Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 2017

Transkript

1 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 - Ingående i recipientkontrollprogrammet för Göteborg Landvetter Airport info@fontinalis.se org.-nr:

2 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Författare: Jonathan Bark, - Från källa till hav Sankt Pauligatan Göteborg info@fontinalis.se Kund: Ansvarig: Swedavia, Göteborg Landvetter Airport Therese Ahlin Foton: Jonathan Bark om inget annat anges - foto framsida: lokal "Stenen" i Lindomeån Kartor: Terrängkartan, erhållen från Swedavia Datum: 7--6 Version: :

3 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Sammanfattning På uppdrag av Swedavia har under 7 elfiskat fyra lokaler i Issjöbäcken och en lokal i Lindomeån. Elfiskeundersökningarna genomfördes - september vid högflöde i både Issjöbäcken och Lindomeån, vilket försvårat elfisket. Elfisket är en del av Swedavias recipientkontrollprogram för Göteborg Landvetter Airport som innefattar vattenkemiska och biologiska undersökningar i nedströms liggande vattendrag och sjöar. En ensomrig öring dokumenterades i Issjöbäcken vid elfisket 7, för första gången sedan 4. Den fångades på lokalen "Uppströms stenbron". På samma lokal stod även två öringar redo för lek (4 respektive 7 cm). Åtgärder har genomförts under och 5 för att underlätta vandring i Issjöbäcken. Årets tätheter var lägre på lokalerna "Sommarstugan" och "Sågen" jämfört med 6. På "Sågen" fångades dock en ål, för första gången sedan i Issjöbäcken. "Sågebacken" hyste inga öringar under 7, enbart en ål. Ål har aldrig fångats på lokalen sedan den började elfiskas. På lokalen "Stenen" i Lindomeån är tätheten för lax 9, individer/m i år. Det är en lägre täthet jämfört med 5 och 6. Öringen i Lindomeån visar den högsta tätheten sedan,,6 individer/m. Referensvattendraget Sandsjöbäcken som mynnar i Västra Ingsjön (likt Issjöbäcken) fiskades inom kalkeffektuppföljningen i år. Öringtätheten är god,, individer/m. Dock är det är lite under medeltätheten för åren (9,7 öringar/m ). Vattendragsindex i Issjöbäcken är på samma nivå som 6 för lokalerna "Sommarstugan" ("god") och "Sågebacken" ("dålig"). En högre VI-klass för "Uppströms stenen" ("måttlig" till "god") samt en försämring på lokal "Sågen" ("god" till "dålig"). "Stenen" i Lindomeån har ökat från "måttlig" till "god".

4 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning...5 Vattenkemi...6 Tidigare elfiskeundersökningar...7 Årets elfiskeundersökningar...7 Metodik...8 Resultat... Issjöbäcken... Sommarstugan (lokal )... Sågen (lokal )...4 Uppströms stenbron (lokal )...5 Sågebacken (lokal 4)...7 Lindomeån...8 Stenen (lokal 5)...8 Diskussion och slutsatser... Issjöbäcken... Lindomeån...4 Referenser...6 Bilaga - Lokalprotokoll...7 4

5 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Inledning Issjöbäcken är dagvattenrecipient för Göteborg Landvetter Airport. Via dagvattendammar leds det avrinnande vattnet ned i Issjöbäcken och vidare mot Lilla Issjön och Västra Ingsjön. Huvudsyftet med dagvattendammarna är att reducera halten organiskt material, kväve, fosfor, kalium och tungmetaller. Elfiskelokalerna i Issjöbäcken ligger nedströms Lilla Issjön och uppströms Västra Ingsjön (punkterna -4 i figur ). I flygplatsens egenkontrollprogram ingår vattenkemiska undersökningar av bland annat syre, turbiditet, kväve, fosfor, löst organiskt kol och tungmetaller. Lokalen i Lindomeån ("Stenen") ligger nedströms Västra Ingsjön (punkt 5 i figur ) och uppströms dammen vid Ålgårdsbacka där det finns en fiskväg sedan. Figur. Karta med elfiskelokalerna. -4: Issjöbäcken, "Sommarstugan", "Sågen", "Uppströms stenbron", 4 "Sågebacken". 5: Lindomeån "Stenen". Landvetter flygplats syns inte men ligger strax norr om kartan. 5

6 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Vattenkemi Det mesta av dagvattnet från flygplatsen leds via dagvattendammar ut i Issjöbäcken. Provtagning sker månadsvis vid dagvattendammarnas in- och utlopp samt i det uppsamlande dagvattendiket som leder ut i Issjöbäcken (Swedavia 7). Två punkter provtas varannan månad avseende ytvatten, strax nedströms Lilla Issjön (provpunkt Y) samt före bäckens mynning i Västra Ingsjön (provpunkt P4). Vid punkterna mäts bland annat TOC (totalt organiskt kol), kalium, natrium, DOC (löst organiskt kol), absorbans, syrehalt samt konduktivitet. Det finns två sorters riktvärden, dels Göteborgs stads riktvärden och dels StormTacs schablonhalter (Swedavia 7). Dagvattendiket Dagvattendiket rinner ovan jord och syresätts på naturlig väg inne på flygplatsområdet. Där mäts bland annat syre, ph, temperatur, flöde och konduktivitet. Veckomedelvärdet för syrehalt har med god marginal överstigit 5 mg syre/l hela 6. Halten av organiskt material är högre under vintern jämfört med resten av året, men inom rimliga gränser (Swedavia 7). Metallhalterna har understigit de riktvärden som finns, förutom koppar och zink som överskridit värdet vid tre tillfällen. Vattenflödet under oktober 6 var lågt, totalt var vattenflödet m under månaden vilket motsvarar cirka liter/s. Elfisket 6 bedrevs således vid väldigt lågt vattenflöde. De beräknade mängderna av transporterat kväve, fosfor och kalium har minskat med ca 5 % sedan 5. Mellan Lilla Issjön och Västra Ingsjön ytvatten (YI och P4) Provtagning sker varannan månad. Syrehalten nedströms Lilla Issjön (Y) låg i intervallet 4,6-, mg/l och innan utloppet i Västra Ingsjön (P4) 7,8-5, mg/l. Lägst månadsvärde uppmättes i maj 6 (4,6 mg/l). De högsta halterna avseende organiskt material (TOC) uppmättes i januari och mars 6, 7 respektive 59 mg/l. Kväve- och fosforhalterna var låga under 6. Högsta uppmätta kvävehalt är,67 mg/l i juli (Göteborgs riktvärde är,5 mg/l). Högsta uppmätta fosforhalt är,7 mg/l i januari. 6

