Wiksell. Nyberg, R. 2000. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Studentlitteratur. Wallén, G. 1996. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Studentlitteratur. Websidorna: http://www.abo.fi/~rnyberg/ http://www.metodix.com/alku.htm B 3.2/B*3.2. Kvalitativa metoder I Kursen syftar till att ge teoretisk såväl som praktisk kunskap i kvalitativa metodologiska tillvägagångssätt i pedagogisk forskning. Under kursen behandlas olika teoretiska traditioner, kvalitativ datainsamling samt analys och tolkning av insamlat material. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i undervisningen och övningarna samt genom att utföra en övningsuppgift och tentamen. Kvale, S. 1999. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Patton, M. Q. 1994. Qualitative evaluation and research methods. Sage. B 3.3/B*3.3. Fortsättningskurs i statistik Studerande fördjupar sig i de centrala statistiska analysmetoderna och dess tillämpning i forskningssyfte. I kursen behandlas bl.a. mätningstillförlitlighet, beskrivning av samband mellan variabler och utförs ADB-baserade tillämpningsövningar. Arbetsformer: Föreläsningar, övningar, tentamen. Erätuuli, M., Leino, J. & Yli-Luoma, P. 1994. Kvantitatiiviset tutkimusmenetelmät ihmistieteissä. Kirjayhtymä. Körner, S. 1990. Statistisk slutledning. Studentlitteratur. Yli-Luoma, P. V. J. 2000. Johdatus kvantitatiivisiin analyysimenetelmiin SPSS for Windows -ohjelman avulla. IMDL. B 4/B*4. Proseminarium 5 sv Proseminariet syftar till att ge övning i de tankesätt och färdigheter som är relaterade till planering, genomförande och rapportering av egen forskningsuppgift samt till att kritiskt granska och opponera en forskningsrapport. Uppmärksamhet fästes vid att den studerande integrerar kunskaper från tidigare studieperioder genom att utföra problemcentrerad pedagogisk forskning. Syftet är även att uppöva färdigheter att självständigt utnyttja bibliotek och källor vid forskningsarbetet. Arbetsformer: Kursen avläggs genom aktivt deltagande i seminariearbetet inlämnande och framförande av forskningsplan och -rapport. Proseminariet utföres efter kurserna B 1-3. Den vid proseminariet framlagda rapportens innehåll granskas och godkänns av seminarieledaren. Rapportens språkliga kvalitet bedöms av språkgranskaren (huvudämnesstuderande). Proseminariearbetet utgör övningsuppsats för den studeranden som avlägger pedagogie kandidat- eller pedagogie magistersexamen. Om rapporteringen genomförts såsom grupparbete måste gruppens medlemmar kunna påvisa var sin självständig del av arbetet. Om detta krav ej tillgodoses skall berörda studeranden författa en ytterligare övningsuppsats vilken blir föremål för den härvid obligatoriska 90

ÄMNESSTUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK språkgranskningen. Hirsjärvi, S., Remes, P. & Sajavaara, P. 2001. Tutki ja kirjoita. Tammi. Mognadsprovet och kandidatarbetet Proseminariearbetet utgör kandidatarbete för den studerande som avlägger pedagogie kandidatexamen. Utgående från kandidatarbete skall man även utföra ett mognadsprov. Mognadsprovet avläggs vid beteendevetenskapliga fakultetens allmänna tentamenstillfällen. Mognadsprovet godkänns utan särskilt vitsord eller underkänns. Då studeranden utfört ett godkännt mognadsprov för pedagogie kandidatexamen, fodras inte nytt mognadsprov för pedagogie magisterexamen på samma språk (se närmare Kandidaatin tutkielma / pro gradu -tutkielma ja kypsyysnäyte). 91

