LÄNSPLAN FÖR KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP

LÄNSPLAN FÖR KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I LANDSTINGET GÄVLEBORG 2011-2015 LJUSDAL HUDIKSVALL BOLLNÄS SÖDERHAMN SANDVIKEN GÄVLE Dnr O, LS 2011/1022 www.lg.se/katastrofberedskap

Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr 1 Diarienr O, LS 2011/1022 Granskare: CKK Fastställandedatum 2011-11-02 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-11 1(45) Länsplan för katastrofmedicinsk beredskap i Landstinget Gävleborg Innehåll 1 Förord...3 2 Syfte och omfattning...4 3 Styrande lagar och föreskrifter...4 4 Mål för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget...6 5 Krisberedskap i samhället...6 5.1 Ansvarsområden mellan olika myndigheter och organisationer...7 5.2 Landstingets ansvar och uppgifter...7 6 Ansvarsfördelning och organisation för landstingets kris- och katastrofmedicinska beredskapsplanering...7 6.1 Planeringsorganisation...8 6.1.1 Centrala katastrofkommittén (CKK)...8 6.1.2 Lokala katastrofkommittéer (LKK) på Gävle och Hudiksvalls sjukhus...10 6.1.3 Finansiering...10 6.2 Extern samverkan i planeringsarbetet...11 6.2.1 Regionala krishanteringsrådet...11 6.2.2 Regional samordningsfunktion (RSF)...11 6.2.3 Andra landsting...12 7 Risker och hot i Gävleborg...12 8 Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser...12 8.1 Allvarlig händelse...13 8.1.1 Uppföljning av en allvarlig händelse...13 8.2 Extraordinär händelse...13 8.3 Lokala katastrofledningar...14 8.4 Regional katastrofledning...14 8.5 Beredskapslägen regional och lokal nivå...16 8.5.1 Regional nivå...16 8.5.2 Lokal nivå...18 8.6 Krisledningsnämnd...18 8.7 Samverkan med externa aktörer...18 9 Organisation och arbete i skadeområde...19 9.1 Ledning och samordning...19 9.2 Hälso- och sjukvårdens uppgifter...20 9.2.1 Rapportering och kommunikation...20 9.2.2 Sjukvårdsledare...21 9.2.3 Medicinskt ansvarig...21 9.2.4 Vårdutförare...22 9.2.5 Sjukvårdsgrupper...22 9.2.6 Sortering och prioritering av skadade...22 9.2.7 Uppsamlingsplats...23

2 (45) 9.3 Samverkan på skadeplats...23 9.3.1 Uppgifter för räddningstjänst inom skadeområde...23 9.3.2 Uppgifter för polis inom skadeområde...24 10 Organisation och arbete på sjukhusen och primärvården vid höjd beredskap...24 10.1 Organisation på länets två akutsjukhus...24 10.1.1 Omhändertagande av skadade...24 10.1.2 Larm och etablering av lokala katastrofledningar...25 10.1.3 Beredskapslägen lokal nivå, på sjukhus...25 10.1.4 Gränssättande resurser...26 10.2 Primärvården...26 11 Utrustning...27 11.1 Sjukvårdsutrustning, läkemedel och klädsel för arbete i skadeområde...27 11.2 Tilläggsutrustning...28 11.2.1 Medicinsk tilläggsutrustning på sjukhusen...28 11.2.2 Tilläggsutrustning i länet, vagnar och katastroffordon...28 11.3 Utmärkning av funktioner...28 11.4 Socialstyrelsens beredskapslager...28 12 Samverkande myndigheter och organisationer...29 12.1 Samverkan...29 12.2 Kommun...29 12.2.1 Kommunal räddningstjänst...29 12.2.2 Övrigt kommunalt ansvar...29 12.3 Polisen...29 12.4 Statlig räddningstjänst...30 12.5 Länsstyrelsen...30 12.6 Försvarsmakten...30 12.7 SOS-Alarm...31 12.8 Gävle hamn, karantänshamn...31 13 Utbildning och övning inom kris- och katastrofmedicinsk beredskap...31 13.1 Mål för katastrofmedicinsk kompetens för vissa personalgrupper...31 13.2 Ansvar...32 13.3 Utbildning av personal...32 13.4 Övning...32 14 Funktions- och driftsäkerhet...33 15 Särskilda regionala planer...33 15.1 Plan för regional katastrofledning...33 15.2 Kriskommunikationsplan...34 15.3 Länsplan för kemiska olyckor och katastrofer...35 15.4 Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning...36 15.5 Planer för den psykologiska / psykiatriska katastrofberedskapen (PKL-planer)...37 15.6 Epidemiplan Gävleborg regional handlingsplan för hantering av infektionssjukdomar som kan orsaka allvarliga utbrott inklusive pandemisk influensa...39 16 Ordlista...41

3 (45) 1 Förord Hälso- och sjukvården ska vara väl förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas. Kriser i dagens samhälle blir alltmer komplexa vilket ställer stora krav på krishanteringsförmågan inom såväl myndigheter, organisationer som företag. Kärnkraftsolyckan i japan våren 2011 och vulkanutbrotten på Island 2010 och 2011 är några konkreta exempel på komplexa händelser som kommit att påverka oss trots att de inte inträffade i vår direkta närhet. En väl genomarbetad krishanteringsplan och en övad organisation gör att uppkomna kriser kan hanteras med minimal påverkan på löpande verksamhet. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 7 tredje stycket finns bestämmelser om att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Denna landstingsövergripande plan för landstingets katastrofmedicinska beredskap ersätter tidigare Länsplan för medicinsk katastrof Regional plan för hantering av allvarliga händelser (2006). Planen utgör ett underlag/informationsmaterial för den katastrofmedicinska beredskapen i Landstinget Gävleborg. Varje sjukhus har egen katastrofmedicinsk beredskapsplanering där den lokala planeringen inklusive åtgärdskalendrar återfinns. Frågor kring landstingets beredskapsplanering ställs till beredskapschefen i Landstinget Gävleborg.