7 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Tidigare elfiskeundersökningar Elfiskeundersökningar har utförts i Issjöbäcken och Lindomeån ända sedan flygplatsen öppnade 977. De utgör ett bra underlag för Swedavia att utvärdera sin eventuella påverkan på vattenmiljön. Vattenkemiska provtagningar ger enbart en momentan bild av vattenkvaliteten så biologiska undersökningar behövs för att komplettera dessa. Elfiske ger en god uppfattning om hur fiskfaunan i vattendraget påverkas och de långa tidsserierna är bra om man vill se hur beståndet påverkas över tid. Laxfiskar är generellt ganska känsliga mot störningar vilket medför att friska öring- och laxpopulationer med flera olika åldersklasser tyder på ett friskt vattendrag. Öring är tåligare än lax avseende vattenkvalitet och då främst mot försurning. Mellan åren sattes öring ut i Issjöbäcken. Innan år elfiskades enbart lokal "Sågen" i Issjöbäcken och "Stenen" i Lindomeån inom recipientkontrollprogrammet för Göteborg Landvetter Airport. utökade man antalet lokaler i Issjöbäcken till fyra stycken, detta eftersom öringtätheterna var låga. De nya lokalerna placerades på sträckor med goda reproduktionsmöjligheter för öring. Årets elfiskeundersökningar Årets elfiskeundersökningar utfördes och september, 7. Vattenflödet var högt,,57 m /s i Issjöbäcken och,9 m/s i Lindomeån (vattenweb.smhi.se/hydronu). Totalt elfiskades fyra lokaler i Issjöbäcken och en lokal i Lindomeån. Samma lokaler inventerades i år som vid undersökningarna -6. Digitala elfiskeprotokoll för alla lokaler finns i bilaga. Alla lokaler elfiskades kvantitativt med - utfisken, likt 4-6. Innan år 4 elfiskades de flesta lokaler kvalitativt ( utfiske). Genom att fiska flera utfisken får man säkrare skattningar av populationerna och chansen att finna t.ex. ensomrig öring ökar. 7

8 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Metodik Elfisket följer svensk standard, SS-EN 4:6 (SIS 6), SLU:s handledning för miljöövervakning (Bergquist, Degerman & Sers 5) samt f.d. Fiskeriverkets föreskrifter (Degerman och Sers 999). Kvantitativt elfiske utförs på alla fem lokaler med två-tre utfisken (successivt utfiske). De fångade fiskarnas längd mäts mellan varje utfiske under lätt sedering (bedövningsmedel: MS ) varefter de placeras i en sump nedströms lokalen. När alla utfisken är genomförda och alla fiskar längdmätta släpps de tillbaka i vattendraget. Standardiserade elfiskeprotokoll ifylls i fält. Därefter förs all data in i elektroniska protokoll som skickas till datavärden för elfiske, Sötvattenslaboratoriet på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I de elektroniska elfiskeprotokollen erhålls tätheter (individer/m eller N/m) enligt Zippinmodellen samt olika fångstbarheter. Man skiljer på ensomrig öring och lax ("årsungar" eller +) med äldre individer (>+) vilket bedöms subjektivt i fält samt efter att ha studerat längdfördelningarna okulärt (figur 4 och 5). Elfiskeprotokoll finns lagrade hos datavärden (SLU), varifrån tidigare elfisken hämtats, samt hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Jämförelse sker med Sandsjöbäcken som elfiskats inom kalkeffektuppföljningen under 7 samt med jämförelsevärden i liknande vattendrag i regionen (Sers, Magnusson & Degerman 6). 8

9 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Figur. Elfiske på lokal "Sågen" i Issjöbäcken. Foto: Gillis Larsson Från datavärden (SLU) erhålls Vattendragsindex (VI) för varje lokal. Vattendragsindex illustrerar allmän ekologisk kvalitet, framför allt näringsämnesbelastning och försurning samt morfologisk och hydrologisk påverkan på fisk (Naturvårdsverket 7). Indexet beräknas genom att man jämför erhållna värden med förväntade värden. Sex olika parametrar ingår i indexet (sju om man räknar med Simpsons diversitetsindex): sammanlagd täthet av öring och lax, andel lithofila arter (arter som leker på grus och sten, t.ex. öring, elritsa och lake), andel toleranta arter (abborre, braxen, ål m.fl.), andel toleranta individer, andel intoleranta arter (öring, lax, stensimpa m.fl.) och andel laxfiskarter som reproducerar sig på lokalen. Utifrån dessa parametrar får man fram värden som man jämför med hur det borde ha sett ut baserat på omgivningsvariabler. Omgivningsvariablerna är nio till antalet, bland annat ingår avrinningsområdets storlek samt vattendragets bredd och lutning. VI anges i en femgradig skala: = "hög", = "god", = "måttlig", 4 = "otillfredsställande" och 5 = "dålig". 9

