Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån

Transkript

1 Datum -- Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Ingående i Landvetter flygplats miljökontrollprogram år Swedavia EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 4 4 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon Telefax Hemsida e-post info@enviroplanning.se

2

3 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Rapportuppgifter Titel Version Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Swedavia Dokumentnummer -9 Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Patrik Lindberg Christian Åberg Patrik Lindberg C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx I (III)

4 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Sammanfattning På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB undersökt sammanlagt 5 lokaler i Issjöbäcken och Lindomeån. Undersökningen är en del av ett omfattande miljökontrollprogram som inkluderar vattenkemiprovtagningar och biologiska undersökningar såsom elfiske och nätprovfiske av recipientvattendraget respektive den nedströms liggande sjön Västra Ingsjön. Av års elfiskeundersökning framgår det tydligt att öringbeståndet i Issjöbäcken inte har reproducerat sig och att beståndet har minskat kraftigt de senaste tre åren. Resultatet från lokal Sågen visar på statistiskt signifikanta täthetsförändringar i öringbeståndet som om det får fortgå sannolikt medför en total utslagning av öringbeståndet i vattendraget. Övriga lokaler i Issjöbäcken antyder också att reproduktionen inte fungerar eftersom inga årsungar fångades på någon av lokalerna. I den nedströms liggande Lindomeån fångades dock ett flertal lax- och öringungar på lokal Stenen. Resultatet tyder på att rekryteringsproblemen främst förekommer i primärrecipienten där vattenföringen är liten. Att enbart stora individer har fångats de senaste tre åren tyder på att den ökade dödligheten drabbar företrädelsevis yngre stadier av öring. De känsligaste stadierna är under rom- och larvstadiet, då öringen är beroende av en god syretillförsel och en stegrande temperaturkurva. C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx II (III)

5 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Innehållsförteckning Inledning... Metodik... Tätheter och datalagring 5 Databehandling..6 Resultat och Diskussion.7 Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden 7 Lokal Sommarstugan 8 Lokal Sågen. Lokal Uppströms Stenbron..4 Lokal Sågebacken kluvna stenar..6 Lokal Stenen 8 Slutsats Bilagor A Översiktskarta med elfiskelokaler C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx III (III)

6

7 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Inledning. Allmänt I flygplatsens egenkontrollprogram ingår ett flertal återkommande miljöundersökningar bl.a i sjösystemet Lilla Isjön och Västra Ingsjön samt i Lindomeån-Kungsbackaån. Förutom elfisken utförs bland annat vattenkemiprovtagningar regelbundet. Den kemiska effektuppföljningen omfattar bl.a. analyser av syre, turbiditet, ammonium-kväve och fosfor. Den kemiska vattenprovtagningen ger endast en momentan bild av vattenkvaliteten medan resultaten från den biologiska effektuppföljningen speglar vattenkvaliteten under en längre period bakåt i tiden. Elfiskeundersökningar har genomförts årligen sedan år 977. Syftet med undersökningarna är att få ett bra underlag för bedömning av Göteborg Landvetter Airports påverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Öringen och laxen är relativt känsliga för miljöstörningar, varför en god lax- och öringproduktion indikerar en tämligen god vattenkvalitet. Resultatet kan därför utgöra ett viktigt underlag för bedömning av eventuella utsläpp i recipienten. Denna rapport sammanfattar resultaten från elfisket i Issjöbäcken och Lindomeån. På uppdrag av Swedavia har EnviroPlanning AB genomfört elfiskeundersökningar år i Issjöbäcken och Lindomeån. Som referensvattendrag har Sandsjöbäcken som inte tar emot flygplatsvatten använts. Elfiskedata från Sandsjöbäcken har erhållits från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Årets elfiske på lokal Ingsered i Sandsjöbäcken utgick dock på grund av besparingsskäl. Swedavia har, i samråd med Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten), bestämt att ytterligare elfiskelokaler i Issjöbäcken ska kontrolleras om produktionen av årsungar på lokal Sågen understiger 5 st/ m. Detta då man bör kunna förvänta sig minst en sådan täthet i Issjöbäcken (muntl. Niclas Egriell). Metodik C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx Normalt fiskas endast lokal Sågen i Landvetter Flygplats miljökontrollprogram. År elfiskades 5 lokaler av konsultföretaget EnviroPlanning AB. Orsaken var frånvaron av årsyngel av öring på lokal Sågen vilket medförde att fler elfiskelokaler fick undersökas. Provlokalerna har bl.a. valts ut med hänsyn till lämplighet för uppväxande öring och tidigare års elfisken. Elfiskena har utförts med rak likström. Skillnader i fångsteffektivitet år har varit relativt liten vid en jämförelse med tidigare elfisken på en viss lokal. Fångsteffektiviteten, eller p'-värdet ger ett mått på hur effektivt elfisket varit vid den så kallade utfångstmetoden. Den är baserad på ()