4 (45) 2 Syfte och omfattning Syftet med denna landstingsövergripande plan är att fastställa hur Landstinget Gävleborgs katastrofmedicinska beredskap är organiserad, vilka funktioner och resurser som finns att tillgå inom hälso- och sjukvården samt hur dessa larmas och aktiveras vid allvarlig händelse. Denna länsplan för katastrofmedicinsk beredskap utgör underlag för upprättande av särskilda regionala planer och lokala katastrofplaner vid sjukhus och hälsocentraler. Planen utgör även ett informationsmaterial internt inom landstingets verksamheter och externt för samverkande aktörer. 3 Styrande lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763): Anger att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls ( 7). Landsting får på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. ( 26c). I HSL föreskrivs också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser ( 32a). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap SOSFS 2005:13 (M) är under denna plans färdigställande under revidering. Den nya föreskriften kommer också att gälla kris- och katastrofmedicinska insatser utomlands. Detta styrs också av Lagen (2008:552) och förordningen (2008:553) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10 (M)) Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12 (M)) Smittskyddslagen (2004:168) som reglerar smittskyddsläkarens ansvar för länets smittskydd och epidemiberedskap. Lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap: Anger att landsting ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i landstinget och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. (2 kap. 1 ) För varje mandatperiod ska en plan fastställas för hur landstinget ska hantera en extraordinär händelse. (2 kap. 1 ) Det skall finnas en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. (2 kap. 2 ) Landstinget ansvarar för att förtroendevalda och anställd personal är utbildade och övade för att kunna hantera en extraordinär händelse. (2 kap. 8 )

5 (45) Landstinget har rätt till ersättning av staten för kostnader för förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser och höjd beredskap. (5 kap. 1 ) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser föreskriver att risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärder ska genomföras enligt lagen 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (2003:778, LSO) syftar till att förbättra skyddet mot olyckor och öka säkerheten i samhället. Enligt lagen skall kommunerna ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Lagen omfattar inte det som faller under Hälso- och sjukvårdslagen. I lagen om skydd mot olyckor regleras att det åligger varje kommun att svara för räddningstjänsten inom kommunen, undantaget det som gäller statlig räddningstjänst. Den statliga räddningstjänsten omfattar: Polisens ansvar för fjällräddningstjänst samt efterforskning av försvunna personer Sjöfartsverkets ansvar för sjö- och flygräddningstjänst Kustbevakningens ansvar för miljöräddningstjänst till sjöss Länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter utsläpp från kärnteknisk anläggning Lagen om skydd mot olyckor kap 2 4-anläggningar, Sevesoanläggningar och flygplatser. Vid en anläggning där verksamhet innebär fara för att en olyckshändelse skall orsaka allvarliga skador på människor och miljön är anläggningsägaren och kommunen skyldiga att ha en beredskap. Det åligger Landstingets centrala katastrofkommitté att i samverkan med berörd myndighet och anläggningsägare utarbeta de säkerhetsregler eller andra begränsningar som gäller för sjukvårdsarbete för landstingets anställda (eller entreprenörer) inom respektive anläggning. I ansvaret innefattas även spridning av kunskap om ovan till sjukvårdspersonal (inkl. ambulanspersonal) som kan komma att arbeta på eller inom respektive anläggning. Polislagen berör polisens ansvarsområden vid bl.a. olyckor och katastrofer. Polislagen är en del av den samlade lagstiftning som styr det polisiära arbetet. Sekretesslagen (2009:400 kap 25) anger vad som är sekretessbelagt och alltså undantaget från regeln att myndigheternas handlingar är offentliga. Enligt sekretesslagen råder sekretess mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Patientdatalagen (2008:355) anger att all vård av patienter måste journalföras enligt patientdatalagen. Lagen innefattar även bestämmelser om informationssäkerhet för att också ge patienter ett starkt integritetsskydd. Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa anger att: Landstinget svarar enligt lagen för att smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor vidtas. (4 ) Smittskyddsläkaren ansvar för att samordna smittskyddskontrollen vid karantänshamnar och karantänsflygplatser och att hjälpa myndigheter och kommuner när de utför uppgifter enligt denna lag. (8 ) Landstinget ansvarar för underrättelse- och informationsdelgivning (10 )

6 (45) Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Lagen ( 1988:97) om förfarande hos kommuner och förvaltningsmyndigheter och domstolar under krig, krigsfara m.m. 4 Mål för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget Målet för katastrofmedicinska beredskapen för Landstinget Gävleborg är att: Vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. Minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar. Ge minsta möjliga påverkan på den dagliga sjukvården. Utifrån riskinventeringar och analyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet. Sprida information till media, samverkande myndigheter samt egen personal om pågående och avslutade katastrofmedicinska insatser. Beredskapen skall vara planerad för alla typer av händelser, t.ex. avbrott i olika tekniska försörjningssystem, terrorism och sabotage. Patientsäkerheten skall säkerställas före, under och efter en kris och katastrof. Den katastrofmedicinska insatsen bör bygga på en samordning av de tre verksamheterna prehospital akutsjukvård sjuktransporter omhändertagande på vårdenhet För att uppnå målet krävs kunskap och en förberedd organisation med resurser för att omhänderta skadade inom skadeområdet, transportera till rätt vårdinstans/vårdnivå, samt ha förberedelser för att kunna omhänderta ett stort antal skadade på sjukhus och hälsocentraler. För att målen för vården och behandlingen skall kunna upprätthållas i en situation med obalans mellan vårdbehov och resurser bör det finnas en förmåga att prioritera mellan verksamheter omdisponera tillgängliga resurser mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga förflytta patienter 5 Krisberedskap i samhället I Sverige finns en grundläggande beredskap för kriser och katastrofer hos myndigheter och andra aktörer. Alla samhällets aktörer inom krisberedskapssystemet har ett ansvar för sin verksamhet genom att förbereda sin verksamhet och samverka med varandra för att kunna säkerställa en krishanteringsförmåga. Hälso- och sjukvårdens kris och katastrofmedicinska beredskap är en del av den svenska krisberedskapen.