10 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Det finns två sidoindex kopplade till Vattendragsindex, VIh och VIsm. VIh visar hydrologisk påverkan och VIsm visar om en påverkan avseende försurning eller morfologi föreligger. Dessa två sidoindex presenteras inte i denna rapport. Vattendragsindex kan vara missvisande då till exempel en fångad ål försämrar indexet eftersom ål anses vara en tolerant art. VI bör anses som en extra tolkning av resultatet, det är framför allt tätheter av öring och lax som är viktigast i dessa undersökningar.

11 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Resultat Issjöbäcken De fyra lokalerna i Issjöbäcken elfiskades september vid högflöde (,57 m/s). Vid årets elfiske i Issjöbäcken fångades en ensomrig öring för första gången sedan år 4 (figur 4). Den var i god kondition ( mm lång). Totalt fångades sex öringar i år jämfört med åtta öringar år 6 och 5 öringar år 5. Den största mättes till 4 mm och var lekmogen (figur ). Vattendragsindex har försämrats på "Sågen" (figur 8), förbättrats på "Uppströms stenbron" (figur ) och ej förändrats på "Sågebacken" (figur ) samt "Sommarstugan" (figur 6). För första gången sedan fångades ål i Issjöbäcken, två stycken totalt. Den ena var 85 mm lång och uppskattningsvis över kg tung, den andra var 5 mm lång. Figur. 4 mm lång och lekmogen öring från lokal "Uppströms stenbron" i Issjöbäcken.

12 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Längdfördelning för öring i Issjöbäcken Ensomrig öring (+) Antal 4 8,5,5,5 4,5 6,5 8,5,5,5 4,5 6,5 8,5,5,5 4,5 6,5 8,5 4,5 Längd (mm) Figur 4. Längdfördelning för de fångade öringarna i Issjöbäcken 7. En ensomrig öring (+) längst till vänster i histogrammet. Sommarstugan (lokal ) Lokalen ligger strax uppströms mynningen i Västra Ingsjön. Den domineras av grusbottnar och har en fin kantzon. Lokalen utgör en fin reproduktionssträcka för öring. Vid elfisket 4 fångades fem årsungar, för första gången sedan 9, samt tre äldre individer. Sedan dess har inga årsungar fångats. Det har alltid fångats äldre öring på lokalen sedan starten. I år fångades enbart två öringar (tabell ). Tätheten beräknas till 5,6 öringar/m. Tätheten för 7 är den lägsta sedan (figur 5). Tabell. Antal fångade fiskar av varje art samt individtäthet (N/m ) enligt Zippin-modellen, beräknat i de digitala elfiskeprotokollen erhållna från SLU. Minsta och största individ (mm) visas. Art Öring >+ Antal fångade Täthet (N/m) Minsta och största individ (mm) 5,6 4-7

13 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Öringtäthet "Sommarstugan" 6 Täthet (N/m) 5 4 >+ + 54,5 8,5 7,, 4,7,9,5 8, 5, År Figur 5. Öringtäthet på lokal "Sommarstugan" i Issjöbäcken genom åren. Ljusgrå staplar visar täthet av årsungar (+) och mörkgrå staplar illustrerar täthet av äldre individer (>+). Vattendragsindex har klassats som "god" samtliga år som lokalen elfiskats, 7 är inget undantag (figur 6). Vattendragsindex "Sommarstugan" 5 VI-klass År Figur 6. Vattendragsindex (VI) genom åren på lokal "Sommarstugan" i Issjöbäcken. = "hög", = "god", = "måttlig", 4 = "otillfredsställande" och 5 = "dålig".

14 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Sågen (lokal ) Lokalen ligger precis intill ett sågverk, därav namnet. Den utgör en fin uppväxtlokal för öring med en god kantzon och dominans av mindre block och sten. Lokalen är dock rensad på större block, framför allt den övre sträckan. Det höga vattenflödet vid elfisket i år medförde att lokalen hade en hög vattenhastighet med få ståndplatser för fisk. Sedan 9 har årsungar enbart fångats år 4. Högsta täthet på lokalen registrerades år 8 då en täthet om 5, öringar/m observerades. I år fångades enbart en öring på 7 mm (tabell ). Årets öringtäthet på lokalen (, individer/m) är den lägsta sedan elfisket startade (figur 7). Dock fångades en ål för första gången sedan. Tabell. Antal fångade fiskar av varje art samt individtäthet (N/m ) enligt Zippin-modellen, beräknat i de digitala elfiskeprotokollen erhållna från SLU. Minsta och största individ (mm) visas. Art Antal fångade Täthet (N/m) Minsta och största individ (mm) Öring >+, 7 Ål, 85 Öringtäthet "Sågen" 7 5,7 Täthet (N / m) 6 5 > ,8 54,5 6,5 8, 4,5 8,6,,,9,6, 4,6,6 9,6 8,,5 4,5, 6 4, År Figur 7. Öringtäthet på lokal "Sågen" i Issjöbäcken genom åren. Ljusgrå staplar visar täthet av årsungar (+) och mörkgrå staplar täthet av äldre individer (>+). Stapeln för år 8 fortsätter utanför diagrammet. 4

