Edeforsen. Beskrivning av strömvattenekologin och förslag på åtgärder i samband med planerad ombyggnation av kraftverk

Edeforsen Beskrivning av strömvattenekologin och förslag på åtgärder i samband med planerad ombyggnation av kraftverk Övre del av Edeforsen samt utterspillning från Edeforsens strand. Foto: Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Per Lundström Arbetsmaterial 2011-11-18 Id-nummer:30048 Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Miljö & Ekologi Konsult Postadress Telefon/mobil E-post Per Lundström Kanalgatan 41B 0910-79 91 52 per.lundstrom@hushallningssallskapet.se 931 32 Skellefteå 070 563 35 96

Innehållsförteckning sid. 1. Bakgrund 1 2. Områdesbeskrivning och förutsättningar 2 3. Uppgifter om Edeforsens strömvattenekologi 4 3.1 Genomförda undersökningar 2010 4 3.1.1 Översiktlig habitatinventering 4 3.1.2 Bedömning av fiskvandringsmöjligheter 4 3.1.3 Elfiske 6 3.1.4 Bottenfauna 7 3.1.5 Övrigt 7 3.2 Offentliga uppgifter och tidigare undersökningar 8 3.3 Muntliga- och ej offentliga uppgifter 8 4. Uppgifter om sportfiske i Edeforsen 9 5. Sammanfattning och bedömning ekologi och påverkan 10 6. Fortums förslag på ombyggnation 12 6.1 Föreslagen anläggning 12 6.2 Föreslagen vattenföring i Edeforsen 12 7. Hushållningssällskapets förslag på åtgärder 14 7.1 Biotopvård/fiskvandring 14 7.2 Vattenföring 15 7.3 Reduktion av dödlighet vid nedströms fiskvandring 17 8. Bedömning av förslagens konsekvenser 18 8.1 Fiskvandring 18 8.2 Förhållanden för lax, öring och harr 19 8.3 Övriga strömvattenekologiska förhållanden 20 8.4 Sportfiske 20 9. Referenslista 21 Bilagor 1. Protokoll elfiske 2. Artlista/lokalbeskrivning bottenfauna 3. Beskrivning av biotopvårdsobjekt 1-7 4. Vattentemperatur Långströmmen

1. Bakgrund Edeforsens Kraftverk uppfördes 1910. Anläggningen renoverades och utrustades med nya turbiner i början 1990-talet. Kraftverket ägs av Fortum Generation AB. Fortum genomför en förstudie som omfattar en optimering av ny kraftstation med avseende på ekonomi och miljö vid befintlig kraftstation. En utgångspunkt för förstudien har varit att inte förändra nuvarande regleringsvillkor för uppströmsliggande vattenyta och således inte förändra påverkan på uppströmsliggande Natura 2000-område. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB (HS) fick 2010-05-20 i uppdrag att ge en beskrivning av strömvattenekologiska värden för Edeforsen och förslag på åtgärder som kan förbättra förutsättningar för strömvattenekologin. I uppdraget ingick också att bedöma de långsiktiga konsekvenser som Fortums förslag på ombyggnad sammantaget med HS förslag på åtgärder får. Beskrivningen skulle även kunna utgöra bilaga till ev. framtida miljökonsekvensbeskrivning. 1 (21)

2. Områdesbeskrivning och förutsättningar Edeforsen ligger i Ljusnan ca 8 km sydost om Ljusdal och ca mil från Ljusnans mynning i Ljusne (figur 1). Ljusnan avvattnar större delen av Härjedalen, nordvästra Hälsingland och merparten av södra Hälsingland. Avrinningsområdets storlek uppgår till 19 816 km 2. Antalet kraftverk inom avrinningsområdet uppgår till drygt 40 st och i Ljusnan (huvudvattendraget) 18 st. Utöver detta finns 19 regleringsmagasin i Ljusnan. Regleringsgraden i Ljusnans mynning är 21%. I Ljusnan bedrevs tidigare flottning av timmer. Älven avlystes som flottled 1968 (Länsstyrelsen Gävleborg 2003). Edeforsen Figur 1. Karta över Ljusnan och Edeforsen. 2 (21)

m3/s el l/s Edeforsens kraftverk producerar idag el baserat på en maximal vattenföring av 20 m 3 /sek. Resterande del av tillrinningen till Edeforsen går genom ursprunglig forssträcka (högra fåran). Nedströms Edeforsen ligger 8 kraftverk och det nedersta utgör definitivt vandringshinder för fisk. Innan utbyggnad för kraftproduktion beräknas laxens reproduktionsområde ha utgjorts av områden i hela Ljusnans sträckning upp till Laforsen uppströms Edeforsen (Torfve 2002). Totala tillrinningen av vatten till Edeforsen bestäms av uppströmsliggande reglering i Laforsen. Medelvattenföringen i Edeforsen beräknas till ca 170 m 3 /s och fördelar sig över året enligt figur 2. 07-08-21 Edeforsens krv 685044-151946 Beräknade månadsmedelvärden för ett normalår 350.00 300.00 250.00 200.00 150.00 100.00 50.00 0.00 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Figur 2. Beräknad medelvattenföring/månad i Edeforsen. Enligt gällande vattendom ska en reglering av uppströmsliggande vattenyta ske enligt följande: Dämningsgräns 1 sept 9 juni: 117,45 Dämningsgräns 10 juni 31 aug: 117,15 Regleringen av uppströms vattenyta sker genom s.k. fällbocksdamm i Edeforsens övre del. Nuvarande reglering av vattenföringen medför framförallt en betydligt högre vintervattenföring jämfört med naturliga förhållanden. Enligt Vatteninformationssystem Sverige har Edeforsen Dålig ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus (Kemisk status exklusive kvicksilver) (www.viss.se 2010). 3 (21)

3. Uppgifter om Edeforsens strömvattenekologi 3.1 Genomförda undersökningar 2010 3.1.1 Översiktlig habitatinventering Vid besök i Edeforsen 2010-06-29 genomförde HS en översiktlig bedömning av habitat för olika stadier av lax, öring och harr. Vid besöket gjordes också en mätning av längd, bredd och fallhöjd (tabell 1). Vattenföringen var vid tillfället ca 200 m 3 (Skymberg 2010). Tabell 1. Längd, bredd och fallhöjd uppmätt i Edeforsen 2010-06-29 Längd damm - nedre del av nedre stenarm: ca 400 m Bredd (vattenyta): ca 50 60 m, (80 100m nedstr kraftverk) Höjdskillnad vattenyta uppströms damm till nedre del av nedre stenarm: 394 cm Höjdskillnad vattenyta direkt nedströms damm tillnedre del av stenarm: 237 cm Avseende habitat för lax, öring och harr konstaterades att: Vattenhastighet bedömdes vara för hög över stora delar av forsen för äldre individer av samtliga arter. Ytor lämpliga för uppväxande fisk bedömdes p.g.a. hög vattenhastighet som mycket små och begränsade sig till enstaka små områden i övre del samt i nedre del på insida nedre stenarm. Den höga vattenhastigheten bedömdes och kraftigt begränsa möjlig övervintringsyta. Strömfiskhabitat på båda stränder i Edeforsens hela sträckning är påverkade av dels flottledsrensning och dels den kramlade stenarm som skiljer intaget till kraftverket från forsen. Strandzonerna som normalt utgör viktiga miljöer för uppväxande fisk var homogena och saknade till stora delar block som bröt den hårda strömmen. Ytan av möjliga lekområden var mycket liten och begränsade sig till ett mindre parti på insida av nedre stenarm. Vattenhasigheten bedömdes vara betydligt högre jämfört med andra forsområden med samma lutning. Anledningen till detta bedömdes vara den relativt höga vattenföringen i kombination med relativt smal älvsfåra. 3.1.2 Bedömning fiskvandringsmöjligheter Teoretiskt kan fisk vandra uppströms förbi Edeforsen dels över befintlig fällbocksdamm och dels genom anlagd fiskväg på vänster sida. En bedömning av fiskvandringsmöjligheterna gjordes av HS vid besök i Edeforsen 2010-06-29. Vid besöket konstaterades följande: Möjlighet till fiskvandring över befintlig fällbocksdamm Uppmätta höjdskillnad mellan vattenyta uppströms och nedströms dammen var ca 155 cm. Direkt nedströms överfallet karaktäriserades flödet av stark turbulens. Vattenföringen var vid tillfället ca 200 m 3 (Skymberg 2010). Höjdskillnaden ökar normalt med sjunkande vattenföring eftersom Fortum enligt gällande vattendom strävar efter att hålla uppströms vattenyta konstant för resp. sommar och vinter. Vattenhastigheten över överfallet bedömdes som alltför hög för fiskvandring. Det kan dock inte uteslutas att större individer av öring kan hoppa genom överfallet och på så sätt vandra uppströms. 4 (21)

