Miljölöften för Europa

Miljölöften för Europa Naturskyddsföreningens granskning av svenska toppkandidater till EU-parlamentet 2009

Förord Den 7 juni kan vi lägga en röst för en bättre miljö i valet till Europaparlamentet. För att öka kunskaperna om kandidaternas inställningar i miljöfrågan gör Naturskyddsföreningen inför varje EU-val en enkät med de viktigaste miljökraven. Årets valenkät visar på stora skillnader både inom partier och mellan partier. Undersökningen tyder därför på att EUvalet i miljöfrågan i hög grad tycks vara ett personval. Samtidigt vill vi varna för inflation i vallöften på miljöområdet. Miljöfrågan är bland de vikigaste frågorna för de svenska väljarna, varför en del kandidater säkert vänder kappan efter vinden. I den EU-valdebatt mellan samtliga partier som Naturskyddsföreningen anordnade den 17 maj i år, var det uppenbart att vissa kandidater gav stöd åt krav som skiljde sig från inte bara partilinjen, utan också från de ställningstaganden som partiers toppkandidater tagit och från hur de tidigare hade svarat i enkätundersökningen. Mot denna bakgrund menar Naturskyddsföreningen att det självfallet är värdefullt att se till inte bara personer utan även partier när man röstar. Mest intressant är sannolikt de politiska grupperna i Europaparlamentet, vilket Naturskydds föreningen indirekt granskat i utvärderingen av den gångna mandatperioden. Mycket talar för att vi kommer att se EU:s miljöarbete utvecklas och stärkas under de kommande år. Naturskyddsföreningen kommer naturligtvis att följa de ledamöter som väljs och hur de agerar i förhållande till sina svar i enkäten. Vi kommer också göra en utvärdering inför parlamentsvalet om fem år. Ett bra sätt att öka chanserna för att Natur skyddsföreningen ska ge fler EU-parlamentariker tummen upp om fem år är att fler miljöengagerade väljare går till valurnorna den 7 juni 2009. Mikael Karlsson Ordförande Naturskyddsföreningen Författare: Svenne Junker, Naturskyddsföreningen Omslagsfoto: EU-kommissionen 2

Miljövalet I händerna håller du Naturskyddsföreningens andra granskningsrapport inför EU-valet den 7 juni 2009. 1 Anledningen till att vi lägger så mycket resurser på att granska svenska EU-politiker är att vi anser att valet till Europaparlamentet är ett av de viktigaste miljöbeslut vi svenskar ställs inför. Under nästa årtionde måste EU fatta avgörande beslut för att kunna ta ledningen i arbetet för att uppnå ett hållbart samhälle. Kommer man kunna hantera klimatförändringarna och dess negativa påverkan på naturen, människor och välfärd? Kommer man kunna garantera en miljöanpassad utveckling i tider av finansiell kris, ökad fattigdom och arbets löshet? Nästa mandatperiods parlamentariker avgör hur vi ska skydda människors hälsa och vår miljö och natur. Europaparlamentet har stora möjligheter att påverka och ändra både EU:s och Sveriges miljölagar. Som enda direkt folkvalda EU-institution är parlamentet tillsammans med EU:s ministerråd medbeslutande i den stora majoriteten av miljöärenden. Den viktigaste skillnaden mellan den svenska riksdagen och EU-parlamentet är att individerna kan spela en mycket större roll nere i Bryssel. Det bildas varken regering eller opposition i Europaparlamentet. De svenska hemmapartierna har en undanträngd roll. Därför kan enskilda EUparlamentariker som får ansvar i en viss fråga starkt påverka förhandlingarna om en ny lag. De svenska ledamöterna ingår också i större politiska EU-grupper, med interna politiska prioriteringar som blottas i bland annat gruppernas röstlistor inför varje omröstning. Europaparlamentet utmärker sig historisk för att oftast driva en tuffare miljöpolitik än EU:s ministerråd. Därför är EU-valet särskilt viktigt ur miljösynpunkt. Men det är inte säkert att historien går igen. Valet den 7 juni 2009 fastställer om Sverige skickar miljöengagerade eller bakåtsträvande politiker till Europaparlamentet. Som vägledning inför detta miljöval har Naturskyddsföreningen skickat ut en enkät med tolv krav till samtliga fem toppnamn på partiernas valsedlar. Vi har Faktaruta om Europaparlamentet Europaparlamentet är direkt lagstiftande tillsammans med ministerrådet i cirka två tredjedelar av all EU-lagstiftning. Det gäller miljöfrågor, transport, konsumentsäkerhet, illegal invandring och den inre marknaden. Sverige ska välja 18 ledamöter till parlamentet i juni. De svenska ledamöterna kommer att ingå i större politiska grupper om de inte väljer att vara grupplösa (vilket innebär att de inte får samma möjligheter att påverka lagstiftningen). I det avgående parlamentet finns sju politiska grupper, i fallande storleksordning: Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED) Moderaterna och Kristdemokraterna Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (PSE) Socialdemokraterna Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) Centern och Folkpartiet Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen (De gröna) Miljöpartiet UEN Inga svenskar Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster (GUE/NGL) Vänsterpartiet Gruppen Självständighet/Demokrati (IND/DEM) Junilistan Det är stor omsättning på ledamöter i EU-parlamentet. I det senaste EU-valet 2004 hade majoriteten (52 %) av de inröstade ledamöterna inte suttit i parlamentet tidigare. Valet innan dess (1999) gav lika många nya ledamöter. Sverige tillhör de medlemsländer med lägst valdeltagande i EU-valet. Senast röstade 38 procent av svenskarna. Det europeiska genomsnittet var då 45 procent. Det är viktigt att öka valdeltagandet. Under den kommande mandatperioden 2009-2014 kommer EUparlamentet att vara en viktig kraft i att anpassa Europa och Sverige till klimatförändringarna, ha goda möjligheter att stifta nya lagar för att förbättra vårt kemikalieskydd och ha möjligheter att påverka jordbruket och matproduktionen inom EU. 1 Den första rapporten heter En röst för miljön? och är baserad på en granskning av de 19 svenska EU-parlamentariker och deras miljöarbete under mandatperioden 2004-2009. I rapporten gav vi en grön tumme upp åt Carl Schlyter (MP), Anders Wijkman (KD), Åsa Westlund (S), Jens Holm (V) och Lena Ek (C). Fler andra fick tummen åt sidan. Tummen ned gavs till sex EU-politiker invalda som ledamöter för Moderaterna, Kristdemokraterna och Junilistan. Rapporten finns på föreningens webbplats www.naturskyddsföreningen.se 3