15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Vattendragsindex har klassats som både "dålig" och "otillfredsställande" tidigare, dock har lokalen klassats som "god" mellan -6. I år klassas lokalen som "dålig" (figur 8), eftersom en ål fångades (tålig art) och inga ensomriga öringar. Vattendragsindex "Sågen" 5 VI-klass År Figur 8. Vattendragsindex (VI) genom åren på lokal "Sågen" i Issjöbäcken. = "hög", = "god", = "måttlig", 4 = "otillfredsställande" och 5 = "dålig". Uppströms stenbron (lokal ) Lokalen är rensad på stor sten och domineras därför av mindre sten och grus. Kantzonen är bristfällig österut (vänster sida strömriktningen). Vid elfisket 4 fångades åtta årsungar på lokalen. Det är enda gången årsungar har fångats sedan elfisket startade på lokalen år (figur 9). I år fångades en ensomrig öring för första gången sedan 4 samt två äldre öringar på lokalen (tabell ). Totala öringtätheten vid årets elfiske, 4, individer/m, är högre än 6 (figur 9). Tabell. Antal fångade fiskar av varje art samt individtäthet (N/m ) enligt Zippin-modellen, beräknat i de digitala elfiskeprotokollen erhållna från SLU. Minsta och största individ (mm) visas. Art Antal fångade Täthet (N/m) Minsta och största individ (mm) Öring >+,8 7-4 Öring +,4 5

16 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Öringtäthet "Uppströms stenbron" Täthet (N / m) 9, 8,4,4 >+ +, 7,5 5,4 4 5,4,8,4 6 7 År Figur 9. Öringtäthet på lokal "Uppströms stenbron" i Issjöbäcken genom åren. Ljusgrå staplar visar täthet av årsungar (+) och mörkgrå staplar täthet av äldre individer (>+). Vattendragsindex klassades under åren - som "måttlig" men 4 höjdes statusen till "god" på grund av de ensomriga öringarna. År 5 och 6 är statusen åter "måttlig". I år höjs statusen till "god" på grund av den ensomriga öringen som fångades (figur ). Vattendragsindex "Uppströms stenbron" 5 VI-klass År Figur. Vattendragsindex (VI) genom åren på lokal "Uppströms stenbron" i Issjöbäcken. = "hög", = "god", = "måttlig", 4 = "otillfredsställande" och 5 = "dålig". 6

17 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Sågebacken (lokal 4) Sågebacken är den översta lokalen i Issjöbäcken. Lokalen domineras av block och sand. Omgivningen består av granskog och skuggningen är god. Försiktigt rensad på block. Bortsett från år 4 så har inga ensomriga öringar noterats på lokalen sedan elfiskestarten år (figur ). I år fångades inga öringar men en ål på 5 mm (tabell 4). Tabell 4. Antal fångade fiskar av varje art samt individtäthet (N/m) enligt Zippin-modellen, beräknat i de digitala elfiskeprotokollen erhållna från SLU. Minsta och största individ (mm) visas. Art Antal fångade Täthet (N/m) Minsta och största individ (mm) Ål,8 5- Öringtäthet "Sågebacken" 5 Täthet (N / m) 5 4 >+ +, 5 4,,8, År Figur. Öringtäthet på lokal "Sågebacken" för alla år som lokalen elfiskats. Ljusgrå staplar visar täthet av årsungar (+) och mörkgrå staplar täthet av äldre individer (>+). 7

18 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Vattendragsindex klassas i år som "dålig", likt och 6 (figur ). Detta på grund av att ingen öring fångades utan enbart en ål. Vattendragsindex "Sågebacken" 5 VI-klass År Figur. Vattendragsindex (VI) genom åren på lokal "Sågebacken" i Issjöbäcken. = "hög", = "god", = "måttlig", 4 = "otillfredsställande" och 5 = "dålig". Lindomeån Stenen (lokal 5) Lokalen elfiskades september vid en vattenföring om,9 m/s, alltså högflöde. Sträckan domineras av grus och sten med inslag av större block. Den är en väldigt fin reproduktionssträcka för lax och öring. Lindomeån är här bred (4,5 meter) och grund (maxdjup cirka,5 m). Ån är dock rensad på större block både upp- och nedströms samt på själva lokalen. Vid årets elfiske var vattennivån högre än normalt vilket medförde att lokalen var svårfiskad. I år fångades färre antal laxar på lokalen, 7 stycken (tabell 5), jämfört med 99 st år 5 och 6. Jämfört med förra året är det framför allt mycket färre tvåsomrig lax (+) i år. Årets täthet av lax beräknas till 9, individer/m jämfört med 9, individer/m år 6 (figur 4). Jämförelsevärdet (5 %-percentilen) för liknande vattendrag är 4,8 laxar/m. 8

19 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Öringtätheten är den högsta sedan med en täthet på,6 öringar/m, mestadels årsungar (figur & 4). Figur. Två öringar (nedersta är ensomrig) från lokal "Stenen" i Lindomeån. Tabell 5. Antal fångade fiskar av lax och öring samt beräknad individtäthet enligt Zippin-modellen (N/m) på lokal "Stenen" i Lindomeån. Jämförelsevärdet är mediantätheten (5 %-percentilen) för lax och öring i laxförande vattendrag i samma storlek som Lindomeån utmed Sveriges väst- och sydkust. Minsta och största individ (mm) visas dessutom. Art Antal Täthet Jämförelsevärde från Minsta och största individ fångade (N/m ) liknande vattendrag (mm) (N/m) Öring + 77, 6, 8-9 Öring >+, 7, - 7 Öring tot 8,6 9, 8-7 Lax ,5 8, Lax >+ 8,7, - 5 Lax tot 7 9, 4,

