Uppföljning av målen i landstingens handlingsplaner för den regionala utvecklingsplanen för cancervården 2013-15, samt av målen i den regionala kompetensförsörjningsplanen för 2014-2018. Sammanfattning Uppföljningen av den första regionala utvecklingsplanen för cancervården i norra regionen, för åren 2013-2015, visar en positiv utveckling av cancervården inom många områden. Andelen patienter som diskuteras på multidisciplinära konferenser (MDK) har ökat kraftigt. Flera MDK har under perioden gått från att vara lokala till att vara regionala. Därmed får patienter från hela regionen likvärdiga bedömningar och behandlingsrekommendationer, utifrån den bästa tillgängliga kompetensen i regionen. Antalet kontaktsjuksköterskor har ökat stort och en majoritet av cancerpatienterna erbjuds idag en kontaktsjuksköterska. Alltfler cancerpatienter får någon form av individuell vårdplan, även om mycket arbete återstår innan samtliga cancerpatienter får en individuell vårdplan, som upprättas och uppdateras i samarbete mellan patienten och vårdens professioner. Patienter och närstående har blivit mer delaktiga i vårdens utveckling. Flera andra kvalitetsparametrar relaterade till vård och behandling har också förbättrats under perioden. En webbutbildning i allmän palliativ vård finns sedan november 2014 tillgänglig för all personal som möter palliativa patienter i regionen. Cirka 4000 personer har påbörjat utbildningen och 2600 avslutat den; betydligt fler bör dock gå den. De kvalitetsparametrar som följs inom den palliativa vården har genomgående förbättrats under perioden, även om inte alla mål har uppnåtts. Generellt har dock mål relaterade till ledtider inte förbättrats. I några fall är väntetiderna till och med längre än innan 2013. Den huvudsakliga orsaken till detta anges inom samtliga processer vara relaterade till otillräckliga operations- och vårdplatsresurser i förhållande till behoven. För de diagnoser där kirurgiska åtgärder är regionalt centraliserade till regionsjukhuset är operations- och vårdplatssituationen på Nus särskilt kritisk. Sedan 2015 pågår införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) i hela landet, för att minska väntetiderna, förbättra samarbetet och öka kvaliteten i vården. Samtliga landsting i regionen arbetar aktivt och engagerat med SVF-införandet och förbättringar i vårdflöden har redan rapporterats. De ledtider som definieras i vårdförloppen ställer ytterligare krav på att optimal resursanvändning. I den regionala kompetensförsörjningsplanen för 2014-2018 finns många åtgärdsförslag för att förbättra kompetensförsörjningssituationen i regionen. En kartläggning av bemanningssituationen under 2013-2014 visade påtagliga brister inom patologi, bild- och funktionsmedicin och onkologi i regionen, men även inom flera andra specialiteter, såsom till exempel urologi. Kompetenstillgången inom en specialitet kan snabbt förändras inom ett landsting, och återkommande avstämningar av behovet och förstärkningar i form av bland annat ST-tjänster behöver därför göras. Inom många områden råder fortsatt kompetensbrist. Ett regionalt samverkansprojekt inom patologi har pågått ett par år och bidragit till en positiv utveckling inom området, även om det fortfarande finns kompetensförstärkningsbehov. Inom bild- och funktionsmedicin, som fortsatt är Sida 1 av 27
ett bristområde, har ett regionalt samverkansprojekt startat under det senaste året. Den onkologiska kompetensen är fortfarande ojämnt fördelad i regionen, med onkologkliniker i Umeå i Västerbotten (VLL) och Sundvall i Västernorrland (LVN), men inte i Norrbotten (NLL) eller Region Jämtland Härjedalen (RJH). Två ST-läkare i onkologi med planerad framtida placering i Östersund är under specialistutbildning och ger förutsättningar för en förbättrad situation i RJH. I NLL ses ingen förbättring avseende onkologisk kompetens. Åtgärder har i samtliga landsting vidtagits för att förbättra incitamenten för utbildning till specialistsjuksköterska. Mycket förbättringsarbete pågår för optimerat kompetensnyttjande, inte minst som en del av införandet av SVF. Regionen och RCC Norr har under perioden uppfyllt Socialdepartementets krav relaterade till de tio nationella kriterier som ska utmärka ett RCC, enligt de årliga granskningar som har genomförts av Socialstyrelsen. Samtliga regionala mål inom kriterierna kunskapsstyrning, forskning och innovation samt nivåstrukturering har uppnåtts. Bakgrund Regional utvecklingsplan Förbundsdirektionen (FD) för Norrlandstingens regionförbund (NRF) fastställde i maj 2013 en regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen. Planen, som utarbetats i enlighet med de tio nationella kriterier som Socialdepartementet fastställt för regionala cancercentrum, reviderades 2014 då ytterligare diagnosområden inkluderades, se http://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/strategiskutvecklingsplan/norr/utvecklingsplan-2015/regional-utvecklingsplan-for-canceromradet-rcc-norr-2013-15-rev-2014.pdf. Även den reviderade planen fastställdes av FD. Respektive landsting i norra regionen utarbetade handlingsplaner för hur de utifrån sina förutsättningar skulle arbeta för att nå målen i den regionala utvecklingsplanen. I planen finns konkreta målnivåer för de vårdprocesser som i mars 2013 hade tillsatta processledare, liksom för merparten av de övriga nationella kriterierna. Vårdprocessernas diagnosspecifika mål avsåg i hög utsträckning ledtider, samt specifika åtgärder inom utredning eller behandling. Några målnivåer var gemensamma för flera av diagnoserna och sattes som övergripande och prioriterade mål: 1. Patologin behöver förstärkas och befintliga resurser optimeras för att minska ledtider och öka kvaliteten i diagnostik. 2. Bedömning och planering på multidisciplinära konferenser (MDK) ska göras för samtliga eller definierade grupper av patienter. 3. Alla patienter ska erbjudas tillgång till en kontaktsjuksköterska, med tydligt definierat uppdrag. 4. God inrapportering i kvalitetsregister, för att få nödvändigt underlag för förbättringsarbete. 5. Den palliativa vården i regionen behöver förstärkas, bland annat genom breddutbildning av personal inom både landsting och kommuner. 6. Onkologisk specialistkompetens behöver finnas inom alla regionens fyra landsting och åtgärder för att åstadkomma detta vidtas. Sida 2 av 27