Tabell 2: Hur inställer partierna till Naturskyddsföreningens tolv krav? 3 % 12% 100 % 97 % 10% 78 % 28 % 72 % 2 % 8 % 32 % 60 % 22 % 20 % 58 % 33 % 12 % 55 % 58 % 40 % Instämmer Instämmer ej Vet ej frågat om kandidaterna instämmer eller inte i våra krav för en bättre miljö. Samtliga 40 tillfrågade har svarat. Rapporten lyfter även fram analyser av enkätsvaren som kan guida väljarna i EU-valet. 2 Det övergripande syftet med rapporten är att tillhandahålla saklig information om parlamentsvalet och miljöfrågor till medlemmar och allmänhet. Ytterligare en viktig målsättning med rapporten är att Naturskyddsföreningen vill skapa en grogrund för uppföljning av kandidaterna som väljs, för att kunna syna om de uppfyller sina löften eller inte, och för att kunna ställa dem till svars för sina politiska handlingar under de år som kommer och inför nästa val. Denna rapport är också en uppmaning till att rösta. Den som bryr sig om miljön gör inte bara en demokratisk insats, utan också en miljöinsats genom att delta i EU-valet. 2 Enkäten och kandidaternas fullständiga svar går att finna på föreningens webbplats. 4

Naturskyddsföreningens krav på EU-parlamentet 2009-2014 1: EU behöver minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent inom EU till år 2020 och med minst 90 procent inom EU till år 2050, jämfört med 1990. 2: EU måste stödja utvecklingsländer så att de kan utvecklas på ett klimatsmart sätt. Därför måste EU stödja med bland annat teknologi och finansiering så att åtgärder vidtas i utvecklingsländer som minskar utsläppen minst lika mycket som de 40 procentiga mins kningar inom EU som Naturskyddsföreningen föreslår 1990-2020. 3: EU måste redan inför klimattoppmötet i Köpenhamn uttala viljan att stödja anpassningsåtgärder och kapacitetsuppbyggnad på klimatområdet i utvecklingsländer motsvarande minst EU-ländernas samlade bistånd. Stödet till utvecklingsländer måste ske utöver existerande biståndet. 4: EU måste sätta upp ett bindande mål om att minst halvera energianvändningen inom EU till 2030 jämfört med 2005. 5: Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste en nedskärning på 50 procent av gårdsstödet överföras till Landsbygdsprogrammet, som ersättning för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. 6: EU måste fatta beslut om en märkning av produkter från djur som ätit genmodifierat foder, så att konsumenterna kan välja. 7: Substitutionsprincipen måste stärkas i EU:s kemikalielagstiftning (REACH) så att tillstånd aldrig kan ges för farliga kemikalier om det finns kemiska eller andra alternativ som är mindre farliga. 8: EU måste förbjuda bottentrålning som fiskemetod inom EU. 9: EU måste införa ett förbud mot fosfater i tvätt- och diskmedel. 10: EU:s import av timmer, träprodukter och pappersmassa från olagliga avverkningar eller från hotade tropiska skogar måste förbjudas. 11: För att skydda människors hälsa måste EU skärpa luftkvalitetsnormen för fina partiklar till max 10 mikrogram per kubikmeter. 12: För att klara såväl EU:s som Sveriges miljömål om försurning, övergödning och frisk luft, måste utsläppen av luftföroreningar skäras ner så att högst ett par procent av svenska ekosystem överbelastas år 2020. 5

Tabell 3: Sammanställning av svaren på individnivå Parti Nr Namn 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Vänsterpartiet 1 Eva-Britt Svensson Vänsterpartiet 2 Hanna Löfqvist Vänsterpartiet 3 Mikael Gustafsson Vänsterpartiet 4 Berivan Öngörur Vänsterpartiet 5 Erik Berg Socialdemokraterna 1 Marita Ulvskog Socialdemokraterna 2 Olle Ludvigsson Socialdemokraterna 3 Åsa Westlund Socialdemokraterna 4 Göran Färm Socialdemokraterna 5 Anna Hedh Miljöpartiet 1 Carl Schlylter Miljöpartiet 2 Isabella Lövin Miljöpartiet 3 Bodil Ceballos Miljöpartiet 4 Ulf Holm Miljöpartiet 5 Zaida Catalán Centern 1 Lena EK Centern 2 Kent Johansson Centern 3 Abir Al-Sahlani Centern 4 Marie Wickberg Centern 5 Håkan Larsson Folkpartiet 1 Marit Paulsen Folkpartiet 2 Olle Schmidt Folkpartiet 3 Cecilia Wikström Folkpartiet 4 Fredrik Malm Folkpartiet 5 Barbro Westerholm Moderaterna 1 Gunnar Hökmark Moderaterna 2 Anna Ibrisagic Moderaterna 3 Christofer Fjellner Moderaterna 4 Susanna Haby Moderaterna 5 Hans Wallmark Kristdemokraterna 1 Ella Bohlin Kristdemokraterna 2 Sofia Modigh Kristdemokraterna 3 Per Landgren Kristdemokraterna 4 Christina Doctare Kristdemokraterna 5 Tuve Skånberg Junilistan 1 Sören Wibe Junilistan 2 Björn von der Esch Junilistan 3 Åsa Sundh Junilistan 4 Hélène Goudin Junilistan 5 Leif Danielsson Instämmer Instämmer ej Vet ej 6