8 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 att man fångar fisk så effektivt att fångsterna vid en serie identiskt utförda fisken sjunker. Ju större fångsteffektivitet (p') desto snabbare faller fångsterna (Bohlin 984). Fångsteffektiviteten beror givetvis också på hur pass erfaren elfiskaren är. Lokaler är olika svåra att fiska och olika arter reagerar olika på elströmmen. Har vattnet en hög ledningsförmåga kan det innebära en försämrad fångsteffektivitet. Vattenföringen vid elfisketillfället spelar också en mycket viktig roll. Vid högvattenföring och låga temperaturer försämras fångsteffektiviten i de flesta fall. En extrem lågvattenföring kan innebära att fisk invandrar och koncentreras till områden med existerande vattenföring, och därmed riskerar den verkliga populationen inom uppföljningsstationen att överskattas. Vattenföringen vid elfisket utgör därför ett viktigt underlag vid bedömning av täthetsförändringar mellan olika år. Elfiskemetodiken medför att en viss underskattning vanligen fås vid skattningen av den totala öringpopulationen (Bohlin & Sundström 977). Underskattningen är störst för mindre fiskar medan den successivt avtar med ökad kroppslängd (Alenäs 994). Vid elfisket elfiskades den utvalda provytan (lokalen) en-två fiskeomgångar, beroende på fiskbarheten (vattennivån). Fångsten har sumpats, därefter artbestämts och längdmätts och vägts. Efter undersökningen har fångad fisk återutsatts inom undersökningsområdet. Lokal- och fångstuppgifter registrerades i de elfiskeprotokoll som anvisats för miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. I protokollet noteras bl.a. vattendragets totala bredd men även själva lokalens bredd (om dessa skiljer sig åt). Dessutom antecknas lokalens längd, samt vattnets färg, grumlighet, medeldjup, maxdjup, strömhastighet och vilken typ vegetation och bottensubstrat som dominerar. Vid elfisket användes ett bensindrivet likströmsaggregat av typen LUGAB. Spänningen som används kan variera med vattnets ledningsförmåga. Vid elfiske med bensindrivet aggregat har en spänning på -6 V visat sig lämplig i de allra flesta vattendrag i Västra Götalands län. Strömstyrkan som användes vid års elfiske låg oftast mellan,4-,8 A. De årliga värdena redovisas. Skillnader i tätheten inom ett specifikt område i ett vattendrag kan variera kraftigt i tiden, gäller främst årsungar av öring och lax, men även tätheten av flersomrig öring kan variera på grund av provtagningsdatum. Därför har hänsyn till fiskedatum tagits vid analysen av beståndstätheterna (se nedan). För varje station redovisas öringen och laxen som ensomrig (+) respektive flersomrig (>+), som regel tvåsomrig. Stationär öring lever i regel i hela sitt liv i vattendraget och större stationära öringar kan därför vara betydligt äldre än vandrande öringungar. Årsklasserna har subjektivt indelats i ensomrig och flersomrig öring. Underlaget finns i digital form (Excel) hos Länsstyrelsen och hos Fiskeriverkets Elfiskeregister i Örebro. Alla elfisken redovisas som skattat antal / m². C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx ()