7 (45) Krishanteringssystemet i Sverige är uppbyggt för att möta allt från en begränsad händelse i fred till en vidgad hotbild från kriser till krig. Krishanteringssystemet i Sverige bygger på tre centrala principer: Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska vara densamma även under en kris. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. 5.1 Ansvarsområden mellan olika myndigheter och organisationer I krishanteringssystemet gäller dels sektorsansvar och dels områdesansvar. Sektorsansvar betyder att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. För hälso- och sjukvården är det Socialstyrelsen som har sektorsansvaret. Ett geografiskt områdesansvar innebär att en aktör har ett stödjande samordningsuppdrag för samverkande aktörer vid vissa händelser/kriser som berör flera sektorer utan att därmed ta över verksamhetsansvaret från någon myndighet. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På den nationella nivån är det regeringen som är områdesansvarig, på regional nivå har länsstyrelsen ett områdesansvar och på lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar. Mer om samverkande myndigheter och organisationers ansvar redogörs för i kapitel 11. 5.2 Landstingets ansvar och uppgifter Landstingets verksamhetsansvar för hälso- sjukvården är utgångspunkten för landstingets uppgift i samhällets krishanteringssystem. Det betyder att ansvaret för hälso- och sjukvården under normala förhållanden också gäller under störda förhållanden. Landstinget skall kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet oavsett krisens omfattning och karaktär samt kunna tillgodose de särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår i samband med krisen. I landstingets verksamhetsansvar ingår även sådan verksamhet som är upphandlad hos entreprenörer. 6 Ansvarsfördelning och organisation för landstingets kris- och katastrofmedicinska beredskapsplanering Organisationen för planering av den katastrofmedicinska beredskapen i Landstinget Gävleborg består av landstingsstyrelsen, landstingsdirektören, beredskapschefen, en regional katastrofkommitté samt lokala katastrofkommittéer vid Gävle och Hudiksvalls sjukhus.

8 (45) 6.1 Planeringsorganisation LANDSTINGS- STYRELSEN LANDSTINGS- DIREKTÖR BEREDSKAPS- CHEF CENTRALA KATASTROF- KOMMITTÉN LOKALA KATASTROF- KOMMITTÉN GS LOKALA KATASTROF- KOMMITTÉN HS Figur 1. Landstingets planeringsorganisation för katastrofmedicinsk beredskap. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinsk beredskap i landstinget. Landstingsdirektören har det yttersta tjänstemannaansvaret för landstingets verksamhet och för informationen till landstingets politiker. Beredskapschefen ansvarar för organisation och system för den katastrofmedicinska beredskapsplaneringen, att planer finns upprättade för allvarlig händelse och övriga händelser samt att landstinget följer myndighetskrav. Beredskapschefen ansvarar även för samverkan med andra myndigheter och organisationer lokalt, regionalt och nationellt. Verksamhetschefer medverkar vid upprättande av lokala katastrofplanen, ansvarar för att medarbetarna har kunskap om enhetens beredskapsuppdrag och att egna medarbetare erhåller erforderlig utbildning och övning. Verksamhetschefer ansvarar även för att på lokal nivå bemanna enligt lokal katastrofmedicinsk planering. Katastrofansvariga sjuksköterskor på akutmottagningarna har ansvar för katastrofförråd och åtgärdskort, förbereda och samordna utbildningsinsatser på akutmottagningarna samt andra arbetsuppgifter på uppdrag av de lokala katastrofkommittéerna. Privata vårdgivare ingår som all annan verksamhet inom Landstinget Gävleborg i landstingets beredskap vid allvarlig händelse och extraordinär händelse. 6.1.1 Centrala katastrofkommittén (CKK) Landstingets centrala katastrofkommitté (CKK) är en samverkansgrupp för hela länets sjukvård i katastrofmedicinska frågor för fred och krig. CKK skall samordna landstingets katastrofmedicinska verksamhet. CKK sammanträder fyra gånger per år samt vid behov. Protokoll redovisas på intranätet under katastrofberedskap. Från 1 september 2011har Centrala katastrofkommittén en ny sammansättning av ledamöter.

9 (45) I CKK ingår: Landstingsdirektör Beredskapschef Samordningsdirektör Divisionschef Divisionschef Divisionschef Divisionschef Divisionschef Förvaltningschef Chefsläkare Chefsläkare Chefsläkare Smittskyddsläkare Vårdenhetschef Adjungeras vid behov: Verksamhetschef Verksamhetschef Chefsläkare Ambulansöverläkare Överläkare Överläkare Ordförande Föredragande Sekreterare Div. Operation Div. Medicin Div. Primärvård Div. Diagnostik Div. BKPH Lednings- och verksamhetsstöd Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Div. Primärvård Smittskyddet PKL Ambulansen Akutmottagningen Medicin Kirurgi Anestesi samt övrig befattning utifrån ärendets art. CKK:s uppgift är att: Samverka med länets övriga räddningsorgan, myndigheter och kommuner. Samordna länets beredskapsplanering inom sjukvården mellan sjukvård, primärvård, ambulanssjukvård och mot angränsande landsting. Ansvara för sjukvårdens länsgemensamma katastrofplanering. Planera, samordna och genomföra utbildningar och övningar inom det katastrofmedicinska området. Bistå vid lokala utbildningar och övningar. Initiera till samt medverka vid planering och genomförande av större samverkansövningar inom länet. Utfärda riktlinjer för lokal planering vid akutsjukhusen. Bevaka och informera om nyheter, bestämmelser och forskningsresultat inom det katastrofmedicinska området. Köpa in och ansvara för länsgemensam medicinsk utrustning. Uppdra till de lokala katastrofkommittéerna att upprätta verksamhetsplaner med budget. Efter ansökan besluta och fördela anslagen till de lokala katastrofkommittéerna. Godkänna och utse ordförande i de lokala katastrofkommittéerna vid Gävle och Hudiksvalls sjukhus. Efter förslag från ordförande i de lokala katastrofkommittéerna godkänna ledamöterna som ska ingå i respektive kommitté. Godkänna och revidera planverk:

10 (45) - Länsplan för katastrofmedicinsk beredskap för Landstinget Gävleborg som ska antas av landstingsstyrelsen - Plan för regional katastrofledning - Kriskommunikationsplan - Länsplan för kemiska olyckor och katastrofer - Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning - Planer för den psykologiska-/psykiatriska katastrofberedskapen (PKL-planer) - Epidemiplan Gävleborg regional handlinsplan för hantering av infektionssjukdomar som kan orsaka allvarliga utbrott inklusive pandemisk influensa 6.1.2 Lokala katastrofkommittéer (LKK) på Gävle och Hudiksvalls sjukhus Lokala katastrofkommittéer (LKK) finns vid akutsjukhusen i Gävle och Hudiksvall. De lokala katastrofkommittéernas sammansättning utses av respektive sjukhus och godkännes/fastställes av den centrala katastrofkommittén. LKK sammanträder 4 gånger per år samt vid behov. De lokala katastrofkommittéernas uppgift är att: Årligen upprätta verksamhetsplan med budget som beslutas av den centrala katastrofkommittén. Samordna den katastrofmedicinska verksamheten inom det egna sjukhuset. Upprätta samt fortlöpande uppdatera/revidera de lokala katastrofplanerna och tillse att planerna följer riktlinjerna för landstingets länsplan för katastrofmedicinsk beredskap. Ansvara för att berörd personal får utbildning och övning inom det katastrofmedicinska området och att kunskaperna kontinuerligt uppdateras. Säkerställa att det finns en gemensam ledning och samordning av sjukhusets insatser vid allvarlig händelse. Ansvara för att aktuell utrustning finns och underhålls. Ordförande ska regelbundet samverka och delta i möten med beredskapschefen. Fortlöpande informera beredskapschefen om verksamheten i LKK och annat som rör ordförandeskapet, t.ex. ledigheter. 6.1.3 Finansiering Regional (landstingsövergripande) katastrofmedicinsk planering innefattande utbildning, övning och särskild sjukvårdsledning finansieras genom anslag från landstingsstyrelsen samt statsbidrag. Varje verksamhetschef ansvarar för kostnader för egen planering enligt länsplan för katastrofmedicinsk beredskap. Sjukvårdande verksamheter delar på kostnaden för den sjukhusgemensamma planeringen för katastrofmedicinsk beredskap på de sjukhus där man verkar. Varje enhet tillhandahåller resurspersoner till planeringsarbetet utan särskild ersättning och svarar för egna kostnader för deltagande i planering och övning. Akutmottagningarna på Gävle och Hudiksvalls sjukhus samt Ljusdals närsjukhus svarar för kostnader för katastrofmedicinsk utrustning och fasta saneringsanläggningar. Vid allvarlig händelse tillhandahåller berörda verksamheter medarbetare enligt planer inom egen budgetram.

11 (45) 6.2 Extern samverkan i planeringsarbetet 6.2.1 Regionala krishanteringsrådet Regionala krishanteringsrådet är en beredskapsgrupp för samverkande aktörer i länet som syftar till att skapa förutsättningar för ett säkrare Gävleborg. Rådet består av en styrgrupp och en beredningsgrupp. Styrgruppen består av, landshövdingen som är ordförande, länsråd, länsstyrelsens beredskapsdirektör, landstingsdirektören, länspolismästaren samt direktören för Region Gävleborg. I beredningsgruppen ingår landstingets beredskapschef, verksamhetschef ambulansen, representanter från länsstyrelsen, polismyndigheten, kommunal räddningstjänst, beredskapssamordnare i kommuner, Försvarsmakten/Gävleborgsgruppen, SOS Alarm, Kustbevakningen, Trafikverket och kanalchefen för Sveriges Radio Gävleborg. Länsstyrelsens beredskapsdirektör är ordförande i beredningsgruppen. Polis Räddningstjänst Länsstyrelsen SOS Alarm Kustbevakningen Försvarsmakten SR, Radio Gävleborg Frivilliggrupper Trafikverket Kommuner X-län Figur 2. Representanter i regionala krishanteringsrådet. Målet för regionala krishanteringsrådet är att genom förebyggande åtgärder förhindra att olyckor/extraordinära händelser/svåra påfrestningar inträffar och begränsa konsekvenserna om de skulle inträffa. Erfarenhetsåterföring och gemensamma utbildningar och övningar ska stärka aktörernas samverkansförmåga och utveckla den regionala krishanteringsförmågan. 6.2.2 Regional samordningsfunktion (RSF) Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård, polis och kustbevakningen. Inom området farliga ämnen (CBRN-E) är det särskilt viktigt med

12 (45) gemensam utbildning, övning och planering för en god gemensam förmåga. För området CBRN-E finns en särskild arbetsgrupp som är knuten till RSF. Målet med funktionerna är att anpassa organisationen, bemanningen och utrustningen. Staten kan lämna bidrag till utbildning, övning och nödvändigt utbildningsmaterial som är anpassat till de regionala och lokala förhållandena. En RSF kan i ett senare skede även användas för gemensam planering och utbildning för andra typer av allvarliga händelser eller katastrofer. 6.2.3 Andra landsting Samverkan med andra landsting är avtalat inom fyr- och femklöversamarbetet för dirigering av ambulanser, sjukvårdsgrupper och fördelning av skadade genom en särskild fördelningsnyckel. I fyr- och femklöversamarbetet ingår landstingen i Dalarna, Uppsala, Västmanland, Sörmland och Gävleborg. Det finns i övrigt inget som talar för att det inte går att nyttja resurser från andra landsting, t.ex. vid en allvarlig händelse. 7 Risker och hot i Gävleborg Lanstinget kartlägger årligen risker och hot i risk- och sårbarhetsanalyser. Analyserna utgör grund för utveckling och framtagande av katastrofplaner inom landstingets verksamheter. Tillsammans med andra myndigheter och aktörer har en risk- och hotbild tagits fram för länet. Länet genomkorsas av flera stora vägar och järnvägar med omfattande transporter av farligt gods, bland annat flygbränsle från Gävle hamn till Arlanda, och trafik till och från fjällen. Kustbanan genom Hälsingland har flera tunnlar där den längsta är närmare 4 km. Gävleborg är även grannlän till Uppsala som är ett kärnkraftslän vilket ålägger särskilt ansvar på framförallt Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Älvarna Ljusnan och Dalälven har stora dammar med risk för dammbrott. Gävleborg tillhör även de länen med flest farliga anläggningar enligt Sevesolagstiftningen. Exempel på händelser som kan inträffa i Gävleborgs län är: 1. Kemikalieolycka 2. Långvarigt el-teleavbrott 3. Naturkatastrofer 4. Smitta 5. Smittat/förorenat dricksvatten 6. Organiserad brottslighet 7. Dammbrott 8. Stor brand eller olycka i publik byggnad 9. Bussolycka 10. Tåg/flygolycka 11. Kärnteknisk olycka 12. Stora skogsbränder 13. Oljekatastrof med fartyg 14. IT-attack 15. Ras och skred. 8 Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser Vid händelser där tillgängliga resurser inte är tillräckliga för att täcka det uppkomna behovet krävs en särskild ledning för att anpassa verksamheten för att på bästa sätt lösa uppgiften.