7. Öka förutsättningarna för tidig upptäckt, genom att utveckla och optimera screeningverksamheten och genom att förbättra förmågan hos akutoch primärvården i regionen att utan fördröjning diagnostisera cancersjukdomar. Kompetensförsörjning I december 2014 fastställde FD en regional kompetensförsörjningsplan för cancervården i norra regionen, se http://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/kompetensforsorjning/norr/kompetensforsorjningsplan-norra-regionen-_2014-2018.doc. Planen omfattar en kartläggning av då aktuell bemanning för flera vanliga cancerformer. Den ger förslag på möjliga effektiviseringsverktyg och förändrade arbetssätt, samt visar på behovet av kompetenshöjning. Syftet med planen är att ge underlag för prioritering av resurserna i budgetarbetet, ge exempel på åtgärder som kan effektivisera arbetet och identifiera möjliga landstings- och regionövergripande lösningar för att förbättra kompetensförsörjningssituationen. I planen finns fyra konkreta mål för arbetet med kompetensförsörjningen inom regionens cancervård: 1. Tillräckligt antal utbildningstjänster för specialistläkare. I hela regionen finns brist på radiologer, patologer och onkologer, och fler ST-block behövs inom dessa områden. Därutöver föreslås att varje landsting och specialitet inom regionen utformar en handlingsplan för anställning av ST-läkare över tid. 2. Ökade incitament för utbildning till specialistsjuksköterska. Löne- och anställningsvillkoren efter genomförd utbildning bör ses över för att stimulera utbildning till specialistsjuksköterska och villkoren bör vara likvärdiga i regionen 3. Genomföra ändrade arbetssätt för optimerat kompetensnyttjande. 4. Högre akademisk nivå: FoU-mål föreslås ingå i verksamhetsplanen för varje område/klinik. För regionens cancervård är en rimlig målnivå för andelen forskarutbildade läkare på 20 % för länssjukvårdens kliniker och minst 50 % för regionsjukhusets kliniker. Även för sjuksköterskor och andra yrkeskategorier är en forskningsutbildning av värde för sjukvårdens utveckling. Denna rapport ger en lägesuppföljning avseende de fyra konkreta målen i den regionala kompetensförsörjningsplanen för perioden 2014-2018 (Tabell 1). Den redovisar även resultatet av landstingens arbete i enlighet med handlingsplanerna till utvecklingsplanen 2013-2015. Tabell 2 sammanfattar resultat och nuläge avseende de sju områden som i utvecklingsplanen definierades som övergripande prioriterade. I Tabell 3 redovisas resultaten för de enskilda målnivåerna inom varje diagnos och område i planen. Redovisad data baserar sig på rapporter från landstingen, kvalitetsregisterdata och rapporter från de regionala processledarna och deras arbetsgrupper. Den pågående nationella satsningen för att minska väntetiderna i cancervården, genom införande av standardiserade vårdförlopp (SVF), lanserades efter att de regionala planerna utarbetades och fastställdes. Det påverkar flera av de mål och målnivåer som fastställts i planerna. Sida 3 av 27
Kompetensförsörjning Tabell 1. Kompetensförsörjning; uppföljning av de prioriterade målen i den regionala kompetensförsörjningsplanen för cancervården i norra regionen 2014-2018. Nuläge i respektive landsting. NLL VLL RJH LVN Mål 1: Tillräckligt antal utbildningstjänster för specialistläkare: fler ST-block inom bild- och funktionsmedicin (BFM), patologi och onkologi, fortlöpande anställning av ST-läkare i landstingen där behov finns NLL: Patologin har för närvarande VLL: Tillsatt enligt underlag för STprognos som årligen tas fram. 2 ST har 3 ST-läkare, BFM 7, övriga specialiteter tillsätter tjänster efter årligen tillsatta inom patologi, behov. Behovet av onkologisk sammantaget 5 inom BFM samt ett kompetens är oförändrat mot par vardera inom kirurgi/urologi, tidigare år och någon lösning ses onkologi samt lungmedicin. Under inte inom en snar framtid. Urologin har för närvarande tillräcklig 2016-2017 har fortsatt satsningar på utbildningstjänster skett inom bemanning, men den känns skör då samma områden. ingen av ST-läkarna har anknytning till länet. Den palliativa vården har 2 specialistläkare i Luleå/Boden samt en specialist i Kalix respektive Piteå RJH: Aktuell läkarförsörjning samt jämförelse med 2014: Onkologi: 2 ST (+1 ST 2017) = oförändrat, men första ST snart specialist. Radiologi: 14 specialister och 10 ST = bättre. Dock bedömt något ökat behov av specialister. Mammografi: 2 specialister = bättre. Urologi: prostatacancer 3 specialister och 2 ST = ungefär lika, fortsatt stafettbehov. Palliativ vård: 2,5 specialister =oförändrat (behov 3). Kolorektal: 4 specialister och 2 ST = bra. Bröst: 2,5 specialister = fungerar (0,5 mindre). Övre GI: 2 specialister = OK. Lungmedicin: 6 specialister och 1 ST =bättre, välbemannat. Hematologi: 1 specialist och 1 ST = sämre, besvärligt. Hjärntumör: 1 specialist och 1 ST = bättre. Gynekologi: 4 specialister och 5 ST = bra. Generellt diskuteras strategi/styrning av ST inom regionen. RJH har ingen egen verksamhet inom patologi. LVN: Tillgången till specialister påverkar möjligheten att anställa STläkare, brist på erfarna specialister som handledare utgör en utmaning att lösa. I synnerhet gäller detta inom BFM, kirurgi, onkologi och patologi. Det föreligger dock ingen broms för att nyanställda ST-läkare inom dessa aktuella områden. Aktuellt antal ST-läkare inom cancervården i LVN i november 2016: BFM: 15 ST. Patologi: 4 ST (+ 2 vik. ST). Palliativ medicin: 1 ST. Onkologi: 6 ST. Sida 4 av 27
Mål 2: Ökade incitament för utbildning till specialistsjuksköterska: bättre löne- och anställningsvillkor efter genomförd utbildning för att stimulera utbildning till specialistsjuksköterskor NLL: *Höjd studieförmån 2015 till 20000 kr/mån, efter utbildning höjs lönen med max 3000 kr. *Gemensamma lönekriterier i landstinget sedan 2016, för en rättvis bedömning av varje medarbetare utifrån landstingets mål, nedbrutet till varje verksamhets mål. *Våren 2016 anställdes 6 ssk på utbildningstjänster (50 % studier, 50 % kliniskt arbete). *Arbete pågår för att ta fram ett landstingsövergripande koncept gällande karriärvägar för ssk, med en tydlig koppling till löneutveckling i de olika karriärstegarna. VLL: *5 AST-tjänster införda *Avancerad specialist-ssk-utbildning i onkologi har startat, 8 platser, examen 2017. RJH: Under 2016 kommer tre utbildningsanställningar att starta, med full lön under utbildning. RJH kommer succesivt att gå från studielön till fler utbildningsanställningar. LVN: Arbete tillsammans med lärosäten pågår avseende specialistssk-utbildningar. Utvecklade personalförmåner finns i form av