DISTRIKTSMÖTE DEN 24 mars 2013

SKÅNES SOCIALDEMOKRATISKA KVINNODISTRIKT DISTRIKTSMÖTE DEN 24 mars 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 FÖRSLAG FRÅN STYRELSEN MOTIONER

Innehållsförteckning Arbetsordning... 2 Dagordning... 3 Styrelsen m fl.... 5 Medlemsantalet i distriktet... 6 Ett år med s-kvinnor i Skåne... 7 Idaröd...9 Slutord... 10 Ekonomisk berättelse... 12 Revisionsberättelse... 17 Förslag från distriktsstyrelsen... 18 Motioner... 20 1

ARBETSORDNING Yttrande- förslags- och rösträtt har ombuden. Yttrande- och förslagsrätt har distriktsstyrelsen och revisorerna. Ordet ska begäras skriftligt hos presidiet. Anförande ska framföras från talarstolen. Förslag ska vara skriftligt för att det ska kunna tas upp till behandling. Förslag ska lämnas till presidiet i god tid innan beslutsordningen fastställs. Förhandlingarna pågår tills dess dagordningen är genomförd. Alla medlemmar, även de som inte är ombud, hälsas välkomna till distriktsmötet. 2

Dagordning 1 Distriktsmötet öppnas 2 Godkännande av kallelsen 3 Rapport över fullmaktsgranskningen 4 Val av funktionärer vid distriktsmötet - en ordförande - en sekreterare - tre protokolljusterare - tre rösträknare 5 Redaktionskommitté 6 Antagande av dag- och arbetsordning 7 Styrelsens berättelse över verksamheten 2012 8 Ekonomisk berättelse 9 Revisorernas berättelse 10 Beslut om ansvarsfrihet 11 Rapport om förvaltning mm av Konto Idaröd 12 Ersättning till styrelsen, styrelsens förslag nr 1 13 Distriktsavgiften, styrelsens förslag nr 2 14 Studieverksamheten, studier/konferenser, styrelsens förslag nr 3 15 Val av styrelse m.m. 3

Styrelsen: Kassör 2 år ledamöter 5 st 2 år Funktioner: studieansvarig 1 år jämställdhetsansvarig 1 år utvecklingsledare 1 år internationellt ansvarig 1 år Revisorer: 3 revisorer 1 år 2 revisorersättare 1 år Valberedning: 5 ledamöter 1 år därav en sammankallande 1 år 16 Behandling av motioner 17 Aktuella frågor 18 Distriktsmötet avslutas Vid lämplig tidpunkt lämnas ordet till gästerna. 4

Berättelse över verksamheten 2012 Styrelsen Ordförande: Inger Nilsson, Helsingborg Kassör: Gabi Goldhammer, Eslöv Vice ordförande: Laila Olsen, Staffanstorp Internationella frågor: Malin Kauranen, Eslöv Jämställdhetsansvarig: Birgitta Eriksson, Malmö Studieansvarig: Maria Boström-Lambrén, Höör Utvecklingsledare: Anita Scherstén, Lomma Ledamöter: Maija Himanen, Karolina Inger Jarl-Beck, KARL Marika Bjerstedt-Hansen, Avantgarde Alinda Zimmander, Landskrona Adjungerad: Hillevi Larsson I arbetsutskottet har under året ingått ordförande, vice ordförande, kassör. Styrelsen har under 2012 hållit 9 protokollförda styrelsemöten. Styrelsens au har under 2012 haft 1 protokollfört möte. Revisorer Ordinarie: Siw Olsson, Ystad, Lilian Ekwall, Husie/Malmö, Eva Strandberg, Karl/Malmö Ersättare: Ros-Marie Olin, Åhus, Anitha Lata, Trelleborg. Valberedning Sammankallande: Lena Näslund, Trelleborg Ledamöter: Annagreta Reinholdz, Eslöv, Kerstin Sassa Nilsson, Kävlinge/St Harrie, Lorna Finnman, Helsingborg, Janina Kihlgren, Malmö Arbetsgrupp Konto Idaröd: Laila Olsen, Staffanstorp, Gabi Goldhammer, Eslöv och Inger Åbonde, anställd 5

Anställd Inger Åbonde Expedition Malmö Folkets Hus, Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö Medlemsantalet Skånes kvinnodistrikt hade vid årsskiftet 2012 2013 26 klubbar med totalt 708 medlemmar, enligt medlemssystemet Partiets medlemssystem där s-kvinnor ingår är mycket tungrott, pengar skickas runt mellan organisationsleden under ett år, att som många arbetarekommuner gör idag, sköta systemet med frivilliga krafter är tufft. 6

Ett år med S-kvinnor i Skåne Januari Året inleddes med en ordförande- och kassörskonferens på Sofielunds Folkets Hus i Malmö. Inspirerande föreläsare var förbundssekreterare Susanne Andersson. Februari Centrum för Arbetarehistoria hade årsmöte, från styrelsen deltog Alinda Zimmander Mars Den 25 mars höll S-kvinnor i Skåne sitt årsmöte. Kerstin Engle, Ängelholm avgick som ordförande och Inger Nilsson, Helsingborg valdes till ny ordförande. Sex motioner behandlades på årsmötet. Årsmötet gästades av Förbundsordförande Lena Sommestad som höll ett uppskattat anförande om kvinnopolitik och förbundets planer och framtidsarbete. Riksdagsledamot och Skånes partidistrikts vice ordförande, Morgan Johansson talade om aktuell politik. Från ABF och LO-Skåne hälsade Susanne Simonsson. ABF överlämnade en bok, Maria Hambergs Drömfabriken till alla mötesdeltagare. Clara Holmberg från SSU höll ett uppskattat anförande om hur SSU-tjejerna stöder varandra. 7

April Laila Olsen och Inger Jarl-Beck deltog i Förbundets träff för distriktsordföranden och studieorganisatörer som hölls i Stockholm. Maj Vår! Första maj firades överallt! Juni och Juli Sommarstiltje med massor av regn. Augusti Ordförande Inger Nilsson bjöd in sig till distriktets klubbar för att prata om verksamhet. September Den 29 september hölls en ordförandeutbildning, Hur leder man ett möte Ordförande Inger Nilsson har träffat klubbarna i Lund, Eslöv, Kävlinge/Stora Harrie, Skromberga, Åhus och Ängelholm och pratat bland annat verksamhet hur olika synvinklar. Oktober Linnea Jönsson från SSU gästade distriktsstyrelsen och berättade om SSU:s tjejnätverk i Skåne. Beslut togs att tillsammans med SSU och Tro och Solidaritet arrangera ett gemensamt möt fred och Vapenexport den 16 februari 2013 i Lund. November Ulrika Thulin, ombudsman från Landskrona gästade distriktsstyrelsen och berättade om projektet Arbetare mot rasism som drivs av Landskrona Arbetarekommun Tillsammans med Handels, SEKO och Transport. December Präglades bl. annat av julfirande. 8