9 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Under var vattenföringen under elfiskesäsongen hög under den tid då Issjöbäcken brukar fiskas. Vattenföringen är en mycket viktig faktor vid tolkningar av resultaten men man bör även beakta att fiskpopulationer ibland varierar kraftigt av naturliga orsaker inom och mellan olika vattendrag, så kallad mellanårsvariation. Faktorer som t. ex. klimat och konkurrens inom och mellan arter påverkar elfiskeresultatet. Det komplexa samspelet mellan olika arter och miljö gör det svårt att ange en specifik orsak till förändringar i undersökningsresultaten. Metodiken för elfiske bygger på att en fisk som blir omgiven av ett elektriskt fält av viss styrka blir bedövad och inte kan simma. Därmed är fisken möjlig att fånga med en håv. Den aktiva pluselektroden, anoden, är vanligtvis ringformad och fastsatt på en ca två meter lång stav. Minuselektroden, katoden, kan bestå av ett flätat metallband eller ett kopparnät som alltid ligger i vattnet under själva fisket. När spänningsfallet vid anoden är för lågt eller när avståndet från katoden är stort skräms fisken undan. När spänningsfallet är högre eller när fisken kommer närmare katoden attraheras fisken av strömmen och börjar simma mot anoden. När fisken kommer tillräckligt nära anoden bedövas den. Inom hur stort område fisken påverkas beror på flera faktorer bl.a. fiskens storlek, vattnets konduktivitet (ledningsförmåga), arbetsspänningen och elfiskeutrustningens utformning. C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx VIX - Vattendragsindex Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta. Indexet använder sig av sex indikatorer för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig samt en sjunde, Simpsons diversitet för att påvisa hydrologisk påverkan. För att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, övergödning, morfologisk och hydrologisk påverkan finns ett särskilt sidoindex. Det färdiga indexet VIX kan klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i indexutvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 7 %. Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan ()

10 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 på konnektivitet för fisk i vattendrag. Ekologisk status för de elfiskade lokalerna klassas enligt tabell. Tabeller i rapporten skall se ut som tabellen nedan. Under Ins/-gru/5-tab/Tabell i Word finns ett blad med tabeller där man kan kopiera. Tabell. Gränser för VIX-värden mellan klasser av ekologisk status Klass Gränsvärden Benämning,75 Hög,46 och <,75 God,7 och <,46 Måttlig 4,8 och <,7 Otillfredsställande 5 <,8 Dålig I Finfo 7:5 anges att VIX i många fall är hårdare i bedömningen än index för exempelvis påväxtalger och bottenfauna. Det beror främst på fyra saker, som delvis kan tyckas motsägelsefulla: Fisk har ett relativt stort rörelseområde och lever i ett större habitat med olika krav på olika makro- och mikrohabitat, jämfört till exempel med påväxtalger som sitter fast på ett begränsat habitat. Fisk integrerar därför habitatkvalitet på en större skala. Eftersom en av de vanligaste störningarna i rinnande vatten är försämrad habitatkvalitet i kombination med fragmentering är det viktigt att kunna indikera detta. Fisk är mer långlivade än de flesta andra vattenorganismer. Det innebär att det trots fiskens större rörelseområde kan ta lång tid för fisk att påvisa återhämtning efter att miljön blivit bättre. Bottenfauna, åtminstone med flygande stadier, kan återkolonisera inom månader medan det kan ta år för fisk. Fisk kan därmed i högre grad ge ett långsiktigt medelvärde för lokalens tillstånd, medan kortlivade organismer tydligare indikerar tillfälliga variationer. Fiskars återkolonisation och även överlevnad på platsen är avhängiga möjligheter till migration. Fisk återkoloniserar sällan passivt med drift från uppströms liggande områden, vilket exempelvis påväxtalger och viss bottenfauna gör. Under ett år rör sig flertalet fiskindivider uppskattningsvis m beroende på art och storlek. För äldre fisk handlar det om tillfälliga förflyttningar över ännu längre avstånd; 5 m upp till tiotals mil i vissa vattendrag. Vattenlandskapet är idag kraftigt fragmenterat, vilket påverkar fiskfaunan och därmed stormusslor, i högre grad än påväxtalger och bottendjur. Förutom vattenkvalitet så är fisken beroende av bottensubstrat för lek och födosök. Jordbrukets påverkan är inte enbart eutrofiering. Trots att vattenkvalitén kan vara förhållandevis god och känslig bottenfauna kan finnas på lokalen så kan sedimenttransport, rensningar och kanalisering leda till C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx 4 ()