Analys av enkätresultaten Naturskyddsföreningen värdesätter att majoriteten av svaren i årets kravenkät är gröna. I sju av tio fall har kandidaterna kryssat att de instämmer i våra krav. Nära var fjärde kandidat håller med föreningen i samtliga frågor. Samtliga partier utom Moderaterna instämmer i mer än hälften av våra krav. Vad innebär detta stöd för Naturskyddsföreningens krav på EU:s miljöpolitik? Hur motiverar kandidaterna sina beslut? Om de inte instämmer, vad vill de istället? Och vad innebär det när kandidaterna svarat vet ej på våra krav? Denna del av rapporten redovisar en djupare analys av kandidaternas svar, där kraven även sätts i ett större sammanhang för att ge en bättre bild av det politiska läget. I samtliga frågor har dessutom de tillfrågade fått möjligheten att motivera sitt svar. Därför kan vi låta kandidaterna komma till tals med avseende på miljökraven. Vi kommer att gå igenom krav efter krav, där varje avsnitt inleds med en kort bakgrundstext om varför Naturskyddsföreningen ställer det specifika kravet. Sedan presenterar vi en kort analys av svarsfördelningen och avslutar med ett urval av citat från enkätsvaren. Klimat och energi 1: EU behöver minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent inom EU till år 2020 och med minst 90 procent inom EU till år 2050, jämfört med 1990. 40 % 10 % 50 % Bakgrund: Vid toppmötet i mars 2007 ställde sig regeringscheferna i EU bakom en minskning av utsläppen med 60-80 procent till 2050, jämfört med 2005. EU:s miljöministrar skärpte sedan det långsiktiga målen till 80-95 procent i oktober 2008. För att EU ska ta sin del av ansvaret för att klara att begränsa temperaturhöjningen så långt under två grader som möjligt behöver EU minska utsläppen med minst 40 procent inom EU till år 2020, anser Naturskyddsföreningen. Ska man kunna säkra en minskning på 80 procent i jämn takt till 2050 måste målet för minskningen inom EU inte genom åtgärder i utvecklingsländer ligga på minst 40 procent, annars blir de årliga procentuella minskningarna orimligt stora mellan åren 2020-2050. Med ett lågt 2020-mål ökar kostnaderna och samtidigt minskar möjligheten att klara 2050-målet. Analys: Många kandidater säger att klimatfrågan är den viktigaste frågan i deras politik. Det utsläppskrav som vi formulerat är en omdebatterad fråga i klimatpolitiken, vilket även avtecknar sig i svarsfördelningen från enkätundersökningen. Hälften av kandidaterna instämmer i förslaget medan den andra hälften avslår kravet eller säger att de inte vet. et har i debatten ibland uppfattats som en blockpolitisk fråga. Men Centerpartiets toppnamn Lena Ek instämmer i kravet tillsammans med i princip samtliga kandidater från Vänstern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Från allianspartierna är samtliga i Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna mot kravet. Den viktigaste anledningen som framhålls mot kravet är att EU-parlamentets klimatförhandlingar under hösten 2008 stannade på 20 procent utsläppsminskningar till 2020, eller 30 procent om ett nytt internationellt klimatavtal teck- 7

nas i Köpenhamn 2009. Därför, anser de flesta borgerliga kandidater, att det inte är önskvärt att i första hand jobba med att skärpa målsättningarna. En minskning av utsläppen med minst 40 procent till 2020 inom EU är helt i linje med vänsterpartiets ståndpunkt och jag tänker fortsätta att driva det kravet. (Eva-Britt Svensson, Hanna Löfqvist, Mikael Gustafsson och Berivan Öngörun, plats 1-4 V) 2: EU måste stödja utvecklingsländer så att de kan utvecklas på ett klimatsmart sätt. 17,5 % 12,5 % Därför måste EU stödja med bland annat teknologi och finansiering så att åtgärder vidtas i 70 % utvecklingsländer som minskar utsläppen minst lika mycket som de 40 procentiga mins kningarna inom EU som Naturskyddsföreningen föreslår 1990-2020. EU:s måste bidra till målsättningen om att den globala medeltemperaturen får öka med maximalt 2 grader. (Samtliga socialdemokrater, utom Olle Ludvigsson) Klimatpaketet är idag som ett tomt skal som måste fyllas med innehåll. (Carl Schlyter, plats 1 MP) Hela EU borde minska med 40 procent till 2020. För att uppnå så goda resultat som möjligt måste vi dock kompromissa. (Lena Ek, plats 1 C) Det är inte realistiskt eller önskvärt att idag jobba för att förändra EU:s målsättningar, utan fokus måste läggas på att nå de uppsatta målen och dessutom få till stånd en internationell klimatöverenskommelse. (Marit Paulsen, plats 1 FP) Att nu sätta nya mål vore att underkänna det vi uppnått och minska trovärdighet och åtaganden i de mål som nu är Europas och som tillkommit efter betydande konflikter och svårigheter. (Gunnar Hökmark, plats 1 M) Att enbart lova de högsta CO2 minskningarna, utan att kunna visa hur det ska genomföras i praktiken, riskerar bara att skapa en överbudspolitik, utan att leda till några reella minskningar av CO2 utsläppen. Vi lovar därför inte mer än vad vi vet att klarar av att uppnå. (Anna Ibrisagic, plats 2 M) 8 Bakgrund: Naturskyddsföreningen anser att utformningen av EU:s klimatpolitik behöver stärkas. EU:s klimatpolitik och mål behöver stå på tre ben; ett mål avseende tillräckliga utsläppsminskningar inom EU. Det andra benet omfattar stöd till utvecklingsländer som möjliggör en klimatsmart utveckling i Syd. Det tredje benet omfattar EU:s stöd för anpassning till klimatförändringarna i utvecklingsländer. Analys: Att EU måste stödja utvecklingsländer i arbetet med att minska sina utsläpp håller i princip samtliga EUkandidater med om, förutom Junilistans. Anledningen till att EU-kritikerna inte samtycker verkar dock snarare vara en brist på kunskap än ett politiskt ställningstagande. Det är viktigt att den rika världen hjälper den fattiga i klimatomställningen. Åtgärder måste vidtas för att nå detta. EU har en nyckelroll att spela i detta arbete. (Samtliga socialdemokrater utom Olle Ludvigsson) Det är vi i de rika länderna som orsakat den situation vi nu befinner oss i och som måste ta vårt ansvar. (Bodil Ceballos, plats 3 MP) Genom att hjälpa utvecklingsländerna att minska sitt beroende av fossila bränslen genom satsningar på inhemska energiresurser - kan både klimat- och energisäkerheten främjas och därtill den nationella ekonomin stärkas. (Ella Bohlin, Sofia Modigh, Per Landgren och Christina Doctare, plats 1-4 KD)