Representation Laila Olsen är ledamot i S-kvinnors förbundsstyrelse. Anita Scherstén har deltagit vid ABFs årsmöte. Inger Nilsson är adjungerad till Partidistriktets styrelse. Marika Bjerstedt-Hansen gästade SSU distriktets kongress. Inger Nilsson representerade s-kvinnor vid Arbetarrörelsens arkivs halvårsmöte. Medlemskap Distriktet har under året varit medlem i ABF Skåne, Centrum för arbetarhistoria och Arbetarrörelsens arkiv. Rapport från arbetsgrupp Konto Idaröd Den av styrelsen utsedda arbetsgruppen har varit: Laila Olsen, Gabrielle Goldhammer och Inger Åbonde Gruppens uppgift har varit att under året behandla ansökningar till Konto Idaröd. Pengar som distriktet förvaltar efter försäljningen av sommarhemmet Idaröd. Gruppen sköter det praktiska arbetet att informera om kontot, vars syfte är att främja arbetarrörelsens kvinnor för kunskap och rekreation, främja internationellt arbete inom arbetarrörelsen och hjälpa sjukdomsdrabbade kvinnor. Gruppen har tagit ställning till ansökningarna och lagt förslag till styrelsen beträffande de inkomna ansökningarna. Ansökningarna skulle vara inkomna senast den 31 december, den 30 mars, den 31 augusti och den 30 oktober. Under 2012 har anslag beviljats enligt nedan: 2 personer beviljades vars 2300 kronor till kursavgift och resebidrag till Sommarkurs i internationalismens tecken, Alva Myrdalsakademin, Norrköping. De beviljade personerna åkte inte till kursen och bidragen betalades då inte ut. Egenavgiften till S-kvinnors förbundskurs för 3 nya medlemmar bekostades med medel från Idarödsfonden. Sommaren 2012 åkte ett gäng på fen damer till Almedalen, det bidraget var beviljat redan 2011. 9

Slutord Tid för summering av 2012. För drygt ett år sedan fick jag frågan om att bli ordförande i S-kvinnor i Skåne. Frågan gjorde mig både förvånad och stolt. Förvånad, jag satt ju inte ens i styrelsen. Stolt, tänk jag blev erbjuden att företräda Skånes Socialdemokratiska kvinnor, en stor ära. Nu har ett år gått sedan jag valdes på årsmötet i Helsingborg, min hemkommun. Året har präglats av många bra samtal, mycket skratt och möte med många duktiga och engagerade kvinnor i hela Skåne. Under hösten var jag ute och träffade flera av klubbarna. Dessa möten bekräftar bilden av politisk kunniga, debattglada, intresserade och nyfikna kvinnor. Det som diskuterades var bland annat jämställdhet, kvinnorepresentation i beslutande församlingar, hur får vi fler yngre kvinnor i vår organisation, samarbetet mellan klubbar och distrikt, hur kan vi samarbeta mellan klubbar och mellan klubbar och distrikt, barnomsorg, våldet mot kvinnor, sjukvården, motionsskrivande, utbildningar, med mera. Med detta som underlag har vi i styrelsen försökt planera verksamheten i distriktet för 2013. 2013 ett år som präglas av partikongressen i april och S-kvinnors förbundsmöte i augusti. Vid dess möte kommer många beslut att fattas som är viktiga för den valrörelse vi har framför oss. För att vi skall vinna valen 2014 behöver vi arbeta intensivt resten av 2013 och hela 2014. För oss kvinnor finns många viktiga frågor allt från att stötta varandra till uppdrag i riksdag, region och kommuner, för att där kunna påverka och driva våra frågor, till att synas och höras i debatten framtill valen. Med detta vill jag tacka alla för ett helt fantastiskt roligt år. SYSTRAR, KAMRATER UPP TILL KAMP FÖR VALSEGER 2014 Inger Nilsson 10

11

Ekonomisk berättelse Balansrapport sid 13 Resultatrapport sid 14 Konto Idaröd sid 15-16 Revisionsberättelse sid 17 12

Balansrapport Tillgångar 2012-1-1 2012-12-31 Kontant i kassa 2 865,00 kr 0,00 kr Kärnkonto 17 218,11 kr 47 214,61 kr Österlenkonto 57 104,80 kr 64 810,92 kr KF:s sparkassa 5 316,11 kr 5 316,11 kr Fordringar Idaröd 0,00 kr 0,00 kr Fordringar partidistriktet 98 875,00 kr 95 362,55 kr Förutbet kostn o upplupna intäkter 807,00 kr 2 235,00 kr Summa tillgångar 182 186,02 kr 214 939,19 kr Eget kapital Internationellt insamlingskonto -13 900,00 kr -11 900,00 kr Balanserad vinst -155 689,74 kr -141 061,02 kr Redovisat resultat 0,00 kr 0,00 kr Summa eget kapital -169 589,74 kr -152 961,02 kr Kortfristiga skulder Leverantörsskulder -4 359,00 kr -16 558,00 kr Upplupen semesterlön -12 010,00 kr -30 080,16 kr Uppl soc avg. avg sem lön -3 773,00 kr -9 450,64 kr Förutbetalda medlemsavgifter -7 083,00 kr 0,00 kr Summa kortfristiga skulder -27 225,00 kr -56 088,80 kr Resultat 2012-14 628,72 kr 5889,37 kr 13

Intäkt förbundet 0,00 kr 0,00 kr Avgifter distriktsmöte 6 450,00 kr 8 250,00 kr Intäkter utbildning 2 200,00 kr 0,00 kr Intäkt lotterier 0,00 kr 1 000,00 kr Försäljning rödsaker 0,00 kr 160,00 kr Medlemsavgifter 2 242,00 kr 2 975,00 kr Anslag partidistriktet 300 000,00 kr 300 000,00 kr Jubileumsgåvor 0,00 kr 3 000,00 kr Övriga ersättningar och intäkter 0,00 kr 103,90 kr Beviljade bidrag Konto Idaröd 27 000,00 kr 0,00 kr Summa 337 892,00 kr 315 488,90 kr Kostnader Lokalhyra -20 868,00 kr -28 450,00 kr Utbildning 0,00 kr -453,00 kr Styrelsemöte/konferens -20 807,00 kr -6 481,00 kr Arvode föreläsare -29 250,00 kr 0,00 kr Förbundsmöte -21 000,00 kr 0,00 kr Förtäring -41 569,00 kr 0,00 kr Trycksaker/märken mm -907,00 kr -1 794,00 kr Kontorsmaterial 0,00 kr -896,00 kr Kopiering -9 080,45 kr -5 179,50 kr Telefon -3 428,00 kr -1 926,00 kr Dator kommunikation -625,00 kr -4 468,50 kr Porto -3 447,00 kr -2 477,00 kr Lämnade bidrag och gåvor -6 249,00 kr -295,00 kr Medlemsavgift andra org. -1 300,00 kr 0,00 kr Övriga kostnader -720,80 kr -625,00 kr Tidningar/facklitteratur 0,00 kr -3 488,00 kr Bankkostnader -800,00 kr -800,00 kr Summa övriga externa kostnader -160 051,25 kr -57 333,00 kr Personalkostnader Lön inkl soc avgifter -203 251,00 kr -224 425,25 kr Uppvaktning/gåvor (föreläsare) -7 153,00 kr -1 700,00 kr Milersättn. skattefri inkl styrelse -6 294,00 kr -9 272,00 kr Resekostnader -5 459,00 kr -352,00 kr KP kostnader -14 731,00 kr -9 532,00 kr Övriga gruppförsäkringspremier -2 011,00 kr -1 128,00 kr Företagshälsovård 0,00 kr -1 800,00 kr Övriga personalkostnader -4 359,00 kr -4 098,00 kr Summa personalkostnader -243 258,00 kr -252 307,25 kr Summa kostnader -403 309,25 kr -310 440,25 kr Verksamhetens resultat 5 048,65 kr Ränteintäkter 694,51 kr 840,72 kr Årets resultat -14 628,72 kr 5 889,37 kr 14