11 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 otillräcklig mängd lämpligt bottensubstrat för fisk. Dessutom kan bekämpningsmedel, höga ammoniumkvävehalter i kombination med högt ph, alltför tät vegetation alternativt brist på stabiliserande strandvegetation samt för lite beskuggning av träd medföra att fisk ger ännu sämre utslag i bedömningen. Sammanfattningsvis så ger VIX även utslag för mer diffusa negativa effekter på fisk av vandringshinder, jordbruk och skogsbruk, än som anges av vattenkvalitet och hydromorfologisk kvalitet. I tabell anges de påverkanstyper som indexet kan klassa samt den förväntade responsen. Tabell. Förväntad respons på generell påverkan och olika separata påverkanstyper för indikatorer. Icke signifikanta indikatorer för respektive index inom parentes. Generell Surhet Närsalter/ organisk belastning Morfologi Hydrologi Konnektivitet Sammanlagd täthet av öring och lax ( - + ) Andel toleranta individer + + ( + + ) + + ( + ) Andel lithofila individer ( - + ) ( + - ) Andel toleranta arter + + ( - - ) + + ( + ) Andel intoleranta arter ( - + ) ( + - ) Andel laxfiskarter som reproducerar sig ( - - ) ( + - ) Simpsons diversitetsindex ( + - ) ( - - ) ( + - ) ( - ) + - ( - + ) Tätheter och datalagring C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx Tätheterna av fisk och kräftor har beräknats av fiskeriverket med hjälp av riksmedelvärden från Elfiskeregistret (Sers & Degerman 99). Resultaten har sedan angetts som beräknat antal individer per m vattendragsyta. Resultaten från elfisket har datalagrats i Elfiskeregistret hos Fiskeriverket som är datavärd för Miljöövervakningens elfiske. På de flesta av lokalerna har normalfångster baserade på 5-75 % median percentilen beräknats. Percentilerna grundar sig på samtliga gjorda elfisken på lokalen och har kunnat beräknas när fler än 6 elfisken har utförts. I de fall när färre än 6 elfisken har utförts används jämförelsevärden eller sk. normalvärden enligt Sers et al. 8 där medianvärdena som utgör 5-75 % percentilen ingår och grundar sig på alla elfiskade lokaler inom ett visst område och av en viss storlek på 5 ()

12 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 avrinningsområdet. Totalfångster som understiger 5% percentilen betraktas som låga och kommenteras i rapporten. Dessutom kommenteras de lokaler vars fångsttätheter minskar eller ökar baserat på korrelationsanalysen. Databehandling Utifrån beräknade tätheter har den totala öringfångsten analyserats med hjälp av partiell korrelationsanalys, där hänsyn tas till vilket datum som lokalen har elfiskats. Korrelationsanalysen anger två olika värden korrelation, r och signifikans, där signifikansvärdet är satt till p=,5. I en korrelation beräknar man ett värde som säger hur starkt ett samband mellan två eller flera variabler är. Det finns både positiva och negativa korrelationer. Korrelationskoefficienten kan variera mellan + och -. Vad som är ett starkt samband beror väldigt mycket på vad det är för data man undersöker. I tabell finns en guide hur man ungefärligen kan tolka värdet på r (efter Fowler m. fl. (998)). Tabell. Ungefärlig tolkning av styrkan i en korrelationsanalys i tabellen anges bara styrkan för positiva tal, negativa tal motsvaras av de positiva styrkemässigt sätt. Korrelations Styrka koefficient, r till,9 Mycket svag, till,9 Svag,4 till,69 Måttlig,7 till,89 Stark,9 till Mycket stark C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx 6 ()