Figur 3. Foto (2010-06-29) över befintlig fällbocksdamm i Edeforsen. Möjligheter till vandring genom befintlig fiskväg Befintlig fiskväg utgörs av en traditionell laxtrappa i betong. Fiskvägens ingångsdel bedömdes utgöra ett möjligt problem eftersom lockström från fiskväg tenderade att döljas i turbulens från överfall. Problemet kan sannolikt minska med minskande vattenföring. Fiskvägens vattenintag bedömdes utgöra ett definitivt problem. Vid vattenintaget uppmättes en höjdskillnad mellan uppströms- och nedströms vattenyta på ca 1 m. Direkt nedströms vattenintaget på en sträcka av ca 4 m bedömdes vattendjupet till ca 30 40 cm. Vattenhastighet på denna sträcka bedömdes till ca 4 5 m/sek. Vattenhastigheten begränsar sannolikt fiskvandringsmöjlighet för allt annat än stora individer av öring. Figur 4. Foto (2010-06-29) över befintlig fiskväg i anslutning till dammen i Edeforsen. Vänstra fotot visar fiskvägens övre del och högra fotot visar dess nedre del. 5 (21)

Möjligheter till nedströms fiskvandring I högra fåran (forsen) finns inga hinder för nedströms fiskvandring. Ev. fisk som försöker vandra genom kraftverkskanal riskerar att dödas eller skadas i turbin. Kraftverkets maxkapacitet uppgår till 20 m 3 /s vilket utgör en liten del av den vattenföring som går i högra fåran (medelvattenföring ca 150 m 3 /s). Nedvandrande fisk nyttjar ofta högsta möjliga vattenhastighet för att spara energi och minska risk för predation. Eftersom huvuddelen av vattnet går i högra fåran bedömer HS att dödlighet vid nedströms fiskvandring genom turbin är marginell. 3.1.3 Elfiske Standardiserat elfiske utfördes på två lokaler i Edeforsen 2010-09-20 (figur 5). Elfiskena utfördes med 3 utfiskningar/lokal. Den utrustning som användes var ett bensindrivet aggregat med transformatorenhet från LUGAB. Elfiskeundersökningarna genomfördes av Per Lundström och Mats Andersson. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB är ackrediterade av Swedac för bl.a. elfiske. Elfiske Edeforsen övre 6850544, 1519232 Elfiske Edeforsen Nedre 6850335, 1519271 Bottenfauna sökprov Edeforsen 6850335, 1519271 6850281, 1519223 Figur 5. Ungefärlig placering av elfiske- och bottenfaunalokaler i Edeforsen 2010. Vid bedömning- och jämförelse av elfiskeresultat har ett beräknat värde av totala antalet fisk/100m 2 (= täthet ) för varje art använts. Täthetsberäkningar har gjorts i Fiskeriverkets excelbaserade elfiskeprotokoll enligt Zippin-metoden. Beräknade tätheter av olika fiskarter har också jämförts med medianvärden ( Normalvärde ) för Laxvattendrag i Norra Sverige (Degerman et. al 2008). Vid elfisket fångades två arter: stensimpa och lake. Den beräknade tätheten av stensimpa uppgick för övre lokalen till 16/100m 2 vilket jämfört med Normalvärde kan anses högt. Tätheten av 6 (21)

lake uppgick till 1,4 vilket kan anse normalt. På nedre lokalen beräknades tätheten av stensimpa till 0,9 vilket kan anses extremt lågt. Ingen öring eller harr fångades vid elfisket (Tabell 2). Tabell 2. Beräknade tätheter av fisk av fisk fångad vid elfiske i Edeforsen Stensimpa Lake Lax Öring Harr Edeforsen övre 2010 16 1,4 0 0 0 Edeforsen nedre 2010 0,9 0 0 0 0 Normalvärde 1) 7,8 2) 0,7 9,7 5,5 0,8 1) Laxvattendrag Norrland, avr.omr > 10 000 km 2 (Degerman et. al.). 2) Avser stensimpa och bergsimpa Den beräknade medeltätheten av stensimpa uppgick till 8,45/100m 2 vilket väl överensstämmer med Normalvärdet för laxvattendrag i Norrland och visar att Edeforsen hyser ett bestånd av stensimpa. Den uteblivna fångsten av öring indikerar att Edeforsen har svag- eller ingen reproduktion av öring. 3.1.4 Bottenfauna Ett kvalitativt sökprov på bottenfauna togs 2010-09-21 på två lokaler i Edeforsen (figur 5). Provet från de två lokalerna analyserades som ett prov. Provtagningen utfördes av Per Lundström och Mats Andersson. Analys utfördes av Dan Evander, HS. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB är ackrediterade av Swedac för bl.a. bottenfaunaprovtagning och analys av bottenfauna. I provet återfanns totalt 47 taxa (bilaga 2) vilket kan anses motsvara antalet taxar man kan förvänta sig att hitta i ett oreglerat vattendrag av samma storlek (Evander 2010). Inga rödlistade arter t.ex. Xantoperla apicalis eller Semblis phalaenoides, återfanns i provet. I ett sökprov återfinns normalt sett fler arter än vid provtagning enligt standardiserad sparkmetod (SS-EN 27 828). Dock indikerar uträknade index (bilaga 2) hög vattenkvalité och liten påverkan. 3.1.5.Övrigt I samband med översiktlig inventering samt genomförd elfiskeundersökning och bottenfaunaprovtagning har strandzon översiktligt inventerats efter flodpärlmussla och spår av utter. Inga levande individer- eller skal av flodpärlmussla återfanns i området. På ett flertal platser på båda stränder noterades utterspillning (figur 6). Figur 6. Foto (2010-09-21) av utterspillning vid Edeforsen. 7 (21)

3.2 Offentliga uppgifter och tidigare undersökningar HS har sökt resultat från tidigare genomförda undersökningar rörande strömvattenekologi i Edeforsen. Förfrågan om undersökningar har ställts till Länsstyrelsen i Gävleborgs län (Hysing 2010, Hartzell 2010), Fiskeriverkets utredningskontor (Berglund 2010) och Ljusdals kommun (Lundagårds 2010). Vidare genomsöktes elfiskeregistret våren 2010. Sökning på internet genomfördes hösten 2010. Ev. områdesskydd och riksintressen undersöktes via länskartor Enligt svar vid gjorda förfrågningar om tidigare undersökningar finns inga resultat från biologisk provtagning eller fiskeribiologiska undersökningar i Edeforsen. Enligt sökning på elfiskeregistret finns inga elfisken utförda i Edeforsen (www.fiskeriverket.se 2010). Sökning på internet resulterade i att resultat från habitatinventering genomförd 2002 återfanns. Enligt inventeringen ansågs lokaler i Edeforsen ha relativt bra - mindre bra habitat för äldre öring och mindre bra habitat för uppväxt och lek för öring. Sammantaget klassades ca 6 ha av Edeforsen som Relativt bra Bra habitat för lax och öring. Totala arealen av lax- och öringhabitat i Ljusnan på sträckan mynningen Laforsen beräknades till 486 ha. Av dessa bedömdes 460 ha (95%) som påverkade av flottledsrensningar eller omgrävning (Torfve 2002). Edeforsen är av riksintresse för naturvård rörande geovetenskap, äng, flora, och fauna (Länskartor 2010). Ljusnan uppströms Edeforsen utgör ett Natura 2000-område Mellanljusnan, Korskogen- Edeforsen. Området anses som ett av de mest värdefulla naturvårdsobjekten i Gävleborgs län. Naturvärdena består främst i att det är en av vattenkraft outbyggd del av en norrlandsälv. Förekommande arter ingående i Art- och habitatdirektivet är bl.a. utter, flodpärlmussla och stensimpa. Som största negativa påverkan anges vattenreglering från uppströmsliggande kraftverk med hög vintervattenföring som följd samt vandringshinder för fisk. Den höga vattenhastigheten vintertid leder till att issörja-, packis- och ispålagring på botten bildas. Det anges att mycket tyder på att bottenfauna och fisk tar stor skada av rådande vintervattenföring. Försämrade livsbetingelser för bottenfauna och fisk får negativa följdeffekter på utter och flodpärlmussla (Länsstyrelsen 2006). 3.3 Muntliga- och ej offentliga uppgifter Årliga utsättningar av s.k. Mellanljusnanöring görs i området kring Edeforsen. Inga utsättningar av andra arter görs (Gudmundsson 2010, Örn 2010). Inga biologiska undersökningar är utförda i fiskevårdsområdets regi (Gudmundsson, Eriksson 2010). I- och i anslutning till Edeforsen finns ett 20-tal fiskarter. Inslaget av vitfisk i anslutning till Edeforsen är betydande (Persson 2010). Antalet ståndplatser för harr och öring anges som mycket begränsat (Persson et. al. 1994). 8 (21)

4. Uppgifter om sportfiske i Edeforsen Fisket i Edeforsen förvaltas av Järvsö fiskevårdsområdesförening. Sportfiske bedrivs med fluga, spinn och maskmete. Fisket riktas framförallt mot öring och harr (Gudmundsson 2010). Sportfisket beskrivs som bra. Som ett av få kvarvarande strömvatten är Edeforsen populär. Eriksson 2010). 1995 angavs att det normala under perioden maj aug var att det vandrade 5 15 fiskare/ dag och kväll längs stränderna av Edeforsen (Persson et. al 1995). Edeforsen anges som i stora stycken för strid för flugfiske (Persson et. al. 1995) Snittvikten på fångad harr uppges till ca 2-3 hg. Snittvikten på öring uppges av Järvsö fvo till 7 9 hg (Gudmundsson 2011). Enstaka fångade exemplar av öring har haft en vikt upp mot ca 1,5 kg. Utöver harr och öring återfinns stora mängder vitfisk i anslutning till forsen (Persson 2010). Enligt Persson ska fisket efter harr och öring ha blivit sämre. Som orsak anger han större variation i vattenföring och ökad vintervattenföring, minskade fiskutsättningar samt ev. högre fisketryck (Persson 2010). Nedströms Edeforsen nämns fiske efter gös och gädda (Persson 1995). Edeforsen är av riksintresse för Kust-, turism och friluftsliv rörande framförallt det rörliga friluftslivet (www.gis.lst (Länskartor) 2010). 9 (21)

