Lärarutbildningen Individ och samhälle EXAMENSARBETE 15 högskolepoäng, grundnivå Bilder inom de tre systerreligionerna -Judendom, Kristendom, Islam- Images in the three sister religions -Judaism, Christianity, Islam- Emina Selava Examen och poäng: Lärarexamen 210hp Huvudämne: Religionsvetenskap och lärande Examinator: Pierre Wiktorin Handledare: Anders Lindh Datum för slutseminarium: 2012-11-09 1
2
Förord I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del. På så sätt ville jag ta reda på vad elever tänker egentligen när de ser bilderna. Under arbetets gång har inte bara elever hjälpt mig med undersökningen utan även personal på partnerskolan. Med dessa ord vill jag börja med att tacka alla elever som ställde upp på de enskilda intervjuerna och under pilotstudien. Jag vill även tacka all personal på skolan som har hjälpt mig att kunna genomföra detta examinationsarbete. Jag vill även säga tack till mina kära klasskamrater och handledare som har läst och gett mig feedback på de utkast jag har skickat till dem under arbetets gång. Ett stort tack även till min sambo som har stått ut med mig samt kört mig till och från min partnerskola under detta examinationsarbete. Vill avsluta med att säga att jag med stora förväntningar och glädje ser fram emot att bli grundskolelärare och får chansen att undervisa. Tack vare de elever som har ställt upp och hjälpt mig med denna undersökning så har min lärarvilja expanderat till en mycket högre nivå än tidigare. TACK 3
Abstract Denna studie har handlat om hur elever på en specifik grundskola har förmågan att tolka bilder inom de tre systerreligionerna islam, judendom och kristendom i två av de läroböcker de använder för tillfället. Undersökningen av denna studie skedde genom en pilotstudie vilket är en studie i en mindre grupp på den grundskola jag har min verksamhetsförlagda tid. Jag har även utfört en enskild intervju med 4 stycken elever som slumpmässigt valdes ut. Innan pilotstudien utfördes skrev jag ett brev till alla föräldrar vars barn går i de klasserna för att på så sätt få ett godkännande av föräldrar till videofilmning av barnen. Några enstaka elever fick inte vara med på videoinspelningen men efter att ha diskuterat detta med rektorn på skolan och lärarna bestämde vi oss för att låta eleverna vara med och diskutera utan att deras ansikten kom med i bild. Detta gav alltså rektorn på skolan sitt godkännande för. Eleverna tolkade bilderna oberoende av bakgrund mycket lika. Måste även tillägga att några elever hade det mycket lättare att tolka och berätta om bilderna vid de enskilda intervjuerna än i grupp medan andra hade det lättare att diskutera i grupp än enskilt. Eleverna kom fram till olika budskap till varje bild vilket är helt förståndigt då man tolkar olika från person till person samt att ett budskap som konstnären förmedlar når inte alltid människorna på samma sätt. De flesta elever behövde fler bilder eller texter till de bilder jag valde ut, vilket visar att det är mycket svårt att tolka bilder och förstå bilderna utan fler texter och bilder till. Nyckelord Bilder, Islam, Judendom, Kristendom, Läroböcker, Systerreligionerna 4
Innehållsförteckning 1. Inledning s. 6 2. Syfte och Frågeställning s. 7 2.1 Syfte s. 7 2.2 Frågeställning s. 7 3. Litteraturgenomgång s. 8 3.1 Styrdokument s. 8 3.2 Läroböcker s. 9-10 3.3 Tidigare forskning s. 10 3.3.1 Bilder i läromedel- Rune Petterson s. 10-11 3.3.2 Examensarbete- Bilder av islam s. 11-12 4. Metod och genomförande s. 13 4.1 Bildanalys s. 13-14 4.1.1 Ikonografi och ikonologi s. 14-15 4.1.2 Semiotik s. 15-16 4.1.3 Denotation och Konnotation s. 16-17 4.2 Urval och Undersökningsgrupp s. 17 5. Resultat s. 18 5.1 Bildval s. 18-21 5.1.1 Frågor s. 21 5.1. 2Pilotstudiens resultat s. 21-23 5.1.3 Enskilda intervjuer s. 23-26 5.2 Sammanfattning s. 27 6. Slutsats och diskussion s. 28-30 7. Litteratur- och källförteckning s.31 7.1 Internetkällor s.31-32 8. Bilagor s.33 5
1.Inledning En bild säger mer än tusen ord, om detta är sant ska ni få reda på under denna studie. Att tolka bilder kan variera från person till person samt att även budskapet kanske inte når alla människor på samma sätt. Det kan vara så att konstnären/fotografen har ett budskap när den skapar bilden men det budskapet når inte åskådarna varje gång. Under denna studie ska jag ta reda på hur elever tolkar bilder som finns i två av deras läroböcker inom kristendomen, judendomen och islam. Som framtida pedagog måste vi känna till hur elever tolkar bilder och inte bara det utan vi måste även använda oss av bilderna som finns oss till hands oftare och vid fler tillfällen. Alla pedagoger har ett syfte till varje undervisning och på så sätt måste vi även ha ett syfte med varje bild vi låter våra elever få se. Att se på en bild och att visa en bild det kan vi alla, men att finna budskapet med bilden och tolka en bild är olika från individ till individ. Under denna studies gång kommer ni att få reda på hur elever tolkar bilderna och vad de egentligen lär sig av att bara se på bilder utan texter. När man läser i läroplanen ska eleverna känna till de olika bildtyperna som finns som t.ex. konst, dokumentärbilder m.m. samt från vilken tid och kultur bilderna kommer ifrån. Men räcker det med att bara känna till, ska man inte gå in mer på djupet i bildens värld. Nedan följer en möjligtvis intressant läsning där elevernas svar och tolkningar av dessa bilder är det viktiga. 6
2.Syfte och frågeställning Nedan följer syfte och centrala frågeställningar med detta examensarbete. 2.1 Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på hur några elever i årskurs 6 med svensk respektive utländsk bakgrund tolkar bilder inom de tre systerreligionerna judendom, kristendom och islam i två av deras läroböcker inom religionskunskap. 2.2Frågeställningar * Hur tolkar elever på en specifik skola bilder de ser inom judendom, kristendom och islam i två av deras läroböcker inom religionskunskap? * Vad lär sig dessa elever genom att enbart se på bilder? * Tolkar alla elever olika trots att de ser samma bilder? 7
