DELGENERALPLAN FÖR BÖLE VINDKRAFTPARK

SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA NÄRPES STAD DELGENERALPLAN FÖR BÖLE VINDKRAFTPARK FCG DESIGN OCH PLANERING AB

Program för deltagande och bedömning Innehållsförteckning 1 KONTAKTUPPGIFTER... 1 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING... 2 3 PLANERINGSOMRÅDE... 2 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND... 2 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN... 3 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN... 4 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET... 6 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning... 6 7.2 Österbottens landskapsplan... 7 7.2.1 Etapplandskapsplaner... 8 7.3 General- och detaljplaner... 10 7.4 Byggnadsordning... 11 7.5 Markägoförhållanden... 11 8 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT... 11 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen... 11 8.2 Vindkraftparker som byggs i näromgivningen... 12 8.3 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen... 12 9 UTREDNINGAR... 14 10 KONSEKVENSBEDÖMNING... 14 11 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN... 15 12 PRELIMINÄR TIDTABELL... 15 FCG Design och planering Ab Företagaregatan 13, 65380 Vasa Tel. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

1 (16) DELGENERALPLAN FÖR BÖLE VINDKRAFTPARK 1 KONTAKTUPPGIFTER Närpes stad Bo-Erik Liljedal Planläggningsingenjör Tel 040 7485 548 bo-erik.liljedal@narpes.fi Adress: Närpes stad Kyrkvägen 2 64200 Närpes Stadshusets växel Tel (06) 2249 111 VindIn Ab Oy Christina Hillforth Tel +46 46 709 577 537 christina.hillforth@vindin.se FCG Design och planering Ab Satu Taskinen Projektchef, YKS-543 Tel 044 704 6231 satu.taskinen@fcg.fi

2 (16) 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 skall ett program för deltagande utarbetas gällande planens huvudmål och planeringens gång, växelverkan och tidtabell. I programmet för deltagande beskrivs även utgångspunkterna för planeringen samt utredningar och planens konsekvenser. Programmet för deltagande kan vid behov kompletteras under planeringens gång. 3 PLANERINGSOMRÅDE VindIn Ab Oy planerar en vindkraftpark i Böle by i Närpes stad. Området som planläggs med delgeneralplan är cirka 2100 ha stort och omges av byarna Myrkky, Perälä och Pjelax. Området är beläget norr om Kristinestad kommungräns och söder om stamväg 67. Området används för skogsbruk, rekreation och jakt. Figur 3.1. Planeringsområdet är beläget i Närpes stad, sydost om Närpes kommuncentrum. 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND VindIn Ab Oy ansvarar för vindkraftprojektet i Böle. VindIn är ett svenskt vindkraftföretag som har som mål att identifiera lämpliga platser samt utveckla, bygga och driva vindkraftverk i Norden. Enligt de preliminära planerna kommer Böle vindkraftpark att bestå av 25-29 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på cirka 90-100 MW. Projektets konsekvenser kommer att bedömas i ett miljökonsekvensförfarande (MKBprojekt). Enligt preliminära utredningar är vindförhållandena på planeringsområdet

3 (16) goda och planeringsområdet är gynnsamt för byggande av en vindkraftpark. Planeringsområdet är i privat ägo. Vid uppbyggnad och underhåll av vindkraftparken utnyttjar man huvudsakligen de nuvarande skogsvägarna samt förstärker dem grundligt. Man bygger nya stickvägar på planeringsområdet för varje turbinplats. Enligt preliminära planerna ansluts vindkraftparken till det nationella elöverföringsnätet med en 110 kv kraftledning från parkens elstation till Pjelax elstation belägen väster om planeringsområdet intill Pjelax by. Elöverföringen från vindkraftparken bestäms i en skild EMV-process som genomförs i samband med planläggningen. Elöverföringen inom parken sker med jordkablar. På planeringsområdet finns det inga delgeneral- eller detaljplaner med rättsverkningar. Området bör planläggas med delgeneralplan så att den ska kunna utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk enligt delgeneralplanen (MBL 77a ). Enligt de preliminära planerna kommer planeringsområdet även i fortsättningen användas som skogsbruksområde samt för rekreation, förutom de byggplatser som anvisas för vindkraftverk, elstation, servicevägar och infrastruktur. Närpes stad har den 10.12.2013 beviljat planläggningstillstånd för vindkraftparken i Böle by. Beslutet har kompletterats 21.1.2014 enligt Figur 4.1. Området som berör Böle vindkraftpark är det norra delområdet Böle by. Figur 4.1. Planläggningstillstånd som har beviljats av Närpes stad för Böle vindkraftpark. 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLANERINGEN Målsättningen med delgeneralplanen är att skapa förutsättningar för byggandet av de planerade vindkraftverken och därtill hörande elöverföringsnät, elstation och servicevägar på planeringsområdet. Avsikten med vindkraftprojektet är ytterligare att främja de klimat- och energipolitiska mål som Finland förbundit sig till. Målet är att höja vindkraftens totala kapacitet i Finland från den nuvarande kapaciteten till 2 500 MW senast år 2020. Vid generalplaneringen beaktas också andra markanvändningsbehov samt mål som uppstår under planeringsprocessens gång. Delgeneralplanen uppgörs så att den kan användas som grund vid beviljandet av bygglov enligt 77a i MBL. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och den godkänns av Närpes stadsfullmäktige. Delgeneralplanen utarbetas så att den uppfyller bestämmelserna i markanvändningsoch bygglagen beträffande planeringsprocessen och innehållet i planen. Dessutom