20 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Öring- och laxtätheter på lokal "Stenen" i Lindomeån 6 4 Täthet (N/m) Lax >+,7,, 8 5,6, Lax +,,7 4 5,5 Öring >+ 6, 59, 86,9 4 4,,7,9, 8,6 9,7 7, 7,9,7,5 5,9,9, 7,4 5,5,,8 6, 6,9,4,,4 6,5 4,4,8,7 8,7 9,8,9, År Figur 4. Lax- och öringtätheter på lokal "Stenen" i Lindomeån. Ljusgrå staplar: öring +, mörkgrå: öring >+, mörkblå: lax + och ljusblå: lax >+. De ensomriga individerna är mycket kortare i år jämfört med föregående år, både för lax och öring. Medellängden för ensomrig öring är i år 6,9 millimeter jämfört med 7,7 millimeter under 6. Medellängden för ensomrig lax är i år 59, millimeter jämfört med 74,5 millimeter under 6. Öring +

21 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Längdfördelning för öring och lax Lindomeån - "Stenen" 5 Ensomrig lax och öring Öring Lax 5,5 5,5 7,5 9,5,5,5 5,5 7,5 9,5,5,5 5,5 7,5 9,5,5 Längd (mm) Figur 5. Längdfördelning för laxfiskarna i Lindomeån (lokal "Stenen"). Blå staplar är lax och orange är öring. De ensomriga individerna syns tydligt till vänster i histogrammet, inom längdintervallet 7-9 mm (öring) och mm (lax). Vattendragsindex har klassats som "god", "måttlig" och "otillfredsställande" genom åren. I år blir klassningen "god", likt 8, och 4 (figur 6). Jämfört med förra året har vattendragsindex alltså ökat en klass, troligtvis på grund av att ingen ål fångades i år. Vattendragsindex "Stenen" 5 4 VI-klass Antal År Figur 6. Vattendragsindex (VI) genom åren på lokal "Stenen" i Lindomeån. = "hög", = "god", = "måttlig", 4 = "otillfredsställande", 5 = "dålig".

22 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Diskussion och slutsatser Elfiskena genomfördes september i Lindomeån och september i Issjöbäcken. Det var högflöde vid båda elfiskedagarna,,9 m/s i Lindomeån och,57 m/s i Issjöbäcken. Detta kan jämföras med elfisket 6 då vattenflödet var, m /s i Lindomeån och, m/s i Issjöbäcken. Detta påverkar såklart elfisket eftersom hög vattennivå gör elfisket svårare. Årets elfiske har likt tidigare år genomförts kvantitativt med - utfisken per lokal. Enbart ett utfiske medför en stor osäkerhet i beräkningarna. Issjöbäcken En ensomrig öring fångades i Issjöbäcken vid årets elfiske, en mm lång individ på lokalen "Uppströms stenbron" (figur 7). På samma lokal fångades även två öringar som antagligen förberedde sig för lek, den ena var 4 mm lång och rejält lekfärgad (figur ). Figur 7. Den enda ensomriga öringen från Issjöbäcken i år, mm från "Uppströms stenbron".

23 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Det är första årsungen sedan elfisket 4 då alla lokaler i Issjöbäcken hyste årsungar. Det betyder att leken lyckats under hösten 6, dock i ringa omfattning. Hösten 6 var väldigt torr vilket kan medföra att leken blir problematisk i ett så litet vattendrag som Issjöbäcken. Syrehalten verkar ha varit god eftersom den befruktade rommen överlevt nedgrävd i gruset under vintern. Det finns en del fisk som är mogen för lek i bäcken varav den största är 4 millimeter. De åtgärder som genomfördes under hösten av Swedavia i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att underlätta passage förbi vägöverfarter verkar fungera. I september 5 har dessutom utloppet i Västra Ingsjön rensats på vass genom finansiering av Swedavia. Syrehalten strax nedströms Lilla Issjön, drygt km uppströms lokalen "Sågebacken", var i maj 6 nere på 4,6 mg/l. I september och november 6 var månadsvärdena 5,6 respektive 5, mg/l. Öringrom behöver friskt vatten med en syrehalt på 7- mg/l nere i lekbäddarna. Syrehalten är bättre längre ned mot Västra Ingsjön, 8,4 respektive,5 mg/l i september och november 6. Det borde därför vara mer årsungar längre ned i bäcken, till exempel på lokal "Sommarstugan", om syrehalten är problemet. I Issjöbäcken har vattendragsindex försämrats på lokal "Sågen" (figur 8) i och med att en ål fångades på lokalen. Ålen anses som en tålig art och försämrar därmed klassningen. "Uppströms stenbron" har fått en högre VI-klassning i år jämfört med 6. Den ensomriga öringen som fångades på lokalen är anledningen. "Sågebacken" och "Sommarstugan" har samma klassning som år 6, alltså "dålig" respektive "god". Sandsjöbäcken har elfiskats i år inom länets kalkeffektuppföljning av Aquaticus. Årets täthet (, öringar/m) är något under medeltätheten för lokalen (9,7 öringar/m). Förra gången lokalen elfiskades (5) var tätheten 89,7 öringar/m.