Konto Idaröd, Balansrapport Tillgångar Ing. balans Period Utg. Balans Obligationsfond 863 310,30kr 863 310,31kr 0,00kr Fasträntekonto 359 415,00kr 844 807,00kr 1 204 222,00kr Summa placeringar 1 222 725,30kr 18 503,31kr 1 204 222,00kr Kassa 0,00kr 27 021,71kr 27 021,71kr Summa kassa 0,00kr 27 021,71kr 27 021,71kr Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 222 725,31kr 0,00kr 1 222 725,31kr Årets beviljade utdelning 0,00kr 24 000,00kr 24 000,00kr Redovista resultat 0,00kr 31 518,40kr 31 518,40kr Summa eget kapital 1 222 725,31kr 7 518,40kr 1 230 243,71kr Kortfristiga skulder Skuld beviljade bidrag 0,00kr 1 000,00kr 1 000,00kr Summa kortfristiga skulder 0,00kr 1 000,00kr 1 000,00kr Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 222 725,31kr 8 518,40kr 1 231 243,71kr RESULTAT 0,00kr 0,00kr 0,00kr 15

Konto Idaröd, Resultatrapport Nettoomsättning Perioden Ackumulerat Öresutjämning 0,40kr 0,40kr Summa nettoomsättning 0,40kr 0,40kr Summa intäkter 0,40kr 0,40kr Kostnader Föreningskostnader Värdeförändring obligationsfond Summa föreningskostnader Summa kostnader Verksamhetens resultat 19 372,82kr 19 372,82kr 19 372,82kr 19 372,82kr 19 372,82kr 19 372,82kr 19 372,82kr 19 372,82kr Finansiella investeringar Ränteintäkter och likn. Summa ränteintäkter och likn. Årets resultat Resultat finansiella poster 12 145,98kr 12 145,98kr 12 145,82kr 12 145,82kr 31 518,40kr 31 518,40kr -31 518,40kr -31 518,40kr 16

17

Förslag från distriktsstyrelsen 1. Ersättning till styrelsen För närvarande utgår ersättning med 990 kronor var till arbetsutskottets ledamöter för utgifter i samband med styrelseuppdraget Styrelsen föreslår distriktsmötet besluta att ersättningen blir oförändrad under 2013 2. Distriktsavgiften Klubbarnas medlemsavgift till distriktet är 5 kronor per medlem och år. Styrelsen föreslår distriktsmötet besluta att avgiften är oförändrat 5 kr under 2014 18

Motioner till distriktsmötet samt utlåtanden över dessa Motion nr 1 Lagstadga jämställdhetsredovisning i årsredovisningar I nuvarande årsredovisningslag från 1995, uppdelad på 10 kapitel med upp till 33 paragrafer i varje, stipuleras i detaljerad form innehåll och format för redovisning av ett företags aktiviteter. Endast en paragraf, nämligen 18 och tillhörande 18b i kapitel 5 om tilläggsupplysningar behandlar någon form av jämställdhetsaspekt. Under denna paragraf skall företag med 10 eller fler anställda redovisa antalet personal samt även personer i ledande befattning uppdelat på kön. En bra början men knappast tillräckligt när vi nu börjat ta oss förbi de mest rudimentära måtten på jämställdhet och äntligen börjat använda verktyg för att synliggöra komplexa könsförtryck. En mer djuplodande redovisning hade varit önskvärd som även beskriver den sociala situationen för män och kvinnor. Förslagsvis ska könsuppdelad lönestatistik, sjukfrånvaro och föräldraledighet kunna krävas, liksom en eventuell åtgärdsplan om skillnaderna kan anses omotiverat stora. Arbetsgivare har ett ansvar att behandla sin personal rättvist och det har blivit uppenbart att både intresset och kunskapen om den ojämställdhet som produceras och reproduceras på arbetsplatsen är begränsad hos den här gruppen i sin helhet. En detaljerad redovisning synliggör för arbetsgivaren skillnader mellan lön och arbetsvillkor mellan könen och möjliggör ett bättre faktaunderlag för diskussioner kring värdering av olika arbetsgrupper som är ensidigt dominerat, exempelvis hur lönesätta vaktmästare kontra undersköterskor. Utredningsmaterial från bland annat Tillväxtverket indikerar att jämställdhet ökar produktiviteten hos företagen. En redovisning som föreslagen ovan skulle därmed kunna fungera som ett hjälpmedel att uppnå detta. Det ger också en tydlig fingervisning om att staten inte stödjer suboptimalt utnyttjande av arbetskraften på grund av okunskap i ett samhälle där konkurrensen är mer knivskarp än någonsin. Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att en mer omfattande jämställdhetsredovisning i enlighet med texten ovan ska vara obligatorisk i årsredovisningar för bolag som omfattas av 5kap 18 Årsredovisningslagen att redovisningen skall innehålla könsuppdelad lönestatistik, sjukfrånvaro och föräldraledighet att möjligheten till ytterligare passande parametrar utreds att motionen skickas till S-kvinnor i Skånes distriktskonferens att motionen skickas till S-kvinnors kongress 2013 Magdalena Beck Motionen antagen av S-kvinnor i Malmos styrelse 20130122 19

Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Laila Olsen Lagstadga jämställdhetsredovisning i årsredovisningar Distriktsstyrelsens uttalande över motionen Motionären belyser en viktig politisk fråga. Det är inte en kvinnofråga utan en fråga om rättvisa och mänskliga rättigheter. Sverige är inte längre ledande när det gäller jämställdhet i världen utan våra grannländer har gått förbi oss. Löneskillnaden mellan män och kvinnor har ökat under det borgerliga styret i Sverige. Andelen deltidstjänster för kvinnor har ökat de senaste åren. Även arbetsrelaterade sjukskrivningar har ökat. Det sker en nedmontering av jämställdheten idag. Att arbetsgivare arbetar aktivt med jämställdhetsfrågorna ökar möjligheten att få ett hållbart arbetsliv för alla arbetstagare inte bara för kvinnor. Genom att förstärka kraven i årsredovisningslagen med jämställdhetsredovisningar så belyses vikten av att nå en rättvis och jämställd arbetsmarknad. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att motionen ska bifallas Motion nr 2 Gör FNs barnkonvention till svensk lag FNs konvention för barns rättigheter, barnkonventionen, antogs den 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen och det fanns i samband med detta en ambition från svenskt håll att följa konventionen. Men barnkonventionen har ännu inte inkorporerats i svensk lag, och därmed har den tyvärr fått en lägre status. Detta har dessvärre visat sig i alltför många fall inom rättsväsendet gällande barn och i asylprocesser när barn är inblandade. I barnkonventionen står det: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftningsorgan, skall barnets bästa komma i främsta rummet. I svensk lag står det: barnets bästa ska särskilt beaktas. Det är en väsentlig skillnad mellan denna skrivning och barnkonventionens starkare skrivning:... skall barnets bästa komma i främsta rummet. Belgien, Finland och Norge har redan gjort barnkonventionen till nationell lag. I Norge har konsekvenserna av den nya lagstiftningen analyserats, och det har visat sig att den fått god effekt. Kunskapen om barns rättigheter har ökat, barnens rättsliga ställning har stärkts, fler barn tillfrågas innan beslut fattas, som berör dem och barnperspektivet i den politiska planeringen och i 20