3.Litteraturgenomgång 3.1 Styrdokument För att kunna utföra denna studie på ett enklare och klarare sätt tog jag reda på vad som står i skolvärldens läroplan för de ämnen som studien kommer att beröra. De ämnen som berörs av denna studie är svenska, religionskunskap och bild. I Lgr11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) står det i kursplanen för ämnet bild under rubriken syfte att undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Läser man vidare under rubriken syfte står det att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.(s.20) I det centrala innehållet för årskurs 4-6 under rubriken bildanalys står det att eleverna ska känna till Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar (s.20f) Dessa punkter i kursplanen för ämnet bild stämmer överens med just de bilder jag kommer att ta upp i denna studie. Bilder från olika kulturer dvs. de tre systerreligionerna islam, judendom och kristendom samt att ta reda på vad eleverna anser att dessa bilder har för budskap och hur elever tolkar de bilder som finns i deras läroböcker. I kursplanen för ämnet religionskunskap i Lgr11 under rubriken syfte står det att genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Vidare under samma rubrik finner man dessa ord genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner.(s.186) I det centrala innehållet för årskurs 4-6 under rubriken religioner och andra livsåskådningar står det att elever ska känna till ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom (s.186ff) I kursplanen för ämnet svenska står det att språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ämnet svenska berörs under denna studie är en självklar sak, eleverna kommer att kommunicera på det svenska språket under pilotstudien. Under rubriken syfte står det kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.(s.222) Även i det centrala innehållet för årskurs 4-6 under rubriken tala, lyssna och samtala står det att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (s. 222ff) Eleverna kommer att träna på att argumentera och tolka de bilder dem får se. 8
3.2 Läroböcker Artikelförfattaren och professorn i didaktik på Stockholms universitet Staffan Selander (1988) skriver Vad anses viktigt, vem anser detta viktigt?. (s.11) Han talar om läroböcker, valet av läroböcker. Selander skriver att valet av en lärobok beror på undervisningen och skolan, man måste tänka på en hel del olika villkor så som institutionella villkor, sociala villkor, intressen, ideologier osv. (s.11) Selander anser att den vanliga läroboksundervisningen försvinner allt mer och att datorn vinner allt större inträde i skolans värld. Läroböckernas tid startade under 1500-talet då trycktekniken av böcker utvecklades men under 1800 och 1900- talet blev läroböckerna det huvudsakliga redskapet i skolan. Att skapa en pedagogisk text som i detta fall är en lärobok sker för att den ska kunna återskapa kunskap. Selander (1988) skriver om att skapa en pedagogisk text inte är det lättaste, vissa saker måste man tänka på och några av dessa krav är ett urval och avgränsning, struktur, texten måste kunna prövas och kontrolleras av lärare m.m. En pedagogisk text är formad i syftet att användas i pedagogiska sammanhang och detta innebär att den är strukturerad och fastställd enligt regler. Vad som ska skrivas i en lärobok bestämmer till en del läroplanen, läroplanen och läroboken ska gå hand i hand. Men hur innehållet ska presenteras bestämmer författaren och förlaget. Selander (1988) menar också att en ny lärobok påverkas av tidigare skrivna läroböcker. Vem väljer vilken lärobok som ska användas i undervisningen? Skolverket menar att val av läromedel sker av lärare eller arbetslaget. De skriver även att idag får man lära sig på lärarutbildningen hur man ska välja en lärobok och om kvalitetgranskning av lärobok. ( http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/tema/hur-valjs-och-kvalitetssakraslaromedel-1.181769 )Selander (1988) skriver att datorn tar all mer plats i skolans värld, men enligt en rapport på skolverkets hemsida är det fortfarande många lärare som inte avstår från läroböcker i sina undervisningar. Men det finns även stor skillnad inom vilka ämnen läroböcker används mer och inom vilka de används mindre. Enligt denna rapport används läroböcker mest inom de strukturerade ämnena som naturorienterade ämnen och i minst sträckning används de i de praktiska ämnena som t.ex. musik. En lärobok används olika från lärare till lärare, några lärare använder den som en utgångspunkt för att starta upp diskussioner medan andra lärare använder samma lärobok till läxor eller till vanlig klassundervisning. ( http://www.skolverket.se/omskolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3a%2f%2fwww4.skolverket.se%3a8080%2fwt pub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d1640 ) Selander (1988) skriver att bilder som finns i läroböcker kan vara kopparstick, målningar, 9
teckningar, skulpturer, reproduktioner och fotografier. (s.102) Han skriver också att fram till 1950-talet kunde man bara se en typ av bilder och det var bilder på personer, dramatiska händelser och många kartbilder. Men efter 1950-talet kom det fler bilder i läroböcker så som byggnader, kläder, diagram osv. Bilderna som visas i läroböcker fungerar på olika sätt, t.ex. kartor kan fungera som en självständig informationsbärare, dvs. att det räcker att se på en karta och förstå vad den talar om utan att läsa en text till den, andra bilder fungerar som stöd till en text. Selander (1988) tyder också på att man idag kan se allt fler bilder i läroböcker än vad man kunde när lärobokstrycket startade. I boken Bilder i läromedel (2008) skriver man att användning av bilder kan hjälpa eleverna till att skapa funderingar samt att bilder kan hjälpa till för att komma ihåg det man arbetar eller har arbetat med, och för att bilder ska kunna ge en effektiv inlärning måste lärare använda bilderna mer aktivt. Författaren och professorn i inoformationsdesign vid Mälardalens Högskola Rune Petterson (2008) menar att dagens lärare inte använder bilderna i läroböckerna som de borde trots att läroböckerna används effektivt. 3.3 Tidigare forskning Under sökandet av litteratur till denna studie stötte jag på många liknande undersökningar, rapporter och examensarbeten som var till stor hjälp för denna studie. Några av dessa rapporter och litteraturer har jag använt mig av och refererat till i denna studie. I denna del kommer jag att ta upp Rune Pettersons bok Bilder i läromedel där han diskuterar om läroböcker och dess användning i skolan samt de bilder som finns i böckerna och dennes användning i undervisningen. 3.3.1 Bilder i Läromedel- Rune Petterson Författaren och professorn i informationsdesign vid Mälardalens högskola Rune Petterson (2008) har skrivit en bok om bilder i läromedel. I boken tar han upp om hur bilder fungerar i läromedlen. Han menar att några lärare använder bilderna i läromedel varje dag medan det finns lärare som använder bilderna någon enstaka gång i terminen. Vanligtvis använder man bilderna för att få eleverna intresserade. Petterson skriver om läroböcker och bilder i dem som användes under 1800-talet, 1900-talet och 2000-talet. Rune Petterson skriver att bilderna i läroböckerna har haft en mycket svag roll i den svenska skolan under 1900-talet. Varför 10