FÖRDJUPADE STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK C/C*. Fördjupade studier i pedagogik och vuxenpedagogik Målsättningen är att bidra till att studeranden utvecklar: 1) förmåga att i nya situationer varsebli, analysera och lösa vetenskapliga och professionsrelaterade problem på basen av insikter i pedagogiken/vuxenpedagogisk vetenskaplig kunskap och att även i övrigt i praktiken tillämpa vetenskaplig kunskap; 2) fördjupade insikter i vetenskapliga teorier och om metoder för forskning och problemlösning, vilka är centrala för studierna; 3) grundligare insikt i det problemkomplex, som är föremål för studierna; samt 4) förmåga att självständigt bidra till vetenskaplig kunskapsutveckling. Huvudämnesstudierna i pedagogik och vuxenpedagogik omfattar 40 sv enligt nedanstående: Teori 15 sv C 1/C*1. Filosofiska perspektiv på pedagogik II C 2/C*2. Psykologiska perspektiv på pedagogik II C 3/C*3. Bildning i ett multikulturellt samhälle C 4/C*4. Specialpedagogik C 5/C*5. Litteraturstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik Forskning 25 sv C 6/C*6. Forskningsmetoder II C/C*6.1. Kvalitativa metoder II C/C*6.2. Multivariata analysmetoder C 7/C*7. Forskningsarbete C/C*7.1. Högre seminarium I C/C*7.2. Högre seminarium II C/C*7.3. Pro gradu -avhandlingen 15 sv 4 sv 6 sv 19 sv I likhet med ämnesstudierna är de fördjupade studierna uppdelade i ett teoriblock (15 sv) och i ett forskningsblock (25 sv). Det teoretiska blockets idé är att flera av de centrala problemområden som introducerats inom de allmänna studierna återupptas till behandling, dvs. filosofiska, sociologiska och psykologiska perspektiv på pedagogiken (tot. 9 sv). Härvid är tanken att den studerande får möjlighet till fördjupning inom några områden. Inom de fördjupade studierna ägnas även specialpedagogiken en specialkurs (). Inom litteraturstudierna (4 sv) kan studeranden välja att tentera litteratur enligt egna preferenser, exempelvis med hänsyn till den valda inriktningen (pedagogik och vuxenpedagogik). Den studerande kan fritt välja att avlägga flera studiehelheter inom dessa litteraturstudier (t.ex. 2 x 4 sv). Den dominerande delen av de fördjupade studierna tillägnas det egna forskningsarbetet (25 sv) syftande till en magisteravhandling i pedagogik eller vuxenpedagogik (15 sv). De forskningsmetodiska kurserna (6 sv) avser att stöda studerandens kompetensutveckling mot en fördjupad förståelse av det vetenskapliga arbetet och förmåga till praktisk tillämpning av kvantitativa och tolkande forskningsmetoder. Inom de högre seminarierna utarbetar och presenterar studeranden sina forskningsplaner 92

FÖRDJUPADE STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK vid sidan av att aktuella frågor och problem som studeranden möter behandlas. En bilaudatur i pedagogik eller vuxenpedagogik avsedd för studerande med annat vetenskapligt huvudämne avläggs med 55 sv i pedagogik eller vuxenpedagogik varav 20 sv är på fördjupad nivå. Studeranden som avlägger en bilaudatur som fristående studier avlägger 65 sv i pedagogik varav 30 sv är på fördjupad nivå. Dessa 30 sv består av följande studiehelheter: Filosofiska perspektiv på pedagogik II, Litteraturstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik 10 sv, Kvalitativa metoder II eller Multivariata analysmetoder, Högre seminarium I, Högre seminarium II, Bilaudaturavhandling 10 sv. De fördjupade studierna avläggs i första hand enligt den struktur som presenteras här. Ifall detta visar sig problematiskt att förverkliga den, kan den studerande följa den struktur för de fördjupade studierna som var i kraft det läsår då studierna påbörjades, men detta sker i överenskommelse med examinator. Fördjupade studier i pedagogik och vuxenpedagogik bedöms enligt skalan nöjaktiga, goda eller utmärkta insikter. Nivån på pro gradu -avhandlingen påverkar inte helhetsvitsordet för de fördjupade