Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Behandling vid samsjuklighet

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Statlig styrning med kunskap

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Antagen av Samverkansnämnden

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

-Stöd för styrning och ledning

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Etablerat missbruk och beroende i fokus

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Utan spaning ingen aning!

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Samverkansöverenskommelse

Beroendecentrum I Norrbotten

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Fem fokusområden fem år framåt

Psykisk funktionsnedsättning

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Kunskapsstödsutredningen

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Transkript:

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta Öjehagen Sakkunnig NR missbruk beroende Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Sammanfattningsvis Riktlinjerna kan hjälpa oss satsa på bästa möjliga kunskap om mått, metoder och stödinsatser - påverka resurssatsning för jämlikare vård och stöd och komma individen tillgodo. Följs upp. Nytt är att alla riktlinjerna vänder sig till både landsting och kommun samverkan, - nya områden är: läkemedelsberoende, ungdom, psykosociala stödinsatser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer? -vägledning för beslut på gruppnivå i ledningsfrågor Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Stöd vid beslut om åtgärd enskilda personer

Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation och kontextuella omständigheter

Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning - Tryckt bok Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer. Vetenskapligt underlag - Sökbar databas på webben Alla frågeställningar, n=153 evidensbaserade kunskapsunderlag. Information på 1177 Vårdguiden, och patient-/brukarversion

Hela riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING Tillstånd & Åtgärder KUNSKAPS- UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer PRELIMINÄR VERSION 2014 - regionala seminarier SLUTLIG VERSION 2015 MÄTA & FÖLJA UPP indikatorer UPP- DATERING

Rekommendationerna rangordnas 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder (n=14) med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Åtgärder bör endast användas inom forskning, utveckling FOU, n=16 Åtgärder som bör undvikas helt icke göra, n= 9

Tillämpning av rekommendationerna Vägledning för beslut på gruppnivå mer resurser till högt rangordnade metoder Viktigt med brett utbud av behandlingsmetoder Anpassning till individens särskilda förutsättningar Patienter och klienter delaktiga i valet av behandling

Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård 2015 jmf 2007 Vad är nytt? Prioriteringar Fokus på beslutsfattare 3 nya områden: ungdomar, läkemedelsberoende, psykosociala stödinsatser Indikatorer för uppföljning

Riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Tillägg kapitel - etiska aspekter koppling till lagstiftning Individanpassad vård: -delaktighet vården skall genomföras samråd m patienten, få information (patientsäkerhetslagen -PSL), dokumentera mål, metoder, som följs upp på verksamhets- organisationsnivå -bemötande -kontinuitet och vid behov samordning -individuell plan- HSL, SOL Tillgänglig vård: - utredning och bedömning snarast (HSL och SOL) - Länsöverenskommelser mellan kommun och landsting (HSL,SOL)

Tillstånd i riktlinjerna Alkohol Narkotika (cannabis, centralstimulantia och opiater) Läkemedel (bensodiazepiner och opioidanalgetika) Samsjuklighet (psykisk sjukdom) Ungdomar Anhöriga, svag anknytning till arbetsmarknaden, hemlöshet, komplex problematik Men inte dopning, spelberoende eller nikotin

Åtgärder i riktlinjerna Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling (inkl. LARO) Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser socialt nätverk, boende, sysselsättning, samordning (case management) Tidig upptäckt/förebyggande ingår inte

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser? Utökad samverkan, både mellan kommuner och landsting, och mellan olika kommuner Utbildnings- och handledningsinsatser i specifika behandlingsmetoder och generell kompetenshöjning Generellt ökade resurser för att fler ska få tillgång till de rekommenderade åtgärderna

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende indikatorer Mäter följsamheten till de mest centrala rekommendationerna: - andelen som får del av olika rekommendationer - finns åtgärden att tillgå Övergripande indikatorer: dödlighet, självmord, självmordsförsök, sluten vård Indikatorerna finns att ladda ner Socialstyrelsens webbplats

Uppföljning med hjälp av indikatorer - verksamheter Specialiserad öppen och sluten hälso- och sjukvård (delvis utvecklingsindikatorer) Primärvård (utvecklingsindikatorer) Socialtjänst (utvecklingsindikatorer enkät till kommunerna om de som fått insatser enligt SoL och LVM/LVU på grund av missbruk) Utvecklingsindikatorer - rekommendationer som bedöms vara angelägna att följa upp på nationell nivå saknas 2016-09-02 16

Sammanlagt 24 indikatorer för uppföljning av riktlinjerna 3 bedömningsinstrument 3 läkemedelsbehandling 5 psykologisk och psykosocial behandling vuxna 2 psykologisk och psykosocial behandling ungdomar 2 psykosociala stödinsatser 9 övergripande indikatorer (dödlighet, återinskrivningar, patienters och brukares upplevelser av vård och omsorg) Läs mer i riktlinjernas indikatorbilaga 2016-09-02 17

Öppna jämförelser har analyserat några av nationella riktlinjers indikatorer. Publicerat 19 november 2015 Rapporten finns att ladda ner på: www.socialstyrelsen se/oppnajamforelser /missbrukochberoen de

Och så finns: Regeringens ANDT-strategi Öppna jämförelser (SKL och Socialstyrelsen Statens beredning av medicinsk och social utvärdering - kunskapsunderlag Vårdanalys: Missar vi målen med missbruksoch beroendevården Om uppföljning av resultat ur ett patient och brukarperspektiv (2016)

Sammanfattning Riktlinjerna kan hjälpa oss att satsa på bästa möjliga kunskap om mått, metoder, insatser och påverka resurser för bästa möjliga vård och stöd på individnivå Prioriteringar: bör = stor nytta och låg kostnad, men också se FOU och icke-göra Alla riktlinjerna vänder sig till både landsting och kommun fr.a. till beslutsfattare Nya områden: läkemedelsberoende, ungdomar, psykosociala stödinsatser Observera delaktighet, samordning, tillgänglighet

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se