beslutsfattandet har också blivit bättre. Till följd av lagens tillkomst har den allmänna uppfattningen blivit att barnens rättigheter är okränkbara. Med tanke på de positiva effekterna av att barnkonventionen blivit lag i vårt grannland, borde Sverige följa det norska exemplet. Sverige har redan tidigare gjort sig känt som ett land som värnar barnens rättigheter, självklart ska vi fortsätta på den inslagna vägen och bli ännu bättre på att tillvarata barnens intressen. Ett naturligt och viktigt steg på den vägen är att göra barnkonventionen till svensk lag! Kvinnoklubben Karolina vill att S-kvinnor i Skåne verkar för en ändrad lagstiftning så att barnkonventionen blir svensk lag att S-kvinnor sänder motionen vidare till riksdagsgruppen Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Hillevi Larsson Utlåtande över motion om FNs barnkonvention som svensk lag Denna fråga drivs aktivt av S-kvinnor i riksdagen. FNs barnkonvention har ännu inte blivit svensk lag trots att en bred majoritet i riksdagen kräver det. Endast sverigedemokraterna och moderaterna är emot. Sverigedemokraterna, för att de är rädda för att barn i asylärenden skulle få en starkare ställning. Moderaterna, för att de värderar barns rättigheter som underordnade. Egentligen borde regeringen ha kommit med ett förslag i frågan för länge sedan, men moderaterna blockerar frågan och de andra borgerliga partierna vågar inte gå emot. I en interpellationsdebatt för några månader sedan sade ansvarig minister, barnminister Maria Larsson (KD), att hon är för att barnkonventionen blir svensk lag men att hon inte kommer att agera i frågan. Detta är sorgligt med tanke på att barns rättigheter idag kränks bland annat inom rättsväsendet och asylpolitiken. Sverige har fått kritik från FNs barnrättskommitté för att vi inte fullt ut följer barnkonventionen på dessa områden. Genom att göra FNs barnkonvention till lag skulle vi slå fast att barnens rättigheter alltid ska komma i främsta rummet, och att andra lagar inte kan slå ut den. Vi kan alltid gå längre än barnkonventionen kräver för att värna barnens rättigheter. Men gör vi barnkonventionen till lag inför vi en ribba som inte får underskridas. Det skulle stärka barnens rättigheter! Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att motionen ska bifallas 21

Motion nr 3 Rätt till kvarboende för kvinnor i utsatta hemmiljöer Kvinnor som blir utsatta för våld i hemmet drar sig ofta för att söka hjälp. De befinner sig i en så utsatt situation fysiskt, psykiskt och socioekonomiskt att de har svårt att hitta en utväg som kan garantera dem trygghet. Personer som utsätts för våld i hemmet tampas ofta med skam, rädsla, pengadilemma, låg självkänsla, utmattning, social isolering och vet ofta inte var de ska vända sig för att få hjälp- Finns dessutom barn i bilden läggs oron för deras välbefinnande ovanpå. Det krävs alltså ett oerhört mod att bryta sig ur situationen och det är därför viktigt att samhället svarar upp när de slutligen vågar lita på någon tillräckligt för att ta emot hjälp. Relationsuppbrott och flytt ligger högt på stresskalan under normala omständigheter och bör undvikas som ett ytterligare moment att lägga till en redan extrem situation. Studier från Storbritannien visar att 76% av kvinnorna utsätts för någon form av verbala eller känslomässiga trakasserier efter uppbrottet från sin partner medan 23% drabbas av någon form av fysiskt våld. Det tycks finnas ett utrymme för att en del våldsutsatta skulle kunna bo kvar på sin adress efter separationen utan att drabbas oskäligt av repressalier. Det är naturligtvis inte alltid lämpligt att bo kvar på sin hemadress, men i de fall det bedöms lämpligt och kvinnan själv vill ska det finnas en laglig möjlighet att genomföra en flytt av den våldsamma parten och i ett betydligt tidigare skede än då förövaren dömts för brott. Rätten till ett permanent kvarboende bör ges möjligheter. Att låta förövare flytta ifrån hemmet sänder en tydlig signal att det är den som har gjort fel och att det psykologiskt och fysiskt obekväma och obehagliga i att lämna hemmets trygghet ska drabba den felande, inte offret. Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag Att möjligheten för personer som söker hjälp för våld i hemmet att bo kvar på sin bostadsadress införs Att rätten till permanent kvarboende ska vara en möjlighet Att motionen skickas till s-kvinnor i Skånes distriktskonferens Att motionen skickas till S-kvinnors kongress 2013 Magdalena Beck Motionen antagen av S-kvinnor i Malmös styrelse 20130122 Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Inger Nilsson Svar på motion Rätt till kvarboende för kvinnor i utsatta hemmiljöer. Distriktsstyrelsen tycker att det är en bra motion som pekar på en del av svårigheterna för våldsutsatta kvinnor. 22

Att kunna bo kvar i sin invanda miljö trots att man utsatts för våld av den man lever med och att förövaren ska vara den som flyttar, kan tyckas som en självklarhet. Idag är det den våldsutsatta kvinnan som flyr från sitt hem och förövaren stannar kvar Distriktsstyrelsen delar motionärens intentioner om att när det så är möjligt och den våldsutsatta kvinnan vill, skulle det finnas möjlighet att flytta på förövaren. Idag har enligt lagen kvinnan möjlighet att bo kvar i 2 veckor under tiden som utredning pågår, detta borde kunna förlängas tills dom fallit. Vilken typ av boende man har komplicerar saken ytterligare, men det får man titta på när en översyn görs om hur man skall kunna förbättra för den utsatta parten. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att bifalla första och andra att satsen Att besluta skicka motionen vidare till förbundsmötet Motion nr 4 ang. kvinnor och barn som tvingas fly sina hem Kvinnor och barn drabbas speciellt hårt i lågkonjunkturstider. Antalet som tvingas fly sina hem på grund av våld stiger samtidigt som platserna i jourhem hotas att minska. I Skåne finns jourhem för kvinnor och barn endast i få kommuner fastän behovet torde finnas inom hela länet. Kvinnor i områden utan jourhem behöver i krissituationer ta kontakt med polisen vilket kan kännas svårt i och med att polisen är tvungen att anmäla ärendet som brott. Rädslan att en polisanmäld partner hämnas med ytterligare våld kan vara ett stort hinder för kvinnor. Alternativet att kontakta kommunens socialtjänst är också väldigt känsligt speciellt i mindre orter där det är svårt att vara anonym. När barn är involverade tillkommer dessutom behovet för en övernattningsmöjlighet i närhet till skola eller förskola. Livet och vardagen måste fortsätta. Utan konkreta lösningar väljer kvinnor allt för ofta att stå ut med en odräglig familjesituation. Medvetenheten om våldsutsatta kvinnors situation måste öka bland befolkningen och lösningar behöver initieras. Här kan vi i S-kvinnor vara till stor hjälp. Därför yrkas att S-kvinnor i Skåne inventerar antalet och behovet av platser av kvinno-/tjejjourer i länet, att S-kvinnor i kommuner med socialdemokratiskt styre initierar upprättandet av handlingsplaner för hur bostadsfrågan för våldsutsatta kvinnor och barn, att S-kvinnor i borgerligt styrda kommuner motionerar i fullmäktige om upprättandet av handlingsplaner för bostadsfrågan för våldsutsatta kvinnor och barn, 23