studierna. Nivån på biämnesavhandlingen påverkar helhetsvitsordet för de fördjupade studierna. De enskilda studieperioderna bedöms med vitsordet 1-3, om ej annat anges. Teori 15 sv C 1/C*1. Filosofiska perspektiv på pedagogik II Kursen syftar till att hantera den pedagogiska teorins och filosofins principiella problem genom centrala pedagogiska nordiska, tyska och anglo-amerikanska skolbildningar både i ett historiskt och ett samtidsperspektiv. Arbetsformer: Föreläsningar, diskussioner, textanalys. Bauman, Z. 2000. På spaning efter politiken. Daidalos. Kasvatus ja sivistys, toim. P. Siljander. 2000. Gaudeamus. Uljens, M. 1998. Allmän pedagogik. Studentlitteratur. C 2/C*2. Psykologiska perspektiv på pedagogik II Syftet med kursen är att ge en djupare förståelse för olika psykologiska inriktningar och dess inverkan på och samverkan med den pedagogiska teorin och praktiken. Tyngdpunkten ligger på teorier om individens inlärning, framförallt ur ett sociokulturellt perspektiv men också ur ett kognitivt perspektiv. Arbetsformer: Föreläsningar, övningar,muntliga presentationer, textanalys, tentamen. Engeström, Y. 1987. Learning by expanding. An activity-theoretical approach to developmental research. Orienta-konsultit. Intellectual development, ed. by R. J. Sternberg & C. A. Berg. 1997. Cambridge University Press. (Kap. 1, 4, 6, 8, 10, 12, 14) Marton, F. & Booth, S. 2000. Om lärande. Studentlitteratur. (Marton, F. & Booth, S. 1997. Learning and awareness. Lawrence Erlbaum Associates.) Rogers, C. R. & Freiberg, J. H. 1994. Freedom to learn. Prentice Hall. 93

FÖRDJUPADE STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK C 3/C*3. Bildning i ett multikulturellt samhälle Kursen avser att ge en fördjupad förståelse och kunskap för kulturell diversitet i samhället. Kulturell mångfald i skola och arbetsliv studeras utgående från ett etniskt, ett språkligt och ett genusperspektiv. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarium samt genom att utföra ett skriftligt arbete. För studerande från det finskspråkiga utbildningsprogrammet är omfattningen, vilket beaktas vid val av litteratur till slutarbetet för kursen. Valda delar Banks, J. A. 1999. An introduction to multicultural education. Allyn and Bacon. Beck, U., Giddens, A. & Lash, S. 1995. Nykyajan jäljillä. Refleksiivinen modernisaatio. Vastapaino. Gordon, T., Holland, J. & Lahelma, E. 2000. Making spaces. Citizenship and difference in schools. Macmillan. Sundman, M. 1999. Barnet, skolan och tvåspråkighet. Yliopistopaino. Av föreläsarna anvisat material. C 4/C*4. Specialpedagogik Kursen behandlar allmänna specialpedagogiska frågor och olika funktionshinder (bl.a. neuropsykiatriska störningar). Målet med kursen är att utveckla studerandes kunskap om och förståelse för barn och vuxna med särskilda svårigheter. Syftet med kursen är även att öka studerandes beredskap att inkludera alla elever, också de med funktionshinder i den allmänna undervisningen. Arbetsformer: Föreläsningar, övningar, gruppdiskussioner och studiebesök samt grupptentamen. Erityispedagogiikka 1. Erityispedagogiikka tieteenä, J. Hautamäki ym. 1993. WSOY. Iglum, L. 1999. Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med DAMP/MBD, AD/HD och Tourettes syndrom. Studentlitteratur. Lasten erityishuolto ja -opetus Suomessa, toim. M. Jahnukainen. 