13 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Resultat och Diskussion Täthetsförändringar inom laxfiskbestånden Av de 5 lokaler som elfiskades år i Lindomeåns avrinningsområde var alla fångster i Issjöbäcken individmässigt få till antalet. Inga årsyngel av öring fångades vid årets elfiske i Issjöbäcken. Vid lokalen i Lindomeån fångades öring och lax i normala tätheter. Det bör sägas att elfiskena utfördes under höga vattenflöden som sannolikt har medfört en viss underskattning av fisktätheten. Tabell 4. Täthetsförändringar på de olika lokalerna som fiskades år. Pil nedåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/ signifikant minskande tätheter, pil uppåt ( ) betyder måttlig-stark tendens till/signifikant ökade tätheter. Pil vågrätt ( ) betyder oförändrade tätheter. + eller anger att tätheterna har en tendens till att öka eller minska men det är inte statistiskt signifikant. i.u = ingen uppgift beroende på att inga beräkningsbara fiskar fångades eller att lokalen har fiskats för få gånger. Jämförvärdet utgår från 5-75 % percentilen av medianvärdena av fångsten av alla gjorda elfisken på en lokal och anger normalfångsterna i annat fall anges normalvärden enligt Sers, B. 8). Tabellen börjar med de lokaler som ligger längst nedströms i respektive vattendrag. Vattendrag & Art Korr Signifikans Täthets Normal Lokalnamn Förändring fångster Åretsfångst år Issjöbäcken Sommarstugan Öring,7,68,-, 9,-4,,, Sågen Uppströms stenbron Sågebacken kluvna stenar Öring Öring Öring,85 i.u i.u,84 i.u i.u i.u i.u,5-,4,, 9,4-6,9 6,7 6,7,,,,5,4 4, Lindomeån Stenen Öring,47,,-8,6,-9,7,4 6,9 Lax,74,49 -,9,9-8,, 6, Sandsjöbäcken Ingsered (ref. Lokal) Öring -,48,47-7,9-6, 9,4-4, i.u i.u C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx I Issjöbäcken var tätheterna av öring glesare än vanligt. Alla lokaler hade öringtätheter under det normala med undantag av lokalen Sommarstugan som låg på 5 % percentilen. De tre senaste åren har fångsterna minskat successivt på alla lokaler i Issjöbäcken förutom lokal Sommarstugan där det förra året fångades stora mängder flerårig öring. Årets resultat från den sistnämnda lokalen visar dock på en drastisk nedgång i öringtätheterna även där. Lokalen i referensvattendraget visar en tendens till minskande öringbestånd men resultatet är inte signifikant. Fångsten av årsyngel har förbättrats från år till år men ligger under normaltätheterna för lokalen. År utfördes inga elfisken på lokalen Sandsjöbäcken. 7 ()

14 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken Kommun: Härryda Kommunnr: 4 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: 4 NMÖ Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: 6975 Y: LOKALNAMN: Sommarstugan Huvudflodomr: 894 Biflödesnr: Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen tel DATUM: -9-8 ORGANISATION/AVD: kons METOD: Kvantitativt x Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB VOLTSTYRKA (V): 5 VATTENDR.VÅTA BREDD(m):, LOKALENS LÄNGD (m): 6 MAXDJUP (m):,4 MEDELDJUP (m):,5 LUFTTEMP ( C): 5, VATTENTEMP ( C): 5, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN x BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m):,7 Pulsfrekvens (Hz):, AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): x Klart Färgat Kraftigt färgat VATTENFÄRG (sätt X): x 5 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG x Vattenföring: Jämn x Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) d cm) d (- cm) (-cm)) d (-4cm) (4-cm) FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): d LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE HÄLL (>cm) HÄLL ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL d DOMIN.TRÄDSLAG: al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 75 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):,9 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ 4 ANTAL PER FISKEOMGÅNG C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx 8 ()

15 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9,5 Längdfrekvensdiagram öring (<69 mm),5, Figur. Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år på lokal Sommarstugan Öring >+ Öring + 54,5 9, 9, 7,, Figur Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid samtliga elfisken under perioden - på lokal Sommarstugan. C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx 9 ()