detta skedde är pga. att bilderna användes på ett felaktigt sätt enligt Petterson (2008). Rune Petterson skriver även om hur en ny lärobok kommer till och varför. Han menar att oftast är det för att lärarna saknar något läromedel i sin undervisning och att det är läromedelsförfattarna som bestämmer om när en ny lärobok kommer skrivas. Innehållet av läroböckerna bestäms av aktuella förordningar, läroplaner och kursplaner (s. 40). Petterson (2008) skriver också om hur man väljer bilder till läroböcker. Petterson (2008) tar upp fem punkter som är viktiga för urval av bilder och de är estetsikt tilltalande, går att beskära, har ett pedagogiskt innehåll och rätt motiv, samt god teknisk kvalitet. (s.42) I sin bok tar Petterson (2008) även upp bildspråket och han anser att bilder är kodade meddelanden (s.57), och att de bara fungerar under en speciell tid och inte hur länge som helst. Rune Petterson skriver också om att det är viktigt att en bild har ett bra innehåll och är intressant samt att hela bilder ska synas, speciellt för unga elever då dem tolkar saker och ting annorlunda, så som att om det inte finns på bilden existerar det inte i verkligheten. Rune Petterson skriver i sin bok även om bildens trovärdighet, formen, färgen, perspektivet, ljuset m.m. Han berättar även om mosaikbilder och målningar, heltonsbilder, färgbilder, halvtonsbilder m.m. och till varje bildkategori finns förklaring till hur denna bild skapas och hur man kan förstå att bilden tillhör en viss kategori. Petterson (2008) tar upp om hur man analyserar bilder i läroböcker, han menar att man kan använda sig av fyra olika metoder för att analysera bilder. En av dessa metoder är BLIXT-metoden som även heter bildläsbarhet. Denna metod används för att ta reda på hur lätt och svår en informationsbild är när man ska läsa av den. Han skriver även att en bildanalys kan fokusera på både sändare och mottagare eller kanske även representationen eller hela kommunikationsprocessen, och han menar att en analys kan innehålla alla eller några av dessa delar sändare, mottagare, innehåll, utförande, kontext, fysisk form, associationer, bildspråk, distributionssätt, estetiskt värde och teknisk kvalitet. (s. 144f) I boken bilder i läromedel (2008) skriver man om bildindex, färgkvot frekvensindex och illustrationsindex. Dessa används för att ta reda på hur många bilder det finns i en lärobok samt hur många svartvita och färgade det finns och hur många kartor som finns i en lärobok. Pettersson (2008) tar upp olika analysmodeller b.la de vi kommer att nämna senare i studien och de är semiotiks analys och ikonologisk idéanalys. På sidan 156ff kan man ta hjälp av en analysmodell när man vill ta reda på hur bilder i läroböcker används i skolans värld. 11
3.3.2 Examensarbete- Bilder av Islam I detta examensarbete är det två studenter som har valt att göra ett arbete om läroboksgranskning. De har valt att granska två olika läroböcker med fokus på bilder inom islam i dessa läroböcker. De fokuserar specifikt på förhållandet mellan bilderna och texterna i dessa läroböcker. De läroböcker dessa studenter använder är Religion och Liv (2003) och SOs Religion (2009). Studenterna analyserar de bilder som finns inom kapitlet islam i dessa läroböcker. De skriver om olika bildanalysmodeller och även om det Rune Petterson tog upp i sin bok bilder i läromedel om färgkvot, bildindex, frekvensindex och illustrationsindex. Studenterna har valt att ta reda på hur dessa metoder fungerar i de läroböcker de har valt att undersöka. Studenterna har studerat noga båda böckerna enligt metoderna för att få en klarare bild. De har även valt att analysera 4 bilder från respektive bok som de har analyserat enligt de olika tolkningsmodellerna som de har valt att arbeta utifrån. De tolkar en bild utifrån den denotativa och konnotativa tolkningsmodellen. Den denotativa delen är när en bild liknar verklighetens föremål, och den konnotativa delen är när man kan se innebörden och betydelsen i bilden. (http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/928/utbrapp0416.pdf;jsessionid=33b505 3220F4007F931E1EA30677F542?sequence=1) Vidare har de valt att utföra en noggrannare bildanalys utifrån den denotativa och konnotativa tolkningsmodellen där dem analyserar alla åtta bilder enskilt. Då dessa studenters syfte var att ta reda på hur förhållandet fungerar mellan bild och text i de läroböcker de har använt inom religionen islam så har de kommit fram till att bilderna och texterna inte har så stor koppling. Studenterna anser att bilderna många gånger finns i läroböckerna bara för att fylla ut tomrummet på sidorna. De har även kommit fram till att enligt bildindex så finns det fler än en bild på varje sida i läroböckerna. Studenterna till denna studie anser att vi som framtida pedagoger ska bli måste lära eleverna se källkritiskt på de bilder de stöter på i deras läroböcker inte bara texter. Examensarbetet bilder av islam (2011) som dessa studenter har slutfört avslutas med orden En bild säger mer än tusen ord. (s.51) 12
4.Metod och genomförande Nedan följer val av metod och genomförande av denna studie. Jag har resonerat och motiverat kring val av metod, urval och undersökningsgrupp. 4.1 Bildanalys För att kunna analysera en bild ska man kunna ställa frågor som leder till intressanta svar. En bild kan förmedla något som inga andra språkliga tecken kan. Enligt bildforskaren Gert Z Nordström (1984) finns det ett litet bildanalytiskt schema som kan vara till stor hjälp i olika sammanhang. Detta schema består av sex frågor som är följande: 1. Vad föreställer bilden? 2. Hur är bilden uppbyggd? Gäller också kontexten. 3. Vem vänder sig bilden till? 4. Vem är bildens sändare? 5. Vilket syfte har bilden? 6. Vilka grundvärderingar har bilden? När elever läser i sina läroböcker så läser de från vänster till höger men när de ser en bild i läroboken så kan de läsa av bilden från vänster till höger och från höger till vänster samt att den kan tolkas utan att den måste ha någon riktning. Forskaren inom visuell kommunikation vid universitetet i Trondheim Terje Borgersen och metodiklektorn inom lärarutbildningen i Oslo Hein Ellingsen (1994) skriver i sin bok att när man analyserar en bild måste man försöka tränga in i bilden på jakt efter ett budskap, en mening. ( s.19) Gert Z Nordström (1984) skriver om att i en bild kan man finna fyra olika kontexter och de är inre kontext, yttre kontext, sändarkontext och mottagarkontext (s.45) Den inre kontexten är ett beroendeförhållande, dvs. att alla delar i en eller flera bilder är beroende av varandra, ett exempel Z Nordström tar upp är: 13