5. Sammanfattning och bedömning av strömvattenekologiska värden samt påverkande faktorer Sammanfattning av tidigare undersökningar och bedömningar: Som största negativa påverkan på uppströmsliggande Natura 2000-område anges vattenreglering från uppströmsliggande kraftverk med hög vintervattenföring som följd samt vandringshinder för fisk. Den höga vattenhastigheten vintertid leder till att issörja-, packis- och ispålagring på botten bildas. Mycket tyder på att bottenfauna och fisk tar stor skada av rådande vintervattenföring och att detta får negativa följdeffekter på utter och flodpärlmussla (Länsstyrelsen Gävleborg 2006). Enligt Vatteninformationssystem Sverige har Edeforsen Dålig ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus (Kemisk status exklusive kvicksilver) (www.viss.se 2010). Laxens reproduktionsområde utgjordes före reglering av hela Ljusnan upp till Laforsen uppströms Edeforsen. Nedströms Edeforsen finns idag 8 kraftverk och det nedersta utgör vandringsinder. På sträckan mynningen Laforsen bedömdes 2002 95% av dåvarande lax- och öringhabitat vara påverkade av flottledsrensningar eller omgrävningar (Torvfe 2002). I området kring Edeforsen görs årligen utsättning av Mellanljusnanöring. Inga andra fiskarter sätts i området (Gudmundsson 2010, Örn 2010). Fisket i Edeforsen är populärt och riktas huvudsakligen mot harr och öring (Gudmundsson 2010, Eriksson 2010). Sammanfattning av HS undersökningar 2010: Hs bedömde 2010 att fällbocksdammen i Edeforsen utgör vandringshinder för fisk med ev. undantag för stora individer av öring. Vattenhastigheten i Edeforsen bedömdes av HS 2010 vara betydligt högre jämfört med andra forsområden med samma lutning. Anledningen till detta bedömdes vara den relativt höga vattenföringen i kombination med relativt smal älvsfåra. Båda sidor av forsen var påverkade av flottningsrensning och den kramlade stenarm som skiljer vattenintaget till kraftverket från forsen. Strandzonerna som normalt utgör goda miljöer för uppväxande fisk var homogena och saknade till stora delar block som bröt den hårda strömmen. Lämpliga lek- och uppväxtmiljöer för arterna lax, öring och harr bedömdes som mycket små. Lämpliga miljöer för äldre fisk av samma arter bedömdes som större men tydligt begränsade av hög vattenhasighet. Den höga vattenhastigheten ansågs kraftigt begränsa möjlig övervintringsyta för fisk. Vid elfiskeundersökning utförd i Edeforsen 2010 fångades stensimpa och lake. Den beräknade medeltätheten av stensimpa uppgick till 8,45/100m 2 vilket väl överensstämmer med Normalvärdet för laxvattendrag i Norrland och visar att Edeforsen hyser ett bestånd av stensimpa. Den uteblivna fångsten av öring indikerar att Edeforsen har svag- eller ingen reproduktion av öring. Ett s.k. sökprov på bottenfauna togs av HS 2010-09-21. I provet återfanns 47 taxa vilket kan vilket kan anses motsvara antalet arter man förväntar sig att hitta i ett oreglerat vattendrag av samma storlek (Evander 2010). 10 (21)

HS bedömning av strömvattenekologiska värden och påverkande faktorer: Sammantaget bedömer HS att indikatorer för strömvattenekologiska värden i Edeforsen i första hand utgörs av: Förekomst av utter. Förekomst av naturligt reproducerad harr och stensimpa. Bottenfauna förekommande i antal taxa motsvarande oreglerat vatten av samma storlek. Sammantaget bedömer HS att negativ påverkan av strömvattenekologiska värden i Edeforsen i första hand utgörs av: Vandringshinder för fisk nedströms- och i Edeforsen. Den reglerade vattenföringen och framförallt den höga vintervattenföringen. Flottledsrensning samt den kramlade stenarm som skiljer vattenintag till kraftverket från högra fåran (forsen). 11 (21)

6. Fortums förslag på ombyggnation 6.1 Föreslagen anläggning Det befintliga kraftverket rivs och ett nytt kraftverk med utbyggnadsvattenföringen 110 m 3 /s anläggs i dess ställe. Intill det nya kraftverket anläggs ett evakueringsutskov. Inloppskanalen till kraftverket breddas till ca 50 m i vattenlinjen. Utloppskanalen nedströms kraftverket avses börja på nivån +105 m och sluta på nivån ca +110 m. Arean anpassas så att vattenhastigheten inte överstiger ca 1,5 m/s. På platsen för befintlig fällbocksdamm i högra fårans övre del anläggs ny damm. Dammen kan sägas bestå av två sektioner: Fast överfall, ca 20 m brett, med anslutning mot vänster strand. Två reglerbara luckutskov med anslutning mot fast överfall och höger strand. Det fasta överfallet ges en krönhöjd på +116,65. Luckutskoven förses med klaffluckor som kan överströmmas. I nedfällt läge bildar de en tröskel på +115,7 och i uppfällt läge fungerar de som en kröndamm med nivån +117,45. I anslutning till luckutskoven gjuts hård yta i betong med en längd i vattenströmmens riktning på ca 10 m. 6.2 Föreslagen vattenföring i Edeforsen Vattenföringen i högra fåran (forsen) avses att regleras genom dammens två luckutskov samt den mängd vatten man leder in genom kraftverket och intilliggande evakueringsutskov. Nuvarande dämningsgränser på uppströmsliggande vattenyta avses att behållas. Över året avses vattenföringen i högra fåran (forsen) regleras enligt följande: Fr.o.m. vårflod t.o.m. 30 aug. Dammens två luckutskov avses att hållas öppna fr.o.m. vårfloden t.o.m. 30 augusti. Under den perioden kommer vattenföringen att uppgå till ca 100 m 3 /s då vattenytan uppströms ligger på dämningsgräns 117,15 m. Ytvattenhastigheten (=maxhastighet) över luckutskoven beräknas då till ca 2,2 m/s. Vid total vattenföring uppgående till 100 m 3 /s eller mindre leds allt vatten genom högra fåran. 1 sept 31 okt Den 1:a september avses den högra luckan stängas och uppströmsliggande vattenyta höjs från +117,15 till +117,45 m. Detta förskjuter vattenströmmen till vänster mot mitten vid dammläget. Vattenföringen beräknas då uppgå till ca 100 m 3 /s vid dämningsgräns + 117,45 m. Ytvattenhastigheten (=maxhastighet) över luckutskoven beräknas då till ca 2,4 m/s. Vid total vattenföring uppgående till 100 m 3 /s eller mindre leds allt vatten genom högra fåran. 1 nov - vårflod Fr.o.m. den 1:a november avses den vänstra luckan successivt stängas varvid vattenföringen minskar från 100 m 3 /s till ca 21 m 3 /s vid dämningsgräns +117,45 m. Allt vatten passerar då över dammens fasta överfall. I praktiken beräknas en vattenföring på ca 16 17 m 3 /s utgöra minimitappning vintertid. Medelvattenföringen i högra fåran beräknas vintertid uppgå till ca 40 50 m 3 /s. I mån av möjlighet kommer evakueringsutskov vintertid att användas för att minska ev. högvattenföring- och stora plötsliga vattenföringsförändringar i högra fåran. 12 (21)

Utformning av föreslagen anläggning medger inte att angivna vattenföringar kan ändras utan att dämningsgränser över- eller underskrids eller att möjligheten till fiskvandring genom luckutskov upphör. Jämfört med nuvarande vattenföring kommer den nya vattenföringen i högra fåran (forsen) att förändras på följande sätt: Lägre vattenföring sommar och höst med preliminärt ca 40 m 3 /s i medeltal. Lägre vintervattenföring med ca 100 m 3 /s i medeltal. Lägre vårvattenföring med ca 60-100 m 3 /s i medeltal. Jämfört med den oreglerade vattenföringen såsom den var i Sveg under perioden 1914 1960 kommer den nya vattenföringen i högra fåran (forsen) att vara: ca 50 100 m 3 /s lägre i medeltal under försommaren. ca 0 30 m 3 /s lägre i medeltal under sommar och höst ca 0 20 m 3 /s högre i medeltal under vintern ca 100 m 3 /s lägre i medeltal under våren. Sammantaget kommer den nya vattenföringen i högra fåran efter planerad ombyggnation att få en variation över året som överensstämmer betydligt bättre med den oreglerade vattenföringen (ex. Svegsjön och Arbråsjöarna) jämfört med nuvarande förhållanden (figur 7). Figur 7. Beräknad medelvattenföring över olika tider på året Blå kurva anger Edeforsens nuvarande totala medelvattenföring. Lila kurva anger oreglerad vattenföring i Ljusnan vid Abråsjöarna 1939 1960. Gul kurva anger oreglerad vattenföring i Ljusnan vid Svegsjön 1914-1960 Ljusgrön kurva anger vattenföring i högra fåran (forsen) efter planerad ombyggnation. Röd kurva anger vattenföring i kraftstation efter planerad ombyggnation. (Källa: T. Rasmussen. KSF Anläggningskonstruktörer AB) 13 (21)