2001. Lastensuojelun keskusliitto. C 5/C*5. Litteraturstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik 4 sv Målsättning: De självständiga litteraturstudierna syftar till att den studerande fördjupar sina kunskaper antingen inom något delområde som berör avhandlingsarbetet och/eller sin inriktning på pedagogik eller vuxenpedagogik. Varje helhet motsvarar 4 sv. Studeranden kan fritt avlägga flera studiehelheter inom detta block. Arbetsformer: Studeranden väljer ett eller flera av nedannämnda litteraturhelheter, tenterar det eller skriver en uppsats med utgångspunkt i litteraturen. Litteraturhelheter 1. Allmän pedagogik i Finland Harva, U. 1968. Systemaattinen kasvatustiede. Otava. Hollo, J. A. 1959 (1927). Kasvatuksen teoria. Johdantoa yleiseen kasvatusoppiin. WSOY. Pedagogikens problem. Kulturella utvecklingslinjer och teoretiska spörsmål, red. av M. Uljens. 1998. Åbo Akademi (ss. 1-36). Salomaa, J. E. 1947. Yleinen kasvatusoppi. WSOY. 2. Tysk pedagogik Benner, D. 2000. Allgemeine pädagogik. Juventa. Breinbauer, I. M. 2000. Einführung in die Allgemeine Pädagogik. WUV-Universitätsverlag. Mollenhauer, K. 1998. Vergessene Zusammenhänge. Über Kultur und Erziehung. Juventa. (eller den norska översättningen) 3. Senmodernism Bauman, Z. 2000. The individualized society. Polity Press. Giddens, A. 1999. Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den moderna epoken. 94

FÖRDJUPADE STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK Daidalos. Identity, ed. by C.-A. Säfström. 1999. Studentlitteratur. antologi om hermeneutic. Symposion. (s. 9-99) Warnke, G. 1995. Hans-Georg Gadamer. Hermeneutik, tradition och förnuft. Daidalos. 4. Aktivitetsteori Kozulin, A. 1990. Vygotsky s psychology. A biography of ideas. Harvester Wheatsheaf. Leontjev, A. N. 1977. Toiminta, tietoisuus, persoonallisuus. Kansankulttuuri. Vygotsky, L. S. 1978. Mind in society. The development of higher psychological processes. Harvard University Press. 5. Sociokulturell inlärningsteori Cole, M. 1996. Cultural psychology. A once and future discipline. The Belknap Press. Discourse, tools and reasoning. Esseys on situated cognition, ed. by L. Resnick et al. 1997. Springer. Lave, J. & Wenger, E. 1995. Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge University Press. 6. Kritisk pedagogik Ball, S. J. 1997. Education reform. A critical and post-structural approach. Open University Press. Bourdieu, P. 1990. Homo Academicus. Polity Press. Giroux, H. A. & McLaren, P. 2001. Kriittinen pedagogiikka. Vastapaino. 7. Didaktik Joyce, B. & Weil, M. with Calhoun, E. 2000. Models of teaching. Allyn & Bacon. Teaching as a reflective practice. The German didaktik tradition, ed. by I. Westbury, S. Hopmann & K. Riquarts. 2000. Erlbaum. Uljens, M. 1997. School didactics and learning. A school didactic model framing an analysis of pedagogical implications of learning theory. Psychology Press. (Del I & III) 8. Hermeneutik Gadamer, H.-G. 1977. Philosophical hermeneutics. University of California Press. (Del 1) Ricoeur, P. 1993. Från text till handling. En 9. Klassiker Rousseau, J.-J. 1989. Èmile. Dent. Swenson, J. 2000. On Jean-Jacques Rousseau. Considered as one of the first authors of the Revolution. Stanford University Press. Obs! Även fördjupning i andra klassiker är möjlig: ex. Comenius, Locke, Kant, Herbart, Schleiermacher enligt överenskommelse. Studeranden författar då en uppsats. 10. Etik Bauman, Z. 1996. Postmodern etik. Daidalos. Lévinas, E. 1988. Etik och oändlighet. Samtal med Philippe Nemo. Symposion. (kan även läsas på finska: Lévinas, E. 1996. Etiikka ja äärettömyys. Keskusteluja Philippe Nemon kanssa. Gaudeamus eller på engelska: Lévinas, E. 1985. Ethics and infinity. Conversations with Philippe Nemo. Duguesne University Press.) Lögstrup, K. E. 1994. Det etiska kravet. Daidalos. 11. Personlig tillväxt och erfarenhetsmässig inlärning Fostering critical reflections in adulthood, J. Mezirow and associates. 