En bild med en ensam hög hatt kan tolkas på många sätt. Men bildar samma hatt syntagm som är en kombination av tecken med en kanin på en annan bild kommer vi att tolka det som om det hade med trolleri att göra. Och kommer den höga hatten att bilda syntagm med en kista blir betydelsen begravning. (s.45) Den yttre kontexten är de faktorer som finns runtomkring bilden och samtidigt påverkar bilden. Ett exempel som en yttre kontext kan vara en rubrik eller underrubrik. Den tredje kontexten som Z Nordström (1984) nämner i en bild är sändarkontexten som påverkas av den som sänder innehållet. Ett exempel på en sändarkontext är en tidning som publicerar en bild, samtidigt som denna tidning publicerar bilder skapar de egna yttre kontexter dvs. rubriker. Den allra sista kontexten som nämns är mottagarkontexten vilket är mottagarna av bilder. En bild kan vara mottaglig på olika platser och av olika personer, men Z Nordström (1984) skriver även att en bild som man har hemma och inte är stötande för egna vänner och familj kan mycket väl vara stötande för andra personer och på andra platser. bilder kan också bli farliga och det har huvudsakligen med mottagarkontexten att göra. (s.49) Terje Borgersen och Hein Ellingsen (1994) skriver om formanalys i sin bok. Formanalys är ett begrepp som växte fram ur konstfilosofisk och vetenskaplig reflektion och innebär att vikten läggs på de kvaliteter bilden har och samt dess budskap och innehåll. Vidare i deras bok Bildanalys nämns även innehållsanalysen av bilder. Denna analysmetod utvecklades på 1930- talet av den tysk-amerikanske konsthistorikern Erwin Panofsky. Denna analysmetod ligger till grunden för att analysera bilder från renässansen. 4.1.1 Ikonografi och Ikonologi Ordet ikon kommer från det grekiska ordet eikon och betyder bild eller avbild. Ordet ikon förknippas ofta med något heligt, som t.ex. inom den ortodoxa kyrkan uppfattar människorna en ikon som ett konstnärligt objekt som är heligt för dem. Enligt professorn David D. Perlmutter på universitet av Iowa i Usa finns det bilder som tillhör den ikoniska kategorin och dessa bilder kan man urskilja genom att hitta tre stycken kriterier. Det första kriteriet är att en människa kan känna igen eller identifiera bildens ikon, den andra är att en ikonisk bild väcker starka känslor och det tredje kriteriet är att ikonbilden är från en historisk händelse. (Patrik Aspers, Paul Fuehrer & Árni Sverrisson 2004) I boken Bildanalys (1994) kan man läsa om att 14
konsthistorikern Erwin Panofsky tyder på att man går igenom tre olika nivåer när man läser av bilder och de nivåerna är, den preikonografiska nivån, den ikonografiska nivån och den ikonologiska nivån (s. 156f) I den preikonografiska nivån utför man en motivbeskrivning dvs. att man beskriver vilka motiv som finns på en bild t.ex. ett hus, ett träd, en människa. I den andra nivån som är den ikonografiska nivån ska man försöka identifiera det som finns på bilden t.ex. en bestämd historisk person eller en legend. Vid denna nivå krävs det att kunna tolka bildens budskap samt att man bör ha kunskap om bildhistorisk tematik och bildkonventioner. I den tredje och sista nivån som är den ikonologiska nivån ska man utföra en sammanfattning av bildens tolkning samt sätta in bilden och bildtematiken i en historisk, samhällelig och kulturell kontext. I denna nivå är det inte tillräckligt att bara analysera, registrera och identifiera en bild, man måste kunna tolka från vilken tid, kultur och samhälle bilden blev formad.(s. 156f) Att kunna läsa av betydelser av symboler som finns i bilder och samtidigt sätta in dem i olika historiska sammanhang kallas för att ha en ikonologisk tolkning. För att få fram ett budskap ska man tolka en bilds symboliska betydelse. ( Eriksson & Göthlund 2004) 4.1.2 Semiotik Filosof doktorerna och professorerna Yvonne Eriksson och Anette Göthlund (2004) skriver i sin bok att ordet semiotik kommer från grekiskans ord semaion och betyder tecken. Semiotiken är en vetenskap som intresserar sig för att ta reda på hur människor kommunicerar via tecken. Tanken med semiotik är att människorna ska kunna tyda bilder, texter och visuella uttryck som t.ex. budskap. Produktion av tecken, användning av tecken, syn på tecken och att tyda tecken ingår i semiotiken och alla semiotiska teorier har gemensamt att man ser artefakten eller andra uttryck som ett slags meddelande till åhöraren, läsaren eller betraktaren, och att artefakten därmed är något man kommunicerar via. (s.35) De personer som har kommit fram till denna vetenskap är lingvisten Ferdinand de Saussure och filosofen Charles Sanders Peirce. År 1964 publicerade Roland Barthes en bildanalys av en reklambild för pasta och vid denna punkt invigdes bildsemiotiken. Många konst- och bildforskare har varit kritiska mot bildsemiotiken då de ställer sig frågan om man verkligen kan likställa visuella och verbala tecken och samtidigt använda samma begreppsapparat. I boken Möten med bilder (2004) skriver man att semiotiken används som ett verktyg för att 15