13 (45) Landstingets operativa katastrofberedskapsorganisation består av lokala katastrofledningar vid Gävle och Hudiksvalls sjukhus, regionala katastrofledningen samt krisledningsnämnden. De lokala katastrofledningarna ansvarar för verksamheten i skadeområde, för sjuktransporter och för de berörda sjukvårdsinrättningarna vid en allvarlig händelse. Ledningarna anger inriktning och fördelar uppgifter och resurser. Vid större olyckor då risken för att resurserna på den lokala nivån förväntas bli otillräckliga aktiveras den regionala katastrofledningen. Den regionala ledningen kan initialt utgöras av landstingets tjänsteman i beredskap (TiB) som bemannas dygnet runt, årets alla dagar. Vid extraordinär händelse kan krisledningsnämnden aktiveras och därmed utgöra den normativa ledningen, vilket betyder att de tolkar landstingets roll, beslutar om ekonomiska villkor och ger stöd åt den regionala katastrofledningen. TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP KRISLEDNINGS- NÄMNDEN REGIONAL KATASTROF- LEDNING LOKAL KATASTROF- LEDNING GS LOKAL KATASTROF- LEDNING HS Figur 2. Landstingets normativa beredskapsorganisation 8.1 Allvarlig händelse Socialstyrelsens definition av en allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Sjukvården är i huvudsak organiserad för normala händelser där det råder balans mellan behov och resurser. 8.1.1 Uppföljning av en allvarlig händelse En allvarlig händelse i landstinget skall följas upp och en utvärdering skall göras. Det finns krav på att dokumentation utförs på ett sådant sätt att det i efterhand går att dra slutsatser om katastrofledningens hantering av händelsen. Loggböcker för sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig, tjänsteman i beredskaps (TiB) händelserapporter och SOS Alarms loggar kan ligga som underlag för utvärdering. Ansvaret för utvärdering ligger i Landstinget Gävleborg på den centrala katastrofkommittén (CKK). 8.2 Extraordinär händelse I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap definieras en extraordinär händelse som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

14 (45) för en allvarlig störning i samhällsviktiga funktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas. 8.3 Lokala katastrofledningar Lokala katastrofledningar (LKL) etableras på akutsjukhusen i Gävle och Hudiksvall när beredskapsläget höjs (se 8.5 Beredskapslägen regional och lokal nivå). Utifrån en bedömning av hur sjukhuset kommer att påverkas av den allvarliga händelsen avgör bakjour kirurg om beredskapen ska höjas. Dessa beslut kan även fattas i samråd med tjänsteman i beredskap (TiB), sjukvårdsledare i LKL eller regional katastrofledning, om denna är etablerad. Lokala katastrofledningarnas uppgift är att: Leda det operativa arbetet på eget sjukhus. Varje akutsjukhus ansvarar för sin beredskapsplanering. Åtgärdskalendrar för de lokala katastrofledningarna ska finnas i respektive sjukhus katastrofplaner liksom en förberedd organisation som är nåbar dygnet runt. På Gävle och Hudiksvalls sjukhus finns förberedda ledningsplatser med tillgång till telefoner, fax, datorer, plottingtavlor samt resurspärmar för de lokala katastrofledningarna. Den lokala katastrofledningen ansvarar för och leder verksamheten på det egna sjukhuset. I katastrofledningen ingår funktionerna Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Stabschef Omvårdnadschef PKL-chef Logistikchef Primärvårdsrepresentant Presstjänst/informationschef Anhörigupplysning Dessa personer är utbildade och övade för ledning vid allvarliga händelser. 8.4 Regional katastrofledning Vid en allvarlig händelse behöver hälso- och sjukvården en samordnande sjukvårdsledning. Denna särskilda sjukvårdsledning benämns i Landstinget Gävleborg regional katastrofledning (RKL). I avsnitt 16.1 beskrivs den särskilda plan som finns för RKL. Vid en allvarlig händelse är regionala katastrofledningens uppgift att: Leda Landstinget Gävleborgs sjukvård vid särskilda händelser. Ge stöd till lokal ledning i skadeområdet. Ge stöd till lokal ledning på sjukhus. Vara en kanal till sjukvården för samverkande myndigheter. Analysera långtidseffekter och uthållighet. Ansvara för regional vårdplanskoordinering.

15 (45) Ansvara för regionala ambulansärenden. I samverkan med Informationsenheten och Presstjänsten hantera sjukvårdens information internt vid händelser som kan ha betydelse för sjukvården i landstinget. I samverkan med Informationsenheten och Presstjänsten ansvara för extern information. Samverka med andra organisationer och myndigheter såsom polis, räddningstjänst och länsstyrelse. Tjänsteman i beredskap (TiB) kontaktas via SOS-Alarm vid en misstänkt allvarlig händelse. TiB ska avvisa eller bekräfta om en allvarlig händelse föreligger och fatta beslut om beredskapsläge. TiB ska söka kompletterande information i syfte att fastställa om den misstänkta allvarliga händelsen ska avvisas eller bekräftas. Så länge en misstänkt allvarlig händelse inte är bekräftad finns ingen särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Sjukvården utför då sitt dagliga arbete enligt ordinarie rutiner. Om TiB bekräftar allvarlig händelse aktiveras regionala katastrofledningen. TiB utgör initialt sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig till dess regional sjukvårdsledare och medicinskt ansvarige är på plats i regionala katastrofledningens ledningscentral. Vid beslut om intagande av stabsläge ska följande funktioner alltid kallas in: Regional sjukvårdsledare (SJVL), chef för RKL Regional medicinskt ansvarig (MA) Stabschef Sekreterare Information/presstjänst Vid beslut om intagande av förstärkningsläge eller katastrofläge kan även följande funktioner kallas in: Analys Juridik Smittskydd Ambulanschef Logistik och resursansvarig Psykologisk-psykiatrisk katastrofledning (PKL) Ovan nämnda funktioner som skall kallas in vid förstärknings- och katastrofläge kan även kallas in vid stabsläge. Utöver ovan nämnda funktioner kan även andra sakkunniga/experter komma att adjungeras till RKL vid stabs-, förstärknings- eller katastrofläge. TiB-funktionen finns alltid parallellt med RKL och kan kontaktas vid misstanke om ytterligare allvarlig händelse.