4 (16) beaktas de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt landskapsplanen och andra regionala reserveringar gällande området. 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Följande krav på generalplanens innehåll enligt 39 i Markanvändnings- och bygglagen skall speciellt beaktas: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar, att trafiken samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, att miljöolägenheterna minskas, att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen som trädde i kraft 1.3.2009 skall beaktas och främjas vid all planläggning. Utvecklingsbehoven för landskapet, regionen och kommunerna. En ändring av markanvändnings- och bygglagen (MBL) som berör vindkraftsbyggande trädde i kraft 1.4.2011. Lagändringen möjliggör beviljandet av bygglov för vindkraftverk direkt på basen av generalplanen. Enligt MBL 77 a 1 mom. bygglov kan beviljas för uppförande av vindkraftverk, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. I MBL 77 b finns angett särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft. När en sådan plan utarbetas ska det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att: generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt, den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring Om en i 77 a avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas i huvudsak påkallad av ett enskilt intresse och på initiativ av den sammanslutning som inleder vindkraftsprojektet eller på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, kan kommunen hos denne helt eller delvis ta ut kostnaderna för utarbetandet av generalplanen. Kommunen godkänner principerna för avgiften och sättet och tidpunkten för uttagandet av avgiften särskilt för varje planområde. (MBL 77c) Planeringsområdets nuläge Planeringsområdet för Böle vindkraftpark består till största delarna av skogbevuxen mark samt skogbevuxen myrmark. På planeringsområdet finns även kalhyggen, främst i områdets norra delar och över resten av området tämligen utspritt. Området är dikat för att främja skogsbruket. Planeringsområdet omfattar huvudsakligen blandskogsområden och barrskogsområden. På området finns även våtmarker. Höjdförhållandena på planeringsområdet varierar mellan 40-80 m.ö.h. I de norra delarna av vindkraftparken finns det bergtäktsverksamhet och södra delarna marktäktsverksamhet, som beaktas vid placeringen av kraftverk och övrig infrastruktur. Planeringsområdets rekreationsvärden är tämligen små och området används närmast för sporadiskt friluftsliv (bl.a. bär- och svampplockning och andra utflykter). På området finns inga frilufts- eller andra utflyktsleder som upprätthålls av staten eller kommunen.

5 (16) Planeringsområdet i Böle omges av byar, åkrar och skogsmark. Mindre tätorter eller bebyggelser i närheten av vindparksområdet är, förutom Böle by, Bäckliden, Pjelax, Myrkky, Salonpää, Viitti och Perälä. Utifrån Lantmäteriverkets terrängdatabas finns det tre bostadshus eller fritidsbostäder på planeringsområdet för den planerade vindkraftparken. Enligt terrängbesök är samtliga dessa hus jaktstugor avsedda för enbart tillfällig övernattning. Utanför planeringsområdet men inom två kilometer från planeringsområdet finns 131 fasta bostäder och åtta fritidsbostäder (Lantmäteriverket 2014). I huvudsak koncentreras dessa fasta bostäderna till närheten av riksväg 8 i Bäckliden samt till de övriga byarna runt vindkraftparken. Den fasta bostaden som ligger närmast planeringsområdet finns i nordost intill Finnsåsberget på ett avstånd på 600 meter från planeringsområdet. Norr om planeringsområdet intill Böle skjutbana finns tre byggnader klassade som fritidsbostäder i terrängdatabasen. Intill Brändåsen fornlämningar finns ytterligare ett fritidshus. Dessa stugor är samtliga jaktstugor. Inom två kilometer från planeringsområdet finns inget område avsett för fritidsboende. De nordliga och centrala delarna av planeringsområdet har i YKR-klassificeringen klassats som landsbygd, medan resten av planeringsområdet inte har klassificerats. Pjelax, Böle, Bäckliden, Salonpää och Myrkky som ligger runt planeringsområdet har klassats som byar, Viiti som liten by och Perälä och Närpes centutrum har klassats som tätorter. Figur 6.1. Planeringsområdet i förhållande till närliggande bosättning och YKRklassificeringen. Inom 2 km från planeringsområdet finns 131 fasta bostäder och åtta fritidsbostäder.