kunna förstå hur olika bilder påverkar åskådarna och även hur bilder samverkar med åskådarna. Eriksson och Göthlund (2004) skriver om hur man kan använda sig av semiotiken som metod och teori. De anser att den första utgångspunkten är att man kan tolka bilder som tecken och att de består av både innehåll och uttryck. I en sådan bild kan man finna både bildkoder och andra språkliga koder från olika kulturer eller subkulturer. För att kunna förstå dessa koder måste man ha en förståelse för den kultur där dessa koder och tecken fungerar. En annan utgångspunkt som nämns i boken är att en bild har ett öppet budskap eller ett dolt budskap till sina betraktare, en bild anses bära på ett budskap och även skapar värderingar. Denna utgångspunkt liknar kommunikationsmodellen sändare-meddelande-mottagare. I detta fall är sändaren konstnären, meddelandet är budskapet och mottagaren är människorna. Kommunikationsforskningen och receptionsforskningen har ifrågasatt denna kommunikationsmodell då de anser att sändaren inte kan veta hur mottagarna kommer att tolka budskapet från sändaren. På så sätt har dem valt att lägga till en fjärde del i denna kommunikationsmodell vilket är att media, dvs. att media kommer att påverka budskapet men även hur det påverkar budskapet. 4.1.3 Denotation och Konnotation Z Nordström (1984) skriver om att ordet denotation är ett annat ord för grundbetydelse i bildens värld. Denotation har två olika uppgifter, den ena uppgiften är att den måste likna verkligheten, dvs. att bilden måste ha drag som finns i verkligheten, ett exempel är att en sparv på bild måste likna en sparv i verkligheten. Den andra uppgiften är att bildens denotation och den muntliga denotationen ska hållas isär så att de inte kan förväxlas. När man ser en bild ska man beskriva det man ser på bilden och denna muntliga översättning av bild kallas för denotativ beskrivning och den kan göra på olika sätt men två saker bör alltid vara med och dessa är. Det ena är att beskrivningen ska ha något med innehållet att göra, t.ex. handlingar och tillstånd och det andra är att uttrycket, dvs. gestalt, bildrum osv. Det är viktigt att en denotativ beskrivning är objektiv och realistisk. Vi människor har förmågan att associera det som händer för stunden till något som tidigare har hänt och andra fantasier. I bildens värld har ordet association en annan term och det är konnotation. Att utföra en konnotativ beskrivning är att ta reda på vad som finns i mottagarens huvud, tankarna i huvudet när man ser en bild, vad associerar man till, vad 16
konnoterar man till vid seendet av en specifik bild. De konnotationer som kommer upp kan vara positiva och negativa. Z Nordström (1984) nämner ett till gränsdrag och det är privata associationer. Inom konnotationer får man upp tankar om bilden man ser på, vid denna del associerar man till något positivt eller negativt och samma sak sker inom de privata associationerna men vi denna del associerar man till privata händelser, händelser som ingen annan kanske vet. Att skilja på privat association och konnotation kan vara svårt när man analyserar en bild. På sidan 43 i Z Nordströms (1984) bok hittar man en cirkelmodell som beskriver hur människan tänker när den ser en bild. I den innersta delen av cirkeln står denotation, den andra cirkeln består av konnotation och den yttersta cirkeln består av privat association. 4.2 Urval och Undersökningsgrupp För att besvara syftet med denna studie har jag valt att utföra en pilotstudie på en grundskola i en mindre kommun i Skåne län. Val av skola var ett enkelt beslut då jag har haft min verksamhetsförlagda tid på denna skola under utbildningen och på så sätt har jag lärt känna denna undersökningsgrupp på en högre nivå. Undersökningsgruppen till pilotstudien består av två klasser i årskurs 6 med elever som har svensk respektive utländsk bakgrund. Vid pilotstudien får eleverna se på bilder jag har valt ut från läroböcker samt diskutera och tolka dessa i helklass. Hela pilotstudien spelades in på en videokamera med föräldrarnas godkännande till detta då eleverna är unga. Vidare har jag utfört separata intervjuer med 4 elever som spontant valdes ut från undersökningsgruppen varav 2 av dessa 4 elever hade svensk bakgrund och 2 hade utländsk bakgrund. Att utföra en intervju i grupp kan vara till en fördel för att kunna se hur eleverna kommunicerar och resonerar i grupp. ( Annika Eliasson 2006) Som framtida lärare valde jag att använda mig av de läroböcker inom religionskunskap som ligger eleverna närmast vilket är Puls grundbok Religion(2005) och Puls grundbok Religionskunskap (1998). 17
5. Resultat I denna del kommer jag att ta upp resultatet från pilotstudien och de enskilda intervjuerna. Jag kommer även att redogöra för de bilder som har valts till de olika momenten. Bilderna som jag valde att använda mig utav handlade om döden och gemenskap. 5.1 Bildval De bilder som användes till pilotstudien var 3st bilder ur boken Puls Grundbok Religion (2005). Bilderna till detta moment hade ordet gemenskap gemensamt. Bild nummer 1 Synagoga/ Judendomen s:38 Denna bild är gyllenebrun med en davidsstjärna i mitten av bilden. På bilden kan man se många ljus som är tända. Man kan även se människor som sitter inne i synagogan men man kan inte se människornas känslor då de är vända med ryggen till samt suddiga. Synagogan är mycket utsmyckad på bilden. Bildens färger dras in i varandra med olika bruna nyanser. Denna synagoga ligger i Sveriges huvudstad Stockholm och den är ett fotografi. 18
Bild nummer 2- Påskmåltiden/ Kristendomen s:66 På denna bild kan man se 13st manliga personer. Bildens färger är mörka och ljusa. Detta är en bild på Jesus och hans 12st lärjungar vid påskmåltiden. På bilden kan man även se olika föremål så som tallrikar, ljus, skålar m.m. Människorna på bilden ser sorgsna ut. Några av människorna står upp och några sitter ner. Denna bild är en målning. Bild nummer 3- En muslimsk familj vid middagsbordet/ Islam s:117 Denna bild visar en muslimsk familj vid en måltid. Bilden är tagen i staden Alby. På bilden ser man en flicka som häller upp dricka. Man kan även lägga märke till olika föremål som mjölkförpackningar, skålar, glas m.m. I bakgrunden kan man se en pojke och en äldre man. Dessa två personer är suddiga på bilden. Människorna på bilden ser glada ut. Bildens färger är relativt ljusa med några mörka inslag. Bilden är ett fotografi. 19
De bilder som användes till de enskilda intervjuerna var 3st bilder ur boken Puls Grundbok Religionskunskap (1998). Bilderna till detta moment hade ordet döden gemensamt. Bild nummer 1- Folk på väg till ett koncentrationsläger/ Judendomens:38 Denna bild är ett svartvitt fotografi. På bilden kan man se människor, människor med vapen och hjälmar samt människor med händerna uppe i luften. Det finns barn som vuxna på bilden. Människorna på denna bild visar många olika känslor. Detta är en bild på människor som ska iväg till ett koncentrationsläger. Bild nummer 2- Kyrkogård/ Kristendomen s:97 Bilden är ett fotografi som är taget på en kyrkogård. På bilden finns det ett antal gravstenar samt ljus och blommor. Man kan även lägga märke till gräs, löv och buskar på bilden. På denna bild kan man också se vad människorna hette som låg i gravarna. Bilden är mörk men lyser upp genom ljusen som är tända och finns i bild. 20