16 (45) Organisationsplan för regional katastrofledning Sjukvårdsledare (SJVL) Medicinskt ansvarig (MA) Stabschef (SC) Sekreterare Information Analys Juridik Smittskydd Ambulanschef Logistik och resursansvarig PKL Figur 3. Organisationsplan för regional katastrofledning 8.5 Beredskapslägen regional och lokal nivå Vid allvarlig händelse avgör respektive sjukvårdsledare vilket beredskapsläge som ska aktiveras för att möta händelsen. Varje beredskapsläge aktiverar handlingsplaner enligt uppgjord katastrofplan. I normalläge leds landstingets verksamheter i ordinarie organisation. Höjning av beredskapen kan höjas på respektive sjukhus till stabsläge, förstärkningsläge eller katastrofläge i Gävle och Hudiksvall samt i hela landstinget. NORMALLÄGE STABSLÄGE Figur 4. Beredskapslägen FÖRSTÄRKNINGS- LÄGE KATASTROFLÄGE 8.5.1 Regional nivå Stabsläge på regional nivå Stabsläge intas då tillgänglig kapacitet på sjukhuset eller i landstinget är eller kan förväntas bli otillräcklig. Stabsläge innebär att tjänsteman i beredskap (TiB) träder i funktion som initial sjukvårdsledare i regionala katastrofledningen (RKL). TiB kontaktar sjukvårdsledare och medicinskt ansvarige som tar över funktionerna från TiB. Sjukvårdsledare i RKL etablerar

17 (45) stab bestående av funktionerna medicinskt ansvarig, stabschef, sekreterare och information. Vid intagande av stabsläge väljer TiB och sjukvårdsledare RKL ledningsplats efter behov och möjlighet. Samtliga akutsjukhus informeras om händelsen via landstingets intranät samt larmmottagande sjuksköterska på akutmottagningarna. RKL kan vända sig till enskilt akutsjukhus med önskan/begäran om etablerande av LKL. (se avsnitt 8.1.2) Stabsläge intas exempelvis vid: allvarlig händelse då resurser vid ett sjukhus inte är tillräckliga olycka med behov av samordnat psykologiskt och socialt stöd händelsen som kan förväntas ge stort massmedialt intresse då annat landsting begär bistånd vid allvarlig händelse hot om stor olycka eller katastrof övriga händelser som kan leda till en stor belastning för landstinget. Förstärkningsläge på regional nivå Förstärkningsläge intas då tillgänglig kapacitet i landstinget utan tvivel kommer att bli otillräcklig för det akuta omhändertagandet, men det förväntas räcka med begränsad resursförstärkning. Förstärkningsläge innebär att tjänsteman i beredskap (TiB) träder i funktion som initial sjukvårdsledare i regionala katastrofledningen (RKL) och beger sig till RKL:s ledningscentral. TiB kontaktar sjukvårdsledare och medicinskt ansvarige som tar över funktionerna från TiB vid ankomst till ledningscentralen. Sjukvårdsledare i RKL etablerar stab bestående av funktionerna medicinskt ansvarig, stabschef, sekreterare, information, analys, juridik, smittskydd, ambulanschef, logistik- och resursansvarig samt PKL (psykologisk-/psykiatrisk katastrofledning). Vid intagande av förstärkningsläge på regional nivå ska de lokala katastrofledningarna (LKL) på Gävle och Hudiksvalls sjukhus upprättas. Förstärkningsläge intas exempelvis vid: allvarlig händelse som kräver förstärkt ledningskapacitet stor olycka olycka med stort behov av psykologiskt och socialt stöd allvarlig smitta. Katastrofläge på regional nivå Katastrofläge intas då tillgänglig kapacitet kommer långt att överskridas. Stor och snabb resursförstärkning krävs. Katastrofläge innebär att tjänsteman i beredskap (TiB) träder i funktion som initial sjukvårdsledare i RKL och beger sig till RKL:s ledningscentral. TiB kontaktar sjukvårdsledare och medicinskt ansvarige som tar över funktionerna från TiB vid ankomst till ledningscentralen. Sjukvårdsledare i RKL etablerar stab bestående av funktionerna stabschef, sekreterare, information, analys, juridik, smittskydd, ambulanschef, logistik- och resursansvarig samt PKL (psykologisk-/psykiatrisk katastrofledning). Vid intagande av förstärkningsläge på regional nivå ska de lokala katastrofledningarna (LKL) på Gävle och Hudiksvalls sjukhus upprättas. Övervägas om Krisledningsnämnden också ska aktiveras.

18 (45) Intas exempelvis vid: stor olycka eller katastrof med stort antal drabbade och skadade allvarlig händelse med utdraget förlopp och ett stort utfall av drabbade över tiden. 8.5.2 Lokal nivå Beskrivning av beredskapslägen på sjukhusen, se avsnitt 10.1.3. 8.6 Krisledningsnämnd Vid extraordinära händelse kan vid behov landstingets krisledningsnämnd (KLN) aktiveras. KLN får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområdet från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. De särskilda sjukvårdsledningarna (regionala katastrofledningen och de två lokala katastrofledningarna) har alltid det operativa ledningsansvaret. Krisledningsnämnden utgörs av politikerna i landstingsstyrelsen och dess ledningsplats är landstingets ledningskontor. Landstingsdirektören är länken mellan Regional katastrofledning och Krisledningsnämnden. Ordförande i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden förhinder träder vice ordföranden in i dennes ställe. Ordförande eller vice ordförande, i samarbete med landstingets regionala katastrofledning, ansvarar för information till media. Landstingsfullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens verksamhet kan upphöra. Krisledningsnämnden har en egen plan/reglemente där larmväg, relation till regionala katastrofledningen med mera berörs i detalj. 8.7 Samverkan med externa aktörer Normalt påtar sig det landsting där en allvarlig händelse inträffat också ett samordningsansvar gentemot andra engagerade landsting. Vid behov kan tjänsteman i beredskap på Socialstyrelsen aktivera nationell ledning för att stödja de särskilda sjukvårdsledningarna på regional nivå. Socialstyrelsens särskilda sjukvårdsledning blir då att ge landsting och kommuner råd och stöd, samordna krisledningsarbetet och kriskommunikationen på nationell nivå. Ytterligare exempel på stöd som myndigheten kan bidra med är: råd och experthjälp beredskapslager med vissa läkemedel samverkan med andra myndigheter för att kunna hantera krisen på bästa möjliga sätt. Om landstinget behöver hjälp från Socialstyrelsen kontaktar de myndighetens tjänsteman i beredskap (TiB) som finns tillgänglig dygnet runt, året om. Landstinget är skyldig att omedelbart kontakta Socialstyrelsen när de får kännedom om ett internationellt hot mot människors hälsa. Socialstyrelsen analyserar därefter informationen och bedömer om det misstänkta hotet ska rapporteras vidare till Världshälsoorganisationen