att S-kvinnor i Skåne undersöker samarbetsmöjligheter med exempelvis Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Anita Ullmann Kradjian S-kvinnor Lund har antagit motionen som sin egen Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Marika Bjerstedt Hansen Ang. kvinnor och barn som flyr sina hem Mäns våld mot kvinnor är troligen vårt allra äldsta samhällsproblem. Att problemet ännu inte är löst visar att frågan inte står högre på dagordningen, ett resultat av det strukturella förtrycket mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är det mest extrema uttrycket för könsmaktsordningen i samhället. Varje år mördas 16-20 kvinnor i Sverige av sin partner/ fd partner. Samhället misslyckas alltför ofta med att skydda dem, trots att de aktivt sökt hjälp. Motionären tar upp en mycket viktig fråga, hur man tillgodoser behovet av akut skydd för våldsutsatta kvinnor. Nationella kartläggningar har visat att många kommuner helt förlitar sig på de ca 160 ideella kvinnojourer som finns i Sverige. Dessa är helt beroende av bidrag och kommunerna kan omöjligt garantera vilken kvalité dessa håller. Det är också mycket viktigt att de barn som levt med och tagit skada av det våld som förekommit i hemmet får den hjälp och det stöd de behöver för att bearbeta detta. Barnen betraktas i lagen, liksom kvinnan, som brottsoffer. Kommuners skyldighet att tillgodose våldsutsatta barns behov har stärkts från den 1 januari 2013 i 5 kap 11, 4 st SoL. Det åligger tydligt kommunen att ge stöd, såväl som skydd! Tyvärr finns ingen aktuell kartläggning vg. antalet platser i skyddat boende, vare sig nationellt eller regionalt. Ingen vet och kommunerna tillgodoser behovet då det dyker upp. Många socialsekreterare har kontakter med kvinnojourer i andra kommuner och hänvisar dit. Naturligtvis vore en sådan kartläggning som motionären efterfrågar välbehövlig och till nytta för de skånska kommunerna. Då en sådan kartläggning tar mycket tid i anspråk att genomföra föreslår styrelsen att svaret redovisas vid nästa årskonferens. Likaså kan möjligheterna att samarbeta med tjej-och kvinnojourer undersökas på regionnivå och svaret redovisas till nästa årskonferens. Mäns våld mot kvinnor är inte en kvinnofråga som är upp till kvinnor att lösa. Det är i allra högsta grad en fråga om att få män att engagera sig och ta avstånd ifrån våld. Gällande att-sats 2 och 3 uppmanar styrelsen därför alla s-kvinnor att, tillsammans med andra socialdemokrater, driva frågan om utökat skydd för våldsutsatta kvinnor i arbetarekommunerna och i kommunfullmäktige, oavsett vem som har majoritet i kommunen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att-sats 1 och 4 bifalls Att-sats 2 och 3 ska anses besvarade 24

Motion nr 5 Nej till vinster i välfärden För socialdemokratin är välfärden av centralt värde och något vi utvecklat och förstärkt genom åtskilliga historiska politiska reformer. Vi byggde en välfärdssektor som byggde Sverige jämlikt och starkt och som också blivit internationellt hyllad. Idag ser vi dock hur denna välfärd i allt större skala bryts ner. Välfärden har idag istället blivit till en marknad där privata vinstintressen blivit styrande, där det varje år plockas ut över tre miljarder skattekronor i vinst av privata vårdföretag i Sverige. Nej till vinster i välfärden Kapitalismens maktposition har således flyttat långt in i barns skolor, moroch farföräldrars vårdhem och på vårdcentraler. Kapitalismens stärkta maktposition och tillika dess inneboende oförmåga att hushålla med resurser blir lika tydlig som dess förmåga att skapa djupa sociala och ekonomiska orättvisor. Detta ser vi tydligt när skandaler kring storfinansiella vårdkoncerner nu i media rullas upp i avskyvärda berättelser om vägda kissblöjor, blodförgiftningar, sängbrist, amputationer efter vanvård och rädda anställda som inget vågar säga. Grunden att så sker är företagens drivkraft efter vinst. Så länge vinstuttag finns i välfärden kommer också företagen att söka konkurrera ut andra företag genom att maximera sina vinster, vilket till sist blir på medborgarnas bekostnad - genom effektiviseringar och tummande på kvalité. Erfarenheten ifrån andra länder som har sådana system visar både på att de är dyra, orättvisa och ineffektiva. Risken är dessutom överhängande att medborgare delas upp efter lönsamhet, där de rika som kan betala väl för sig också får bättre tillgång till välfärdstjänster än fattiga och resurssvaga medborgare. Så förstärks klassamhället, också inom välfärdssektorn. Vi i socialdemokratin måste därför sätta ner foten och vara mycket tydliga i denna fråga. Vår politik inom området har hittills varit svårförståelig, både för partimedlemmar att förklara och medborgare att förstå. Vår politik på området har istället präglats av något som skulle kunna beskrivas som privatiseringsbyråkrati alltså att vi genom kvalitetskontroller ska kunna kvalitetssäkra välfärden. Denna politik är både otydlig, omständig och kantad av en omfattande dyr byråkratisk kontrollapparat. Det duger inte och så kan vi inte fortsätta. Vår politik måste vara mycket tydlig i att sätta människan som medborgare och inte människan som en kund på en marknad. Därför säger vi nej till vinster i välfärden. att Socialdemokraterna skall säga nej till vinster i välfärden Hannas den 15 december 2012 Ingalill Bjartén 25