Bild nummer 3- Grav/ Islam s:113 Denna bild är ett fotografi som är taget i Turkiet. På bilden kan man se med suddiga nyanser gräs och träd i bakgrunden. Centrerat på bilden ser man med klara bruna och gröna färger buskar och gräs, samt en ljuslila slöja och två pinnar på vardera sida av bilden. Denna bild föreställer en grav i Turkiet och den ljuslila slöjan visar att det ligger en ogift kvinna i denna grav. 5.1.1 Frågor Hur tolkar ni denna bild? Vad ser ni på bilden? Vad är speciellt med bilden? Vad betyder det ni ser? Vad har denna bild för budskap? Vad lär ni er genom att bara se på bilden? Vad är detta för bild, målning, skulptur, teckning, fotografi, kopparstick eller reproduktion? Vem vänder sig bilden till? Är denna bild beroende av något, en text, fler bilder, människor m.m? Vad är syftet med bilden? När är bilden tagen? Var har jag fått tag på bilden? 5.1.2 Pilotstudiens resultatet Den första bilden eleverna fick se var en bild på Jesus och hans 12 lärjungar vid påskmåltiden. Bilderna visades på en overhead helt spontant. Elevernas kommentarer till denna bild var mycket olika från elev till elev. De ansåg att bildens budskap är att hjälpa varandra och respektera varandra samt att respektera Jesus. En annan tanke till detta budskap var att man 21
inte skulle tvinga någon till något den inte vill. Denna tanke fick två elever då de ansåg att Jesus inte såg glad ut på denna bild medan hans lärjungar var glada. Några elever ansåg även att budskapet är att se hur människorna levde fattigt, att man på så sätt delade på allt man hade. Eleverna var bestämda med att denna bild tillhör Kristendomen samt att den bara vänder sig till det kristna folket. Bilden är enligt eleverna en målning, då den inte är detaljrik, men samtidigt ser bilden lite omgjord ut vilket betyder att den kan vara en reproduktion. Bilden är tagen för flera tusen år sedan men målad för något år sedan. Alla elever förstod bilden utan text och utan fler andra bilder. Ingen av dessa elever visste att jag hade hittat denna bild i deras egen lärobok Puls Grundbok Religion (2005), de flesta av eleverna trodde att bilden var hämtad från internet men några trodde även att jag hade hämtat bilden från Bibeln. Det första dessa elever lade märke till på denna bild var Jesus i mitten. Den andra bilden var en bild på en synagoga i Stockholm, många av eleverna visste inte att den judiska församlingen heter synagoga. Eleverna kallade denna församling för kyrka då den liknande en kyrka väldigt mycket enligt dem. Det som egentligen visade att denna byggnad inte var en kyrka var ljusen i den då den kristna kyrkan inte har sådana ljus. Eleverna var överens om att detta var ett fotografi. När frågan om vilken religion byggnaden tillhörde var många osäkra, men ett fåtal var säkra och visste att den tillhörde judendomen samt att den kallades för synagoga. Några elever ansåg att de behövde fler bilder och lite text för att förstå denna bild, genom att bara se denna bild lär dem sig ingenting, medan andra elever tyckte att de lärde sig åtminstone en sak och det var att alla religioner hade en egen plats att be på och att denna bild visar en bönplats för ett slag av människor. En intressant kommentar om vilket folk som kunde vistas i en synagoga var att bara de människor som tillhörde judendomen kunde vistas i en synagoga. Några elever anser att denna bild inte har något budskap till dem utan att budskapet bara det judiska folket förstod, och det judiska folket bodde bara i Israel, men man kunde hitta några judar i andra länder om de hade flyttat från Israel. Andra elever trodde att budskapet är att de skulle få se hur de rika människornas församling såg ut. Hur jag fick tag på bilden visste dem inte, de hade olika förslag, internet, böcker, hemsidor m.m. Det första dessa elever lade märke till på bilden var Davidstjärnan som de även kallade för judendomsstjärnan och att det fanns många ljus på bilden. Eleverna tyckte att denna bild var mycket svår att tolka och diskutera om. Den tredje bilden som är en bild på en familj som dricker te/kaffe tillsammans var svår för eleverna att bestämma vilken religion den tillhörde. Många av eleverna kopplade bilden till islam då de hade sett bilden på synagogan och påskmåltiden. Men om denna bild visades först hade eleverna inte vetat vilken religion den tillhörde utan det hade kunnat vara vilken familj 22
och religion som helst. En kommentar som bevisade att bilden tillhörde islam var att alla på bilden var mörka medan de kristna och judiska människorna är ljusa. Eleverna var överens om att budskapet med denna bild är att alla ska vara glada, lyckliga och skratta tillsammans. Några elever drog parallella slutsatser från bilden med påskmåltiden där alla var ledsna och på denna bild var alla glada. Eleverna menar att budskapet är kärlek och vänskap, skratt och glädje. Det speciella med bilden var att alla satt och åt tillsammans. Eleverna ansåg att de inte lär sig något alls genom att bara se denna bild, de behöver text till bilden för att kunna förstå den. Eleverna var bestämda med att detta är ett fotografi då man ser att bilden ej är målad och den ser verklig ut. Bilden vänder sig inte bara till de muslimska människorna utan till alla människor. Eleverna tror att jag har hittat bilden i en bok eller tidning men några trodde även att jag hade tagit bilden själv. Som avslut på pilotstudien hade jag en extra fråga och den löd enligt följande nämn ett ord som knyter ihop bilderna. De svar som jag fick var mycket olika men på ett sätt lika. Eleverna var överens om att ordet som band dessa bilder ihop var religion men även ordet tro. Fler andra ord som kom upp var, samhälle, människor, en gud, sällskap, fotografi, alla människor är olika och att alla på bilderna firar något. 5.1.3 Enskilda intervjuerna Under de enskilda intervjuerna intervjuade jag 4 st elever, 2 med utländskt ursprung och 2 med svenskt ursprung. Eleverna fick tre olika bilder att titta på och berätta om en efter en och avslutningsvis fick dem beskriva med ett ord alla tre bilder. Elev 1 - Den första eleven var en elev med svenskt ursprung. Eleven berättar att på den första bilden ser han folk, vuxna och barn samt soldater i bakgrunden. Bilden är ett fotografi i svartvit färg och den blev tagen för mycket länge sen, möjligtvis under andra världskriget. Eleven anser att soldaterna på bilden försökte ta över platsen och att detta är anledningen till att människorna håller händerna uppe i luften. Eleven är säker på att en sådan bild inte skulle kunna bli tagen i Sverige men att den skulle kunna bli tagen i andra länder. Budskapet med denna bild är att allt folk i världen inte har det så bra. Eleven tror att jag har fått tag på bilden via nätet. Denna elev förstår bildens händelse men för att kunna förstå den ytterligare behöver eleven fler bilder och texter. Det denna elev lär sig genom att bara se denna bild är att kämpa mot rädsla och ondska. Bilden vänder sig till människor som inte bryr sig om andra för att de ska förstå vad folk går igenom. På den andra bilden ser eleven en kyrkogård, gravstenar och ljus. Bilden är ett fotografi som 23
