Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika?

Relevanta dokument
Att lyckas med affärer i Afrika

Kinas utmaning av IMF som normsättande makt

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Affärsmöjligheter i Afrika söder om Sahara

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Medgivande för Riksbanken att ge kredit till Internationella valutafonden

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Medgivande för Riksbanken att ge kredit till Internationella valutafonden

Internationaliseringsutredningen. Agneta Bladh 31 jan 2018

Vart tar världen vägen?

Finansiella risker och lösningar

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Stark svensk export trots konjunkturavmattning

Medgivande för Riksbanken att ingå ett avtal om lån till Internationella valutafonden (IMF)

Aktivitetstips. Drömlandet

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7. Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/2171(INI)

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Bra, men inte tillräckligt

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Brasilien i förändringens tider president Lula ut, president Dilma in 1

Rika och fattiga länder

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Lagliga vägar ö. Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Lisa Pe lling

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 17

Svensk trämekanisk industris position och utveckling

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Utrikespolitiska institutet (UI )

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

FÖRSLAG TILL RAPPORT

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder

En väg, ett bälte Den nya Sidenvägen 1. Den nya sidenvägens ekonomiska bälte

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Kriget som USA kan förlora

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Sveriges internationella överenskommelser

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting

Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Mycronic Årsstämma maj 2016

Kort om Europeiska investeringsbanken

DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN ARBETSDOKUMENT. om hur skuldsättning påverkar utvecklingsfinansiering i AVS-länderna

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret till

SEB House View Marknadssyn 2018 Maj

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

n Ekonomiska kommentarer

Vietnamesisk konst - teknik

LINKÖPINGS UNIVERSITET

Internationell Ekonomi

DELÅRSRAPPORT JAN-SEPT XAVITECH AB (publ) (ORG. NR )

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

SPAX Omplaceringsrekommendation

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2013

Pensionskassan Prometheus Etiska regler

III. (Förberedande akter) RÅDET

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Så beräknas avgifterna för June

Technical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB royne.soderstrom@umea.

Börstrender, räntor och konjunktur

Finanskriserna 1990 och likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Höga livsmedelspriser

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt

C 396 officiella tidning

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

HÖVDING DELÅRSRAPPORT KVARTAL 3, MARS MAJ 2014/2015

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

KVARTALSRAPPORT (Q1) JAN-MARS XAVITECH AB (publ) (ORG. NR )

Focus. Ordlista: finanskrisen

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Orderstocken per 30 september uppgick till 20,8 MSEK (14,6). Under kvartal 3 har orderstocken minskat med 5,3 MSEK (orderstock per 30 juni: 26,1).

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

Global sourcing och makroekonomi

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Ekonomi Sveriges ekonomi

DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET

Gunnar Brock ett mycket bra år. VD och koncernchef Årsstämma Årsstämma

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

13 JULI, : MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

Transkript:

Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika? Johanna Malm (PhD) Seminarium: Samhällsstyrning, nationellt och globalt Expertgruppen för biståndsanalys 8 december 2016

Avhandling Underliggande fråga: Utmanar Kina västs makt i Afrika? Ägarskap och partnerskap buzzwords i biståndsvärlden, men Västs makt har stärkt sen slutet på kalla kriget pga:

Avhandling Underliggande fråga: Utmanar Kina västs makt i Afrika? - Switching mellan blocken ej längre möjligt - Skuldlättnadsprocessen - Det som ska ägas definieras i givardrivna processer

Avhandling Underliggande fråga: Utmanar Kina västs makt i Afrika? Kinas ökade närvaro i Afrika från mitten av 2000- talet och framåt förhoppningar om att Kina skulle utmana västs makt i Afrika

Avhandling För att undersöka detta krävs specificitet! Vad från Kina ska vi titta på? Bistånd? Investeringar Kommersiella lån Diplomati Handel mellan afrikanska länder och Kina

Avhandling För att undersöka detta krävs specificitet! Vems makt är utmanad? Bilaterala givare (USA? UK? Frankrike? Sverige?) Internationella Valutafonden (IMF) Världsbanken Vilken aspekt av deras makt??

Avhandling: fokus Normer inom biståndsvärlden - Transparens - Bundet bistånd och exportkrediter - Socialt och miljömässigt skydd - Korruption och styrning - Statlig skuldhantering

Avhandling: fokus Internationella valutafonden (IMF) Har en dörrvaktsroll i många utvecklingsländer Central aktör i skuldlättnadsprocessen Normsättare ifråga om offentlig skuldsättning Avhandlingen fokuserar på IMF:s normsättande makt ifråga om statlig skuldsättning

Avhandling: fokus Kinesiska kommersiella lån - En del av den kinesiska närvaron i Afrika - Direkt stödd av kinesiska staten - Del av Going Global -strategin från 2001, som syftar till att främja kinesiska företags etablering utomlands

Avhandling: fokus Kinesiska kommersiella lån - Stora krediter på kommersiella villkor (Angola, Ghana, Kongo-Kinshasa) - Återbetalning kopplad till inkomstgenererande projekt såsom gruvprojekt, vattenkraftverk, export av kakao eller olja - Den enda aspekt av den kinesiska närvaron i Afrika som utmanar IMF:s norm för statsskuldsättning