Politiska och inte vetenskapliga överväganden har satt dessa gränsvärden. Detta kan få oönskade konsekvenser för medborgarna. Mer forskning krävs innan målsättningar kvantifieras. (Björn von der Esch, plats 2 JL) 3: EU måste redan inför 10 % klimattoppmötet i Köpenhamn uttala viljan att stödja anpassningsåtgärder och kapacitets- 22,5 % 67,5 % uppbyggnad på klimatområdet i utvecklingsländer motsvarande minst EU-ländernas samlade bistånd. Stödet till utvecklingsländer måste ske utöver existerande bistånd. Bidraget till klimatåtgärder i u-länder ska inte tas från ordinarie biståndsbudget, och insatserna måste kontrolleras och utvärderas noga så att pengarna hamnar rätt. (Isabella Lövin, plats 2 MP) Jag kommer att använda mina personliga kontakter i Kina och Washington för att arbeta för detta. (Lena Ek, plats 1 C) Även traditionellt bistånd bör klimatsäkras och tjäna även detta syfte. Därför vore det fel att hävda att klimatbistånd endast skall utgöras av nya satsningar och pengar. (Anna Ibrisagic och Christofer Fjellner, plats 2-3 M) Bakgrund: Naturskyddsföreningen anser att EU måste stödja utvecklingsländernas klimatanpassning på två olika sätt: dels genom teknologiöverföring (se 2), så att de fattiga länderna fortfarande har goda möjligheter att minska utsläppen utan att förändra utvecklingstakten, dels genom klimatbistånd till andra anpassningsåtgärder i samhället, ett bistånd som måste gå utöver det existerande biståndet. Analys: Detta krav delar i princip EU-kandidaterna i två läger: Moderaterna och Junilistan (som åter säger att man inte kan frågan) mot resten av de svenska partierna. Moderaterna säger nej till kravet och att det är den fria handeln som är avgörande för utvecklingsländerna, inte bistånd eller andra stödåtgärder. De säger även att det traditionella biståndet måste klimatsäkras, och det anser Naturskyddsföreningen givet, men det har inget med detta krav att göra. Junilistans kandidater anser å sin sida att biståndsfrågan är nationell, och därför bör avgöras på nationell, inte europeisk nivå. Kandidaterna i C, KD, FP, S, MP och V som däremot instämmer i Naturskyddsföreningens krav framhåller ofta att klimatfrågan är en fråga om solidaritet, och att det är självklart att Europa måste ta sitt ansvar. Utvecklingsarbetet måste läggas om radikalt och alla sektorer inom biståndet klimatanpassas, inte minst centrala områden som jordbruk, infrastruktur, hälsa och vattenförsörjning. (Ella Bohlin, Sofia Modigh, Per Landgren och Christina Doctare, plats 1-4 KD) Saknar detaljkunskap i frågan. (Sören Wibe, plats 1 JL) 4: EU måste sätta upp ett bindande mål om att minst halvera energianvändningen inom EU till 2030 jämfört med 2005. 30 % 37,5 % 32,5 % Bakgrund: Naturskyddsföreningen anser att energieffektivisering är en viktig åtgärd på vägen till minskad klimatpåverkan. EU har redan ett direktiv om energitjänster och effektivare energianvändning som kräver att medlemsstaterna antar vägledande nationella energieffektiviseringsmål om minst 9 procent av den slutliga energianvändningen till år 2016. Det finns även ett mer övergripande besparingsmål som EU:s regeringschefer ställde sig bakom 2007 och som innebär en 20 procentig minskning av den primära energikonsumtionen jämfört med förväntad energianvänd- 9