utbildningstjänster. Dock kvarstår problematik kring andelen utbildningsplatser i länet. Mål 3: Genomföra ändrade arbetssätt för optimerat kompetensnyttjande. Förbättringsarbete inom alla landsting avseende bl.a. rätt använd kompetens och bättre koordinering patientens flöde genom vården. NLL: *Arbetar för rätt använd kompetens och att hitta en systematik i kompetens/uppgiftsväxling, t.ex. vårdnära service som succesivt införs. *Förändrat arbetssätt vid rekrytering pågår, mot kompetensbaserad rekrytering. Målsättningen är att redan vid nyrekrytering skapa förutsättningar för kompetensväxling utifrån en standardiserad kravprofils mall. VLL: Allt eftersom SVF införs förändras arbetssätt och översyn av flöden görs. RJH: Ett arbete pågår generellt för att uppnå Rätt använd kompetens, som del av översynen av patientens flöden genom vården (lean-filosofi). Bristen på sjuksköterskor är en katalysator i arbetet, liksom bristen på vissa specialistläkare. Även SVF för cancer driver på arbetet. LVN: Strukturerade förändringsprocesser med fokus på Task shifting. Exempel: *Patologin: Läkare BMA, BMA Undersköterska *Beställarklinik/-er: Läkare Kontakt-ssk *Berörda kliniker: Kontakt-ssk koordinator. Sida 5 av 27
Mål 4: Högre akademisk nivå: FoU-mål ingår i verksamhetsplanen för varje område/ klinik. Andelen forskarutbildade läkare inom regionens cancervård 20 procent för länssjukvårdens kliniker och 50 procent för Nus kliniker. NLL: FoU-mål i verksamhetsplaner 2016. Forskarutbildade enligt mål 2025 VLL: Alla basenheter inkluderar FoU-mål i verksamhetsplanen. Varken kirurg- eller medicinklinikerna i länet har uppnått 20% forskarutbildade läkare. På Nus har flera kliniker > 50% forskarutbildade läkare. RJH: når inte målet >20% forskarutbildade läkare inom cancervården. (System saknas för att enkelt plocka ut kompetensnivån hos medarbetare.) Olycklig målformulering - viktigt att fler yrkeskategorier än läkare stimuleras att forskarutbilda sig. LVN: 2017 planeras implementering av mål för FoU, i första hand för verksamheter som är så kallade upplåtna enheter eller akademiska sjukvårdsenheter. 43 disputerade läkare i hela LVN, varav en är onkolog. Sida 6 av 27
Regional utvecklingsplan 2013-2015, övergripande prioriterade områden Tabell 2. Uppföljning av målen i landstingens handlingsplaner för den regionala utvecklingsplanen för cancervården 2013-15, övergripande prioriterade områden, med kommentarer från RCC Norrs processgrupper. NLL VLL RJH LVN Prioriterat område 1: Förstärka patologin Mål: *90 % av alla inkomna PAD är besvarade inom två veckor. *Strukturera patologisvaren Unilabs AB bedriver sedan 2015-01-01 verksamheten vid patologiavdelningen på Sunderby sjukhus genom outsourcingavtal. Svarstiderna är reglerade i avtalet. Inga synpunkter/klagomål inkommer från beställarna avseende utformningen av svaren. Mål: *Rekrytering av specialiserade patologer samt minst två ST-block/år. *Förbättra bemanningsläget genom arbetsfördelning mellan patologer och BMA. *Tillhandahålla utrustning och apparatur för kvalitetssäkring och effektivisering av arbetet. *Strukturera patologisvaren * Deltagande i samarbetsprojektet labmedicin/patologi i norra regionen *Rekrytering pågår fortlöpande. 2 ST-block/år tillsatta. *Arbetsfördelning mellan patologer och BMA pågår enligt plan. *Ersättning av instrumenteringen för att kunna optimera digital diagnostisering pågår enligt plan. *Deltar i det regionala samverkansprojektet. Mål: * Fast patolog på plats merparten av årets veckor. * Utbyggd distansöverbryggande teknik som möjliggör undervisning, avlastning och bedömning av subspecialiserad patolog. *Har patologiavtal med Nus. Fast patolog saknas, men fyra patologer kommer veckovis. *Utbyggd distansöverbryggande teknik inte i drift ännu. Många preparat går med interna transporter till Nus. Mål: *Återuppbyggnad av kompetens *Formellt länsansvar *Strukturera patologisvaren *Återuppbyggnad av kompetens är ett högprioriterat utvecklingsområde. För närvarande finns 4 ST-läkare inom patologin. LVN deltar i det regionala samverkansprojektet. *Formellt länsansvar genomfört. *Arbete med att strukturera patologisvaren pågår. Kommentarer från RCC:s processgrupper, förstärka patologin: Blodcancer: All hematopatologi i regionen sköts på Nus med god kvalitet och acceptabla ledtider Hjärntumörer: Det finns fortfarande bara en patolog med inriktning neuropatologi. Området är prioriterat inom klinisk patologi Nus. Huvud-hals-cancer: Ny rutin på patologen sedan hösten 2015 vilket möjliggör PAD-svar på tre dagar, vilket i sin tur tidigarelägger MDK med 7 dagar. Sida 7 av 27
Kolorektalcancer: NLL och RJH har fått ned svarstiderna, medan VLL och LVN lider av resursbrist inom patologin. Lungcancer: Det är fortfarande alltför varierande svarstider för både patologiska och molekylärgenetiska analyser. För lungcancer är den molekylärgenetiska diagnostiken helt central, då den kan ge underlag för patientanpassad behandling, vilket framgår av det nationella vårdprogrammet. Den molekylärgenetiska testningen måste därför vara fullt fungerande, med hög kvalitet och snabbhet i provsvaren, för att regionens patienter ska få adekvat vård. Det är också viktigt att i kvalitetsregister registrera vilken molekylärgenetisk testning som utförts, för att följa upp hur riktlinjerna för molekylärgenetisk testning efterföljs regionen. Molekylär testning av lungcancer innefattar idag tumörer med EGFR-mutation och ALK-translokation. Ytterligare målriktade terapier kommer snabbt. På många håll i Sverige görs redan en mer omfattande kartläggning av molekylärgenetik (NGS - next generation sequencing), för att identifiera andra tumördrivande mutationer och kunna rikta specifik terapi mot dessa. Mammografi: Sundsvall har kunnat göra stora framsteg för att minska svarstiderna genom internt förbättringsarbete. Neuroendokrina tumörer, cancer i tunntarm och sköldkörtel (tyreoidea): Samtliga tyreoideacancerpreparat eftergranskas av en specialiserad patolog på Nus vid MDK inför behandlingsbeslut. Tyreoideacytopatologin är svår och kvaliteten är viktigare än ledtiden. Bristande lokal kompetens avseende cytologi kan påverka behandling och ledtider negativt. Preop-cytologin är starkt förbättrad (från 38% till 78%) efter uppstramning och Bethesdakategorisering. Sarkom och benmetastaser: Två patologer verksamma både i Umeå och Göteborg delar nu på arbetet, vilket är en förbättring. Önskemål om avdelad BMA som bistår alla hanteringar av dessa