24 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Lindomeån Lindomeån var i och med det höga vattenflödet svårfiskad i år. I mittfåran av vattendraget var vattenhastigheten rejält hög, där fångades i princip ingen fisk. Nästan all fisk stod i stället i kanterna där vattenhastigheten är lägre. Laxtätheten är betydligt lägre i år jämfört med de två föregående åren, 9, individer/m jämfört med 9, individer/m (6) och 5,6 individer/m (5). Den lägre tätheten kan bero på att färre laxar steg så långt upp i Lindomeån föregående höst i och med det låga vattenflödet. De lekte kanske längre ned i systemet. Öring visar på en fin täthet i år,,6 individer/m. Det är högsta tätheten sedan (figur 4). Det stärker tesen att det beror på det låga vattenflödet då öringar föredrar lek i mindre vattendrag jämfört med lax. Kanske är det därför tätheten är lägre i år i bland annat Sandsjöbäcken, då öringarna stannade i Lindomeån för lek under hösten 6. Om man jämför med hur det ser ut i liknande vattendrag (laxförande vattendrag < km på väst- och sydkusten) så är jämförelsevärdet (5 %-percentilen) 9, öringar/m. Årsungarna är betydligt mindre i år, både för lax och öring. De är i längdintervallet 7-9 mm (öring) och mm (lax). Medellängden är i år 6,9 mm för öring och 59, mm för lax. Under 6 var medellängden 7,7 millimeter för öring och 74,5 millimeter för lax. Att årsungarna är mindre i år beror säkerligen på den kalla sommaren. De tillväxer då mycket långsammare. Vattendragsindex för "Stenen" i Lindomeån klassas i år som "god" jämfört med "måttlig" år 6. Detta beror uteslutande på att ingen ål fångades i år. Det har fångats ål vid alla elfisketillfällen förutom och 4 (då klassades VI också som "god"). 4

25 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Figur 8. Tvåsomrig lax (+) från Lindomeån. Foto: Daniel Hellgren anlades en fiskväg förbi Ålgårdsbacka strax nedströms "Stenen" i Lindomeån. Innan dess kunde inte havsvandrande fisk ta sig förbi dammen. Sedan 8 (inga elfisken mellan -8 inrapporterade) har lax fångats vid "Stenen", alltså har det varje år tagit sig förbi lax. 5 noterades den högsta tätheten av lax, 5,6 individer/m. Årets täthet på 9, lax/m är den tredje högsta någonsin på lokalen, dock en avsevärd minskning jämfört med 5 och 6. 5

26 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Referenser Bergquist, B., Degerman, E & Sers, B. 5. Elfiske i rinnande vatten. Handledning för miljöövervakning. Havs- och Vattenmyndigheten, Version : Degerman, E & Sers, B Elfiske. Fiskeriverket information 999: (-69). Reviderad: -8-4 Naturvårdsverket. 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 7:4, utgåva. Sers, B., Magnusson, M och Degerman E. 6. Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister perioden 8-5. Sötvattenslaboratoriet, Örebro. Aqua reports 6:4. SIS. 6. Svensk standard, SS-EN 4:6. Vattenundersökningar - provtagning av fisk med elektricitet. Swedavia. 7. Miljörapport 6, Göteborg Landvetter Airport. Hemsidor: 6

27 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Bilaga - Lokalprotokoll 7

28 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TERRÄNGKARTA: Issjöbäcken VATTENDRAGSNAMN: Kommunnr: Vattendragskoordinater: : LOKALKOORDINATER: : 6975 Y: Huvudf lodomr: 894 Bif lödesnr: Sommarstugan Nr: Höjd över hav (m): ORGANISATION/AVD: 7-9- DATUM: Jonathan Bark PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: RECKONTR VERKSAMHET/SYFTE: Y: FINANSIÄR: Swedavia Sankt Pauligatan 7, 466 Göteborg ADRESS/TELE/E-POST: ANTAL UTFISKNINGAR: METOD: Kvantitativt Kvalitativt Ja AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Smith-Root AGGREGAT (M ÄRKE): Avstängt fiske (Ja/Nej): TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN 5 Strömstyrka (A ):,7 VATTENDR.VÅTA BREDD(m ):,5 AVFISKAD BREDD (m):,5 LOKALENS LÄNGD (m): 4 Lokalens andel torra partier (%) VOLTSTYRKA (V):,5 MADJUP (m): MEDELDJUP (m):, LUFTTEMP (C): 5, VATTENTEMP (C):,9 AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELBREDD (m): Mycket grumligt Färgat Kraf tigt f ärgat Klart VATTENFÄRG (sätt ): STRÖMT VATTENNIVÅ:(sätt x) LÅG MEDEL HÖG Bottentopografi: (sätt x) Jämn Intermediär Ojämn SUBSTRAT * FINSED (D, D, D): (<,mm) FÖREKOM ST (-): FINSED Grumligt GRUMLIGHET (sätt ): LUGNT SUBSTRAT OCH VEGETATION STRÅK-FORS Vattenhastighet: m/s Vattenföring: m/s BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SAND GRUS BLOCK HÄLL (- cm) (-cm)) D BLOCK (- cm) D BLOCK (,-cm) D STEN (,-mm) (-4cm) (4-cm) (>cm) GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK HÄLL SAND STEN VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG ÅKER HED MYR KALFJÄLL ÄNG D BESKUGGNING (%): Al DOMIN.TRÄDSLAG: 9 VED I VATTNET(antal, Ø>cm, >5cm ANTAL PER FISKEOMGÅNG ÖRING + ÖRING >+ ART 6 LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart BATTERI Pulsfrekvens (Hz): VATTENHASTIGHET:(sätt x) ARTIFICIELL 6B NO 4 LÄNSNUMMER: Kommun: LOKALNAMN: i längd ): D KALHYGGE BERG/BLOCKM. Gran NÄST DOM.TRÄDSL: 4 Ved i vatten (Antal/m):, ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART 8