ning till 2020. Dessa mål är fortfarande inte rättsligt bindande för EU:s medlemsstater. stor. (Ella Bohlin, Sofia Modigh, Per Landgren och Christina Doctare, plats 1-4 KD) Analys: Detta krav var bland de svåraste, en fjärdedel har svarat vet inte. Vänsterpartisterna, några centerpartister och några miljöpartister instämmer och ser stora vinster med effektivisering. Andra miljöpartister är tveksamma och ett par centerpartister instämmer inte. Social demokrater na och Folkpartiet har ännu inte tagit ställning. Moderaterna och Kristdemokraterna instämmer inte, men medan Kristdemokraterna efterlyser mer forskning och utveckling om effektivisering, ser Moderater inget effektiviseringsbehov om det inte handlar om fossila bränslen, en synnerligen ovanlig inställning. Energi i sig är inget ont. Energi kan vara miljövänlig. (Sören Wibe, plats 1 JL) Energieffektivisering är det mest effektiva sättet att ställa om till ett klimatsmartare samhälle, jag instämmer därför i behovet av ett rättsligt bindande energieffektiviseringsmål. (Erik Berg, plats 5 V) Det finns enorma vinster att göra med energieffektivisering! Det finns de som menar att det blir svårt att satsa på miljö och klimat nu under finanskrisen. Jag menar precis tvärtom! (Lena Ek, plats 1 C) Jag ställer mig bakom en 20-procentig minskning till 2020, och tycker att det är viktigt att vi nu arbetar för att nå de uppsatta målen. Vilka mål som ska gälla till 2030 har jag ännu inte tagit ställning till. (Fredrik Malm, plats 4 FP) Naturskyddsföreningen missar enligt min uppfattning den viktiga skillnaden mellan energi som sådan och användningen av fossila bränslen. (Gunnar Hökmark, plats 1 M) Jag tror att vi måste energieffektivisera mer. Men det handlar till stor del om hur energin framställs. (Susanna Haby, plats 4 M) Här krävs mer forskning och utveckling! Potentialen är 10

Jordbruk och GMO 5: Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste en nedskärning på 50 procent av gårdsstödet överföras till Landsbygdsprogrammet, som ersättning för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. 25 % 12,5 % 62,5 % Bakgrund: Diskussionen om en ytterligare reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) har tagit fart och nya politiska regler kommer att gälla från 2013. EU-parlamentet är ännu enbart rådgivande i denna fråga, men om Lissabonfördraget antas förändras situationen och redan i dag beaktas vanligen parlamentets åsikter eftersom jordbrukspolitiken tar hela 40 procent av budgeten. I dag går cirka 80 procent av alla jordbruksmedel till gårdsstöden och resterande del till landsbygdsutveckling om man ser till hela EU. Analys: De flesta partiers kandidater instämmer i detta krav. Generellt finns det ett kraftigt motstånd bland svenska EU-politiker mot EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Kristdemokraterna vill att jordbruksbudgeten ska minska drastiskt men har inte än satt något exakt mål och instämmer därför inte. Den socialdemokratiska jordbrukspolitiken har länge varit inriktad på en mångfacetterad landsbygdsutveckling där lantbrukarna också betalas för sina miljötjänster. (Samtliga socialdemokrater utom Olle Ludvigsson) Att ställa om jordbrukspolitiken är den största utmaningen inför nästa mandatperiod, och jag tar mig an den utmaningen. (Marit Paulsen, plats 1 FP) 6: EU måste fatta beslut om en märkning av produkter från djur som ätit genmodifierat foder, så att konsumenterna kan välja. 20 % 7,5 % 72,5 % Bakgrund: Genetiskt modifierade organismer, GMO, regleras på EU-nivå av flera direktiv och förordningar. Märkningsreglerna är fortfarande inte heltäckande utan produkter från djur som har ätit genmodifierat foder behöver fortfarande inte märkas. I stora delar av EU, inklusive Sverige, finns ett kraftigt motstånd hos både konsumenter och producenter mot GMO och starka önskemål om ett heltäckande märkningssystem. Det finns även vissa EUländer som inrättat GMO-fria zoner. Analys: Folkpartiet anser att dagens teknik inte möjliggör en kontroll av djurens foder, vilket är anledning till att ingen av partiets kandidater instämmer i kravet. Däremot uppskattar de en förbättrad märkning för att stärka konsumentmakten. Naturskyddsföreningen anser att en märkning skulle gå att kontrollera genom system med intyg, ungefär som annan märkning av livsmedel. Moderaterna, å sin sida, anser att det fortfarande inte finns några bevis för att genmodifierat foder ger negativa konsekvenser och att det därför inte bör påtvingas en märkning. Naturskyddsföreningen hänvisar till publicering av Royal Society i Storbritannien, som klart visar att odling genmodifierade grödor kan minska den biologiska mångfalden. De flesta andra partiers kandidater är helt för en märkning. Vi vill gå längre. Vi har ihärdigt drivit att regeringen ska motarbeta mer GMO i EU i stället för att driva på för mer GMO. (Carl Schlyter, plats 1 MP) Jag anser att GMO inte bör vara tillåtet i livsmedel. Är ett förbud i hela EU inte möjligt att genomföra är det ett 11

Miljögifter minimi krav att produkterna ska märkas. (Håkan Larsson, plats 5 C) Som liberal tror jag mycket på konsumentens rätt att välja men den teknik som finns till hands idag kan inte med en hundraprocentig säkerhet kontrollera i efterhand ifall djuren ätit genmodifirerat foder och därför är jag tveksam till ett sådant förslag. (Olle Schmidt, plats 2 FP) Det finns inte några påvisade negativa konsekvenser av GMO-foder varför det snarare skulle kunna skapa omotiverad oro och därmed underminera förtroendet för kvalitetsmärkning i andra sammanhang. (Gunnar Hökmark, plats 1 M) Måste självfallet göras beroende av kostnaden för konsumenten. (Björn von der Hesch, plats 2 JL) 7: Substitutionsprincipen måste stärkas i EU:s kemikalielagstiftning (REACH) så att tillstånd aldrig kan ges för farliga kemikalier om det finns kemiska eller andra alternativ som är mindre farliga. 15 % 85 % Bakgrund: EU:s kemikalieförordning REACH trädde i kraft den 1 juli 2007 och ersatte då stora delar av den svenska kemikalielagstiftningen. REACH kräver att producenter av vissa, men inte samtliga, av de farligaste kemikalierna skickar in en substitutionsplan på att ersätta dem med säkrare alternativ, om analyser visar på att det finns sådana. REACH-förordningen kommer förmodligen att revideras i delar under den kommande mandatperioden. Analys: På denna fråga är det alla svenska partier mot Moderaterna. Det finns ett generellt missnöje med EU:s nya kemikalielagstiftning, framför allt för att de nya reglerna uppfattas ha urvattnats under parlamentsbehandlingen och att det fortfarande finns stora kryphål i lagen. Moderaterna anser däremot att vi måste invänta en noggrannare analys av lagens effekt i praktiken innan den ändras. Naturskyddsföreningen kan dock konstatera att Moderaternas EU-politiker aldrig varit positiva till effektiv och innovationsdrivande substitutionsprincip. REACH är en besvikelse eftersom många farliga kemikalier kommer att finnas kvar på marknaden. (Mikael Gustafsson, plats 3 V) Vi arbetade dock för ett starkare REACH och tänker fortsätta driva på för att förbättra det ur flera aspekter, bland annat genom en starkare substitutionsprincip. (Samtliga socialdemokrater utom Olle Ludvigsson) 12