tumörer kvarstår. Urotelial cancer utom prostata: Sedan juli 2016 närvarar ingen patolog vid regional MDK p.g.a. långtidssjukdom. MDK-medverkan från eftergranskande konsultpatolog söks nu därför från Helsingborg. Övre GI-cancer: Vid primärdiagnostik är patologin sällan något problem. Post-operativt är svarstiderna ibland i längsta laget Prioriterat område 2: MDK för samtliga/definierade patientgrupper NLL Mål: *Utveckla distans- överbryggande teknik för att möjliggöra MDK inom alla områden. En stor del av de MDK som genomförs sker via distansöverbryggande teknik VLL Mål: *Följa de regionala och nationella vårdprogrammen, där MDK ofta är krav. *Översyn av arbetssätt för att effektivisera ronderna och skapa möjlighet för fler *Kontakt-ssk med vid MDK *Fortsatta utbildnings- (ST) och rekryteringsinsatser, då tillgången till radiologer, patologer och onkologer är begränsande. *Vårdprogrammen följs. *Effektivisering av ronderna pågår, prioriterat. RJH Mål: *Följa de regionala och nationella vårdprogrammen, där MDK ofta är krav. * Fortsatt utbildnings- (ST) och rekryteringsinsatser * Översyn av magnetkamera (MR)- och datortomografi(ct)- resurser. * Tillskott av en arbetsstation samt alternativt lokalutrymme. *MDK finns för ÖGI #, kolorektal #, bröst #, lunga, endokrin, gyn och ÖNH. ( # = hålls av läkare från Östersunds röntgenavdelning.) Under 2016 tar Östersund över huvud- LVN Mål: *Införa möjlighet till MDK i LVN, inklusive Örnsköldsvik och Sollefteå. *MDK finns och är välfungerande. Erforderlig teknik och utrustning finns på alla länets tre sjukhus. Sida 8 av 27
*Kontakt-ssk med vid MDK där det ses värdeskapande för patient. *Utbildnings- (ST) och rekryteringsinsatser pågår enligt plan. ansvaret för GI-ronderna från Nus. *Fortsatt kompetensbehov, brist på radiologspecialister. Resurser för att kunna genomföra undersökningar (särskilt MR och CT) i tid kan behövas. Schemaläggning i tvåskift så att antalet timmar där befintliga MR/ CT kan nyttjas ökar, har startat 2015. *MR- och CT-resurser: Implementering av en tredje MR-kamera. Prioritering av en tredje CT sker i investeringsrådet, avgörs 2017. *Översyn av lokaler för MDK och arbetsstationer för röntgenläkare pågår enligt särskilt uppdrag. Kommentarer från RCC:s processgrupper, MDK för samtliga/definierade patientgrupper: Blodcancer: Nus, länssjukhusen och Skellefteå deltar i telepatologisk konferens med hematopatolog, hematolog, onkolog. En brist är att ingen genetiker deltar. Alla sjukhus utom Skellefteå deltar i videoterapikonferens en gång i veckan där svåra patienter tas upp till diskussion. Alla deltagande är nöjda med dessa konferenser. Bröstcancer: Fungerar utmärkt. Cancerrehabilitering: Kssk deltar i ökad omfattning i MDK, vilket ger ökade möjligheter till tidig start av cancerrehabilitering. Gyncancer: Regional MDK etablerad. Utveckling och förbättring sker kontinuerligt, stående punkt på dagordningen på regionala träffar. Hjärntumörer: Fungerar. Huvud-hals-cancer: Samtliga patienter tas upp på MDK. Kolorektalcancer: MDK är numera en självklar del i handläggningen av patienter med kolorektal cancer och det finns nu utbyggda system där de mindre klinikerna i regionen deltar i konferens via videolänk. Lungcancer: Ronden är omfattande och kräver även mycket för- och efterarbete. Kriterier för att tas upp på ronden finns, men en översyn diskuteras. Nu diskuteras alla patienter i stadium I-III och övriga patienter där frågeställning finns. Patienter med lungcancer stadium IV utgör hälften av alla lungcancerfall. Här ökar behandlingsalternativen och blir alltmer komplicerade. Dessa patienter bör beredas plats på MDK, men det innebär att ronden behöver mer tid, alternativt delas upp på två rondtillfällen per vecka. Mammografi: Fungerar bra. Nus har infört en andra MDK per vecka (preoperativ) för att snabba upp ledtiderna inom SVF. Neuroendokrina tumörer, cancer i tunntarm och sköldkörtel: God följsamhet enligt målnivån (ca 90 %). Prostatacancer: Allt fler patienter tas upp på MDK. I NLL, med länsklinik i Sunderbyn, tas många patienter som diagnosticeras på länsdelssjukhus upp på konferensen. I VLL är andelen patienter från länsdelssjukhusen som diskuteras på MDK låg. Sarkom och benmetastaser: Fungerar bra. Sida 9 av 27
Urotelial cancer utom prostata: Alla patienter i regionen som cystektomeras tas först upp på MDK. Närmare 90 % av patienterna med muskelinvasiv urinblåsecancer bedöms på MDK, vilket är en medicinskt rimlig nivå. Värdering vid MDK har medfört att samtliga patienter som under tidsperioden passat för att få neoadjuvant kemoterapi har påbörjat sådan behandling. Övre GI-cancer: För att möjliggöra MDK i önskad omfattning måste bland annat bild- och funktionsmedicin förstärkas och befintliga resurser optimeras. De målnivåer som varit uppsatta gällande MDK för övre GI-tumörer är dock uppnådda. Prioriterat område 3: Alla cancerpatienter erbjuds kontaktsjuksköterska (kssk) NLL Mål: *2014: Kssk-uppdraget är formaliserat *2015: Alla patienter ska erbjudas kssk *Varje verksamhetsområde/ länsklinik har upprättat uppdragsbeskrivning för utsedda kssk. *I stort sett erbjuds alla cancerpatienter kssk, dock saknas utsedd person för enstaka diagnos. VLL Mål: * Alla cancerpatienter ska erbjudas kssk. * Samtliga kssk ska ha skriftliga uppdrag. *Samverkan i respektive vårdprocess om uppdraget och dess organisation inom VLL, för utveckling av uppdraget parallellt med diagnosspecifika behov. * Kssk finns för alla patientgrupper *Skriftliga uppdrag till kssk uppfyllt * Samverkan i vårdprocessen enligt rutin vid uppstart av varje SVF och fastställd funktionsbeskrivning. RJH Mål: * Alla cancerpatienter ska erbjudas kssk. * Kssk ska uppfylla kraven i SKLs definition och ha en individuell arbetsbeskrivning/ kravspecifikation. * Alla cancerpatienter får en namngiven kssk med övergripande ansvar, men kan ha kontakt flera kssk. *Kssk har med få undantag ett skriftligt uppdrag enligt kravspecifikation. LVN Mål: * Tillgodose behovet av kssk utifrån aktuella cancerdiagnoser. Under 2015 har 5,5 årstjänster som kssk tillskapats. Kommentarer från RCC:s processgrupper, alla cancerpatienter erbjuds kontaktsjuksköterska (kssk): Blodcancer: Kssk finns i varierande grad på sjukhusen, några har skriftliga uppdrag, andra inte. Även arbetsuppgifterna varierar. Bröstcancer: Nästan 100 % av patienterna erbjuds kssk. 95% av regionens patienter får en vårdplan vid första besöket (högst i Sverige). Cancerrehabilitering: Alltfler kssk-tjänster tillsatta, vilket ger ökat incitament till cancerrehabilitering. Gyncancer: Samtliga sjukhus utom Lycksele har en kssk med skriftligt uppdrag Hjärntumörer: Finns i Sundsvall, Östersund, Piteå, Kalix och Sunderby sjukhus. I Umeå finns det på Cancercentrum men det saknas på Neurokirurgen. Huvud-hals-cancer: Kssk med skriftliga uppdrag finns i alla landsting utom i LVN, som inte tydliggjort uppdraget och har inte avsatt tid för kssk-arbetet. Kolorektalcancer: Kssk finns nu vid alla kliniker i regionen som opererar kolorektal cancer. Dock är kssk-funktionen underdimensionerad i förhållande till verksamheten i Sundsvall, Sunderbyn och på Nus. Lungcancer: Vid länets samtliga lungsektioner/kliniker finns fungerande kssk. Skriftlig delegation och vilka arbetsuppgifter som ingår finns sedan VT-14. I den nya uppföljningsblanketten från 2014 kommer det att registreras om patienten tilldelats kssk. Sida 10 av 27