Ystads S-kvinnor har vid medlemsmöte, söndagen den 16 december 2012, beslutat anta motionen som sin egen. Siw Olsson ordf Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Inger Jarl-Beck Nej till vinster I välfärden Styrelsen delar motionärens uppfattning att vi socialdemokrater måste sätta ner foten när det gäller vinster i välfärden. Däremot menar styrelsen att man löser inte problemet genom att helt förbjuda vinster. Att inför att totaltförbud mot vinster i välfärden drabbar även småskalig verksamhet som vi gärna stödjer, såsom familjekooperativ i förskolan Styrelsen delar LO:s uppfattning och förslag när det gäller begränsningar av vinster i välfärden. Enligt LO:S utredning från 2012 anser åtta av tio svenskar att skattepengar som är avsedda för välfärd också ska gå till välfärd, och eventuella övervinster ska återinvesteras i verksamheten. I LO:s förslag säkras att privata aktörer inte gör en ekonomisk vinst på bekostnad av människors välfärdskvalitet. I LO:s åtgärdsprogram begränsas vinsterna i välfärden. Modellen bygger på ett batteri av åtgärder. Tillsammans syftar de till att garantera en offentligt finansierad välfärd av hög och jämn kvalitet utifrån en non-profitprincip. LO föreslår bland annat en helt ny typ av bolag: Samhällsbolag. Dessa ska tillsammans med andra non-profitverksamheter vara huvudregeln för privata aktörer inom den offentligt finansierade välfärden. I samhällsbolagen ska allmännyttan betonas och vinstuttagen begränsas till värdeöverföringar motsvarande statslåneräntan plus en procent på det totala kapitalet. Undantag från huvudregeln ska bara kunna göras genom särskilda driftsavtal, som tecknas av kommunen och landstinget. Tydliga krav på bemanning och på personalens utbildning, öppna böcker, som innebär att varje skola, vårdcentral och äldreboende åläggs redovisa sin ekonomi, och en certifiering som garanterar utförarnas kompetens, seriositet och långsiktighet är andra exempel på åtgärder. Välfärden måste också tillföras ökade resurser. LO föreslår också att lagen om valfrihetssystem, LOV, avskaffas och att kommuner och landsting får rätt att avgöra omfattningen på etablering av fristående aktörer inom vård skola och omsorg. Med detta förslag kan vi bringa ordning och reda i välfärden så att målet, en välfärd av hög kvalitet åt alla blir verklig. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att motionen är besvarad 26

Motion nr 6 Sätt invandrade mödrar i kunskapslyft Som ung SSU-are deltog jag i mitten av 1960-talet på SSU:s förbundskongress i Stockholm. Inbjuden internationell gäst var Julius Nyerere, nybliven president i det fria Tanzania. Han har myntat ett uttryck, som följt mig sedan dess: Utbildar man en man, så utbildar man en individ, utbildar man en kvinna, så utbildar man en hel familj. Av en händelse, så läste jag Dagens Nyheter den 24 december 2012. Där träffade jag på uttrycket igen. Sätt flickorna i skolan var rubriken på en mycket intressant och initierad artikel av Indiens minister för mänskliga resurser Shashi Tharor. (översättning Margareta Eklöf) Han skriver bl. a. Kvinnor har mycket större nytta av utbildning än män och bidrar mer till samhället med sina kunskaper. Världens bästa utvecklingsprogram är att investera i flickorna. Artikeln handlade givetvis om Indien, men också om utvecklingsländer i stort. Jag tror dock att det han skriver också kan användas i dagens Sverige bland våra invandrare. Under de senaste åren har vårt land tagit emot en mängd flyktingfamiljer från nord- och östafrikanska länder samt från de krigshärjade länderna i Mellan- Östern Palestina, Iran, Irak, Afghanistan och nu senast från Syrien. Familjerna kommer från stenhårda diktaturer, där kvinnor är andra klassens medborgare, ibland utan tillgång till den mest elementära utbildning t.ex. att få lära sig att läsa eller skriva. Det är patriarkala matchokulturer, där män härskar och tror att man löser alla problem med våld och förtryck och där demokrati inte finns i sinnevärlden. Från atlanten i väster över hela Nord- och Östafrika, Mellanöstern till Indiska oceanen finns knappast en kvinna i det offentliga rummet. Dessa kvinnor, dessa mödrar med stora familjer, som kommit som flyktingar till vårt land har en mängd erfarenheter och kunskaper, som de inte alls har någon användning för i vårt teknokratiska samhälle och än mindre kan dela med sig av. Därför tycker jag att vi i det rika Sverige skall ta tillvara på deras erfarenheter och satsa på ett enormt kunskapslyft i form av folkbildning för dessa mödrar utifrån studiecirkelns unika och demokratiska pedagogik, där de själva får bestämma vad de vill lära sig och hur de vill lära sig. I DN-artikeln skriver den indiske ministern vidare om kvinnors utbildning: Bevismaterialet är slående. Ökad utbildning av mödrar har mätbar effekt på deras barns hälsa, skolresultat och produktivitet i vuxen ålder. Barn till mödrar, som gått i skola klarar sig genomgående bättre än barn till fäder, som gått i skola och mödrar som är analfabeter. Det är inte förvånande med tanke på att barn i regel mestadels är tillsammans med sina mödrar. Jag tror att mödrarna är nyckeln till ett rättvisar samhälle. Jag tror också att barnen och ungdomarna i våra invandrade familjer är vår framtida begåvningsreserv! Med hänvisning till vad jag har skrivit i min motion vill jag att S-kvinnor kräver Att ett stort kunskapslyft i form av folkbildning satsas på de mödrar och kvinnor, som kommit till Sverige som flyktingar, Att använda studiecirkeln som pedagogisk metod för att dels stärka dessa kvinnors självkänsla, värdighet och människovärde, 27

Att använda studiecirkeln som metod att också förstå betydelsen av demokrati. Åhus den 24 januari 2013 Birgit Skoog Medlem i S-kvinnor i Åhus Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Maria Boström-Lambrén Sätt invandrade mödrar i kunskapslyft Styrelsen delar motionärens uppfattning att utbildning är av avgörande betydelse för ett samhälles utveckling. Utbildning av kvinnor i utvecklingsländer har visat sig ha ett särskilt värde då det påverkar familjen och precis som motionären säger så är världens bästa utbildningsprogram det som investerar i flickorna. Styrelsen delar också motionärens uppfattning att studiecirkelns demokratiska pedagogik där utgångspunkten hela tiden är deltagarnas kunskaper och erfarenheter är grunden för vidare kunskap. Vi bör därför arbeta för att stärka folkbildningen där möjligheter ges att mötas runt ett gemensamt intresse och att utbyta erfarenheter. Vi ser det som viktigt att kvinnorna själva utifrån behov och erfarenheter söker sig till utbildningar. Idag finns en del utbildning inom SFI och denna kan och bör också utvecklas vidare. Däremot menar vi att särskilt rikta utbildningsinsatser mot gruppen kvinnor och mödrar från särskilt utpekade länder inte är den bästa metoden att stärka dessa kvinnors självkänsla, värdighet och människovärde; kanske inte heller den bästa vägen för att förstå betydelsen av demokrati. Det är också så att man flytt dessa länder på grund av att de är diktaturer, just i sin längtan efter demokrati. Att stärka kvinnors självkänsla genom tillgång till önskad utbildning, arbete samt en minskad bostadssegregation är väsentligt. Genom våra förslag inom arbets- utbildnings- och bostadspolitik kommer vi att möjliggöra detta. Att leva i och med det omgivande samhället och vara en del av det skapar demokratiska människor. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att motionen är besvarad Motion nr 7 Motion till S-kvinnor i Skånes distriktskonferens angående enhetliga elpriser i Sverige Bakgrund Danskarna som krävde att vi skulle stänga Barsebäck har anmält oss för EUkommissionen som hotat att dra oss inför EU-domstolen för att danskarna fick betala högre pris för vår elexport. Inför hotet från EU delade Svenska Kraftnät 2011-11-01 in Sveriges elmarknad i fyra områden. Detta innebär bl.a. att vi här i Skåne får betala ett mycket högre elpris än medborgare i 28