7. Hushållningssällskapets förslag på åtgärder 7.1 Biotopvård/Fiskvandring Återställning av bottenförhållanden till utseende och funktion motsvarande opåverkad forsmiljö föreslås göras på sträckan direkt nedströms ny damm och vidare nedströms till forsens slut (figur 8). Figur 8. Ungefärlig avgränsning av område i Edeforsen där biotopvård föreslås göras Totalt föreslås ca 2 155 m 3 sten på- eller intill högerstrand av högra fåran att placeras i älven. Den mesta stenen återfinns dels i stenarm direkt nedströms dammläget (Bilaga 3, Objekt 1) och dels i forsens nedre del (Bilaga 3, Objekt 7). Övrig sten finns i form av uppdragna block på strand. Utöver sten på plats föreslås preliminärt en tillförsel av ca 200 m 3 natursten, stl 100 300 mm, för utplacering på grunda uppväxtområden för fisk. ca 350 m 3 natursten, stl 20 100 mm, för utplacering på möjliga lekområden för fisk. Beroende på volym och storlekar av det stenmaterial som tillgängliggörs i samband med schaktarbeten kan ytterligare sten behöva tillföras. Faktiska bottenförhållanden nedströms damm kan också visa att större block behöver tillföras för att uppnå erforderlig dämmande effekt även i tröskellägen. Totalt förväntas en föreslagen biotopvård leda till att ca 5 120 m 2 nya uppväxtområden för fisk skapas samt att 1 050 m 2 nya möjliga lekområden skapas. För utförlig beskrivning av föreslagen biotopvård se bilaga 3. 14 (21)

Fortums planerade anläggning av ny damm har bl.a. konstruerats för att ge förutsättningar för fiskvandring genom de reglerbara utskoven på höger sida. För att optimera möjligheten för fisk att vandra uppströms till dammen avses föreslagen biotopvård genomföras så att inga avsnitt med lodrätt fall uppstår och att avsnitt med alltför höga vattenhastigheter nedströms dammen minimeras. För angivelse av höjd på vattenyta på sträckan direkt nedströms dammen ca 100 m nedströms se bilaga 3. Mer detaljerad profil och sektion för området nedströms dammen föreslås tas fram i samband med att situationsplan för planerade anläggningsarbeten av ny damm utarbetas. Huvudman för biotopvårdsarbetena bör ha en beredskap för att utföra kompletterande biotopvårdsåtgärder efter det att åtgärderna kunnat utvärderas något eller några år efter det huvudsakliga genomförandet. I första hand kan justering av vattenhastigheter direkt nedströms luckutskoven samt justering av tröskelhöjder vara aktuella. 7.2 Vattenföring Fortums planerade anläggning av ny damm medger möjlighet att reglera vattenföringen i högra fåran. Enligt Fortums förslag ska båda luckutskoven öppnas fr.o.m. vårflod och hållas öppna till 1 sept. Då stängs den högra luckan vilket förskjuter vattenströmmen till vänster mot mitten vid dammläget. Den vänstra luckan stängs successivt fr.o.m. 1 nov vilket minskar vattenföringen från ca 100 m 3 /s till ca 21 m 3 /s ( vinterlågvattenföring ) och strömmen går då enbart över dammens överfall i dess vänstra del. För att optimera vattenföringen ur ett strömvattenekologiskt perspektiv förslås följande avseende reglering av vattenföring: Sommar/höstvattenföring Stängning av högra luckutskovet 1 sept medför att delar av forsen intill höger strand direkt nedströms dammen får en minskad tillrinning och i direkt anslutning till dammen torrläggs. Stängningen bör därför ske stegvis under ett några dagar för att fisk ska hinna anpassa sig till nya områden. Stängning av högra luckutskovet medför marginellt ökad vattenhastighet över vänstra luckutskovet. Det kan inte uteslutas att detta kan försvåra fiskvandring framförallt vid lägre vattentemperatur. Bedöms ökad vattenhastighet efterhand medföra problem för fiskvandring bör en senare stängning av högra luckutskovet- och en tillämpning av lägre damningsgräns efter 1 sept övervägas. Om möjligt kan också senare stängning av högra utskovet kompletteras eller ersättas med ytterligare fiskvandringsförbättrande biotopåtgärder. Minskning från höst till vinterlågvattenföring Vattenföringen avses att minskas genom successiv stängning av det vänstra utskovet fr.o.m. 1 nov. I samband med stängningen minskar vattenföringen i högra fåran och möjligheten till fiskvandring upphör. Den tid då minskning av vattenföring ska påbörjas och antalet dagar minskningen ska pågå innan vattenföring regleras till vinterlågvattenföring bör avgöras utifrån den faktiska tid då höstlekande fiskarter avslutat lek i Edeforsen. Lektider för dessa arter (t.ex. öring och sik) varierar sannolikt mellan olika år och exakta datum för de vanligaste lektiderna är idag okända. På Ljusne Fiskodling kramas huvuddel av öring fr.o.m. mitt av okt till mitt av nov. Man har också uppfattningen att öringen lekmognar ca 14 dagar senare i odling jämfört med vattendragen 15 (21)

(Uppman 2010). Undersökta normaltider för öringlek i olika vattendrag var i norra Sverige septokt och i södra Sverige slut av okt till början av nov (Degerman et. al. 2001). Mot bakgrund av kända uppgifter om öringlek bedömer HS det som rimligt att anta att huvudsaklig tid för presumtiv öringlek i Edeforsen är under oktober månad. Tiden för minskning av vattenföring bör också avgöras utifrån när huvudsaklig fiskvandring kan anses avslutad. Fiskvägar anses ej fungera vid vattentemperatur understigande 6-7 o C p.g.a. att fiskens simkapacitet reduceras med sjunkande vattentemperatur (Grande 2010). I Långströmmen uppströms Edeforsen i Härjedalen, passerade vattentemperaturen 5 o C i slutet av oktober år 2006 och 2007 (bilaga 4). Tiden 1 nov för påbörjad stängning av vänstra luckutskovet förslås vara preliminär till dess erforderlig kunskap om faktisk tid för lek- och fiskvandring i Edeforsen erhållits. Den successiva stängning av vänstra luckutskovet fr.o.m. 1 nov sept medför en sänkning av vattenföringen från ca 100 m 3 /s till ca 21 m 3 /s. Forsen intill höger strand nedströms dammen får då en minskad tillrinning och i direkt anslutning till dammen kommer partier att torrläggas. De oreglerade vattenföringarna vid Svegsjön och Abråsjöarna hade i medeltal en minskning som påbörjades i mitten av september och pågick till andra halvan av december då mer stabil vinterlågvattenföring tog vid. Huvuddelen (> 50%) av minskningen ägde rum under tiden före 15 nov (fig 7). För att fisk och bottenfauna ska hinna anpassa sig till nya områden bör minskningen ske så steglöst som möjligt och över en relativt lång tidsperiod. Preliminärt föreslås den successiva minskningen av vattenföring pågå under en tid av 2 4 veckor. Bedöms efterhand avsänkningen vara alltför snabb, t.ex. p.g.a. påträffande av musslor eller fisk i ev. avsnörda vattensamlingar, bör tiden för minskning av vattenföring förlängas. Vinterlågvattenföring Under period då vattenföring i högra fåran regleras till vinterlågvattenföring beräknas preliminärt en vattenföring på ca 21 m 3 /s vid angiven dämningsgräns och ca 40 50 m 3 /s i medeltal. Optimal vinterlågvattenföring ger låg vattenhastighet samtidigt som grunda lekbottnar hålls syresatta och ej infrusna. Bedöms i efterhand vattenföringen för liten, t.ex. p.g.a. påträffande av torrlagd/infryst rom, bör genomförda biotopvårdsåtgärder om möjligt kompletteras med ytterligare åtgärder som t.ex. höjer vattenyta över infrysta partier. Vinterlågvattenföringen i högra fåran föreslås så långt som möjligt hållas jämn och låg inom intervallet ca 17 40 m 3 /s. Vid högre totalvattenföring än ca 150 m 3 /s (40 + kapacitet kraftverk 110 m 3 /s) föreslås vatten ledas genom evakueringsutskov vid kraftverket. Reducera plötslig variation i vattenföring Minskning- och ökning av vattenföring i högra fåran bör så långt som möjligt tillåtas ske successivt. 16 (21)