Neuroendokrina tumörer, cancer i tunntarm och sköldkörtel: Väl tillgodosett (86 %), i nivå med mål. Alla enheter har kssk. Prostatacancer: En ökande andel av patienterna erbjuds kssk ännu inte alla, men en mycket positiv utveckling har skett. Sarkom och benmetastaser: Kssk finns på cancercentrum Nus, ortopedkliniken Nus samt på ortopedkliniken Östersund, saknas i NLL och LVN. Urotelial cancer utom prostata: Kssk med en regional funktion finns vid Nus, men det räcker inte då endast en bråkdel av patienterna med urinblåsecancer handläggs i Umeå (i första hand de med mest avancerad cancer).fullt budgeterade kssk saknas formellt vid regionens sjukhus. Övre GI-cancer: De uppsatta målen är uppnådda Prioriterat område 4: God inrapportering i kvalitetsregister NLL Mål: *Förbättrade kunskaper och möjligheter till utdata ur INCA. *Få igång registrering i Cytburken. *Automatisk dataöverföring från VAS. *Målen avseende INCA och Cytburken har inte uppnåtts. Kvarstår i nuvarande handlingsplan. *Automatisk rapportering från VAS är inte möjligt. VLL Mål: * Delta i samtliga aktuella register med minst 98% täckningsgrad. * Uppgifterna införs inom 6 månader från diagnos. *Täckningsgradsmål delvis uppfyllt. Varierar mellan olika register, generellt över 96%. *Registrering inom 6 mån fungerar inom många områden. RJH Mål: * Deltagande i samtliga aktuella register med minst 80 % täckningsgrad. *Genomsnittlig täckningsgrad 2015 83 %, målet uppfyllt för hälften av registren. LVN Mål: * Uppnå 95 % täckningsgrad i beslutade relevanta kvalitetsregister. * Koppla genomförandet av rapportering i kvalitetsregister till kssk. *Täckningsgrad: Utvecklingsarbete pågår, varierar mellan registren. *Kssk som inrapportörer: Utvecklingsarbete pågår. Kommentarer från RCC:s processgrupper, god inrapportering i kvalitetsregister: Blodcancer: Generellt låg registrering i regionen. Problemet är störst där registreringarna är en läkaruppgift. Man behöver lokalt utbilda annan yrkeskategori för detta. Registren är komplicerade, tid krävs för utbildning och registrering. Läkare bör gå igenom blanketterna inför godkännande. Det finns önskemål att få sina egna resultat på ett enkelt sätt. Bröstcancer: Hög täckningsgrad, 99 %. Cancerrehabilitering: Bedömning av behov av cancerrehabilitering saknas i kvalitetsregister, vilket är en brist. Hjärntumörer: Hög täckningsgrad, 99 %. Huvud-hals-cancer: God inrapportering. Kolorektalcancer: Primärregistreringen har en täckningsgrad på i stort sett 100 % frånsett Sollefteå. Även uppföljningsrapporteringen är nära 100 % i VLL och NLL. I LVN och RJH brister dock i den senare med 3- och 5-årsuppföljning av endast drygt 80 %. Det är viktigt att tillse att resurser finns även för insamling av uppföljningsdata, för att fånga kvalitetsindikatorer såsom lokalrecidiv, sena komplikationer etc. Lungcancer: God inrapportering i kvalitetsregistrets anmälningsblankett. Inrapportering sker på ett ställe per landsting, lungsektionerna på länssjukhusen och Nus. Dessa kliniker sköter majoriteten av all utredning. Vid Nus finns en permanent funktionen som inrapportör i kvalitetsregistret, på övriga lung- Sida 11 av 27
enheter i regionen sköts inrapporteringen av kssk med många andra arbetsuppgifter. Från 2014 finns en ny uppföljningsblankett där registrering ska ske vid händelse, d.v.s. om någon behandling påbörjas eller avslutas. Rutiner för hur detta ska ske är under framtagande, men är komplicerat. Mammografi: Kvalitetsregistret för bröstcancer är en viktig komponent vid utvärdering av mammografiscreening. Viktigt är att även få till ett nationellt mammografiscreeningregister och register över benignopererade. Det senare beräknas vara klart vid årsskiftet 2016/2017. Mammografiscreeningregistret har haft tekniska problem med dataöverföringen från radiologi-ris till registerplattformen INCA, men en teknisk lösningen beräknas bli klar 2017. Neuroendokrina tumörer, cancer i tunntarm och sköldkörtel: God täckningsgrad. Prostatacancer: Hög täckningsgrad. Nu är fokus på snabbare inrapportering för att kunna använda data i realtid för verksamhetsstyrning, samt på att starta upp Patientöversikt prostatacancer (PPC). Den möjliggör att mäta verksamhet och kvalitet samt göra behandlingsuppföljningar hos den mest sjuka gruppen, de med metastaser. Sarkom och benmetastaser: Täckningsgrad 2015 var 94% för skelettsarkom men bara 52% för mjukdels- och buk sarkom. Urotelial cancer utom prostata: Varierande inrapportering, med bitvis ofullständig eller otillräcklig täckning. Processansvariga tillsammans med regionala kontaktpersoner i varje län arbetar med uppdateringar och valideringar, i nära samarbete statistiker vid RCC Norr. Vägen in till diagnos allmänläkarperspektivet: Det vore värdefullt att via kvalitetsregistren få översikt över tiden patienter tillbringar inom primärvården innan de blir remitterade till specialistvården och får diagnos och behandling. Det skulle hjälpa oss att identifiera eventuella fördröjningar från primärvården och genom det kunna utpeka förbättringsområden. Övre GI-cancer: De uppsatta målen är uppnådda. Prioriterat område 5: Förstärka den palliativa vården (OBS! Se även Tabell 3 för regiongemensamma mål) NLL Mål: Förutom de regiongemensamma målen: * Bygga upp den specialiserade palliativa vårdens infrastruktur (kompetens stöd till verksamheter som bedriver palliativ vård, utvecklade PAVA-enheter i hela länet) * Allmän palliativ utbildning för all vårdpersonal via webbaserat material eller annan utbildning * Målet avseende den