19 (45) (WHO). Det kan röra sig om händelser med spridning av smittsam sjukdom eller större händelser med kemikalier eller radioaktiva ämnen. 9 Organisation och arbete i skadeområde Skadeplats Ledningsplats Uppsamlingsplats Gods Uppsamlingsplats Döda Uppsamlingsplats Skadade Helikopter Uppsamlingsplats Oskadade Avtransportplats Brytpunkt Figur 5. Organisation inom skadeområde 9.1 Ledning och samordning Vid en gemensam insats med samverkande aktörer vid allvarlig händelse upprättas en ledningsstab inom skadeområdet. Ledningsstaben utgörs av sjukvårdsledare, räddningsledaren och polisinsatschef. Varje myndighet har ett eget ansvar att tillse att samverkan vid en allvarlig händelse fungerar effektivt. Sjukvårdsledaren, räddningsledaren, och polisinsatschefen leder var och en sin egen organisations verksamhet. Hälso- och sjukvården leder och ansvarar för sjukvårdsarbetet på skadeplats. Sjukvården kan vid vissa risker och hot inom skadeområdet begränsas i sin rörelsefrihet av räddningstjänst eller polis. Den geografiska plats där olyckan inträffat kallas skadeplats. Det område inom vilket arbetet med att rädda människor bedrivs, kallas skadeområde. Ett stort skadeområde indelas ofta i sektorer. Larmade enheter kan dirigeras till en brytpunkt, d.v.s. en geografisk plats dit samtliga enheter dirigeras i avvaktan på insats. Inom skadeområdet upprättas efter behov uppsamlingsplats för skadade, till synes oskadade, döda och gods. Den plats där de skadade hämtas av sjuktransportfordon kallas avtransportplats. De personer som biträder sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige i att utföra sina ledningsfunktioner ingår i en så kallad sjukvårdsstab. Övrig sjukvårdspersonal på skadeplatsen benämns vårdutförare.

20 (45) Gemensamma riktlinjer har tagits fram för Samverkansledning inom Gävleborgs län mellan länsstyrelsen, blåljusmyndigheterna och länets kommuner. Syftet med riktlinjerna är att skapa ett naturligt samarbete före, under och efter oönskade händelser i länet med målet att minimera skador på människor, egendom och miljö. 9.2 Hälso- och sjukvårdens uppgifter Sjukvårdens uppgifter inom skadeområdet är att: inventera och rapportera skadeutfallet säkra och stabilisera livsviktiga funktioner prioritera de skadade inför avtransport vårda i väntan på transport avtransportera de skadade till rätt vårdnivå. Sjukvårdens första uppgift på en skadeplats är att inventera antalet drabbade och göra en grov prioritering av skadade för att snabbt få en uppfattning om resursbehovet. Sjukvårdsledarens uppgift är att rapportera resultatet av inventeringen till SOS Alarm, tjänsteman i beredskap (TiB)/ledningscentralen och räddningsledaren. Akut livräddande insatser bör utföras så fort som möjligt av den som anländer först till skadeplatsen. Gäller även räddningstjänst och polis. Drabbade som befinner sig i ett riskområde bör snabbt förflyttas ur denna då det annars föreligger risk för ytterligare skada. Räddningsledaren bedömer när området är säkrat vilket ger sjukvården tillåtelse att gå in och börja arbeta. 9.2.1 Rapportering och kommunikation Operatören på SOS Alarm kan vid mottagande av larm göra bedömningen att den aktuella händelsen är en misstänkt allvarlig händelse. I en sådan situation larmar operatören närmaste akutmottagning som vidarebefordrar uppgifterna till bakjouren på kirurgkliniken och därefter larmar operatören landstingets tjänsteman i beredskap (TiB). När den första ambulansen anländer till skadeplatsen, och därmed etablerar en lokal sjukvårdsledning, avlämnar sjukvårdsledaren direkt en första rapport som benämns Genom vindrutan rapport. Rapporten ges enligt strukturen METHANE (se ordlista). Operatören på SOS Alarm vidarebefordrar denna rapport till akutmottagningen och TiB som beslutar om regional sjukvårdsledning skall aktiveras. Nästa rapport från sjukvårdsledaren på skadeplats benämns Verifieringsrapport och ska lämnas senast 10 minuter efter ankomst. Operatören vidarebefordrar denna till bakjouren på kirurgkliniken och TiB. Verifieringsrapporten följer samma struktur som Genom vindrutan rapporten men kompletteras med mer detaljerade uppgifter. Därefter skickas uppdateringsrapporter fortlöpande efter behov. RAKEL-systemet (Radio Kommunikation för Effektiv Ledning) som ett första alternativ gällande kommunikation mellan berörda aktörer. Mobiltelefoni och fast telefoni ska fungera som reservväg. Landstinget Gävleborg planerar övergång till RAKEL under hösten 2011.

21 (45) 9.2.2 Sjukvårdsledare Sjukvårdsledare leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet och har det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen, har ansvar för sjukvårdens organisatoriska ledning bl.a. för säkerheten, samverkan och kommunikation. Sjukvårdsledarrollen kan men bör inte överlåtas till annan person. Sjukvårdsledaren utmärker sig med väst märkt sjukvårdsledare och hjälmdok med rutmönster. Hjälm med hjälmdok ska därför alltid bäras vid upprättande av prehospital sjukvårdsledning. Enbart en person ska bära dessa rollmarkeringar. Sjukvårdsledarens ansvar är att: Fatta inriktningsbeslut om hur arbetet ska organiseras. Brytpunkt om inte räddningsledare eller polisinsatschef finns där. Fatta beslut om placering av fordon. Fatta beslut om hur kommunikation ska ske och rapportera enligt avsnitt 8.2.1 ovan. Efter behov som fastställs av medicinskt ansvarig inventera och beställa sjukvårdsresurser via SOS Alarm samt samordna sjukvårdsresurser inom skadeområdet. Bedöma uthållighet av sjukvårdens resurser samt eventuell avlösning av personal. Kontinuerligt dokumentera egna ledningsbeslut och vad som sker inom skadeområdet. Dokumentation vid bekräftad allvarlig händelse skickas till verksamhetschef ambulanssjukvården och medicinskt ledningsansvarig läkare (MLL) vid ambulansen. Ansvarar för information till media gällande sjukvården på plats. Ansvarar för säkerheten för sjukvårdspersonal på plats. Ansvarar för att samverkan med övriga parter på plats fungerar. 9.2.3 Medicinskt ansvarig Medicinskt ansvarig är den person som har högst medicinsk kompetens och har det övergripande medicinska ansvaret för hur sjukvårdsarbetet ska utövas med de resurser som sjukvårdsledaren kan göra tillgängliga. Ansvaret för transporter av skadade ligger också på den medicinskt ansvarige tillsammans med avtransportledaren om sådan finns utsedd. När sjukvårdsgrupp med läkare kommer till platsen tar läkaren över ansvaret som medicinskt ansvarig och den sjuksköterska som varit medicinskt ansvarig övergår till att vara avtransportledare. Medicinskt ansvarig utmärker sig med väst märkt medicinskt ansvarig och hjälmdok med grön färg. Hjälm med hjälmdok ska därför alltid bäras vid upprättande av prehospital sjukvårdsledning. Enbart en person ska bära dessa rollmarkeringar. Medicinskt ansvariges ansvar är att: Initiera triage och omhändertagande av drabbade. Fatta medicinska inriktningsbeslut som klargör den medicinska ambitionsnivån. Besluta vilken besättning som skall göra vad och var. Översiktlig medicinsk bedömning; skadehändelsens omfattning, typer av skador och antal. Förse sjukvårdsledaren med medicinskt underlag. Inhämta fördelningsnyckel från sjukvårdsledaren. Inhämta återkommande rapporter av vårdutförare och hålla sig uppdaterad om sjukvårdsinsatsernas fortskridande.