7.3 Reduktion av dödlighet vid nedströms fiskvandring Ett flertal fiskarter i olika stadier kan vandra nedströms under olika tider av året för näringssök, lek eller övervintring. I dagsläget finns dock ingen dokumenterad nedströms fiskvandring i Edeforsen. Föreslagna åtgärder med möjlighet till uppströms fiskvandring och förbättrad miljö för lek och uppväxt ökar möjligheten för att ett vandringsbeteende hos t.ex. öring och harr ska konstateras. Nedströms fiskvandring kan antas pågå under ungefär samma tid som uppvandring d.v.s. fr.o.m. vårflod t.o.m. senhöst. Den föreslagna ökade vattenföringen genom kraftverket medför risk för ökad dödlighet för nedvandrande fisk. Dödligheten vid nedströms fiskvandring inträffar då fisk vandrar nedströms genom turbin. Andel av fisk som passerar turbin och dör eller skadas beror på bl.a. turbintyp, belastning av turbin samt storlek på fisk (Torfve 2003). Försök att uppskatta andelen fisk som vandrar nedströms genom kraftverkskanal bör göras vid olika år under en längre tidsperiod. Bedöms andelen fisk- och därmed dödligheten tillräckligt hög för att påverka aktuell population av fisk föreslås att åtgärder planeras och genomförs. T.ex. kan minskning av vattenföring genom turbin under aktuell tidsperiod eller installation av s.k. fiskavledare minska dödligheten. 17 (21)

8. Bedömning av de konsekvenser som Fortums och HS förslag sammantaget ger 8.1 Fiskvandring I nuläget saknas dokumenterade uppgifter om art eller stam av fisk som har ett tydligt beteende av uppströms- eller nedströms fiskvandring förbi Edeforsen. Fisk kommer att kunna vandra uppströms över de reglerbara utskoven. Fiskvandring kommer ej att ske över det fasta överfallet på vänster sida. HS bedömer att uppströms fiskvandring kommer att fungera bra under tid då båda luckutskoven är öppna vilket enligt förslagen motsvarar fr.o.m. vårflod t.o.m. 31 aug. Under den tiden bedöms såväl större som mindre individer av lax och öring samt arter med lägre simkapacitet t.ex. harr och sik kunna vandra uppströms över luckutskoven. Framförallt bedöms möjligheterna över högra luckutskovet komma att bli gynnsamma för fiskvandring. Fr.o.m. 1 sept avses högra luckutskovet att stängas varvid ytvattenhastigheten över vänstra luckutskovet beräknas öka från ca 2,2 till 2,4 m/s. HS bedömer beräknad ökning av vattenhastigheten som marginell med motsvarande marginella försämring av fiskvandringsförhållanden som följd. Det kan dock inte uteslutas att fiskvandring, direkt nedströms utskovet framförallt i dess vänstra del, kan komma att begränsas till större individer av snabbsimmande arter som lax och öring. Fr.o.m. 1 nov avses det vänstra luckutskovet successivt stängas. HS bedömer att möjligheten för fisk att vandra förbi dammen då helt upphör. Normalt sker ingen fiskvandring i fiskvägar vid vattentemperatur understigande 6-7 o C (Grande 2010). HS föreslår att starttiden för successiv stängning ska avgöras av de faktiska tider för avslutad fiskvandring och lek. HS gör också bedömningen att ev. påverkan på fiskbestånd beroende på att fisk ej kan vandra uppströms vid vinterlågvattenföring är försumbar. Vattenföringen i högra fåran är enligt förslag i medeltal större eller lika stor som vattenföringen i kraftverket under perioden fr.o.m. vårflod t.o.m. senhöst. Under tid för sommarvattenföring t.o.m. senhöst är vattenföringen i medeltal mer än dubbelt så hög som kraftverkets. I Umeälven, Stornorrfors, uppstod svårigheter för fisk att vandra upp i torrfåran när torrfårans vattenföring understeg 10% av vattenföring i kraftverket (Rivinoja 2010, muntligt). HS bedömer att uppvandrande fisk kommer att söka sig mot det område där huvuddelen av vattenströmmen finns vilket är högra fåran. Risk för försenad- eller utebliven uppströms vandring p.g.a. svårigheter för fisk att finna högra fåran är mycket liten. Ett flertal fiskarter i olika stadier kan vandra nedströms under olika tider av året. Som ex. kan nämnas smoltutvandring (lax och öring) som normalt inträffar under ca 3 5 veckors tid i samband med hög vattenföring vår/försommar (Degerman 2001)(Lundqvist et. al). Exakt tid för smoltutvandring varierar mellan olika vattendrag och mellan olika år. Vilken tid som kan komma att vara aktuell i Edeforsen för ev. nedströms fiskvandring är på förhand ej möjlig att säga. HS gör bedömningen att nedströms fiskvandring under annan tid än fr.o.m. vårflod t.o.m. senhöst sannolikt är mycket liten. Dödligheten vid nedströms fiskvandring inträffar då fisk vandrar nedströms genom turbin. Andelen dör eller skadas beror på bl.a. turbintyp, belastning av turbin samt storlek på fisk (Torfve 2003). 18 (21)

Att mindre del av vatten under perioden fr.o.m. vårflod t.o.m. senhöst går genom turbin jämfört med högra fåran minskar risken för dödlighet vid nedströms vandring. Med de åtgärder som dessutom föreslås i Kap 4.3 bedömer HS att dödligheten vid nedströms vandring kan reduceras till nivå där den inte påverkar den- eller de populationer av fisk som ev. kan komma att vandra nedströms. 8.2 Förhållanden för lax, öring och harr Av Fortum föreslagen vattenföring ger en variation över året som väl överensstämmer med ursprunglig vattenföring (se 6.2 Ny vattenföring ). Föreslagen vattenföring kommer direkt att påverka en sträcka av Edeforsen fr.o.m. Getholmens övre del sammanflöde med kraftverksutskovet. Föreslagen sommar- och höstvattenföring är i medeltal ca 40 m 3 /s lägre än nuvarande. Mot bakgrund av att HS anser nuvarande vattenhastighet vara för hög för att erbjuda bra biotop för framförallt yngre- men även äldre stadier av lax, öring och harr kommer den lägre vattenföringen att öka tillgänglig yta för såväl yngre som äldre stadier av lax, öring och harr. Vattenföringen bedöms dock tillräckligt hög för att erbjuda en miljö där vattenhastigheten är en konkurrensfördel gentemot andra fiskarter mindre anpassade för höga vattenhastigheter. Föreslagen vintervattenföring är i medeltal 100 m 3 /s lägre än nuvarande. Den lägre vintervattenföringen kommer att öka tillgänglig yta lämplig för övervintring för lax, öring och harr. Detta tillsamman med att nuvarande höga vintervattenföring allmänt anses påverka fiskbestånd och bottenfauna negativt gör HS bedömningen att föreslagen vintervattenföring kommer att verka positivt för arterna lax, öring och harr. Föreslagen åtgärd i kap 7.2 ang vinterlågvattenföring gör också att HS bedömer risken för påverkan av fiskbestånd p.g.a. infrysning av rom som liten. Föreslagna bioptopvårdsåtgärder kommer att öka ytan av framförallt uppväxtmiljöer och lekområden för lax, öring och harr. Åtgärderna bedöms också förbättra miljöerna för äldre fisk om än i mindre grad än för uppväxande stadier. Yta produktiv för strömfiskarter bedöms ej påverkas av planerade förändringar nedströms kraftverk. HS bedömer att kombinationen av den förslagna vattenföringen, föreslagen biotopvård inkl. möjlighet till fiskvandring kommer att förbättra förutsättningarna för lek, uppväxt och födosök i Edeforsen. De förbättrade förutsättningarna tillgängliggörs i.o.m. möjligheten till fiskvandring för populationer av fisk såväl uppströms som nedströms Edeforsen. Föreslagna åtgärder överensstämmer väl med det som påtalas i bevarandeplan för uppströmsliggande Natura 2000-område ang. bevarandevärda arterna harr och öring, förändrad flödesdynamik, minskad påverkan av vandringshinder och flottledsrensning. 19 (21)

8.3 Övriga strömvattenekologiska förhållanden HS bedömer att föreslagna åtgärder minskar negativ påverkan på strömvattenekologin i Edeforsen. HS bedömer att förhållandena för bottenfauna förbättras. Föreslagna biotopvårdsåtgärder kommer att öka bottenarean, skapa en större variation av miljöer med varierande bottensubstrat och vattenhastighet. Föreslagen vattenföring kommer att minska vintervattenföringen till mer normal vinterlågvattenföring. I bevarandeplan för uppströmsliggande Natura 2000-område anges bl.a. att mycket tyder på att bl.a. bottenfauna och fisk tar stor skada (Länsstyrelsen Gävleborg 2006). Föreslagen reglering av vattenföring kommer att minska plötsliga förändringar i högra fårans vattenföring. Stora och plötsliga förändringar i reglerade vatten har visat sig ha stor negativ påverkan på bottenfauna (Malmqvist et. al. 1996). I bevarandeplan för uppströmsliggande Natura 2000-område anges bl.a. utter, flodpärlmussla och stensimpa som arter ingående i Art- och habitatdirektivet. HS bedömer att förhållanden för utter förbättras. Föreslagna åtgärder bedöms öka produktion av fisk vilket bör leda till ett bättre födounderlag. I.o.m. den föreslagna lägre vintervattenföringen kommer vattenhastigheten att sjunka och områden med islock kommer att öka vilket ökar tillgänglig födosöksyta för utter. Den lägre vattenhasigheten, framförallt vintertid, kommer också att gynna strömstare. HS bedömer att förhållandena för flodpärlmussla förbättras dels genom förändrade vattenföringsförhållanden och dels genom större tillgänglighet till mussellarvernas huvudsakliga värddjur öring. Föreslagna åtgärder bedöms öka produktionen av öring i Edeforsen. Möjligheten till fiskvandring gör också att öring kan vandra förbi Edeforsen vilket kan förbättra produktion av öring i såväl Edeforsen som andra platser. HS bedömer att stensimpa kommer att gynnas. Föreslagen vattenföring i kombination med föreslagen biotopvård kommer att öka ytan lämplig för stensimpa. Bättre förhållanden för bottenfauna kommer också att öka födounderlaget. 8.4 Sportfiske HS bedömer att förutsättningarna för sportfiske efter strömfiskarter som öring och harr kommer att förbättras. Föreslagen reglering av högra fårans vattenföring i kombination med föreslagen biotopvård kommer att öka den naturliga produktionen av öring och harr. Ytan lämplig för äldre fisk av dessa arter bedöms också öka. Den föreslagna lägre vattenföringen kommer också att öka ytan som lämpar sig för såväl spinnsom flugfiske. Framförallt förväntas förutsättningarna för flugfiske förbättras. Jämnare vattenföring kommer också minska den tid då hög vattenföring begränsar fiskeplatser. 20 (21)