6 (16) 7 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) som avses i 24 MBL fungerar som utgångspunkter för planeringen. De skall bidra till att målen för markanvändnings- och bygglagen samt för planeringen av områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är god livsmiljö och hållbar utveckling, främja genomförandet av internationella avtal i Finland och skapa förutsättningar för genomförandet av projekt på riksnivå när det gäller områdesanvändningen. Målen skall beaktas och möjligheterna att uppnå dem främjas vid planering på landskapsnivå, i kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. Statsrådet beslut av de riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft 26.11.2001. Statsrådet beslöt 13.11.2008 om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Huvudtema för revideringen har varit att svara på klimatförändringens utmaningar. De reviderade målen för områdesanvändningen trädde i kraft 1.3.2009. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen framförs principiella linjedragningar samt skyldigheter och de är grupperade i helheter enligt sakinnehåll. Böle vindkraftprojekt berörs speciellt av följande helheter och riksomfattande mål för områdesanvändningen: 1. Fungerande regionstruktur: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. I samband med områdesanvändningen fäster man särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas. 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. Inom områdesanvändningen och planeringen av den beaktas naturtillgångarnas geografiska läge och vilka möjligheterna är att utnyttja dem. Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras.

7 (16) 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. I samband med områdesanvändningen som gäller energinät skall riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas; i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur och kulturhänseende samt särdragen i landskapet. 7.2 Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planeringsområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. I landskapsplanen har betecknats tre områden för vindkraftsverk av vilka två är belägna på havsområden (utanför Sideby och Korsnäs) och en på fastlandet (Bergö). I Österbottens landskapsplan har det betecknats att planeringsområdet är beläget på ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo). Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för till exempel jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. I öster genomkorsar en riktgivande friluftsled området. Enligt planebestämmelserna bör noggrannare planering och utmärkning av vandringsleder ske i samarbete med markägare och myndigheter. Vid planeringen bör miljövärdena beaktas. I öster direkt utanför planeringsområdet finns en vattentäkt, bestående av två sammanhängande grundvattenområden. Med beteckningen et-v anges befintliga regionalt betydande vattentäkter. På området gäller bygginskränkning enligt markanvändnings- och bygglagen 1). Runt omkring planeringsområdet finns det flera beteckningar i landskapsplanen. Sydväst om Böle planeringsområde finns två naturskyddsbeteckningar (SL). Det ena området tillhör skyddsprogrammet för gamla skogar (SL4) och det andra naturskyddsområdet tillhör lundskyddsprogrammet (SL5). Med beteckningen skall uppmärksamhet fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats eller är avsett att bildas till ett naturskyddsområde. SL-områdena tillhör även Natura 2000-nätverket och är skyddat på basen av habitatdirektivet. Pjelaxfjärden är betecknat som ett naturskyddsområde som tillhör skyddsprogrammet för fågelvatten och är även punktbetecknat som en vårdbiotop (grön punkt). Pjelax by har i landskapsplanen betecknats med at. Väster om planeringsområdet går en områdesbeteckning mk-2. Med beteckningen anses Närpes ådal. Vid områdesplanering bör man bl.a. främja en mångsidig användning av området och bevarande av de värden som hänför sig till kulturlandskapet. Längs med väg 67 norr om planeringsområdet går en stomvattenledning (v). Intill korsningen väg 67 -riksväg 8 finns ett grundvattenområde (pv). Planeringsområdet gränsar i syd till Tjöck ådal (mk-7), som tillhör ett område för utvecklig av å- och älvdalarna. Med beteckningen (mk) anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet

8 (16) utvecklas. Vid områdesplanering för Tjöck ådal bör hållbart utnyttjande av naturen och miljön samt landskapsvård främjas. Vattenkvaliteten i den outbyggda ån inklusive dess avrinningsområde bör förbättras. Tjöck å och dess betydelse som ett för fiskbeståndet värdefullt område bör främjas, i synnerhet när det gäller att bevara vilda arter. Söder om projektområdet finns en rasterbeteckning för ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. På området skall man bevara de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet. Förutom ovan nämnda beteckningar presenteras nuvarande bebyggda områden i planen. Figur 7.1. Planeringsområdet (blå linje) i förhållande till Österbottens landskapsplan. (Källa: Böle MKB-program 2014) 7.2.1 Etapplandskapsplaner Etapplandskapsplan I I samband med landskapsplanen har uppgjorts etapplandskapsplaner. Miljöministeriet har 4.10.2013 fastställt Etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service). I Etapplandskapsplan I, har inga beteckningar angetts planeringsområdet. Etapplandskapsplan II I Etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten) är tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen var att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år 2030. Arbetet påbörjades i december 2009. I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende 14.10. 13.11.2009. Förbundet har också gjort

9 (16) tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren 2012. Planutkastet godkändes av landskapsstyrelsen 19.12.2011 och var offentligt framlagt 16.1. 17.2.2012. Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen 18.2.2013 och var framlagt 11.3-9.4.2013. Då etapplanförslaget var framlagt anvisades 33 vindkraftsområden på fastlandet. 12/33 områden ur etapplanen granskades i en Naturabedömning i enlighet med naturskyddslagen (färdigställdes 27.7.2013). På basen av utlåtanden och anmärkningar på planförslaget, Naturabedömningen och NTM-centralens utlåtande om Naturabedömningen har landskapsstyrelsen på sitt möte 25.11.2013 bestämt att ta bort tre områden (Sidlandet, Blaxnäs ja Gillermossen) ur planförslaget. Landskapsstyrelsen bestämde även att vindkraftsområden avgränsas ytterom viktiga grundvattenområden. Landskapsstyrelsen behandlade etapplan II under sitt möte 14.4.2014. Landskapsfullmäktige godkände planförslaget under sitt möte 12.5.2014. Etapplanen skickas till miljöministeriet för fastställelse i juni 2014. Figur 7.2. Böle planeringsområde i förhållande till etapplan II. Planeringsområdet är nästan helt beläget på de markområden som anvisas som tv-2 i etapplandskapsplan II. Med beteckningen tv-2 anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftsparker med regional betydelse. Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärnäring och marktäkt. Åtgärderna inom området ska planeras och genomföras så att bevarandet av områdets biologiska mångfald/naturvärden främjas.

10 (16) Enligt områdesvis konsekvensbedömning som gjorts i samband med etapplanen befinner sig området på etapplandskapsplanområdet Långmarken. På hela Långmarken området skulle rymmas 60-70 vindkraftverk. Ur området har man uteslutit naturskyddsområdet och detta syns som en öppning i mitten av området. 7.3 General- och detaljplaner Generalplaner Det finns inga generalplaner i kraft på Böle planeringsområde. I närheten av planeringsområdet finns Pjelax delgeneralplan, Närpes strandgeneralplan, Kristinestad strandgeneralplan, delgeneralplanen för vindkraftspark vid Gamla Närpesvägen och Bötombergens delgeneralplan. Den närmaste generalplanen, delgeneralplanen över Pjelax by har godkänts av Närpes stadsfullmäktige 18.12.2006. De områden i planen som ligger närmast den planerade vindkraftparken är bl.a. jord- och skogsbruksdominerat område (M), jord- och skogsbruksområde (M-1) där byggrätten för bostadsbyggande har överförts till andra områden inom samma markägoenhet, område för lantbrukslägenheters driftscentrum (AM-1) och områden för fristående småhus (A0-1). De norra delarna av delgeneralplanen är belägna närmast planeringsområdet, på ett avstånd av dryga en kilometer. Figur 7.3. Böle planeringsområde i förhållande till detalj- och generalplaner i omgivningen.

