samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren har inneburit stora förändringar i den säkerhetspolitiska situationen för Sverige och vårt närområde. Rysslands annektering av Krim-halvön och ökade aktiviteter såväl i Östersjöområdet som på informationsarenan. De fasansfulla terrorattentaten i Paris och Köpenhamn. De stora mänskliga svallvågorna från krigen och flyktinglägren i Mellanöstern, Asien och Afrika. Hur reagerar befolkningen i Sverige på dessa förändringar? På vilket sätt påverkar händelserna den svenska opinionen? Synen på utvecklingen och den MSB-51.1
samhällsskydd och beredskap 2 (9) egna framtiden? Förtroendet för samhällets institutioner? Och hur påverkas viljan att själv bidra och göra skillnad i arbetet för fred och säkerhet? Svaren på detta slags frågor har förstås stor betydelse för Sveriges säkerhet. Därför har svenska myndigheter ända sedan början av 1950-talet följt opinionen inom dessa områden. MSB har förvaltat detta uppdrag sedan vi bildades 2009, och vi har de senaste åren valt att presentera vår opinionsstudie i samband med Folk och Försvars rikskonferens. Jag kommer nu att lyfta fram några av resultaten, som jag bedömer som viktiga för den fortsatta diskussionen om svensk säkerhetspolitik, försvarspolitik och krisberedskap. För er som vill fördjupa er ytterligare kommer hela rapporten att finnas tillgänglig på MSB:s hemsida www.msb.se. Låt oss börja med något positivt om än kanske ganska självklart: Sverige upplevs av de allra flesta som ett bra land att leva i. Siffrorna har varierat en del över åren, men generellt har det varit mellan 90 och 99 procent som har svarat mycket bra eller ganska bra på frågan. I 2015 års undersökning alltså 89 procent. Lite mer oroande är det kanske att över hälften tror att det kommer att bli sämre de kommande fem åren. Det är en ganska tydlig förändring i förhållande till de senaste åren, men inte unikt om vi blickar ett par decennier bakåt.
samhällsskydd och beredskap 3 (9) Här är en bild av vad det är som bland annat kan bidra till svenskarnas oro inför de kommande åren. Som ni ser är det nästan 60 procent av befolkningen som ser det som mycket eller ganska troligt att det i Sverige inom en femårsperiod kommer att inträffa en terroristattack. Det är en rejäl ökning jämfört med 2014, då motsvarande andel var knappt 40 procent. Drygt 50 procent ser det som troligt att det inom en femårsperiod kommer att ske politiska hot från ett annat land. Även det är en ökning jämfört med förra året, då motsvarande andel var 40 procent. När det gäller propaganda och falsk information från främmande stat har vi inga tidigare siffror att jämföra med, den frågan är ny för i år. Men som ni ser hamnar den rätt så högt på listan. Ett antal händelser ryms inte på bilden, och har alltså bedömts som mindre troliga än militärt angrepp under de närmaste fem åren: omfattande epidemi, långvariga IT- och teleavbrott, långvariga elavbrott, radioaktiva utsläpp, drivmedelsbrist, brist på läkemedel, livsmedelsbrist, och dricksvattensbrist.
samhällsskydd och beredskap 4 (9) Oron över den aktuella politiska situationen i världen har som ni ser ökat varje år sedan 2011, och är nu uppe på nivåer som vi inte har sett sedan 1980-talet, under det kalla kriget. 72 procent anger att de känner mycket stor eller ganska stor oro i årets undersökning. Om vi jämför med 2011 var motsvarande siffra 48 procent.
samhällsskydd och beredskap 5 (9) Av undersökningen framgår att det finns ett antal förhållanden som under 2010-talet har skapat successivt ökad oro bland befolkningen: utvecklingen i Mellanöstern, utvecklingen i Ryssland, relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen, internationell terrorism, stora flyktingströmmar. Kopplat till detta ökar också oron för terroristattentat i Sverige och oron för en väpnad konflikt i vår närhet. Det finns å andra sidan också områden där oron successivt har minskat bland de tillfrågade under de senaste åren: oljetransporter på Östersjön, brister i samhällsviktiga IT-system, kärnkraftsolycka, långvariga elavbrott. Även när det gäller frågor om användning av naturresurser och klimatförändringarna finns det tendenser till minskad oro hos befolkningen. Detta trots att även detta är områden som diskuterats mycket de senaste åren. *** Hur är synen på försvaret då?