9. Referenslista Berglund Anders. 2010. Fiskeriverkets utredningskontor Härnösand. Muntligt våren 2010. Degerman Erik et. al. 2001. Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Finsfo 2010.10. Havsöringens ekologi. Degerman E, Magnusson K, Sers B. 2008. Svenskt Elfiskeregister, Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket. Information från Svenskt Elfiskeregister Nr 1, 2008. Jämförelsevärden från svenskt Elfiskeregister. Eriksson Nils-Erik. 2010. Fd ordf Järvsö fvo. Muntligt 2010-06-25. Evander Dan. 2010. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB. Muntligt oktober 2010. Grande Reidar. 2010. Håndbok för fisketrapper. Gudmundsson Maud. 2010. Ordförande Järvsö fiskevårdsområde. Muntligt 2010-06-24. Hartzell Gustav. 2010. Länsstyrelsen Gävleborg. Muntligt Våren 2010. Hysing Maria. 2010. Länsstyrelsen Gävleborg. Mail 2010-04-29. Lundagårds Per. 2010. Ljusdals kommun. Muntligt 2010-12-01. Lundqvist et. al. Institutionen för Vilt, fisk och miljö. SLU. Lax- och öringssmoltutvandring i Sävarån 2005 och 2006. Länsstyrelsen Gävleborg m.fl. 2003. Omprövningar av vattendomar inom Ljusnans avrinningsområde. Del 1. Huvudrapport. Februari 2003. Länsstyrelsen Gävleborg. 2006. Bevarandeplan för Mellanljusnan, Korskogen-Edeforsen. Dnr 511-14085-05. 511-14103-05.00-001-064. 2006-12-15. Malmqvist, B., and Englund, G. 1996. Effects of flow regulation, habitat area and isolation on the macroinvertebrate fauina of rapids in north Swedish rivers, Regul. Riv., 12, 433-445. Persson Hans. 2010. Säljesta. Muntligt 2010-08-27. Person Hans et. al. 1995. Funderingar angående fisket kring Edeforsen i Järvsö. Jan 1995. Rivinoja Peter, 2010. Muntligt oktober 2010. Skymberg Lars. 2010. Fortum. Muntligt 2010-06-29. Torfve Stefan. 2002. VFK, Vatten & Fiskevårdskonsult IT. Del 1. Biotopkartering av lax- och öring habitat i Ljusnan och Voxnan 2002. 2002-01-31. Torfve Stefan. 2003. VFK, Vatten & Fiskevårdskonsult IT. Del 4. Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002: Potentiell produktion av lax- och öringsmolt. 2003-03-14. Uppman Sigvard, 2010. Ljusne Fiskodling. Fortum. Muntligt 2010-11-25 www.gis.lst.se. 2010. (Länskartor). 2010-11-29. www.fiskeriverket.se. 2010. (Elfiskeregistret). Våren 2010. www.viss.lst.se. 2010. Vattenmyndigheterna. Länsstyrelserna. Vatteninformationssystem. 2010-12-02. Örn Christer. 2010. Länsstyrelsen Gävleborg. Muntligt 2010-11-30. 21 (21)

Bilaga 1. Protokoll elfiske Elfiskeprotokoll för Gävleborgs län TOPOGRAFISK KARTA: VATTENDRAGSNAMN: Ljusnan LÄNSNUMMER: 21 Kommun: Ljusdal Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 6850544 Y: 1519232 Biflödesnr: LOKALNAMN: Edeforsen övre Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Per Lundström/Mats Andersson ADRESS/TELE/E-POST: Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Köpmangatan 2, 972 38 Luleå DATUM: 20100920 ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt x Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Nej Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): Lugab TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 700 Strömstyrka (A): 0,3 Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD ( 55,0 23 AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) 7,0 3 AVFISKAD YTA (m 2 ): 161 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( 0 C): 1,30 0,30 15,2 LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): Klart x Klart LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( 0 C): 11,5 VATTENFÄRG (sätt X): x VATTENHASTIGHET:(sätt x) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS x Vattenhastighet: m/s VATTENNIVÅ:(sätt x) LÅG MEDEL x HÖG Vattenföring: 160 m 3 /s Bottentopografi: (sätt x) Jämn Intermediär Ojämn x SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN1 (2- STEN2 BLOCK1 BLOCK2 BLOCK3 (D1, D2, D3): (<0,2mm) (0,2-2mm) (0,2-2cm) 10 cm) (10-20 cm) (20-30cm)) d3 (30-40cm) d2 (40-200cm) d1 FÖREKOMST (0-3): FINSED SAND GRUS STEN1 STEN2 1 1 2 3 VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d1 PÅV.ALG d2 FÖREKOMST (0-3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA 1 PÅV.ALG 1 HÄLL (>200cm) BLOCK1 BLOCK2 BLOCK3 HÄLL NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 0 VED I VATTNET (antal): 0 Ved i vatten (Antal/100m 2 ): - - d1 0,0 ANTAL PER FISKEOMGÅNG R ART 1 2 ART STENSIMPA 8 5 4 LAKE 1 1 0 ANTAL PER FISKEOMGÅNG 1 3 2 3 OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Bilaga 1. Protokoll elfiske Elfiskelokalens avstånd till uppströms liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr. anges detta med ett kryss (X): Avrinningsområdets storlek (km 2 ): (sätt x) <10 Elfiskelokalens avstånd till nedströms liggande sjö (km): <100 <1000 >1000 Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x) VANDRINGSHINDER: (Sätt x) <1% <5% <10% >10% Inga Nedströms Uppströms STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x) Strömlevande Vandrande Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2): 2 KALKPÅVERKAN: (Sätt x) Typ av kalkning:(sätt x) Senaste kalkdatum: Våtmarkskalkning JA Sjökalkning Bäckzonskalkning NEJ Doserarkalkning PÅVERKAN Klimat/ torka (1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt) Skogsbruk/ hygge Skogsbruk/ flottledsrens. Industri utsläpp Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger --->): Organisk förorening Vattenkraft/ reglering Arb. i v-drag/ grävning Fiskevård/ flottledsrest. Klimat/ bottenfrys. Skogsbruk/ dikn.markber. Torvtäkt Industri/ gruva Avloppsrecipient Vattenkraft/ torrfåra Arb. i v-drag/ grumling Fiskevård/ rotenon Klimat/högflödee rosion Skogsbruk/ röjning/gallring Jordbruk allmänt Industri/ giftutsläpp Sedimentation Vägar/ bebyggelse Arb. i v-drag/ veg.rensad Fiskevård/ red. Bäckröding Skogsbruk allmänt Skogsbruk/ avverkning Skogsbruk/träd- &veg.rester Skogsbruk/ skogsgödning Jordbruk/ vattenuttag Jordbruk/ igenväxning Fiskdöd Oljeutsläpp Metallutfällning Försurning Arb. i v-drag/ kanalisering Arb. i v-drag/ rensning Fiskevård/ utplantering Fiskevård/ biotopvård Fauna/ bäver Fauna/ mink VATTENKEMI: Provdatum ph Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot-Al (µg/l) Grumlighet (FNU/FTU) Anmärkning: Koordinat avser nedre del av lokal. Lokal märkt med sprayfärg. SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m: Efter avslutat fiske mottages tacksamt kopia på elfiskeprotokollet till: Fiskeriverket, Elfiskeregistret, Pappersbruksallén 22, 702 15 ÖREBRO tele: 019/ 603 38 67, fax 019/ 603 38 65 e-post berit.sers@fiskeriverket.se