är taget nattetid i Sverige. Budskapet med denna bild är att bry sig om folk som inte längre finns. Det första eleven lade märke till var alla ljus som lös upp gravstenarna. Eleven tror att jag själv har tagit denna bild. Genom att bara se denna bild vill eleven på peka att den lär sig att bry sig om andra människor, men eleven anser att bilden är tagen just för de människor som inte bryr sig om andra. Eleven behöver inga texter eller bilder för att kunna tyda denna bild. På den tredje bilden ser denna elev ett lila lakan och en pinne med ett rött band mitt ute på en äng. Eleven tror att lakanet symboliserar ett spöke och pinnen symboliserar en människa. Bilden är inte tagen för så länge sen och den är ett fotografi, och även här tror eleven att jag har tagit bilden. Budskapet med denna bild är att inte vara rädd för döda människor. Eleven lär sig att just inte vara rädd för saker man inte kan se. Det första eleven lade märke till var det lila lakanet men för att kunna tyda denna bild och förstå den mer behöver denna elev mycket mer text. Det speciella med bilden är att pinnen med det röda bandet och lakanet ligger så nära varandra. Denna bild vänder sig till folk som är rädda för spöken. Denna elev tror att den första bilden som visades tillhörde judendomen då det är många människor på bilden, och eleven relaterade dessa människor till bilden med synagogan som visades under pilotstudien. Eleven anser att dessa människor möjligtvis fick bygga synagogan då den var så stor och det behövdes många människor för att bygga den. Den andra bilden tillhör religionen kristendomen då det står på svenska på gravstenarna och den tredje bilden tillhör Islam och här gissade eleven bara. Eleven beskrev alla tre bilder med ordet rädsla. Elev 2- Den andra eleven som blev intervjuad var en elev med utländskt ursprung. På den första bilden såg eleven folk som blev hotade. Den första tanken eleven hade i sitt huvud var att någon försökte döda människorna. Eleven tror att bilden är ett fotografi som blev taget för länge sedan, kanske 1895 då den är i färgerna svartvitt och grå. Det speciella med bilden är soldaterna och att människorna ser rädda ut för dem. Eleven tror inte att en liknande bild skulle kunna bli tagen i Sverige då vi har en lag som säger att man inte får döda folk. Budskapet med denna bild är att mycket har ändrats sedan denna tid. Denna elev anser att denna bild lär människorna att visa respekt mot varandra och bilden vänder sig till alla människor för att de ska få reda på hur det var en gång i tiden. Eleven tror att jag har hämtat bilden från internet och för att eleven ska kunna förstå bilden på ett högre plan behöver eleven 2 mindre texter till bilden. På den andra bilden ser eleven en begravningsplats där det ligger döda människor samt ljus och blommor som levande människor har lämnat. Bilden är ett fotografi från år 2009 som jag 24
har fått från någon som känner en död person tror denna elev. Bilden har olika färger och det mest speciella med bilden är att det är en begravningsplats. Betydelsen av bilden är att folk ligger döda av olika orsaker. Denna elev lär sig att vara rädd om sig själv och vara försiktig genom att bara titta på denna bild. Eleven förstår bilden klart och tydligt utan fler bilder eller texter och budskapet med bilden är att vara rädd om sitt liv, inte ta självmord och samtidigt vara stark. Den sista bilden som eleven får är ett fotografi eller teckning från 2005 anser eleven. Eleven tror att jag själv har tagit bilden. På bilden ser man träd, blommor, gräs, två pinnar och att på den ena pinnen sitter en filt. Det speciella med bilden är att det inte finns några människor på den utan bara natur. Bildens betydelse eller budskap kan inte denna elev komma fram till, här anser eleven att den behöver text. Det eleven lär sig genom att bara titta på bilden är att det är en vacker natur och bilden vänder sig till alla sorts människor. Den första bilden tror eleven tillhör Islam då det är krig, den andra kristendomen då eleven ej vet hur man begraver i andra religioner och den tredje tillhör judendomen då bara den religionen är kvar. Eleven beskriver alla tre bilder med ordet respekt. Elev 3- Denna elev är en elev med utländskt ursprung. På den första bilden säger eleven att det är dem kristna människorna som för bort judarna, eleven har aldrig tidigare sett denna bild och han gissar sig fram till förslaget. Eleven anser att bilden är gammal då det var länge sedan man utrotade judarna. På bilden finns det vuxna och barn. Bilden är ett fotografi som är taget i svartvit färg under 1930-40 talet. Bilden är hämtad från internet. Det eleven lade märke till först på bilden var soldaterna med pistoler och eleven tror inte detta kan hända i Sverige då vi har en lag som bestämmer att alla ska behandlas lika. Budskapet med bilden är enligt eleven att det var så det var när judarna inte fick göra som alla andra människor. Eleven förstår bilden utan text och den är till för alla människor för att lära sig hur det var under 1930-40 talet. På den andra bilden blev de människorna från den första bilden begravda anser eleven. Bilden är ett färgglatt fotografi på en gravplats från 1970-80 tal. Även denna bild är hämtad från internet. Eleven förstår inte denna bild lika bra som den första, här behöver eleven text till bilden. Eleven lär sig ingenting utan att bara se denna bild. Bilden bär budskapet att någon har dött och den vänder sig till alla människor. På den tredje bilden ser eleven skog och ett tält. Eleven tror att de människor som fanns på den första bilden gömde sig i tälten. Denna bild är ett färgglatt fotografi från 1990-talet. Även denna bild har jag hämtat från internet enligt eleven. Det speciella med bilden är tältet på 25