11 (16) Figur 7.4. Böle planeringsområde i förhållande till Pjelax delgeneralplan. Detaljplaner 7.4 Byggnadsordning På det planerade vindparksområdet gäller inga detaljplaner. Den närmaste detaljplanen, Närpes centrum (2011545), som är fastställd 25.9.2006, är belägen på över 4 kilometers avstånd från planeringsområdet. Dessutom finns det detaljplaner i närheten i Kaskö (2011231) och i Kristinestad (2011287). Närpes stads byggnadsordning har trätt i kraft den 18.11.2010. 7.5 Markägoförhållanden Planeringen berör privat mark. VindIn Ab Oy har ingått markanvändningsavtal med berörda parter. 8 ANKNYTNING TILL ANDRA VINDKRAFTPROJEKT 8.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom en radie på cirka 20 kilometer från planeringsområdet finns fem vindkraftverk i drift. Ab Öskata Vind har ett 750 kw vindkraftverk i drift i Öskata fiskehamn i Nämpnäs by i Närpes. Kraftverket är beläget cirka 13 kilometer nordväst om planeringsområdet. Kraftverket blev färdigt år 1999. Innopower Oy har tre vindkraftverk i drift sydväst om Kristinestad. Vindkraftverken består av tre kraftverk med en effekt på 1 MW styck. Kraftverken har varit i drift sedan 2004. Därtill finns ett

12 (16) nytt kraftverk, Pettumäen mylly Oy i drift i Teuva i Perälä. Kraftverkets effekt är 2,5 MW och avståndet till Böle planeringsområde är cirka 7 kilometer. 8.2 Vindkraftparker som byggs i näromgivningen VindIn Ab Oy bygger Svalskulla vindkraftpark i Närpes. Parken kommer att tas i drift under år 2014. Vindkraftparken består av fem kraftverk och byggs med Vestas V112 vars navhöjd är 124 meter och totalhöjden således ca 180 meter. 8.3 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Flera vindkraftparker planeras i Österbotten. Planeringsskedena är i olika stadier (Figur 8.1). Enligt Finska vindkraftföreningen r.f., projektörers hemsidor och FCGs kunskap finns åtminstone följande vindkraftparker under planering inom 20 km från Böle planeringsområde: VindIn Ab Oy planerar en vindkraftpark i Pjelax, Närpes stad. Parken gränsar till Böle vindkraftpark. Vindkraftparken består i nuvarande planeringssituation av 30 vindkraftsverk. VindIn Ab Oy planerar en vindkraftspark i Kalax, Närpes stad. MKB-processen är i slutskedet och enligt största projektalternativ skulle parken bestå av 33 vindkraftsverk och avståndet till Böle vindkraftspark är ca 14 km. Triventus Wind Power AB planerar Vindkraftpark Kristinestad Norr nordost om Kristinestad centrum, mellan byarna Tjöck och Mörtmark invid kommungränsen mot Närpes. Projektet angränsar till Böle. I nuvarande planeringssituation består projektet av 26 vindkraftsverk. SABA Wind Oy Ab planerar en mindre vidkraftpark i Ståbacka, Närpes stad. Parken ämnas bestå av 3-4 vindkraftverk och avståndet till Böle planeringsområde är drygt 6 km. OX2 Finland Oy planerar en vindkraftpark i Dagsmark, Lappfjärd. Projektet genomgår även en MKB-process för tillfället och enligt projektalternativen skulle parken bestå av 56-67 vindkraftsverk. Inom samma projektområde har även Suomen Hyötytuuli Oy gjort markarrenden för upprättande av fem vindkraftsverk som går under projektnamnet Penik. OX2 Finland Oy planerar två vindkraftparker med 9 kraftverk per projekt med högst 30 MW, i Bötom kommun. Projektet Perkkiö är beläget ca 6 km och Kakkori ca 16 km öst om Böle. OX2 Finland Oy planerar ytterligare Rajamäenkylä vindkraftpark om 80-120 vindkraftsverk i Bötom och Storå kommuner ca 18 km sydöst om Böle. Innopower Oy planerar vindkraftpark Gamla Närpesvägen på 5 kilometers avstånd från Böle planeringsområde i Kristinestad. Förslaget till delgeneralplan har varit framlagt till påseende under tiden 24.2-24.3.2014. Enligt planen har Innopower Oy som mål att bygga sex vindkraftverk på planområdet.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 13 (16) Figur 8.1. Befintliga och planerade vindkraftparker i planeringsområdets närhet. Områden för vindkraft enligt Österbottens etapplandskapsplan är utmärkt med rosa.