Bilaga 1. Protokoll elfiske Elfiskeprotokoll för Gävleborgs län TOPOGRAFISK KARTA: VATTENDRAGSNAMN: Ljusnan LÄNSNUMMER: 21 Kommun: Ljusdal Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 6850335 Y: 1519271 Biflödesnr: LOKALNAMN: Edeforsen nedre Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Per Lundström/Mats Andersson ADRESS/TELE/E-POST: Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Köpmangatan 2, 972 38 Luleå DATUM: 20100920 ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt x Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Nej Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): Lugab TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 700 Strömstyrka (A): 0,3 Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD ( 55,0 23 AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) 5,0 5 AVFISKAD YTA (m 2 ): 109 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( 0 C): 0,70 0,40 12,0 LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): Klart x Klart LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( 0 C): 11,5 VATTENFÄRG (sätt X): x VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS x Vattenhastighet: LÅG MEDEL x HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn x 0,5 m/s 160 m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN1 (2- STEN2 BLOCK1 BLOCK2 BLOCK3 (D1, D2, D3): (<0,2mm) (0,2-2mm) (0,2-2cm) 10 cm) (10-20 cm) (20-30cm)) d2 (30-40cm) d1 (40-200cm) d3 FÖREKOMST (0-3): FINSED SAND GRUS 1 STEN1 1 STEN2 1 2 2 2 VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d1 PÅV.ALG d2 FÖREKOMST (0-3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA 1 PÅV.ALG 1 NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): LÖVSKOG d1 BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. HÄLL (>200cm) BLOCK1 BLOCK2 BLOCK3 HÄLL ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: björk NÄST DOM.TRÄDSL: vide BESKUGGNING: 0 VED I VATTNET (antal): 0 Ved i vatten (Antal/100m 2 ): 0,0 ANTAL PER FISKEOMGÅNG R ART 1 2 ART STENSIMPA 1 0 0 ANTAL PER FISKEOMGÅNG 1 3 2 3 OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Bilaga 1. Protokoll elfiske Elfiskelokalens avstånd till uppströms liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr. anges detta med ett kryss (X): Avrinningsområdets storlek (km 2 ): (sätt x) <10 Elfiskelokalens avstånd till nedströms liggande sjö (km): <100 <1000 >1000 Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x) VANDRINGSHINDER: (Sätt x) <1% <5% <10% >10% Inga Nedströms Uppströms STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x) Strömlevande Vandrande Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2): 2 KALKPÅVERKAN: (Sätt x) Typ av kalkning:(sätt x) Senaste kalkdatum: Våtmarkskalkning JA Sjökalkning Bäckzonskalkning NEJ Doserarkalkning PÅVERKAN Klimat/ torka (1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt) Skogsbruk/ hygge Skogsbruk/ flottledsrens. Industri utsläpp Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger --->): Organisk förorening Vattenkraft/ reglering Arb. i v-drag/ grävning Fiskevård/ flottledsrest. Klimat/ bottenfrys. Skogsbruk/ dikn.markber. Torvtäkt Industri/ gruva Avloppsrecipient Vattenkraft/ torrfåra Arb. i v-drag/ grumling Fiskevård/ rotenon Klimat/högflödee rosion Skogsbruk/ röjning/gallring Jordbruk allmänt Industri/ giftutsläpp Sedimentation Vägar/ bebyggelse Arb. i v-drag/ veg.rensad Fiskevård/ red. Bäckröding Skogsbruk allmänt Skogsbruk/ avverkning Skogsbruk/träd- &veg.rester Skogsbruk/ skogsgödning Jordbruk/ vattenuttag Jordbruk/ igenväxning Fiskdöd Oljeutsläpp Metallutfällning Försurning Arb. i v-drag/ kanalisering Arb. i v-drag/ rensning Fiskevård/ utplantering Fiskevård/ biotopvård Fauna/ bäver Fauna/ mink VATTENKEMI: Provdatum ph Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot-Al (µg/l) Grumlighet (FNU/FTU) Anmärkning: Koordinat avser nedre del av lokal. Lokal märkt med sprayfärg. SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m: Efter avslutat fiske mottages tacksamt kopia på elfiskeprotokollet till: Fiskeriverket, Elfiskeregistret, Pappersbruksallén 22, 702 15 ÖREBRO tele: 019/ 603 38 67, fax 019/ 603 38 65 e-post berit.sers@fiskeriverket.se

Bilaga 2. Lokalbeskrivning/artlista bottenfauna Lokalbeskrivning bottenfauna Län Gävleborg Gävleborg kommun Ljusdal Ljusdal Namn Edeforsen: Del 1 av sökprov Edeforsen: Del 2 av sökprov Datum 9/21/2010 9/21/2010 X-koordinat 6850281 6850335 Y-koordinat 1519223 1519271 Vattentemp 11.5 11.5 Längd 50 50 Bredd 10 10 Medeldjup 0.5 0.5 Maxdjup 1 1 Vattennivå medel medel Vattenhastighet låg - medel medel - hög Grumlighet klart klart Vattenfärg klart klart Trofinivå 0 0 Bottensubstrat (täckningsgrad (Dominerande)) Finsed <0,6mm 1 0 Sand 0,06-2mm 1 0 Grus 2-60mm 1 0 Fingrus 2-6mm 1 1 Mellangrus 6-20mm 1 1 Grovgrus 20-60mm 1 1 Sten 60-600mm 2 d1 2 d1 Mellansten 60-200mm 2 d2 1 Grovsten 200-600mm 2 d3 2 d2 Block 600-2000mm 2 2 d3 Häll >2000mm 0 0 Bottensubstrat äldre indelning (täckningsgrad (Dominerande)) Finsed <0,2mm 1 0 Sand 0,2-2mm 1 0 Grus 2-20mm 1 1 Fin sten 20-100mm 1 1 Grov sten 100-200mm 2 d1 1 d3 Fina block 200-400mm 2 d2 2 d1 Grova block 400-2000mm 2 d3 2 d2 Häll >2000mm 0 0 Findetritus 1 0 Grovdetritus 1 0 Fin död ved 1 0 Grov död ved 0 0 Inbäddning 1 2 Vegetation (täckningsgrad(dominerande)) Dominerande art Övervattensväxter 1 d2 0 Flytbladsväxter 0 0 Långskottsväxter 0 0 Mossor 1 d3 1 d2 påväxtalger 1 d1 1 d1 Inbäddning 1 2 Findetritus 1 0 Grovdetritus 1 0 Fin död ved 1 0 Grov död ved 0 0 Närmiljö (0-30m) Lövskog d1 d1 Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Artificiell mark Annat Strandmiljö (0-5m) Träd Buskar d1 vide d1 vide Annan vegetation Övrigt Beskuggning 0 0 Krontäckning 0 0 Övrigt Hård botten, svårsparkad

Bilaga 2. Lokalbeskrivning/artlista bottenfauna Fortum 2010 Edeforsen 2010-09-21 antal Andel Taxa % Turbellaria/virvelmaskar Dugesia sp (Girard, 1850) 5 0.9 Dendrocoelum lacteum (O. F: Müller, 1774) 2 0.3 Gastropoda/snäckor Radix balthica (Linnaeus, 1758) 21 3.6 Bivalvia/musslor Pisidium sp. Pfeiffer, 1821 23 4.0 Sphaerium sp. Scopoli, 1777 31 5.4 Oligochaeta/fåborstmaskar Oligochaeta 17 2.9 Hirudinea/egentliga iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) 4 0.7 Hydracarina/vattenkvalster Hydrachnidia 2 0.3 Crustacea/kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) 3 0.5 Ephemeroptera/dagsländor Nigrobaetis digitatus (Bengtsson, 1912) 1 0.2 Baetis rhodani (Pictet, 1843) 7 1.2 Baetis subalpinus Bengtsson, 1917 1 0.2 Baetis vernus-gr. 2 0.3 Cloeon simile-gr. 1 0.2 Kageronia fuscogrisea (Retzius, 1873) 47 8.1 Heptagenia dalecarlica Bengtsson, 1912 18 3.1 Heptagenia sulphurea (Müller, 1776) 6 1.0 Ephemera vulgata Linnaeus, 1758 1 0.2 Ephemerella mucronata (Bengtsson, 1909) 2 0.3 Caenis robusta Eaton, 1884 1 0.2 Plecoptera/bäcksländor Diura nanseni (Kempny, 1900) 1 0.2 Isoperla grammatica (Poda,1761) 23 4.0 Taeniopteryx nebulosa (Linnaeus, 1758) 27 4.7 Heteroptera/skinnbaggar Callicorixa sp. White, 1873 2 0.3 Callicorixa praeusta (Feiber, 1848) 1 0.2 Hesperocorixa linnaei (Feiber, 1848) 3 0.5 Coleoptera/skalbaggar Limnius volckmari (Panzer, 1793) 1 0.2 Trichoptera/nattsländor Cheumatopsyche lepida (Pictet, 1834) 27 4.7 Ceratopsyche newae (Kolenati, 1858) 12 2.1 Hydropsyche siltalai Döhler, 1963 76 13.1 Psychomyia pusilla (Fabricius, 1781) 1 0.2 Philopotamus montanus (Donovan, 1813) 29 5.0 Agapetus ochripes Curtis, 1834 3 0.5 Hydroptila sp. Dalman, 1819 14 2.4 Ithytrichia sp. Eaton, 1873 4 0.7 Oxyethira sp. Eaton, 1873 9 1.6 Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) 6 1.0 Limnephilidae 6 1.0 Limnephilus fuscicornis Rambur, 1842 2 0.3 Micrasema setiferum (Pictet, 1834) 3 0.5 Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) 46 7.9 Athripsodes cinereus (Curtis, 1834) 3 0.5 Ceraclea annulicornis (Stephens, 1836) 2 0.3 Triaenodes sp. McLachlan, 1865 1 0.2 Diptera/tvåvingar Tipula sp. Linnaeus, 1758 1 0.2 Antocha vitripennis (Meigen, 1830) 5 0.9 Simuliidae 3 0.5 Chironomidae 73 12.6 Antal individer 579 Antal taxa 47 Index Värde Misa 68.98 DJ-index 14 ASPT-index 6.32 Diversitetsindex 4.49 ASPT-index 6.32 Danskt faunaindex 7 Surhetsindex 11 Det. Dan Evander