22 (45) Vid behov ompröva det medicinska inriktningsbeslutet. Dokumentera alla medicinska ledningsbeslut (samt ange tider för besluten). Besluta om vem som ska avtransporteras. 9.2.4 Vårdutförare Vårdutförare är hälso- och sjukvårdspersonal som utför sjukvårdande insatser i skadeområdet. Vårdutförare arbetar enligt medicinskt ansvariges direktiv och medicinskt inriktningsbeslut. Sjukvårdsledaren är den som verkställer fördelning av vårdutförare efter underlag från den medicinskt ansvarige. I vårdutförarens arbetsuppgifter ingår att: Utföra triage i angiven sektor samt att markera drabbade med prioritetsmarkeringar vid skadehändelse med mer än 5 drabbade Omhänderta och vid behov behandla skadade Dokumentera utförda åtgärder på skadekort i skadeområdet Vid behov eller anmodan rapportera till medicinskt ansvarig Om möjligt ge krisstöd. 9.2.5 Sjukvårdsgrupper För förstärkning av sjukvårdsinsatser i skadeområdet kan sjukvårdsgrupper larmas ut oavsett tid på dygnet, årstid och plats inom fyr-/femklövern. Sjukvårdsgrupper kan utgå från Gävle akutsjukhus, Hudiksvalls akutsjukhus, Bollnäs sjukhus samt Ljusdals närsjukhus med en anspänningstid på 30 minuter. Syftet med sjukvårdsgrupp är att tillföra medicinsk kompetens och höja förmågan i ett skadeområde vid en allvarlig händelse. Sjukvårdsgrupper ska: Kunna utföra mer kompetenskrävande bedömningar och behandlingar Stödja prehospital personal i medicinska beslut Tillföra vårdutförare och materiel till skadeområde. En sjukvårdsgrupp består av en läkare och två sjuksköterskor. Personer ingående i sjukvårdsgrupp har speciell utbildning och utrustning för prehospitalt arbete på skadeplats. Utlarmning av sjukvårdsgrupper kan ske enligt följande: Enligt fastställd Händelsetyp plan, HT-plan av SOS Alarm. På begäran av prehospital sjukvårdsledare. På begäran av TiB (tjänsteman i beredskap). På begäran av regional katastrofledning. Begäran av sjukvårdsgrupp skall alltid gå via SOS Alarm. 9.2.6 Sortering och prioritering av skadade Den medicinskt ansvarige på skadeplatsen beslutar om ett medicinskt inriktningsbeslut som ska delges samtlig sjukvårdspersonal. Prioriteringsmarkeringar ingår i utrustningen för sjukvårdsgrupper och finns även i ambulanser och i katastroffordonet. Röd mycket brådskande/livshotande Gul brådskande/kan vänta Grön ej brådskande/ska vänta

23 (45) Vit/svart - död (formell dödförklaring får bara göras av läkare såvida inte huvudet är skilt från kroppen). 9.2.7 Uppsamlingsplats Initialt kan brist på transportfordon uppstå. Vid olyckor då det är omöjligt att genast föra alla skadade till sjukhus behövs en uppsamlingsplats dit skadade förs och där undersökning och behandling kan påbörjas i väntan på transport till sjukvårdsinrättning. Uppsamlingsplatsen kan initialt vara en utsedd plats utomhus där tälten som ingår i katastrofutrustningen reses då de anländer till skadeplatsen. Uppsamlingsplatsen kan även vara i en närbelägen befintlig byggnad som tas i anspråk. Katastroffordonet som finns på Räddningstjänsten i Bollnäs innehåller tilläggsutrustning för användning på uppsamlingsplatsen som t.ex. bårar, bårbockar, filtar, medicin m.m. Det är den medicinskt ansvarige som ansvarar för det medicinska arbetet på uppsamlingsplatsen. Räddningstjänsten svarar för det praktiska arbetet med resning av tält samt värme och belysning. Till uppsamlingsplatsen förs skadade om möjligt enligt den prioritering som blivit gjord på olycksplatsen. Arbetet på uppsamlingsplatsen bör organiseras i en mottagande del, en undersöknings- och behandlingsdel samt en avtransportplats. I den mottagande delen tas den skadade emot och en vårdutförare, sorterare bedömer prioriteten. Vid anhopning av patienter måste sjukvårdspersonal placeras i väntrummet för att kunna vårda tills patienten kan slussas vidare. I den behandlande delen utförs undersökning av den skadade samt nödvändiga åtgärder innan avtransporten t.ex. intravenös infusion, ytterligare stabilisering av frakturer, intubering. Här används bårbockarna för att få en bra arbetsställning. I den avsändande delen vårdar sjukvårdspersonal de skadade i väntan på avtransport. Vid större händelser kan det vara viktigt att separera skadade och oskadade varför det kan vara lämpligt att anordna en separat uppsamlingsplats för oskadade. 9.3 Samverkan på skadeplats 9.3.1 Uppgifter för räddningstjänst inom skadeområde Det lagrum som reglerar vad räddningstjänsten skall utföra på skadeplats står i Lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ansvarar för att rädda liv, värde och miljö. Vad gäller sjukvård är insatserna att beräkna som första hjälpen åtgärder. Samordningsansvaret för räddningsinsatsen innehas av Räddningsledaren som bär rödvitrutig hjälm och väst märkt Räddningsledare. Exempel på åtgärder som den kommunala räddningstjänsten vidtar i skadeområdet: upprätta brytpunkt, om möjligt i samverkan med sjukvård och polis ge omedelbara förstahjälpen åtgärder