16 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Vix klass Figur. Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem på lokal Sommarstugan. Kommentarer Sommarstugan : Lokalen Sommarstugan är mer passande för äldre individer. Resultatet från de senaste tre åren anger att rekryteringen inte fungerar som den skall. Lite märkligt resultat är attt fler äldre fångades år än år trots att reproduktionsproblemen noterades redan under år. Att så höga tätheter fångades följande år kan tyda på att öringen av okänd orsak ansamlades i de nedre delarna av vattendraget. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx ()

17 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken LÄNSNUMMER: 4 Kommun: Härryda Kommunnr: 4 VERKSAMHET/SYFTE: NMÖ Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 7 LOKALKOORDINATER: X: 695 Y: 8959 Biflödesnr: LOKALNAMN: Sågen Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen 45 Mölnlycke tel DATUM: -9-8 ORGANISATION/AVD: kons METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 5 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab,5 4,5,5 5, 5, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X):,7,5 Klart x Klart Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat X VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS x Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG x Vattenföring: Jämn Intermediär X Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) d cm) d (- cm) (-cm)) d (-4cm) FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): D BLOCK (4-cm) BLOCK BLOCK HÄLL LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. HÄLL (>cm) ARTIFICIELL DOMIN.TRÄDSLAG: Hassel NÄST DOM.TRÄDSL: Hägg BESKUGGNING: 7 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ () ANTAL PER FISKEOMGÅNG

18 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9,8,6,4,,8,6,4, Längdfrekvensdiagram öring (<mm) Figur 4 Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år på lokal Sågen. Öring >+ Öring + 8 5, ,5 8,6, 4,5,9,,,6 9,8 4,6 9,6 6,5 8, 8,,6,5, Figur 5 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år på lokal Sågen. Figur Vix klass Beräknad ekologisk status enligt vattendragsindex, Vix-klasseringssystem på lokal Sågen. C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx ()

19 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr Min Max Medel Linjär (Min) Linjär (Max) Linjär (Medel) Figur 7. Medellängden och min- och maxlängder för fångad öring under elfiskena från år 99-. Samt trendlinje för respektive längdparameter på lokal Sågen. Kommentarer Sågen : C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx Lokalen Sågen har under lång tid elfiskats och främst är lokalen anpassad för äldre öringar. Men ett antal årsungar har fångats där varje år alltsedan år 99 fram till år 9 med undantag av år, då enbart äldre individer fångades. I likhet med övriga lokaler i Issjöbäcken fångades ingen årsunge i år. Orsaken är oklar men en trend (ej statistiskt signifikant) till minskande antal öringar går att skönja. Om hänsyn tas till fångstresultaten från de 7 senaste åren blir utgången en annan (corr. -,89, signifikans,4) med en drastisk negativ utveckling av öringbeståndet. Skillnaden beror på de starkt varierande tätheterna under 9- och början av -talet. Av de längdmätningar av öring som har skett på lokalen går det inte att se någon signifikant förändring mot allt större öringar men om endast de 6 senaste åren tas med blir resultatet signifikant. I diagrammet ovan (fig. 7) går det dock att skönja en svag trend till större öringar i fångsten. Ett allt äldre bestånd med öring ger allt längre fiskar till en viss punkt då tillväxten avstannar, om ingen nyrekrytering sker. Ål har tidigare fångats på lokalen, senast år 9, då en ål på 4 mm erhölls. Sammanlagt har 4 ålar fångats med en längd på mellan 4-4 mm. Enligt vattendragsindex klassas lokalens ekologiska status som god, klass. ()

20 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken Kommun: Härryda Kommunnr: 4 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: 4 NMÖ Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: 6996 Y: LOKALNAMN: Uppströms sågen Huvudflodomr: 895 Biflödesnr: Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen tel DATUM: -9-8 ORGANISATION/AVD: KONS METOD: Kvantitativt x Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 6 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): LUGAB,8 9,5,8,5 6, 5, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN x BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X):,7,8 Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart Grumligt Mycket grumligt x Klart Färgat Kraftigt färgat x 8 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG x Vattenföring: Jämn Intermediär x Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) d (,-cm) d cm) (- cm) (-cm)) (-4cm) d (4-cm) FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE d HÄLL (>cm) HÄLL ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL DOMIN.TRÄDSLAG: al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 5 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):,6 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ ANTAL PER FISKEOMGÅNG C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx 4 ()