Bilaga 3. Beskrivning biotopvårdsarbeten Totalt Återställning av bottenförhållanden till utseende och funktion motsvarande opåverkad forsmiljö föreslås göras på sträckan direkt nedströms ny damm och vidare nedströms till forsens slut (Objekt 1 7 fig 1). Totalt föreslås ca 2 155 m 3 sten på- eller intill högerstrand av högra fåran att placeras i älven. Den mesta stenen återfinns dels i stenarm direkt nedströms dammläget (Objekt 1) och dels i forsens nedre del (Objekt 7). Övrig sten finns i form av uppdragna block på strand. Utöver sten på plats föreslås preliminärt en tillförsel av Ca 200 m 3 natursten, stl 100 300 mm, för utplacering på grunda uppväxtområden för fisk (Objekt 1). Ca 350 m 3 natursten, stl 20 100 mm, för utplacering på möjliga lekområden för fisk (Objekt 6-7). Beroende på volym och storlekar av det stenmaterial som tillgängliggörs i samband med schaktarbeten kan ytterligare sten behöva tillföras. Faktiska bottenförhållanden nedströms damm kan också visa att större block behöver tillföras för att uppnå erforderlig dämmande effekt. Totalt förväntas en föreslagen biotopvård leda till att ca 5 120 m 2 nya uppväxtområden för fisk skapas samt att 1 050 m 2 nya lekområden skapas (tabell 1). Biotopvårdsobjekt i anslutning till utskov från kraftverket och nedströms kraftverksutskovet (rödmarkerat sid 3) har av Fortum beslutats ej ingå i detta biotopvårdsförslag. Fortums planerade anläggning av ny damm har bl.a. konstruerats för att ge förutsättningar för fiskvandring genom de reglerbara utskoven på höger sida. För att optimera möjligheten för fisk att vandra uppströms till dammen avses föreslagen biotopvård genomföras så att inga avsnitt med lodrätt fall uppstår och att partier alltför höga vattenhastigheter nedströms dammen minimeras. Utplacering av sten genomförs med grävmaskin av storlek motsvarande ca 40 50 ton. För effektivitet bör arbetet utföras av minst 2 grävmaskiner. För att arbeten ska kunna utföras i sin helhet bör arbeten ske under förhållanden med vattenföring helst ej överstigande 10 m 3 /s. För materialtransport avseende Objekt 1 iordningsställs tillfällig transportväg på höger strand till höger om kramlad stenarm. Trsp görs med dumper. För materialtransport av lekgrus (20 100 mm) avseende Objekt 6 och 7 iordningställs tillfällig trspväg på mark. Lämplig dragning av trspväg undersöks innan tillståndsprocess påbörjas. Upplag av mtrl görs på lämplig plats i närheten av anläggningsarbetena. 1 (16)

Bilaga 3. Biotopvårdsarbetet ska ledas av personal med dokumenterad kunskap om strömvattenekologi och stor erfarenhet av liknande biotopvårdsarbeten. Huvudman för biotopvårdsarbetena bör ha en beredskap för att utföra kompletterande biotopvårdsåtgärder efter det att åtgärderna kunnat utvärderas något eller några år efter det huvudsakliga genomförandet. I första hand kan justering av vattenhastigheter direkt nedströms luckutskoven samt justering av tröskelhöjder vara aktuella. Tabell 1. Planerade biotopvårdsobjekt i Edeforsen 2 (16)

Bilaga 3. Figur 1. Biotopvårdsobjektens (1 7) ungefärliga läge intill Edeforsen. 3 (16)

Bilaga 3. Beskrivning Objekt 1-7 Objekt 1 Material tas från kramlad stenarm och placeras ut framförallt på/intill befintliga tröskellägen (se skiss Före- och efter åtgärd ). Stenarmens mtrl består dels av huggen sten och dels av natursten. Huggen sten förslås i första hand att gömmas vid befintliga tröskellägen. Natursten lämnas på plats eller placeras i mer synlig position. Åtgärden höjer vattenyta på hela sträckan nedströms damm vilket förbättrar förhållandena för fiskvandring. Höjd vattenyta gör också att större del av område nedströms forsen strömsätts vilket ökar yta på det uppväxtområde som skapas intill högre strand. Den nya strömsatta ytan bedöms uppgå till ca 2000 m 2. Höjd yta förbättrar också områdets egenskap som övervintringsområde för fisk och minskar risken för infrysning av rom. Intill höger strand tillförs vid behov sten (100 300 mm) på den del som avses utgöra grundare uppväxtområde. På uppströmssida av tröskelliknande stenformationer placeras också lekgrus. Faktiska bottenförhållanden kan komma att visa att även grövre block behöver tillföras för att erforderlig dämmande effekt ska uppnås vid tröskellägena. Mer detaljerad profil och sektion för området direkt nedströms dammen föreslås tas fram efter noggrannare avvägning genomförts. Beroende på den mängd- och stolrek på stenmaterial som tillgängliggörs vid schaktarbeten i samband med anläggningsarbeten kan ytterligare sten behöva tillföras området. För trsp av material dels från stenarm till tröskellägen och dels avseende tillförsel av sten (20 100, 100 300 mm) anläggs tillfällig transportväg på höger strand till höger om befintlig stenarm. Tillfälliga trspvägar anläggs också av grävmaskin på tröskellägen (2 st) för trsp av mtrl till mitten/vänstra sida av fors. När trsp avslutats utgör materialet i tillfälliga trspvägar det stenmaterial som placeras ut på- och intill tröskellägen. Beroende på vattenföring kan en eller flera vattenavledande trummor tillfälligt behöva placeras i tillfälliga transportvägar. Figur 2. Flygfoto över övre del av Edeforsen med ungefärlig placering av tröskellägen markerat med rött. 4 (16)

Bilaga 3. Figur 3. Övre del av kramlad stenarm med inslag av stora naturstensblock. Figur 4. Mittenparti av kramlad stenarm. Figur 5. Nedre del av kramlad stenarm. 5 (16)

Bilaga 3. Objekt 2 Material används i huvudsak till utplacering vid nedre tröskelläge. Åtgärden bidrar till att höja uppströms vattenyta med de effekter som beskrivs under Objekt 1. Intill strand skapas mindre uppväxtmiljö med naturligt bruten strand. Figur 6. Stenmtrl i Objekt 2. 6 (16)

Bilaga 3. Objekt 3 Större block används till att skapa naturligt bruten strand som i huvudsak utgör uppväxtmiljö för fisk. Figur 7. Stenmaterial i Objekt 3. 7 (16)

Bilaga 3. Objekt 4 Större block används till att skapa naturligt bruten strand som i huvudsak utgör uppväxtmiljö för fisk. Figur 8. Stenmtrl i Objekt 4 8 (16)

Bilaga 3. Objekt 5 Stenmaterial används till skapande av naturligt bruten strand som i huvudsak utgör uppväxtmiljö för fisk. Stenmaterial används också till forsnacke i utlopp av pool vilket marginellt höjer vattenyta i pool. Figur 9. Stenmaterial i Objekt 5. 9 (16)

Bilaga 3. Objekt 6 Stenmaterial används till nacke/fors i utgång av pool vilket marginellt höjer vattenyta i pool. Naturligt bruten strand med uppväxtmiljö för fisk skapas. I området skapas också lekplatser vid utgång av pool och mindre tröskellägen nära strand. För tillförsel av sten 20 100 mm se Objekt 7. Figur 10. Stenmaterial i Objekt 6. 10 (16)

Bilaga 3. Objekt 7 Material från stenarm placeras på båda sidor om befintlig stenarm. Åtgärden beräknas skapa ett stort uppväxtområde motsvarande ca 2 500 m 2. Totala volymen av sten i stenarmen uppgår till ca 850 m3. På lämpliga platser skapas mindre tröskellägen passande för utplacering av lekgrus (20 100 mm). Preliminärt beräknas ca 150 m 3 lekgrus behöva transporteras till lokalen. Transport föreslås göras med dumper. Transport med helikopter bedöms ej möjlig p.g.a. luftledningar. För transport anläggs tillfällig transportväg. Lämplig dragning av tillfällig väg undersöks innan tillståndsprocess påbörjas. Figur 11. Övre del av stenarm Objekt 7. 11 (16)

Bilaga 3. Figur 12. Nedre del av stenarm Objekt 7. 12 (16)

Bilaga 3. 13 (16)

Bilaga 3. 14 (16)

Bilaga 3. 15 (16)

Bilaga 3. 16 (16)

Bilaga 4. Vattentemperatur Långströmmen Ljusnan