29 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Figur 9. "Sommarstugan" i Issjöbäcken. 9

30 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TERRÄNGKARTA: Issjöbäcken VATTENDRAGSNAMN: Kommun: Vattendragskoordinater: : LOKALKOORDINATER: : 6999 Y: Huvudf lodomr: 8955 Biflödesnr: Sågen Nr: Höjd över hav (m): ORGANISATION/AVD: 7-9- DATUM: Jonathan Bark PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: RECKONTR VERKSAMHET/SYFTE: Y: FINANSIÄR: Swedavia Sankt Pauligatan 7, 466 Göteborg ADRESS/TELE/E-POST: ANTAL UTFISKNINGAR: METOD: Kvantitativt Kvalitativt Ja AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Smith-Root AGGREGAT (MÄRKE): Avstängt fiske (Ja/Nej): TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN 5 Strömstyrka (A):,7 VATTENDR.VÅTA BREDD(m ):,5 AVFISKAD BREDD (m):,5 LOKALENS LÄNGD (m): 4 Lokalens andel torra partier (%) VOLTSTYRKA (V):,7 MADJUP (m): MEDELDJUP (m):,4 LUFTTEMP (C): 5, VATTENTEMP (C):,9 Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat Klart VATTENFÄRG (sätt ): VATTENNIVÅ:(sätt x) LÅG MEDEL Bottentopografi: (sätt x) Jämn Intermediär SUBSTRAT OCH VEGETATION STRÅK-FORS HÖG Vattenhastighet: m/s Vattenföring: m/s Ojämn BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SAND GRUS STEN (- cm) (-cm)) D HÄLL (- cm) D BLOCK (,-cm) D BLOCK (,-mm) (-4cm) (4-cm) (>cm) STEN STEN BLOCK BLOCK SAND GRUS STEN BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG D ÅKER HED ÄNG D BESKUGGNING (%): LOKAL. MEDELYTA (m ): GRUMLIGHET (sätt ): STRÖMT SUBSTRAT * FINSED (<,mm) (D, D, D): FÖREKOMST (-): FINSED AVFISKAD YTA (m): Klart LUGNT BATTERI Pulsfrekvens (Hz): LOKAL. MEDELBREDD (m): VATTENHASTIGHET:(sätt x) ARTIFICIELL 6B NO 4 LÄNSNUMMER: Kommunnr: LOKALNAMN: BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. Al DOMIN.TRÄDSLAG: 9 BLOCK VED I VATTNET(antal, Ø>cm, >5cm i längd ): Alm NÄST DOM.TRÄDSL: HÄLL Ved i vatten (Antal/m):, ANTAL PER FISKEOMGÅNG ANTAL PER FISKEOMGÅNG ÖRING + ÖRING >+ ÅL ART ART

31 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Figur. "Sågen" i Issjöbäcken.

32 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TERRÄNGKARTA: Issjöbäcken VATTENDRAGSNAMN: Kommunnr: Vattendragskoordinater: : LOKALKOORDINATER: : 6966 Y: Huvudflodomr: 895 Biflödesnr: Uppströms Stenbron Nr: Höjd över hav (m): ORGANISATION/AVD: 7-9- DATUM: Jonathan Bark PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: RECKONTR VERKSAMHET/SYFTE: Y: FINANSIÄR: Swedavia Sankt Pauligatan 7, 466 Göteborg ADRESS/TELE/E-POST: ANTAL UTFISKNINGAR: METOD: Kvantitativt Kvalitativt Ja AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Smith-Root AGGREGAT (M ÄRKE): Avstängt fiske (Ja/Nej): TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN 5 Strömstyrka (A):,7 VATTENDR.VÅTA BREDD(m ):,5 AVFISKAD BREDD (m):,5 LOKALENS LÄNGD (m): 9 Lokalens andel torra partier (%) VOLTSTYRKA (V):,6 MADJUP (m): MEDELDJUP (m):, LUFTTEMP (C): 6, VATTENTEMP (C):,9 AVFISKAD YTA (m): LOKAL. MEDELBREDD (m): Färgat Kraftigt f ärgat VATTENFÄRG (sätt ): STRÖMT VATTENNIVÅ:(sätt x) LÅG MEDEL HÖG Bottentopografi: (sätt x) Jämn Intermediär Ojämn SAND Mycket grumligt Klart LUGNT SUBSTRAT * FINSED (<,mm) (D, D, D): FÖREKOM ST (-): FINSED Grumligt GRUMLIGHET (sätt ): SUBSTRAT OCH VEGETATION STRÅK-FORS Vattenhastighet: m/s Vattenföring: m/s BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). D STEN BLOCK BLOCK BLOCK (,-cm) D STEN (,-mm) GRUS (- cm) (- cm) (-cm)) (-4cm) (4-cm) D (>cm) SAND GRUS STEN BLOCK HÄLL STEN BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG ÅKER HED MYR KALFJÄLL ÄNG D BESKUGGNING (%): 7 LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart BATTERI Pulsfrekvens (Hz): VATTENHASTIGHET:(sätt x) ARTIFICIELL 6B NO 4 LÄNSNUMMER: Kommun: LOKALNAMN: Al DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET(antal, Ø>cm, >5cm i längd ): ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ÖRING + ÖRING >+ D HÄLL KALHYGGE BERG/BLOCKM. Gran NÄST DOM.TRÄDSL: 5 Ved i vatten (Antal/m): 6,9 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART

33 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Figur. "Uppströms stenbron" i Issjöbäcken.