Hav och fiske Jag och Miljöpartiet vill att substitutionsprincipen stärks och används mer aktivt i Sverige och i EU. (Zaida Catalán, plats 5 MP) Jag anser att den lagstiftning som sker på EU-nivå inte ska erbjuda några kryphål och jag kommer att under nästa mandatperiod stödja arbetet för enhetlig tillämpning samt mer komplett rättsläge i denna fråga. (Olle Schmidt, plats 2 FP) Att utlova att skärpa dessa regler innan den nu beslutade lagstiftningen fullt ut genomförts och utan att kunna se hur den fungerar i verkligheten är inte att förhålla sig seriöst till problemen med farliga kemikalier. (Anna Ibrisagic och Christofer Fjellner, plats 2-3 M) I den kristdemokratiska ideologin talar vi om försiktighetsprincipen som säger att vi bör ta det säkra före det osäkra. (Ella Bohlin, plats 1 KD) 8: EU måste förbjuda bottentrålning som fiskemetod inom EU. 32,5 % 12,5 % 55 % Bakgrund: Bottentrålning är en fiskemetod som har en rad negativa miljökonsekvenser. När trålens dras över botten förstörs bottenmiljöerna i den grad att ledande forskare jämfört det med att kalhugga skogen för att skjuta hjortar. Eftersom fångstmetoden är oselektiv fångas även ungfisk, hotade arter och organismer utan kommersiellt värde, vilka samtliga går under benämningen bifångster. Ödet för dessa är att kastas tillbaka döda i havet; kvantiteten av bifångster uppgår till över 50 procent i flera stora fisken. Bottentrålning är dessutom den fiskemetod som orsakar högst utsläpp av växthusgaser. Analys: Naturskyddsföreningens långsiktiga mål är en utfasning av bottentrålning, men att det bör ske i flera steg och måste ske parallellt med en utveckling av nya selektiva fiskeredskap. I detta krav instämmer varken Folkpartiet, Moderaterna eller Kristdemokraterna. Den gemensamma inställning hos dessa partier tycks vara att det är stor skillnad på olika sorters bottentrålning, där vissa bör förbjudas medan andra både är skonsamma och lönsamma. Socialdemokraterna är positiva till ett förbud, men säger att viss typ av trålning krävs vid exempelvis räkfiske. Kandidaterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser däremot att bottentrålning inte är förenligt med ett hållbart fiske. Ett förbud av bottentrålning är helt i linje med vänsterpartiets krav och jag tänker verka för ett totalförbud inom EU. (Eva-Britt Svensson, Hanna Löfqvist, Mikael Gustafsson och Berivan Öngörun, plats 1-4 V) 13

Vi är tveksamma till ett generellt förbud då viss trålning krävs vid exempelvis räkfiske. (Samtliga socialdemo krater utom Olle Ludvigsson) Jag kommer att vilja sitta i fiskeriutskottet och jobba just för ett uthålligt fiske, och en kraftig reformering av fiskepolitiken till 2012. (Isabella Lövin, plats 2 MP) EU:s fiskeripolitik lämnar mycket i övrigt att önska, och har i många år satt branschens bästa före fiskarnas fortlevnad. Bottentrålning är problematiskt, men jag är osäker på om det borde förbjudas helt. (Marit Paulsen, plats 1 FP) Bakgrund: Övergödningen är ett mycket stort problem för Östersjön. Det finns dock åtgärder som kan vidtas mycket snabbt, som är billiga och kostnadseffektiva. Det handlar om att fasa ut användningen av fosfater i tvätt- och diskmedel. Under de senaste åren har flera oberoende grupper av forskare pekat på just förbud mot fosfater i tvätt- och diskmedel som en snabb, effektiv och billig metod. Detta skulle ha mycket stor betydelse för att reducera den totala fosfatbelastningen till Östersjön. Enligt beräkningar skulle den belastningen kunna reduceras med cirka 20 procent med ett fosfatförbud. Därmed skulle också blomningen av cyanobakterier påtagligt minska. Minskningen av algblomningarna skulle sannolikt leda till en rad andra positiva effekter, bland annat minskad areal döda bottnar, förbättrad status för Östersjöns torskbestånd och ökade inkomster från turistindustrin i länderna. Analys: Naturskyddsföreningen är mycket glad över att konstatera att samtliga 40 tillfrågade kandidater instämmer i detta krav. Förhoppningarna på ett striktare miljöskydd i denna fråga under de kommande fem åren är därför höga. Grunden för fiskepolitiken bör vara att slå vakt om tillväxten av olika bestånd. Där spelar kvoter och förmågan till att upprätthålla det regelsystemet en avgörande roll. Det är dock stor skillnad på olika sorters bottennära trålning. (Gunnar Hökmark, plats 1 M) 9: EU måste införa ett förbud mot fosfater i tvätt- och diskmedel. 100 % Fråga 9. 14