samhällsskydd och beredskap 6 (9) Jo, en överväldigande majoritet anser att Sverige bör ha ett militärt försvar, och den andelen har ökat varje år under 2010-talet. Liksom vid förra årets undersökning anser också mer än hälften att statsutgifterna för det militära försvaret bör öka.
samhällsskydd och beredskap 7 (9) I årets undersökning är det liksom förra året över 50 procent som anser att det militära försvaret bör bygga på värnplikt. Siffrorna når dock inte upp till de nivåer som fanns i DN/Ipsos undersökning som redovisades för någon vecka sedan möjligen för att frågorna har ställts på olika sätt och med olika svarsalternativ. Natofrågan så. Siffrorna från förra året verkar stå sig. I år är det 49 procent som har svarat att Sverige snarast eller på sikt bör söka medlemskap i Nato, mot 34 procent som har svarat att vi bör stå utanför alliansen. Observera att frågan i vår undersökning är ställd på ett annat sätt än i andra undersökningar och att den är ställd i en kontext där fokus ligger på hot och risker. Jag avråder därför från att jämföra med mätningar från andra organisationer.
samhällsskydd och beredskap 8 (9) En fråga som har ställts i dessa undersökningar ända sedan 1952 är den som handlar om svenskarnas försvarsvilja. Så här lyder själva frågan: Antag att Sverige anfalls. Tycker du att vi bör göra väpnat motstånd även om utgången för oss verkar oviss? Tittar vi på svaren har det legat ganska stabilt över tid: 50 procent svarar ja, absolut, 25 procent svarar ja, kanske. Det går inte att se något tydligt samband mellan svaren på denna fråga och svaren på andra frågor i undersökningen. *** Jag låter den här bilden ligga kvar för att göra en kort reflektion som rör Sveriges psykologiska försvar. Det psykologiska försvaret handlar ju ytterst just om befolkningens kunskap och attityder, om dess motståndskraft mot påtryckningar och desinformation, och om viljan och förmågan att bidra i försvarsansträngningarna när Sverige är hotat eller angripet. Att vårda och utveckla allt detta är ett ansvar för många: politiker, myndigheter, frivilligorganisationer. Även enskilda personer kan göra viktiga insatser. Medierna har naturligtvis en nyckelroll, eftersom de formar en stor del av vår uppfattning om verkligheten. Det moderna medielandskapet och sättet som det utnyttjas av vissa aktörer för att skapa osäkerhet, vilseleda eller sprida hat
samhällsskydd och beredskap 9 (9) reser också delvis nya frågor om vad som krävs för att stärka det psykologiska försvaret. MSB arbetar med detta på flera olika sätt vi har ju ärvt frågorna från Styrelsen för psykologiskt försvar. Under det kommande året kommer vi bland annat att utveckla arbetet med påverkansanalys inom ramen för vår operativa analysverksamhet. Det handlar om att löpande analysera de försök till informationspåverkan som sker mot svenska beslutsfattare och svensk opinion, och att utveckla den svenska förmågan att möta detta slags påverkansaktiviteter. Vi har nu ett särskilt mål i vårt regleringsbrev som handlar om detta. Jag tror också att det är viktigt att stärka den mentala beredskapen, så att fler människor förstår att kriser KAN inträffa och har tänkt igenom hur de själva ska agera. Under 2015 tog vi fram ett stödmaterial för att Sveriges kommuner på ett likartat, men ändå lokalt anpassat sätt ska kunna kommunicera med kommuninvånarna om deras egen beredskap. Det arbetet tar vi nu vidare under kommande år, för att ytterligare kunna bidra till att stärka beredskapen hos enskilda människor. Självklart gör vi också mycket annat med anknytning till det psykologiska försvaret. Vi arbetar med mediernas beredskap, vi bedriver utveckling när det gäller kriskommunikation, vi stödjer frivilligorganisationernas arbete inom området, och vi samordnar information till allmänheten vid kriser. Vi kommer dessutom att göra ett utvecklingsarbete kring den här årliga opinionsstudien, för att den ska bli ett ännu bättre stöd i vårt och andras arbete. Med de orden och med dessa siffror på skärmen bakom mig: tack för att ni lyssnade!