34 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TERRÄNGKARTA: Issjöbäcken VATTENDRAGSNAMN: Kommun: Vattendragskoordinater: : LOKALKOORDINATER: : 698 Y: Huvudf lodomr: 8956 Bif lödesnr: Sågebacken Nr: Höjd över hav (m): ORGANISATION/AVD: 7-9- DATUM: Jonathan Bark PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: RECKONTR VERKSAMHET/SYFTE: Y: FINANSIÄR: Swedavia Sankt Pauligatan 7, 466 Göteborg ADRESS/TELE/E-POST: ANTAL UTFISKNINGAR: METOD: Kvantitativt Kvalitativt Ja AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Smith-Root AGGREGAT (M ÄRKE): Avstängt fiske (Ja/Nej): TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN 5 Strömstyrka (A):,7 VATTENDR.VÅTA BREDD(m ):,4 AVFISKAD BREDD (m):,4 LOKALENS LÄNGD (m): 8 Lokalens andel torra partier (%) VOLTSTYRKA (V):,7 MADJUP (m): MEDELDJUP (m):,5 LUFTTEMP (C): 5, VATTENTEMP ( C):,9 Mycket grumligt Färgat Kraf tigt färgat VATTENFÄRG (sätt ): LÅG MEDEL Bottentopografi: (sätt x) Jämn Intermediär SUBSTRAT OCH VEGETATION SAND Grumligt Klart VATTENNIVÅ:(sätt x) STRÅK-FORS HÖG Vattenhastighet: m/s Vattenföring: m/s Ojämn BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). D STEN BLOCK BLOCK HÄLL (- cm) (- cm) (-cm)) (-4cm) D BLOCK (,-cm) D STEN (,-mm) GRUS (4-cm) (>cm) SAND GRUS STEN BLOCK STEN BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG ÅKER HED MYR ÄNG D BESKUGGNING (%): ART ÅL 9 LOKAL. MEDELYTA (m ): GRUMLIGHET (sätt ): STRÖMT SUBSTRAT * FINSED (<,mm) (D, D, D): FÖREKOM ST (-): FINSED AVFISKAD YTA (m): Klart LUGNT BATTERI Pulsf rekvens (Hz): LOKAL. MEDELBREDD (m): VATTENHASTIGHET:(sätt x) ARTIFICIELL 6B NO 4 LÄNSNUMMER: Kommunnr: LOKALNAMN: BLANDSKOG KALHYGGE KALFJÄLL BERG/BLOCKM. Gran DOMIN.TRÄDSLAG: 8 D VED I VATTNET(antal, Ø>cm, >5cm i längd ): HÄLL NÄST DOM.TRÄDSL: 5 Ved i vatten (Antal/m):,9 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART 4

35 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Figur. "Sågebacken" i Issjöbäcken. 5

36 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TERRÄNGKARTA: Lindomeån VATTENDRAGSNAMN: Kommunnr: Vattendragskoordinater: : LOKALKOORDINATER: : 695 Y: Huvudf lodomr: 8585 Bif lödesnr: Stenen Nr: Höjd över hav (m): ORGANISATION/AVD: 7-9- DATUM: Jonathan Bark PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: RECKONTR VERKSAMHET/SYFTE: Y: FINANSIÄR: Swedavia Sankt Pauligatan 7, 466 Göteborg ADRESS/TELE/E-POST: ANTAL UTFISKNINGAR: METOD: Kvantitativt Kvalitativt Ja AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Smith-Root AGGREGAT (M ÄRKE): Strömstyrka (A): VATTENDR.VÅTA BREDD(m ): 4,5 AVFISKAD BREDD (m): LOKALENS LÄNGD (m): 8 MEDELDJUP (m):,5 LUFTTEMP (C): 6, VATTENTEMP ( C): 5,8,7 AVFISKAD YTA (m): Mycket grumligt Färgat Kraf tigt färgat Klart VATTENFÄRG (sätt ): VATTENNIVÅ:(sätt x) LÅG MEDEL Bottentopografi: (sätt x) Jämn Intermediär SUBSTRAT OCH VEGETATION Grumligt GRUMLIGHET (sätt ): STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: m/s HÖG Vattenföring: m/s Ojämn BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SAND GRUS BLOCK HÄLL (- cm) (-cm)) (-4cm) D BLOCK (- cm) D BLOCK (,-cm) D STEN (,-mm) (4-cm) (>cm) GRUS STEN STEN BLOCK SAND STEN BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG D ÅKER HED ÄNG D BESKUGGNING (%): BLANDSKOG KALHYGGE MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. Al DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET(antal, Ø>cm, >5cm ÖRING ÖRING >+ LA + LA >+ 5 BARRSKOG ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART 6 LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart LUGNT SUBSTRAT * FINSED (D, D, D): (<,mm) FÖREKOM ST (-): FINSED 4,5 LOKAL. MEDELBREDD (m): VATTENHASTIGHET:(sätt x) BATTERI Pulsf rekvens (Hz): Lokalens andel torra partier (%),8 MADJUP (m): Avstängt fiske (Ja/Nej): TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN VOLTSTYRKA (V): ARTIFICIELL 6B NO 4 LÄNSNUMMER: Kommun: LOKALNAMN: i längd ): HÄLL Ask NÄST DOM.TRÄDSL: 4 Ved i vatten (Antal/m ):,5 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART 6

37 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 7 Figur. "Stenen" i Lindomeån. 7