bilden och att någon finns i det. Budskapet är just att människorna från den första bilden ligger gömda i tältet. Även denna bild förstår eleven inte utan texter till och eleven lär sig inget utav bilden men anser att bilden är riktad till alla människor. Eleven tror att den första bilden tillhör Judendomen, den andra tillhör kristendomen och den tredje tillhör judendomen återigen. Att komma på ett gemensamt ord för alla tre bilder var svårt för denna elev. Elev 4- Denna elev är en elev med svenskt ursprung. På den första bilden ser eleven barn och vuxna och en armé förr i tiden. Bilden är ett gammalt fotografi i svartvit färg enligt eleven. Eleven tror att jag har skrivit ut bilden eller hämtat den ur en tidning då den ser utklippt ut. Bilden är tagen under 1970- talet. Det som är speciellt med bilden är att alla står med händerna uppe i luften, dem är på väg att bli skjutna menar eleven. Budskapet med bilden är att det var svårt att leva förr i tiden. Eleven anser att den lär sig mycket av att bara titta på bilden som t.ex. att vi har det lyxigt idag, vi ska vara rädda om det vi har och att vi inte ska vara rädda för att bli skjutna tack vare vår lag. På den tiden bilden blev tagen fanns det ingen lag, då hade Hitler makten och han hjärntvättade alla berättade eleven. Bilden vänder sig till alla människor för att se hur man levde förr. Denna elev förstår bilden utan texter och fler bilder till. På den andra bilden ser eleven en begravningsplats med stenar och ljus, en kyrkogård. Eleven tror att även denna bild har jag klippt ut från en tidning. Enligt eleven är bilden tagen under 2000-talet men den kan även vara tagen idag då det fortfarande ser ut på samma sätt. Bilden är inte väldigt färgglad och det speciella med bilden är alla gravsternar som lyses upp av ljusen. Budskapet med denna bild är att alla människor kommer att hamna på samma plats då vi alla syndar. Bilden är ett fotografi och den vänder sig till alla människor och till kyrkan. Eleven förstår inte denna bild utan text men eleven lär sig genom att bara se på bilden att vi alla ska vara rädda om varandra. På den tredje bilden ser eleven skog, gräs, träd, himmel och stora saker. Det första eleven lägger märke till är allt gräs. Budskapet med bilden är att visa naturen och vara rädd om den anser eleven. Bilden är från 2007 och kan som alla andra bilder vara ett utklipp från en tidning eller från en dator, men det är ett fotografi. Eleven lär sig att man måste behålla naturen och inte förstöra miljön genom att bara titta på bilden. Bilden vänder sig till alla människor och till naturen och eleven förstår inte heller denna bild så mycket utan text. Eleven tror att den första bilden tillhör Judendomen, den andra bilden tillhör Kristendomen och den tredje bilden tillhör Islam. Eleven beskrev alla tre bilder med ordet döden. 26
5.2 Sammanfattning Under pilotstudien och de separata intervjuerna använda jag mig utav Z Nordström (1984) bildanalytiska schemafrågor och med hjälp av eleverna trängde vi in i bilderna för att på så sätt kunna föra fram ett budskap ur varje bild. Eleverna utförde även en preikonografisk nivå som Panofsky skriver om under deras separata intervjuer där dem beskrev motiven på de olika bilderna som visades. Eleverna lyckades även på ett lägre läge att utföra den tredje nivån som är den ikonologiska nivån vilket är att berätta från vilken tid, samhälle och kultur bilderna är tagna. De bilder som eleverna fick se under de separata intervjuerna kunde man även se i verkligheten. Under detta samtal utförde eleverna en denotativ och konnotativ beskrivning av bilderna. 27
6. Slutsats och diskussion Utifrån mitt resultat har jag förstått till att börja med att det inte är enkelt att utföra en pilotstudie. Det är svårt att höra alla elevers åsikter, kommentarer och tankar samtidigt. Att intervjua och diskutera med en årskurs 6 är inte lika lätt som jag trodde. Eleverna bidrog så gott dem bara kunde vilket har lett till det resultat jag har fått. Gällande resultatdelen kan jag meddela att jag blev förvånad över elevers kunnande. När jag utförde pilotstudien fick man höra olika kommentarer och tankar angående bilder men inte nog med det utan även slutsatser. En slutsats som visades ihop med en bild på en muslimsk familj vid middagsbordet löd enligt följande muslimer stinker svett, detta var jag som framtida lärare inte väntad. På så sätt vill jag påpeka att under en pilotstudie får man höra de man vill höra men även de man inte vill höra. Resultatet av att ha visat bilderna för eleverna under pilotstudien var olika från elev till elev. Alla elever tolkade bilderna olika och dem hade olika åsikter och tankar vilket jag respekterar stort. På den första bilden med Jesus och påskmåltiden var alla elever överens om att bilden tillhörde kristendomen och att det var Jesus och hans 12 lärjungar. Under den andra bildens visning blev jag överraskad över att en årskurs 6 klass inte vet vad den judiska församlingen heter, här trodde 99% av eleverna att det hette kyrka som den kristna församlingen heter. Eleverna var överens om att bilden tillhörde judendomen då dem såg davidsstjärnan i mitten. En intressant tanke under denna bilds visning var att många av eleverna trodde att i en sådan församling får bara judiskt folk vistas. När jag visade den tredje bilden blev eleverna tagna då de inte kunde se vilken religion bilden egentligen tillhör, eleverna berättade att om de inte visste att islam var den enda religionen som inte hade nämnts så skulle man aldrig kunna gissa. Under de enskilda intervjuerna kom jag eleverna närmre, här berättade eleverna mycket mer och samtidigt var dem friare för att prata och berätta. Några av eleverna var osäkra vilken bild som tillhörde vilken religion och vad budskapet med de olika bilderna var. Det mest intressanta med denna studie var att jag använde mig utav två böcker som låg eleverna nära och det var Puls Grundbok Religion (2005) och Puls Grundbok Religionskunskap (1998) och ingen av eleverna hade någon aning om detta. När frågorna om vart jag har skaffat bilderna ifrån kom så var de flesta eleverna överens om att bilderna kom från internet. Denna punkt under studiens tid anser jag vara sorglig, för här visar eleverna hur mycket tid man egentligen lägger ner på de bilder som finns i läroböcker och här kommer Petterson (2008) ord in då han berättar att lärare inte använder bilder så som dem borde trots att man använder dagens 28