övriga Sverige. Men den egentliga orsaken skymtar i en artikel 2012-03-05 av Svenska Kraftnäts chef Mikael Odenberg på DN debatt "Sveriges nya elområden gör leveransen av el effektivare" där han pläderar för ett permanentande av elprisområdena. Men där står också: "För att långsiktigt reducera risken för att det av och till uppstår ett högre elpris i Sydsverige finns bara två möjliga handlingsalternativ. Det ena är att bygga ny elproduktion i Skåne. Det andra är att bygga ut ledningsnätet så att mer el kan överföras från norra Sverige. Det senare är mitt och Svenska Kraftnäts ansvar. Därför beslöt vår styrelse i september att investera nära 7,5 miljarder kronor i en ny stamnätsförbindelse från Närke till Skåne. Denna del av den så kallade Syd Västlänken kommer, när den står klar 2015, att öka överföringskapaciteten med i storleksordningen 25 procent och utjämna eventuella kvarvarande prisskillnader." Elproduktion är gemensam investering och del av folkförsörjningen. Elproduktionen tillhör folkförsörjningen och utbyggnaden - även i norr - har betalts med medel som kommer från hela landet. Skåningarna skall få betala för Kraftnäts investeringsbrist och högerregeringens flathet. För att skyla över denna fadäs börjar man prata om att elområdena gör elleveranserna "effektivare". Högerregeringens accept av orättvisan är märklig - elområdena är helt onödiga. Ett rimligt svar till EU hade varit ni får avvakta till dess vi har byggt ut elnätet. Vi kan som medlemsland inte bryta de krav som svensk folkförsörjning kräver. Vi föreslår att distriktsmötet beslutar att indelningen i elprisområden avvecklas och att motionen sändes till S-kvinnors Förbundsmöte Hannas 15 december 2012 Ingalill Bjartén Ystads S-kvinnor har vi medlemsmöte, söndagen den 16 december 2012, beslutat anta motionen som sin egen. Siw Olsson ordf Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Hillevi Larsson Utlåtande över motion Enhetliga elpriser i Sverige Sedan 1 november 2011 är Sverige uppdelat i fyra elprisområden. Tanken bakom är att elpriset ska påverkas av elproduktion och efterfrågan på el. Elproduktionen är låg i syd medan efterfrågan är hög. I norr råder motsatt förhållande, elproduktionen är hög men efterfrågan på el är lägre. Därför är priset högre i syd och lägre i norr. Men priset har inte bara höjts i södra Sverige utan även ända uppe i Stockholmsområdet. Elmarknadsinspektionen har utrett vilka konsekvenser indelningen i elområden hittills fått. En effekt är att marknaden för fasta elpriser inte fungerar längre. Utbudet av fasta priser är begränsat vilket gör att de fasta 29

priserna blir högre än de borde vara. En annan effekt är att indelningen lett till en permanent högre nivå av elpriset i södra Sverige. Denna prisskillnad mot övriga landet skiftar och kan tidvis bli väldigt stor. När elproduktionen är låg i Danmark, men efterfrågan på el är stor där påverkar det också priset på elen i södra Sverige. Det har fått den absurda konsekvensen att när vindkraften står stilla i Danmarks höjs elpriset för skåningarna betydligt. Och detta trots att vi stängde Barsebäck, bland annat på grund av påtryckningar från Danmark. Hade Barsebäck varit i gång hade det med nuvarande indelning i elprisområden lett till en sänkning av elpriset i södra Sverige. Men självklart ska vi inte behöva öppna Barsebäck igen för att få rimliga priser på el i södra Sverige! På samma sätt som stängningen av Barsebäck var ett nationellt beslut är elproduktion och distribution en nationell fråga. Det borde innebära att man kan lösa frågan nationellt istället för att som nu låta enskilda konsumenter och företag i södra Sverige lösa frågan genom högre elpriser! Indelningen i elprisområden i Sverige är inte slumpmässig utan följer var det finns flaskhalsar i överföringskapaciteten i elnätet. Sverige har tidigare byggt ut överföringskapaciteten i kraftnätet till andra länder. Men härhemma har det släpat efter, och detta trots att problemen varit kända i många år! Vi har inte råd att fortsätta med nuvarande elområden som slår hårt både mot konsumenter och företag i södra Sverige! Därför bör elprisområdena tas bort i väntan på att överföringskapaciteten i elnätet byggs ut och på att produktionen av förnyelsebar energi tar fart Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att bifalla motionen Motion nr 8 Elbolagen gör oss livegna Jag blev inte medveten om att jag tillhörde elbolagens livegna förrän jag ärvde mina föräldrars hus i värmländska Lesjöfors för några år sedan. Var vi än bor i vårt land, så tillhör vi något elnät, som vi inte själva kan säga upp. Vi kan byta elleverantör, men aldrig byta nät. Följaktligen får vi finna oss i det pris, som nätägaren bestämmer att bolaget skall ha för att distribuera elen. Vi betalar dels för ett fast abonnemang, dels ett pris per kilowattimme. Min livegenskap har ja på två ställen, dels i Åhus, där nätet ägs av det kommunala elbolaget C4 Energi och där kostnaden är drygt 6 öre/kwh, dels i Lesjöfors, där det privatägda Fortum anser sig behöva 24 öre/kwh för sin distribution. Men bolaget har miljardvinster också! Infrastruktursatsningar När det talas om stora infrastruktursatsningar, så gäller det för det mesta vägar och järnvägar. Hur kommer det sig att motorvägar, vägar och gator, järnvägar, broar, tunnlar, bilfärjor, tunnelbanor, flygplatser med mera byggs 30