21 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9, Längdfrekvensdiagram öring (<8),8,6,4, Figur 8 Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år på lokal Uppströms stenbron. 5 Öring >+ Öring , 4 Figur 9 Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år på lokal Uppströms stenbron. Kommentarer Uppströmss Stenbron : C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx Lokalen Uppströms Stenbron undersöktes för första gången år och då var tätheten av äldre öringar tämligen god. Årets elfiske visar att tätheterna har minskat drastiskt och att årsungar saknas i likhet med fjolårets resultat. Lokalens ekologiska status klassas som måttlig, klass i likhet med föregående år. 5 ()

22 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken Kommun: Härryda Kommunnr: 4 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: 4 NMÖ Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: 698 Y: LOKALNAMN: Sågebacken kl stenar Huvudflodomr: 8956 Biflödesnr: Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen tel DATUM: -9-8 ORGANISATION/AVD: kons METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 6 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): LUGAB,5 8,4, 4, 5, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN x BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart Grumligt Mycket grumligt x Klart Färgat Kraftigt färgat x VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS x Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG x Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn x m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (<,mm) (,-mm) (,-cm) d cm) (- cm) (-cm)) d (-4cm) d (4-cm) FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK SUBSTRAT * (D, D, D): FÖREKOMST (-): HÄLL (>cm) HÄLL VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE d ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL DOMIN.TRÄDSLAG: gran NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 8 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):,5 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ ANTAL PER FISKEOMGÅNG C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx 6 ()

23 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9,5,5,5,5 Längdfrekvensdiagram öring (<9 mm) Figur Storlekssammansättningen hos de fångade öringarna år på lokal Sågebacken kl. stenar. 5 Öring >+ Öring + 5 4, 5 4, Figur Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring (+) och äldre öring (>+) vid olika år på lokal Sågebacken kl. stenar. Kommentarer Sågebacken, Kluvna stenar : C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx Minskande tätheter av äldre öring och i likhet med tidigare år frånvaro av årsungar, tyder på någon sorts störning av reproduktionen. I likhet med och års elfiskeresultat klassas lokalens ekologiska status till måttlig, klass. 7 ()

24 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Elfiskeprotokoll för TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Lindomeån Kommun: Mölndal Kommunnr: 48 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: NMÖ Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: 695 Y: LOKALNAMN: Stenen Huvudflodomr: 8585 Biflödesnr: Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Patrik Lindberg ADRESS/TELE/E-POST: Astervägen tel DATUM: -9- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 5 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): LUGAB 4,5 8,,7,, 5, TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN x BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X):,7 4,5 Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD YTA (m ): LOKAL. MEDELYTA (m ): Klart Grumligt Mycket grumligt x Klart Färgat Kraftigt färgat x 65 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS x Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG x Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn x m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (<,mm) (,-mm) (,-cm) d cm) (- cm) d (-cm)) (-4cm) d (4-cm) FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA d PÅV.ALG SUBSTRAT * (D, D, D): FÖREKOMST (-): HÄLL (>cm) HÄLL FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG d LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL d DOMIN.TRÄDSLAG: al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 5 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):,4 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING + ÖRING >+ LAX + LAX >+ 9 ANTAL PER FISKEOMGÅNG C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx 8 ()

25 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr Längdfrekvensdiagram öring (<5mm) Längdfrekvensdiagram lax (<56mm) Figur a & b Storlekssammansättningen hos de fångade laxfiskarna år på lokal Stenen. Lax >+ Lax + Öring >+ Öring + 4,,7, ,, 8,6 9,7,7,7, 86,9 8 7, 7,9,5,, 4 5,9,9, 7,4 9 6, 6,9,4 Figur. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring och lax (> +) vid olika år på lokal Stenen.. Vix klass C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx Figur Beräknad ekologiskk status enligt vattendragsindex, Vix klasseringssystem. 9 ()