d 14 (16) 9 UTREDNINGAR Vindkraftparkens konsekvens ser utreds i ett förfarande för miljökonsekvensbedömning. MKB-programmet sätts till påseende av Södra Österbottens NTM-central under 30 dagar i slutet av året 2014. Planläggningens konsekvensbedömningar baserar sig på de utredningar som görs inom MKB-förfarandet. 10 KONSEKVENSBEDÖMNING Beviljandet av bygglov för Böle vindkraftprojekt förutsätter att en delgeneralplan uppgörs enligt markanvändnings- och bygglagen ( 132/1999). Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 300 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen.. Således skall den planerade vindkraftparkens miljökonsekvenser utredas i ett MKB-förfarande. Konsekvensbedömningen harr som uppgift att stödja utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningarr och ska hjälpa att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planenn förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundar sig på basutredningar som ska göras över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna samt analyser av vilka egenskaper i planenn som kommer inverka på miljön. Vid bedömningen avv delgeneralplanens konsekvenser granskas speciellt hur projektet påverkarr natur-, landskaps-, buller- och skuggbildningsförhållanden. Figur 10.1. Samordningen av MKB-förfar andet, planläggningen och EMV byggnadstillståndsprocessen. (MKB = miljökonsekvensbedömning, PDB = plan för deltagande, EMV = Energimarknadsverket). Miljökonsekvensbedömningens syfte är dessutom att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestäm mande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet medd tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar ochh information för att kunna k definiera tillståndsvillkoren.

15 (16) Målet är att genomföra delgeneralplaneprocessen samtidigt som MKB-förfarandet (Figur 10.1). Insamlandet av det utgångsmaterial och genomförandet av de utredningar som förutsätts för delgeneralplaneringen samordnas så effektivt som möjligt med MKBförfarandet. I praktiken löper planeprocessen lite efter MKB-förfarandet. Inga beslut om projektet fattas inom MKB-förfarandet, utan beslut fattas efter avslutat MKB-förfarande i samband med planläggningen och tillståndsförfarandena. 11 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Kungörelser med information om hur planarbetet fortskrider publiceras i tidningarna Suupohjan Seutu och Syd-Österbotten. Kungörelser samt planhandlingar visas på Närpes stads anslagstavla och på stadens Internethemsidor. Centrala intressenter med tanke på denna delgeneralplan är: Fastighetsägare och invånare i planeringsområdets närområden Föreningar och organisationer som verkar på området och dess närområden, som exempelvis Närpes hembygdsförening, Böle skifteslag, Pjelax byaråd, Pjelax och Böle jaktklubbar, väglag på planeringsområdet mm. Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser som sektionen för byggnadstillsyn och Västkustens miljöenhet Övriga myndigheter och samarbetsorgan är NTM-centralen i Södra Österbotten (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), NTMcentralen i Österbotten, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket, Museiverket, Österbottens landskapsmuseum, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Försvarsmakten, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj. För insamling av lokal områdeskännedom samt invånares attityder gentemot vindkraftprojektet har grundats en kartbaserad internetförfrågning angående Böle vindkraftpark. FCGis-applikationen är öppen t.o.m. 30.1.2015 och finns tillgänglig på adressen https://webgis.fcg.fi/fcggis/survey/17/64/. 12 PRELIMINÄR TIDTABELL De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Startskede: Planeringen anhängig (vinter 2014) Delgeneralplanarbetet väcks och programmet för deltagande (PDB) framläggs till offentligt påseende. Ett möte arrangeras med berörda myndigheter.

16 (16) Delgeneralplanens utkastskede (vinter-vår 2015) Delgeneralplanutkastet ställs ut till påseende under 30 dagar. Intressenter kan framföra muntliga eller skriftliga åsikter (MBF 30 ) under utställningstiden till Närpes stadsstyrelse. Utlåtanden gällande planutkastet begärs av myndigheterna. Utlåtanden och åsikter samlas och behandlas. Ett andra myndighetssamråd ordnas vid behov efter att responsen från planutkastet har sammanställts. Delgeneralplanens förslagsskede (sommar-höst 2015) Delgeneralplaneförslaget uppgörs utgående från miljökonsekvensbedömningen och andra eventuella utredningar samt de utlåtanden och åsikter som har inlämnats av intressenterna gällande planutkastet. Planförslaget ställs ut offentligt till påseende under 30 dagar. Skriftliga anmärkningar kan inlämnas under påseendetiden till Närpes stadsstyrelse. Utlåtanden gällande planförslaget begärs av myndigheterna. Utlåtanden och anmärkningar samlas och behandlas. Delgeneralplanen godkänns (vinter 2015) Delgeneralplanen godkänns av stadsfullmäktige i Närpes. Beslutet om godkännande kungörs offentligt. Besvär mot beslutet kan lämnas in till Vasa förvaltningsdomstol.