med skattemedel och som vi sedan använder gratis? När det gäller själva livsnerven för vår överlevnad elnätet så har et styckats upp i stort sett i privata bitar, som ägs av stora elbolag, där vi betala olika priser beroende på var vi bor eller äger en fastighet. Varför är inte elnätet också gratis? Den framtida energipolitiken Stefan Löfven sa i ett av sina tal, som ny partiledare, att han önskade en bred blocköverskridande överenskommelse om den framtida energipolitiken. Hela spektrumet av olika energikällor skulle belysas och analyseras för att få en så allsidig bild som möjligt av framtidens behov. Vilken fantastisk framtidssatsning han vill åstadkomma inte bara för industri och näringsliv utan också för en säker infrastruktur och hela välfärdssamhällets behov av varor och tjänster. Den borgerliga regeringen sa naturligtvis nej till en sådan partiöverenskommelse. Viktiga framtidsfrågor, som sträcker sig längre än till valet 2014, finns inte på deras agenda. De har ju redan byggt in sig i kärnkraften. Stora industrinationer har redan börjat fasa ut kärnkraften efter katastrofen i Japan. Även Sverige kan drabbas av jordbävningar trots att vi bor på Skandinaviens urberg. Orkaner kan vi nog också vänta oss i framtiden på grund av klimatförändringarna. Inga pengar till elräkning? Vad händer oss vanliga människor om vi inte kan betal elräkningen? Kan vi bo kvar i huset eller lägenheten, då elnätet stängs av? Skall vi bygga oss en koja i skogen? Bli uteliggare kanske eller bo i ett rivningshus med vedeldad järnspis? Få matkuponger från någon välgörenhetsorganisation? Hur sårbart är vårt samhälle? Slutsats Med anledning av vad jag skrivit kräver jag att s-kvinnor arbetar för Att elnätet i Sverige skall vara gratis i likhet med övrig infrastruktur, Att två grundläggande nyttigheter för vår överlevnad i samhället skall vara grundlagsskyddade, nämligen tillgången till billig och säker el samt rent vatten, Att makten och ägandet av själva livsnerven i vårt moderna samhälle elnätet skall ligga i hela folkets händer, det vill säga hos riksdagen. Åhus den 24 januari 2013-02-04 Birgit Skoog Medlem i Åhus S-kvinnor Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Inger Nilsson Elbolagen gör oss livegna. Motionären tar upp problemet med olika kostnader för el beroende på var vi bor. Kostnaderna för elnätet, infrastrukturen. Det är riktigt att den stigit kraftigt och varierar beroende på var i landet man bor och vilket bolag som äger nätet där. Dessutom är den rörliga kostnaden för elen olika i de fyra delar som Sverige delats upp i. Regeringen har haft flera år på sig att investera i stamnätet som fördelar elen över landet, man har dock inte gjort det. De anslag som Riksdagen har anslagit till Svenska Kraftnät har inte använts full ut. 31

Distriktsstyrelsen menar att vi (Socialdemokrater) S-kvinnor måste underlätta för svenska elkonsumenter genom att kräva investeringar och att nätkapaciteten byggs ut så att man kan komma tillbaka till en situation med rättvisa villkor oavsett var man bor i landet. Distriktsmötet 2012 biföll en motion om att verka för att den orättvisa indelningen i fyra elprisområden skall bor Distriktsstyrelsen håller med motionären om orättvisan i hur det ser ut idag. Motionärens slutsatser har distriktsstyrelsen svårare att ställa sig bakom. Att elnätet skulle vara gratis ser vi inte som realistiskt, utbyggnaden måste betalas, vi medborgare betalar för infrastrukturen antingen genom skatt eller med avgifter. Spåren som våra tåg går på betalar vi i biljettkostnaden, vattenledningarna betalar vi med i våra vattenräkningar, vägarna betalas med bl. a bilskatt. Att grundlagsskydda vatten och el förstår vi inte riktigt. De 4 Svenska grundlagarna reglerar Sveriges stadsskick. Skyddet för vatten och andra livsnödvändigheter finns i annan lagstiftning. Att riksdagen skulle äga elnätet tro vi inte heller på. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktsmötet att avslå motionen Motion nr 9 Motion angående nerdragning av vapenexporten Jag börjar med ett citat av Inga Thorsson, nedrustningsexpert och f d ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbundet. Citatet är hämtat från ett tal som Inga höll vid den 11:e kvinnokongressen maj 1964. Det lyder som sådant: Vid en konflikt mellan viljan att bidraga till en minskning av krigsriskerna och tron på att man ökar försvarets styrka i händelse av krig måste det förra ges obetingat företräde. Svensk vapenexport. Vem gagnar den? De exportinriktade försvarsindustriföretagen vill få oss att tro att svensk exportpolitik står och faller med vapenexporten eller att svensk försvarsindustri är beroende av vapenexporten för att bevara sitt kunnande och sin sysselsättning. Det är inte så. Stora delar av försvarsindustrin klarar att hålla både sysselsättning och kunnande utan export. Möjligen är försvarsindustrin beroende av att testa sina produkter i skarpt läge såsom i krigförande situationer. I själva verket är vapenexporten starkt koncentrerad till ett fåtal företag max 10 st. Också av ett annat skäl är det inte riktigt att säga, att kunnandet och kompetensen inom svensk försvarsindustri upprätthålls genom export i glappen mellan det svenska försvarets beställningar. Order utifrån kommer inte kontinuerligt utan mellan dessa tillfällen är det svårt att upprätthåll full sysselsättning. Svensk försvarsindustri skall inte drivas av sysselsättningsskäl. Ej eller för att medverka i en svensk exportdrive. Den skall enbart drivas för det svenska försvarets behov. I dag när vi har avskaffat den svenska värnplikten så har behovet minskat radikalt. Idag är i nämnd ordning de tio största importörerna: Kina (9 procent), Indien (7 procent), Förenade Arabemiraten (6 procent), 32

Sydkorea (6 procent), Grekland (4 procent), Israel (3 procent), Singapore (3 procent), USA (3procent), Algeriet (3 procent), Pakistan (3 procent). Vapenexporten ökade från år 2008 till år 2009 med 7 %. Vår totala export för 2009 var 13,5 miljarder kronor. En hisnande summa. Några av dessa ovanstående länder är direkt involverade i krigförande situationer. USA bl a i Afghanistan. Israel använder svenska kikarsikten i Gaza och det ockuperade Västbanken. Listan kan göras lång över där den s k restriktiva svenska vapenexporten tillåter att svenska vapen användes i krigförande situationer. För inte så länge sedan kunde vi läsa att svenska vapen granatkastaren Carl-Gustaf används i Burma för att bekämpa rebeller. Detta trots att vår vapeninspektion har förbjudit all export till Burma. Vi har alla ett ansvar för nedrustningen i världen. Vi kan börja med att följa upp den kamp som våra S-kvinnor drev med Inga Thorsson i spetsen. Vi kan inte huka oss bakom EU-förordningar och andra liknande fördrag. Därför yrkar jag att socialdemokraterna verkar för att den svenska vapenexporten skall upphöra Hannas den 15 december 2012 Ingalill Bjartén Ystads S-kvinnor har vid medlemsmöte, söndagen den 6 december 2012, beslutat anta motionen som sin egen. Siw Olsson ordf Distriktsstyrelsens svar. Föredragande är Inger Nilsson Nerdragning av vapenexporten Frågorna kring vapenexport har många gånger varit på Kvinnoförbundets agenda. Lena Sommestad, S-kvinnors förbundsordförande är stark engagerad i frågan. Hon har bl. a skrivit debattartiklar om en ny modern syn på vapenexporten. I Almedalen medverkade hon i ett seminarium om vapenexport. Seminarier och kurser har anordnats av förbundet. S-kvinnor sa i ett pressmeddelande i augusti 2012 nej till JAS, som en del av ställningstagandet för en långsiktig avveckling av svensk vapen produktion och svensk vapenexport. Lena Sommestad har som riksdagsledamot reserverat sig emot beslutet om att bygga ytterligare JAS-plan. Frågan kommer även att behandlas på partikongressen i april. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet besluta Att motionen är besvarad 33