palliativa vårdens infrastruktur har inte upp- VLL Mål: Förutom de regiongemensamma målen: * Webbaserad utbildning i allmän palliativ vård under 2013-14 för all vårdpersonal (inkl. läkare) på sjukhusets vårdavdelningar, samt för primärvårdens distriktsläkare. * Arbetsformer för ett nybildat palliativt rådgivningsteam för hela VLL är under utarbetande. Alla ssk i de palliativa rådgivningsteamen slås samman till en organisation, Palliativa konsultteamet (PKT) Västerbotten. *Dagkonsultfunktion för läkare. RJH Mål: Förutom de regiongemensamma målen: * Länsövergripande palliativ konsultverksamhet på helårsbasis. * All vårdpersonal med patientansvar genomgår webbutbildningen i allmän palliativ vård *Få har genomgått den webbaserade utbildningen i allmän palliativ vård, behöver ta nya tag. * Länsövergripande palliativ konsultverksamhet ingår i onkologiutredningen, som är beslutad. LVN Mål: Förutom de regiongemensamma målen: *All berörd personal ges tillfälle till och uppmanas delta i den webbaserade utbildningen i allmän palliativ vård. * Drygt 200 personer har genomfört webbutbildningen. Sida 12 av 27
nåtts. Kvarstår i nuvarande handlingsplan. Samordnare för den palliativa vården har tillsatts. * Riktade utbildningsinsatser avseende specialiserad palliativ vård påbörjas från och med hösten 2016. * I Norrbotten har ca 790 personer påbörjat webbutbildning och ca 528 har avslutat den. * Antal personer som genomgått webbutbildning kan förbättras * Palliativa konsultteamet (PKT) Västerbotten är etablerat * Dagkonsultfunktion för läkare finns. Kommentarer från RCC:s processgrupper, förstärka den palliativa vården: Blodcancer: Resurserna är ojämnt fördelade i regionen. I Sunderbyn är de palliativa vårdplatserna för få och patienterna får slutvårdas på hematologavdelning Cancerrehabilitering: Även patienter i palliativ vård behöver erbjudas cancerrehabilitering, samverkan inom området behövs. Huvud-hals-cancer: Förstärkning behövs. Palliativ onkologisk behandling kan ges vid Nus, i Sundsvall och i Östersund, där med hjälp av tillresande onkolog. Norrbotten saknar den möjligheten. Kolorektalcancer: Hela regionen beskriver bristande resurser för palliativ vård. Endast NLL har ett fåtal, otillräckliga, palliativmedicinska vårdplatser. I övrigt läggs palliativa patienter i behov av sjukhusvård in på slutenvårdsplatser på kirurg- eller onkologavdelningar. Hospice saknas i NLL och RJH. Lungcancer: Hälften av alla lungcancerpatienter har en spridd sjukdom redan vid diagnos. Den förväntande 5-års överlevnaden är 15 % och medför behov av omfattande palliativa insatser. Paramedicinsk personal finns knutna till lungmedicinska och onkologiska enheter i hela regionen och kssk uppmärksammar behov av insatser från dessa arbetsgrupper. Ett gott samarbete finns mellan slutenvården och palliativa enheter. Nus samarbetar med AHS, som varannan vecka har palliativ rond på lungavdelningen. Då diskuteras inneliggande patienter för att optimera palliativa åtgärder och återkoppling ges om patienter inskrivna hos AHS som vistas i hemmet. Tillgången till palliativ vård i regionen är ojämlik. Palliativ vård: I dagsläget, som belysts i RÖJ-rapporten (regionala öppna jämförelser), ser förutsättningarna för att erhålla specialiserad palliativ vård mycket olika ut i regionen. Upprättande av en palliativmedicinsk telefonjourlinje är viktigt för att ge förutsättningar för en jämlik palliativ vård. Den allmänna palliativa vården är under förstärkning genom webbutbildningen, även utbildning för närstående är i startgroparna. Sarkom och benmetastaser: Generellt är det samma som för övriga onkologiska diagnoser. Det faller dock ett stort ansvar på Umeå som är sarkomcentrum och som sköter mycket av den palliativa behandlingen. Sen palliativ vård ansvarar hemortssjukhusen för. Vägen in till diagnos allmänläkarperspektivet: Övre GI-cancer: Palliativ vård inom övre GI-tumörområdet bedrivs på ett flertal sjukhus i regionen. Samtliga patienter i behov av palliativ vård bör diskuteras på MDK för att kunna erbjudas optimal behandling för den enskilde individen. Undantag gäller patienter i sent palliativt skede, där ingen aktiv onkologisk behandling är aktuell. Dessa patienter ska dock erbjudas best supportive care och anslutas till/diskuteras med ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) eller liknande vid behov, för optimal symtomlindring. Jämtland är ett bra exempel, där onkologmottagningen och kirurgens vårdavdelning har ett nära samarbete med Storsjögläntan (motsvarande ASIH). Palliativ vård bedrivs även på sjukstugor och särskilda boenden, med samarbete mellan konsult från ASIH och primärvårdsläkare. Vid palliativ vård i hemmet förekommer stora lokala variationer. Sida 13 av 27
Prioriterat område 6: Onkologisk specialistkompetens i alla landsting NLL Mål: *Skapande av ett cancercentrum med en gemensam enhet för alla specialiteter som arbetar med cancer. *Två anställda onkologer * Målet avseende cancercentrum har inte uppnåtts. Kvarstår i nuvarande handlingsplan. Behov och möjlighet att bilda onkologisk klinik för att underlätta rekrytering av onkologer behöver utredas. *Målet avseende onkologer har inte uppnåtts. Kvarstår i nuvarande handlingsplan. För närvarande finns i Sunderbyn tre läkare som gör sin ST-utbildning inom onkologi. VLL Mål: * Utveckla möjligheten till konsultationer på plats, telefonrådgivning och konferenser för att säkerställa god tillgång till onkologisk kompetens i länet och i regionen. * ST-läkare ska erbjudas forskningsutbildning under minst 6 mån under utbildningstiden * Alla medarbetare ska ges förutsättning för forskning och kompetensutveckling. * Forskningssamarbetet inom regionen ska utvecklas. *Utbildning av ST-läkare från regionen enligt överenskommelse med hemmaklinik. *Konsultationer, telefonrådgivning och konferenser uppfyllt enligt rutiner. *Forskningssamarbete och utbildning av ST-läkare från regionen: Chefssamråd och regional planering *Uppgifter saknas avseende forskarutbildning under ST och förutsättningar för forskning och kompetensutveckling RJH Mål: * 2-3 egna onkologer för basal onkologisk verksamhet * Utökat konsultstöd till flera dagar per vecka * Tillgång till subspecialiserade konsulter via distansteknik *Egna onkologer: Beslut utifrån onkologiutredning, nu 2 under utbildning *Utökat konsultstöd beroende av Nus resurser *MDK-konferenserna sker via videolänk. I övrigt gäller än så länge brev eller telefon. LVN Mål: * Skapa länsgemensam onkologverksamhet. Länsklinik sedan september 2015. Kommentarer från RCC:s processgrupper, onkologisk specialistkompetens i alla landsting: Bröstcancer: Den onkologiska behandlingen är avancerad, stort behov av specialistkompetens i de landsting som saknar onkologklinik. Hjärntumörer: Det bör finnas specialistläkare som ansvarar för patientgruppen inom samtliga landsting/region men det kan vara neurolog, onkolog eller möjligen medicinläkare. Det viktigaste är att det finns läkare som tar reellt ansvar för patienterna. Mycket kan göras i samråd/samarbete med onkologer på Sida 14 av 27