Skog Luftkvalitet 10: EU:s import av timmer, träprodukter och pappersmassa från olagliga avverkningar eller från hotade tropiska skogar måste förbjudas. 2,5 % 97,5 11: För att skydda människors hälsa måste EU skärpa luftkvalitetsnormen för fina partiklar till max 10 mikrogram per kubikmeter. 25 % 12,5 % 62,5 % Fråga 11. Bakgrund: I juli 2005 antog Europaparlamentet en resolution som uppmanade EU-kommissionen att utan vidare dröjsmål lägga fram ett lagförslag som förhindrar import av allt illegalt avverkat timmer och träprodukter till EU, oavsett ursprungsland. Kommissionen presenterade sitt lagförslag under hösten 2008, ett förslag som kommer att behandlas av parlamentet under den kommande mandatperioden. Analys: Detta krav var med även i Naturskyddsföreningens enkät inför EU-valet 2004. Precis som då instämmer samtliga kandidater i kravet (utom i år Folkpartiets Olle Schmidt som menar att ett förbud skulle innebära för stor byråkratisk börda för företag i träbranschen). Naturskyddsföreningen ser därför med stora förhoppningar fram emot parlamentets behandling av kommissionens förslag. För övrigt menar föreningen att regeringen, mot bakgrund av den breda politiska uppbackningen, borde driva frågan långt hårdare i ministerrådet. Det här är en viktig klimatfråga. (Erik Berg, plats 5 V) Insatser behöver vidtas på en global nivå för att motverka att djurarter försvinner och skogsområden exploateras. (Samtliga socialdemokrater utom Olle Ludvigsson) Är det olagligt är det redan förbjudet. (Sören Wibe, plats 1 JL) Bakgrund: Luftföroreningar i form av fina partiklar beräknas ligga bakom cirka 350 000 förtida dödsfall årligen i EU, varav cirka 3 000 i Sverige enligt Luftförorenings- och klimatsekretariatet. I EU:s nya luftkvalitetsdirektiv är gränsvärdet satt till 25 mikrogram per kubikmeter (µg/m3), som inte ska uppnås förrän 2015, respektive 20 µg/m3 att uppnås först 2020. För att skydda människors hälsa rekommenderar Världshälso organi sationen (WHO) ett betydligt lägre gränsvärde, nämligen 10 µg/m3. EU-direktivet ska revideras 2013 och senast då anser Naturskyddsföreningen att gränsvärdet för fina partiklar måste sänkas till 10 µg/m3 samt att detta nya gränsvärde måste klaras i hela EU senast 2020. Analys: Folkpartiets kandidater är skeptiska till detta krav, medan Moderaterna inte alls instämmer. Anledningen är egentligen densamma, nämligen att partiernas kandidater anser att vi först måste utvärdera det nuvarande luftkvalitets direktivet. Flera av övriga kandidater som instämmer i Naturskyddsföreningens krav understryker att EU bör följa WHO:s rekommendationer. Vi vill gärna se att stadsmiljöer uppnår lägre gränsvärden men detta miljömål måste alltid vägas mot andra miljömål som att bygga täta klimatsmarta stadsmiljöer. (Samtliga socialdemokrater utom Olle Ludvigsson) Vi har fattat beslut om skärpningar av reglerna och vill veta mer om vad ännu hårdare skärpningar får för konsekvenser innan vi föreslår dem. (Samtliga moderater) 15

12: För att klara såväl EU:s som Sveriges miljömål om försurning, övergödning och frisk luft, måste utsläppen av luftföroreningar skäras ner så att högst ett par procent av svenska ekosystem överbelastas år 2020. 15 % 85 % Det är ett självklart mål som förutsätter en lång rad olika åtgärder som vi ska genomföra i så snabb takt som möjligt. (Gunnar Hökmark, plats 1 M) Detta med överbeastade ekosystem saknar ordentlig vetenskaplig grund och är tyvärr ännu mycket subjektivt, därför mitt vet ej. (Sören Wibe, plats 1 JL) Bakgrund: För att stoppa försurning och övergödning och ge naturen möjlighet att återhämta sig, måste nedfallet av svavel- och kväveföroreningar minska så mycket att den kritiska belastningen inte längre överskrids. I dag är ungefär 20-25 procent av Sveriges ekosystem utsatta för överbelastning av försurande och övergödande nedfall av luftföroreningar. EU:s direktiv om utsläppstak sätter gränser för varje lands högsta tillåtna utsläpp av fyra luftföroreningar gränser som ska uppnås 2010. De närmaste åren ska utsläppstakdirektivet revideras och nya utsläppstak för 2020 fastställas. De nya utsläppstaken måste medföra utsläppsminskningar som leder till att överbelastningen av svenska ekosystem år 2020 i stort sett elimineras (dvs. krymper till mindre än 2 procent av ekosystemytan). Analys: Inga kandidater avstyrker detta krav. Alla instämmer utom sex som sätter frågetecken. Sören Wibes kommentar är häpnadsväckande mot bakgrund den omfattande internationella forskning som länge bedrivits om kritisk belastning. De flesta kandidater verkar förstå att det är bråttom att påskynda arbetet för att rädda Östersjön. Överbelastningen av viktiga ekosystem måste upphöra. Insatser för att på flera olika sätt begränsa övergödning och försurning behöver därför vidtas. En viktig del är att gå vidare och ytterligare begränsa utsläppen av svavel- och kväveföroreningar. (Samtliga socialdemokrater) Faktaruta om kandidaternas inställning till föreningens krav: De krav som har flest respondenter som instämmer Att EU måste införa ett förbud mot fosfater i tvätt- och diskmedel (krav 9) Att import av timmer från olagliga avverkningar eller från hotade tropiska skogar måste förbjudas (krav 10) Att utsläppen av luftföroreningar måste skäras ytterligare (krav 12) De krav som har flest respondenter som inte instämmer Att vi måste minska växthusgasutsläppen med minst 40 procent inom EU till 2020 (krav 1) Att vi måste halvera energianvändningen inom 20 år som ett steg för att minska vår klimatpåverkan (krav 4) Att EU:s gemensamma jordbruksbudget måste halveras och överföras till miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder (krav 5) en som har flest antal respondenter som svarar Vet ej Att EU ska förbjuda bottentrålning som fiskemetod (krav 8) Att vi ska halvera energianvändningen (krav 4) Att EU ska skärpa luftkvalitetsnormer för bättre hälsa (krav 11) Jag kommer att koncentrera mig på haven, och den inverkan fisket har på ekosystemen där. Med tanke på att det handlar om 71 procent av planetens yta är det inte så lite! (Isabella Lövin, plats 2 MP) 16