1990. Jossey-Bass. (valda delar) Hunt, D. E. 1987. Beginning with ourselves. In practice, theory and human affairs. Brookline Books. Kolb, D. A. 1984. Experiential learning: Experience as the source of learning and development. PrenticeHall. 12. Ledarskap och organisationsutveckling How organisations learn, ed. by K. Starkey. 1996. International Thomson Business. Managing professionals in innovative organizations. A collection of readings, ed. by R. Katz. 1988. Ballinger. (Kap 1, 4, 5, 8, 11) Ruohotie, P. & Grimmett, P. P. 1996. Professional growth and development. Directions, delivery and dilemmas. Career Development Finland. 95

FÖRDJUPADE STUDIER I PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK 13. Komparativ pedagogik Discourse formation in comparative education, ed. by J. Schriewer. 2000. Peter Lang. 14. Specialpedagogik Den studerande väljer tre av följande fyra böcker: Co-operative learning and strategies for inclusion. Celebrating diversity in the classroom, ed. by J. W. Putnam. 1998. Brookes. From them to us. An international study of inclusion in education, ed. by T. Booth & M. Ainscow. 1998. Routledge. Kadesjö, B. 2000. Barn med koncentrationssvårigheter. Liber. Lagerheim, B. 1998. Att utvecklas med handikapp. Möjligheter och begränsningar hos barnet, familjen och omgivningen. Liber. Forskning 25 sv C 6/C*6. Forskningsmetoder II 6 sv C 6.1/ C*6.1. Kvalitativa metoder II Kursen avser att fördjupa studerandenas förståelse för det vetenskapliga arbetet och förmåga till praktisk tillämpning av kvalitativa forskningsmetoder. Uppmärksamhet fästes vid analys av forskningsproblem utgående från ett tolkande förhållningssätt. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i föreläsningar, övningsuppgifter samt genom att utföra ett skriftligt arbete och redovisa för detta. Helenius, R. 1990. Förstå och bättre veta. Om hermeneutiken i samhällsvetenskaperna. Carlssons. Silverman, D. 2001. Interpreting qualitative data. Methods for analysing talk, text and interaction. Sage. Uljens, M. 1989. Fenomenografi. Forskning om uppfattningar. Studentlitteratur. Aktuella artiklar och forskningsrapporter. C 6.2/C*6.2. Multivariata analysmetoder Kursen behandlar faktoranalys, regressionsanalys samt andra analysmetoder i tillämpliga delar. Arbetsformer: Kursen avläggs genom att delta i föreläsningar, utföra övningsuppgifter och delta i tentamen. Fastställs i början av kursen i enlighet med innehåll och behov. C 7/C*7. Forskningsarbete 19 sv Målsättningen med detta studieblock är att den studeranden: 1) förstår den vetenskapliga kunskapens karaktär samt uppnår förmåga att besvara pedagogiska problem genom vetenskapligt arbete; 2) får fördjupade insikter i centrala vetenskapliga teorier och metoder för forskning och problemlösning; 3) får grundläggande kunskaper om det problemkomplex som är föremål för studierna; 4) genom att kritiskt granska existerande pedagogisk forskning och genom att själv utföra ett forskningsarbete får en helhetsbild av forskningsprocessen. De högre seminarierna är det undervisningsoch reflektionssammanhang där den studerande fortgående kan lägga fram sitt forskningsarbete för diskussion med lärare, andra studerande och institutionens forskarstuderanden. Studeranden deltar i seminarierna under två till tre terminer och avser främst att omfatta nedan beskrivna etapper innan utförandet av avhandlingens slutgiltiga utformning. Studerande kan börja i högre seminariet omedelbart vid de fördjupade studiernas början. Deltagandet i seminariet förutsätter, att alla A- och B-studier är genomförda. Seminarierna bedöms enligt skalan godkänt/underkänt. C 7.1/C*7.1. Högre seminarium I Innehåll: Forskningsarbetets problemområde bestäms 96