Nus, även om patienten är på annat sjukhus. Huvud-hals-cancer: Kolorektalcancer: NLL och RJH har p.g.a. brist på onkologer stafettverksamhet från Nus och där behöver kirurger fortfarande delta i den onkologiska behandlingen. Lungcancer: Onkologiska kliniker saknas idag på två av fyra länssjukhus. På sikt är det önskvärt att den onkologiska kompetensen förstärks med sikte på att bilda onkologkliniker på samtliga länssjukhus och att onkologisk kompetens kommer lungcancerpatienterna tillgodo närmare hemorten. MDTkonferensen fyller idag en del av detta behov då onkolog alltid finns närvarande och regionen är uppkopplad och själva kan diskutera sina frågeställningar. I Sundsvall finns onkologisk klinik med gott samarbete mellan lungmedicin och onkologen. Möjligheten till palliativ radioterapi är ojämlik i regionen och kan enbart ges i VLL och LVN samt till de patienter som är pigga nog att resa till något av dessa landsting. Neuroendokrina tumörer, cancer i tunntarm och sköldkörtel: För tyreoideacancerdiagnos är det väsentligt att det finns spetskompetens vid onkologklinikerna på NUS och i Sundsvall, där jodablation sker för hela regionen. Prostatacancer: De personella resurser inom den uroonkologiska sektorn är mycket knappa och har dessvärre inte utvecklats i en positiv riktning sedan kompetensförsörjningsutredningen gjordes. En tidigare uroonkologisk månadsvis konsult från Nus till Östersund är pausad p.g.a. personalbrist. Sarkom och benmetastaser: Specialiserad onkologisk kompetens för denna diagnos behöver inte finnas i hela regionen. Patientgruppen är liten och den största delen av vården sker på sarkomcentrum Nus. Urotelial cancer utom prostata: Vid Nus föreligger en uttalad brist i kompetensförsörjningen avseende uroonkologi, situationen är bättre i Sundsvall. Vägen in till diagnos allmänläkarperspektivet: Övre GI-cancer: I NLL finns en konsult från Nus 1-2 dagar i veckan, med inriktning mot bröstcancer och GI-cancer. Önskvärt vore att rekrytera ST-läkare för att på sikt kunna öka tillgång till onkolog i NLL, enligt den modell som RJH har. RJH har konsulter från Nus och Jönköping. Onkologkonsulterna fungerar väl, men kirurgin skulle behöva avlastning gällande de onkologiska uppgifterna för att få möjlighet att utveckla kirurgin. Prioriterat område 7: Öka förutsättningar för tidig upptäckt (OBS! Se även Tabell 3 för regiongemensamma mål) NLL Mål: Förutom de regiongemensamma målen: *Många landstingsspecifika mål avseende minskad rökning och alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet, minskad fetma, hälsosam kost och minskad klamydia *De lokala målen har inte uppnåtts. Kvarstår i nuvarande handlingsplan. VLL Mål: Förutom de regiongemensamma målen: *4 veckor svarstider vid GCK (cellprovtagning). *Utbilda två cytodiagnostiker med start HT-2013. *Utöka allmänläkarkonsulter där så inte finns. *Svarstid GCK ej uppfyllt, 7-8 veckor * Planerar utbilda 2 på cytodiagnosti- RJH Mål: Förutom de regiongemensamma målen: *Fortsatt utbildning av koloskoperande sköterskor, viss omstrukturering av endoskopiverksamheten * Utveckling av primärvårdskonsulter *RJH har 2 koloskoperande ssk * Primärvården berörs av alla SVF och medför en form av primärvårdskonsult för varje SVF. En primär- LVN Mål: Förutom de regiongemensamma målen: *Etablera koloncancerscreening i LVN med f-hb vartannat år för patienter 60-75 år Politiskt beslut finns att screening för kolorektal cancer ska ske i LVN, även om inte ekonomiska medel är allokerade för detta. Genomförandeplan finns. En skopienhet behöver byggas (kan vara Sida 15 av 27
kerutbildning i Sthlm (nationellt intag, ej garanterade platser). * Utökning av allmänläkarkonsulter pågår, en ambition inom SVFarbetet vårdsläkare har arbetstid avsatt för att delta i arbetet med SVF, inklusive kunskapsspridning i primärvården. genomfört inom 2 år). Utbildning av skopisköterskor påbörjas sannolikt inom 1 år. Således kan screening fullt ut vara igång om 2-3 år. Kommentarer från RCC:s processgrupper, öka förutsättningar för tidig upptäckt: Generella kommentarer från processarbetsgrupperna: Införandet av SVF ökar möjligheterna för tidig upptäckt av cancer och förbättrar förmågan hos akut- och primärvården. Cancerrehabilitering: Dialogmöten har bidragit till uppstart av lokala nätverk för cancerrehabilitering i vissa landsting. Primärvården har saknats vid mötena. Önskvärt vore att det i varje landsting fanns en lokalt ansvarig för att leda arbetet med cancerrehabilitering som inkluderar primärvården.. Cervixcancerprevention: Ett nytt nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention har fastställts i november 2016. Nu krävs många olika insatser inom aktuella verksamhetsområden i alla regionens landsting för att vårdprogrammet skall kunna implementeras. En viktig förutsättningar är att det finns en tydlig organisation för cervixcancerscreeningen och en klar ansvarsfördelning mellan de verksamhetschefer som ansvarar för de i vårdkedjan ingående verksamheterna. En anslutning till processdelen av det nationella kvalitetsregistret för cervixcancerpreventions processdel, den så kallade Cytburken, är helt nödvändigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv för att kunna införa de nya rutinerna. Kolorektalcancer: Livstidsrisken för kolorektal cancer är i Sverige1/20. Sjukdomen är oftast botbar i tidigt stadium och har oftast långvarigt förstadium i form av polyper som kan behandlas vid koloskopi. Polyper och tumörer i tidigt skede ger inga eller obetydliga symtom. Screening för kolorektal cancer är enligt studier kostnadseffektiv och förordas från Socialstyrelsen. Hela norra regionen utom LVN deltar i en screeningstudie, SCREESCO, som jämför olika screeningmetoder. Det kommer att ta många år innan data från studien kan utvärderas. Genom studien har koloskopiverksamheten byggts ut och det underlättar införandet av allmän screening. I väntan på allmän screening krävs lyhördhet för och prompt utredning vid tarmsymptom och systematiska kontroller av patienter som tillhör riskgrupper. Prostatacancer: Prostatacancerscreening är åter uppe hos Socialstyrelsen för bedömning Urotelial cancer utom prostata: Kommunikationen och samverkan mellan specialiserad sjukhusvård och primärvården för SVF för urinblåsa och urinvägar behöver förbättras i några av regionens landsting. Övre GI-cancer: I landstingen pågår en diskussion kring de organisatoriska formerna för införandet av surveillance av riskgrupper för levercellscancer. Sida 16 av 27