Avslutande diskussion I den tidigare publicerade utvärderingen av parlamentarikernas röstande den gångna mandatperioden har Naturskyddsföreningen visat att individerna spelar en stor roll, nästan oavsett vilket parti de tillhör. Också denna framåtblickande undersökning tyder på att EU-valet i miljöfrågan i hög grad tycks vara ett personval. Samtidigt vill vi varna för inflation i vallöften på miljöområdet. Miljöfrågan är bland de vikigaste frågorna för de svenska väljarna, varför en del kandidater säkert vänder kappan efter vinden. I den EU-valdebatt mellan samtliga partier som Naturskyddsföreningen anordnade den 17 maj i år, var det uppenbart att vissa kandidater gav stöd åt krav som skiljde sig från inte bara partilinjen, utan också från de ställningstaganden som partiers toppkandidater tagit och från hur de tidigare hade svarat i enkätundersökningen. Självfallet kan de aktuella kandidaterna ha för avsikt att driva sina linjer, men den väljare som låter miljöskälen väga starkast och som personröstar på miljö ambitiösa personer långt ner på listorna kan i vissa fall ge sin röst åt en politik som i realiteten blir den motsatta. Mot denna bakgrund menar Naturskyddsföreningen att det självfallet är värdefullt att se till inte bara personer utan även partier när man röstar. Mest intressant är sannolikt de politiska grupperna i Europaparlamentet, vilket Naturskyddsföreningen indirekt granskat i utvärderingen av den gångna mandatperioden. I just denna enkätundersökning uppvisar exempelvis, Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ett liknande politiskt program, och nästan samtliga kandidater från dessa partier svarar enligt partilinjen. För att få bättre information om kandidaterna och partiernas miljöprioriteringar uppmuntrar Naturskydds föreningen väljarna att gå in på partiernas hemsidor och läsa om partiernas och kandidaternas olika valkampanjer. Centerpartiet tycks vara det parti som har minst samordning mellan kandidaterna. Partiets förstanamn sticker exempelvis ut genom att som enda kandidat från något av allianspartierna hålla med om föreningens samtliga krav. Det är imponerande. Junilistans kandidater uppvisar ett osamlat intryck och avstår ibland från svar på grund av kunskaps brist, vilket förmodligen är ett tecken på avsaknaden av tydligt partiprogram på miljöområdet. Till sist vill vi Naturskyddsföreningen påminna om att vi kommer att följa de ledamöter som väljs den 7 juni, och hur de agerar i förhållande till sina svar i enkäten. Det gör vi både fortlöpande under kommande mandatperiod och i en utvärdering inför parlamentsvalet om fem år. Mycket talar för att vi kommer att se EU:s miljöarbete utvecklas och stärkas under kommande år. Det är därför sannolikt att uppföljningen av EU-valet 2009 inte ger samma fördelning av miljöbetyg, som när vi nyligen utvärderade den gångna mandatperioden. Det vet vi förstås inte, men vi vet att väljarnas värdering av miljöfrågan spelar roll. Ett bra sätt att öka chanserna för att Naturskyddsföreningen ska ge fler EU-parlamentariker tummen upp om fem år är att fler miljöengagerade väljare går till valurnorna den 7 juni 2009. 17

EU-parlamentets utmaningar på miljöområdet under 2009-2014 De tio ledande internationella miljöorganisationerna i Bryssel gör ibland gemensamma utspel under namnet Green 10. Naturskyddsföreningen ingår som medlemsorganisation i flera av dessa paraplyorganisationer (bl.a. EEB European Environmental Bureau). I slutet av 2008 publicerade Green 10 ett dokument som listade de viktigaste miljöutmaningarna under EU-parlamentets nästa mandatperiod: 1. Hindra förlusten av biologisk mångfald och ekosystemets sammanbrott 2. Reformera jordbrukspolitiken 3. Skapa ett klimatsnålt och effektivt energisystem 4. Upprätta en hållbar EU-budget 5. Skapa en renare och säkrare miljö för hälsosammare medborgare 6. Ta ett globalt ansvar 7. Ta ledarskap i de internationella klimatförhandlingarna 8. Se till att Europa är den mest transporteffektiva ekonomin i världen 9. Handla efter naturens begränsningar 10. Förbättra implementering av EU:s gemensamma lagstiftning 18

Naturskyddsföreningen 100 år av envishet Naturskyddsföreningen är en politiskt obunden ideell miljöorganisation med kraft att förändra Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval. 2009 fyller vi 100 år. Förutsättningarna för vårt arbete har förändrats men efter hundra år av envist arbete är kärleken till naturen och viljan att förändra den samma. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor. www.naturskyddsforeningen.se Pg 90 19 09-2 08-702 65 00 19