Avhandling: fokus En kinesisk norm för statsskuldsättning Utvecklingsländer kan ta stora lån om dessa säkras av vinstdrivande projekt Förordas av China Exim Bank och andra kinesiska banker dock inte av den kinesiska centralbanken och normen har därmed inte förordats av Kina i arbetet inom IMF Kinesisk utrikespolitik fragmenterad

Varför utmanar kinesiska kommersiella lån IMF:s norm för statsskuldsättning? IMF:s norm för statsskuldsättning = se till att låginkomstländer tar lågkostnadslån (variabler: ränta, initial betalningsfri period, total återbetalningstid) Lånets kostnad = koncessionalitetsnivå, uttrycks som grant element - 100 % grant element = donation - 0 % grant element = kommersiellt - Koncessionellt lån enl. IMF = 35 % grant element

Varför utmanar kinesiska kommersiella lån IMF:s norm för statsskuldsättning? Kinesiska kommersiella lån ges ut på kommersiella villkor (högre ränta, kort inledande betalningsfri period, kortare total återbetalningstid) Lånens grant element lägre än 35 %, vilket gör att IMF ser dem som icke-koncessionella

Forskningsfråga I vilken utsträckning, hur och varför utmanar kinesiska kommersiella lån IMF:s normsättande makt ifråga om statlig skuldsättning i afrikanska länder?

Metod Kvalitativ metod Fem månaders fältarbete i Kongo-Kinshasa Process tracing Förstahandsdata: semistrukturerade intervjuer, informella konversationer, tillgång till icke publicerat material (kontrakt etc), kvasi-deltagande observation Andrahandsdata: publikationer av andra forskare, journalister och analytiker

Fallstudie Kongo-Kinshasa, 2007-2013 Sicomines-avtalet (la Sino-Congolaise des Mines) Ett avtal skrevs 2007 mellan en grupp kinesiska företag, den statsägda banken China Exim Bank och Kongo-Kinshasa Finansieringsavtal där vinsten från ett gruvprojekt fungerade som säkerhet för en kredit på US$ 9 miljarder att användas till gruvprojektet och offentliga infrastrukturprojekt (vägar, sjukhus etc)

Fallstudie Krediten gavs på kommersiella villkor och utmanade således IMF:s normer för statlig skuldsättning Kongo-Kinshasa vid denna tid i behov av skuldlättnad, budgetstöd och stöd för återuppbyggnad efter kriget som tog slut 2003 Sicomines utmanade skuldlättnadsprocessen

Fallstudie Efter internationell kontrovers omförhandlades och minskades Sicominesavtalet 2009 och minskades till en kredit på US$ 3 miljarder Kongo-Kinshasa fick skuldlättnadsbeslut 2009

Resultat: IMF:s kompromiss IMF hade viss makt givet skuldlättnadsprocessen och kunde be Kongo- Kinshasa omförhandla och minska Sicominesavtalet men bara till en viss gräns IMF:s makt begränsades av att inga västerländska givare kan bidra med samma summor som Kina

Resultat: IMF:s kompromiss Avhandlingen visar att IMF använde en knowledge manipulation -strategi: - Använde sin epistemiska makt för att framställa den kinesiska krediten som koncessionell (42 % grant element) - Enligt beräkningar i avhandlingen ligger grant element i själva verket långt under koncessionalitetsgränsen (± 14.5 %)

Resultat: IMF:s kompromiss IMF gjorde detta av två skäl: 1) För att hjälpa Kongo att få skuldlättnad 2) För att säkra sin egen normsättande makt, sin expertroll, sitt seat at the table Liknande tysta kompromisser observerade i Angola (2009) och Ghana (2011-2012)

Resultat: IMF:s kompromiss Efter detta gjorde IMF om sitt statsskuldsättningsramverk 2009 nu är det mer flexibelt och tillåter kommersiella lån vid behov = ett sätt att undvika att bli utmanade om ett land skriver på stora kinesiska lån

Slutsats I vilken utsträckning, hur och varför utmanar kinesiska kommersiella lån IMF:s normsättande makt ifråga om statlig skuldsättning i afrikanska länder? Kinesiska lån utmanar IMF:s normsättande makt i den utsträckning de erbjuds till afrikanska länder (afrikanska länder ofta en mycket riskfylld miljö)

Slutsats I vilken utsträckning, hur och varför utmanar kinesiska kommersiella lån IMF:s normsättande makt ifråga om statlig skuldsättning i afrikanska länder? Kinesiska lån utmanar IMF:s normsättande makt genom att utmana denna makts materiella bas (dörrvaktspositionen och lender of last resort )

Slutsats I vilken utsträckning, hur och varför utmanar kinesiska kommersiella lån IMF:s normsättande makt ifråga om statlig skuldsättning i afrikanska länder? Kinesiska lån utmanar IMF:s normsättande makt delvis av normativa skäl, men i huvudsak av kommersiella skäl Det är inte en kinesisk utrikespolitisk prioritet att utmana IMF:s normsättande makt

Tack! Johanna Malm (PhD) johanna@johannamalm.se