Regional utvecklingsplan 2013-2015, regionala målnivåer för de nationella kriterierna Tabell 3. Uppföljning av den regionala utvecklingsplanen för cancervården i norra regionen 2013-2015. Regionala målnivåer för de nationella kriterierna. Resultat/läge avser 2015-12-31 (alternativt maj-oktober 2016, för resultat som inte tagits ur kvalitetsregister) Grön färg i kolumnen för resultat/läge markerar målnivåer som har uppnåtts. Gul färg används för målnivåer som delvis har uppnåtts, eller är på väg att uppnås och där datum för måluppfyllelse är senare än 2015. Röd färg markerar målnivåer som inte har uppnåtts inom den tid som satts för måluppfyllelse. Fält som saknar färgsättning kan inte bedömas utifrån uppnådd målnivå, antingen för att data saknas eller för att målet inte längre är relevant. I kolumnen Utveckling visar pilar riktningen för utvecklingen inom området. En positiv utvecklingstrend markeras med, en negativ med. När pilar i båda riktningarna finns för en målnivå omfattar den både en positiv och en negativ utveckling. För målnivåer som står stilla har symbolen använts. Där data saknas för att kunna bedöma utveckling anges det med?. Målnivåer och år för måluppfyllelse Utgångsläge Resultat/läge 2015-12-31 (alt. maj-okt 2016 för resultat som inte tagits ur kvalitetsregister) Kriterium: Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Förebyggande insatser Målnivåer 2013Tobaksprevention: Införa Tobaksfri Duo i hela regionen. 2014 Utbilda fler tobaksavvänjare. 2014 Starta ett regionalt kunskapsnätverk för tobaksprevention. 2012 Nya målnivåer 2014 Tobaksprevention: Fem gymnasieskolor i regionen ska ha infört Tobaksfri Duo. 2016 Skapa nätverk för alla tobaksavvänjare i regionen. 2016 Starta insatser riktade till kortutbildade kvinnor och inom psykiatrin. 2015 Samtliga opererande kliniker ska ha infört rökfri operation. 2016 Starta ett regionalt kunskapsnätverk för alkoholprevention. 2014 Tobaksfri Duo finns i VLL och NLL, införs i LVN, spridning påbörjas i JLL 2012. Tobaksavvänjare finns i 42/44 kommuner. Nätverk saknas. Tobaksfri Duo finns på en gymnasiepilotskola i VLL. Nätverk för tobaksavvänjare saknas. Visst riktat arbete mot specificerade grupper pågår, men går trögt. Beslut om rökfri operation fattat men ännu ej infört i alla landsting. Tobaksfri Duo finns i alla kommuner i VLL och NLL, 4/7 kommuner i LVN, delvis infört i 3/8 kommuner i RJH. Tobaksavvänjare finns i alla kommuner och fler utbildas.kunskapsnätverk delvis infört. Tobaksfri Duo finns på >5 gymnasieskolor. Nätverk för tobaksavvänjare finns. Riktat arbete mot specificerade grupper: STOPPkampanjen 2015-16 genomförd med framgång. Rökfri operation delvis infört, men inte på samtliga opererade kliniker. Nätverk saknas Nätverk infört, RJH saknar representant Område Utveck -ling Sida 17 av 27
Tidig upptäckt av cancer /2014 Ökad fysisk aktivitet: Målnivå 2013: Ökad förskrivning av och följsamhet till fysisk aktivitet på recept. 2014 Ny målnivå 2014: Minska antalet stillasittare i regionen utifrån Hälsa på lika villkor 2014 Ny målnivå 2014:Säkrare sex: Öka kondomanvändningen bland unga, 15-29 år 2014 Regionen ansluten till processregistret för registrering av livmoderhalscancerscreening (Cytburken) 2014 Landstingen har en tydlig organisation för cervixcancerprevention, med dokumenterad ansvarsfördelning och med processansvarig och styrgrupp förankrad i landstingsledningen. 2014 Data från mammografiscreeningsystemen levereras på filer enligt specifikation rutinmässigt och regelbundet 4 gånger per år till RCC. 2014 Mammografideltagande i regionen förbättras till 87,5 % 2014 Start av rutinmässig registrering i kvalitetsregister av mammografiscreeningfynd som lett till operation med benignt resultat 2014 Utarbetade rutiner kring upprepad screening (surveillance) med ultraljud för högriskgrupper för levercancer (HCC) i enlighet med nationellt vårdprogram 2014 Alla regionens primärvårdsenheter erbjuds delta i projekt kring prickmottagning och gruppinformation kring maligna melanom 2014 Deltagande i nationell koloskopiscreeningstudie (NLL, VLL, RJH) 2016 6728 FaR i regionen 2011 Andel stillasittande i regionen: Män 13,8 %, kvinnor13,4 % (snitt) Andel som använde kondom vid senaste vaginalt samlag 2009: Män 27 % Kvinnor 19 % Beslut att starta finns i alla län utom NLL Varierar i regionen Endast NLL har hösten 2013 levererat data, dock inte enligt specifikation FAR har ökat i VLL, LVN och NLL, minskat i RJH. Andel stillasittare har inte minskat Många aktiviteter pågår, men data över användningen är osäker; ca 20% av unga 15-24 år under 2014-2015. Inget landsting är ännu anslutet till Cytburken, införande pågår i LVN Helt uppfyllt i RJH och LVN, delvis i VLL och NLL. Införandet av ny screeningmetod och nytt vårdprogram kräver många åtgärder. NLL och VLL levererar data, ej LVN och RJH. Ett nationellt mammografiscreeningregister är under uppbyggnad. När det är i bruk kommer det att ersätta den regionala datahanteringen. 85,4 % år 2011 84,6 % år 2015. Nya kallelsebrev och information har tagits fram av SKL. De har nu implementerats i LVN, RJH och VLL år 2015 och kan förhoppningsvis öka deltagandet. Informationen i kvalitetsregister omfattar endast bröstcancer Rutiner saknas Några primärvårdsenheter inom VLL deltar i projektet Nationell registreringsrutin av benigna fynd har dröjt men beräknas bli klar vid årsskiftet 2016/ 2017. Retrospektiv registrering av år 2016 regionalt beslutad. Ett förslag till regional rutin har utarbetats, men landstingen har beslutat att ha lokala rutiner och en intern organisation. Det har ännu inte tagits i bruk i något landsting. Pilotprojekt som inte övergick i fortsatt verksamhet Planering pågår Pågår Vägen Minst ett samarbetsprojekt per landsting startar där Nuläge 2013: Organiserade Många samarbetsprojekt pågår i hela regionen, inte? Sida 18 av 27