26 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Kommentarer Lindomeån, Stenen : Tätheterna av både öring och lax fluktuerar men det är sannolikt en naturlig mellanårsvariation som är orsaken där stora individer konkurrerar med årsynglen under vissa år. En svag tendens finns till ökande tätheter av lax, resultatet är dock ej statistiskt signifikant. I motsats till resultatet från Issjöbäcken reproducerar sig öringen till synes utan några störningar. Årets jämförelsevis fåtaligaa fångst är sannolikt en konsekvens av allt för högt vatten vid tillfället för elfisket. Lokalens ekologiska status klassas som måttlig, klass. Sandsjöbäcken - Ingsered Öring >+ Öring + 8 4, 6 4 9, 5,8 7,,4 9,7 4, 7,4 7,7,8 4,,8, 9,6 9,,7 7,4,6 6,, 49,, 9,6 4,7 9,, 76, 9,5,9, Figur 5. Beräknad täthet (N/m) av ensomrig öring och lax (+) och äldre öring och lax (>+) vid olika år. Kommentarer: År elfiskades inte lokalen vilket är första gången på mer än tio år. Tidigare års elfisken kan ses i diagrammet ovan. Av diagrammet går att se en trend till minskande öringtätheter men den är inte statistiskt signifikant. Av tidigare elfisken går det att se att lokalen har gett årsungar vid varje elfisketillfälle men att år 7, och fångades tätheter av årsungar som låg under det normala för lokalen. C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx ()

27 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 4 Slutsats Årets elfiske baserat på sammanlagt 4 elfiskade lokaler i Issjöbäcken på en sammanlagd yta av 68 m öringhabitat speglar med all sannolikhet den sanna bilden hur situationen är i vattendraget. Det vill säga ett kraftigt decimerat öringbestånd som av någon orsak inte kan reproducera sig. Antalet öringar har minskat kraftigt och det är hög risk att beståndet om några år är helt utraderat om inga åtgärder vidtas. På basis enbart av resultatet från elfiskena går det bara att spekulera i orsaken varför en stor del av beståndet är utslaget. Det finns många naturliga påverkansmekanismer som är av betydelse men nu efter tre år med utebliven rekrytering varav en mild vinter går det inte att utesluta att en yttre antropogen påverkan föreligger. Under 99- talet och -talet har det saknats årsungar i fångsten enstaka år vilket sannolikt har orsakats av kalla vintrar i kombination med slumpen och/eller mellanårsvariationer där de äldre + och + öringarna ofta konkurrerar ut de yngre. Däremot har det alltid året efter fångats årsungar av öring. Den senaste vintern som var förhållandevis mild har i flertalet vattensystem inneburit större tätheter av årsungar än normalt i länet. Tyvärr utfördes inget elfiske på referenslokalen i Sandsjöbäcken i år varför inga rekryteringsdata gick att erhålla. Det finns all anledning att göra fördjupade studier om orsaken till frånvaron av öringårsungar. För att säkerställa att öringen överhuvudtaget leker i bäcken bör uppföljande studier göras under oktober-november år. Med inventering av eventuella lekgropar och/eller elfiske under början av lekperioden. Ett elfiske bör också utföras under början av juni för att se om det finns några årsungar under försäsongen på de ordinarie lokalerna samt undersöka om det finns öringungar i de biflöden som finns längre uppströms i Issjöbäcken. Den vattenkemiska provtagningen bör utökas, både antalet tillfällen och antalet lokaler. C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx ()

28 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån Datum -- Ver Dok.nr -9 Bilaga A Elfiskelokaler:. Issjöbäcken Sommarstugan. Issjöbäcken - Sågen. Issjöbäcken Uppströms Stenbron 4. Issjöbäcken Sågebacken Kluvna Stenar 5. Lindomeån - Stenen C:\Users\Thomas\Downloads\elfiskeissjöbäcken.docx ()