Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1998

Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1998 NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1998. [Interesting records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden 1998.] Ent. Tidskr. 120 (1-2): 43-53. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x. This is the fifth report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and adjacent areas that are generally not reported in the national lists for Micro- and Macrolepidoptera. Despite the mostly unfavourable weather, with the exception for a relatively warm period in the very north during the first three weeks of July, a large number of species has been observed during 1998. Some species, such as Metaxmeste schrankiana, Loxostege ephippialis, Pyrgus centaureae, Colias nastes, Pieris napi, Clossiana freija, C. frigga, Euphydryas iduna, Erebia pandrose, Caloplusia hochenwarthi, Sympistis heliophila, Anarta melanopa, Xestia lyngei, X. tecta, X. alpicola and X. lorezi, have appeared in higher, or even much higher, numbers than normal. Also taiga forest species, such as Xestia laetabilis, X. distensa, X. speciosa and X. rhaetica, were more abundant than during an average year. Presumably this is due to the mainly favourable weather during previous years. Among the more remarkable finds were: Depressaria leucocephala, Coleophora paeltsaella (n sp.), Ptycera petasitis, Gnorimoschema valesiella, G. herbichi, G. nordlandicolella, Diasemia reticularis, Clossiana polaris and Xestia borealis. Other remarkable finds were: Olethreutes boisduvaliana, which was found for the first time in Sweden for more than 20 years; Acerbia alpina which also this year was found in large numbers on Nissuntjårro and last, but not least, Xestia atrata, which was re-found in Härjedalen this was the third record in Sweden and the fourth in Europe. A previously un-investigated area approximately 150 km SSE of Abisko was visited this year revealing that many alpine species, such as Polopeustis altensis, Catasia marginea, Loxostege ephippialis, Pyrgus andromedae, Colias nastes, C. hecla, Clossiana chariclea, Argiades glandon, Entephria polata, E. byssata, E. nobiliaria, Psychophora sabinii, Sympistis zetterstedti, Hada leucocycla, Polia richardsoni and Xestia lorezi, occur in this area. The extremely wet season in Härjedalen in combination with a cold and delayed spring is presumed to be the reason why a number of recently established species, such as Cosmia trapezina, Apamea monoglypha and Diarsia brunnea, could not be found this year. Just as a year with warm weather allows them to persist in this harsh environment a cold year probably will wipe them out again. Nils Ryrholm, Avdelningen för zooekologi, Institutionen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet, Norbyvägen 18 D, S-752 36 Uppsala. Anders Ohlsson, Persikevägen 1, S-223 55 Lund. Inledning Året i norr började kallt, fortsatte kyligt och avslutades kallt. Begrundar man vädret lite mer i detalj kan man konstatera att vintern i Norrland var ovanligt snörik och kall under januari-mars 1998. Även perioden april-maj var kylslagen och det kom kraftiga snöfall längst i norr både i början och slutet av maj. I södra fjällvärlden var senvintern och våren också kallare än vanligt vilket ledde till en mycket sen vår i hela Norrland. I juni började lågtrycken gå sin tunga ban över hela 43

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Ent. Tidskr. 120 (1999) Skandinavien och vädret blev dystert i hela landet. Undantaget var nordligaste Norrland som från och med 28 juni fick känna på lite av den stora ryssvärmen som låg öster om Finland och som pumpades upp på baksidan av lågtrycken över södra Skandinavien. Detta omslag i vädret fick ett mycket kraftigt genomslag på fjärilarnas aktivitetsmöjligheter vilket framgår tydligt i rapporterna nedan. Även under kommande veckor, fram till ungefär 20 juli, var vädret betydligt varmare och soligare i norra Norrland än i resten av Sverige, även om det var en smula ostadigt också här. Vädret fortsatte längst i norr att vara varmt, men blött, ända till början av augusti då den stora lågtrycksdepressionen tog över även här. I hela mellersta och södra Norrland inklusive fjällvärlden var även hela juli mycket ostadig, solfattig och regnrik. Exempelvis var det så ont om solmöjligheter p.g.a. det ostadiga vädret att man i början av juli i Härjedalen for runt mellan Bruksvallarna Funäsdalen Mittådalen i jakt på luckor i molntäcket för att försöka locka glasvingar med hjälp av feromoner (RYRS, TBÖS, TSSS). När man väl fick en liten glugg i molntäcket och lyckades få ihop 20 minuters sol visade det sig att knappast något hade kläckt p.g.a. det kyliga vädret. Det fortsatte att vara blött och solfattigt i Härjedalen-Jämtland under både juli och augusti. Att vädret verkligen var dåligt visas bland annat av att den rutinerade fjärilsräven Barry Goater från det regntyngda landet England gav upp efter 14 dagars mer eller mindre kontinuerligt blötväder och åkte hem igen! Augusti blev i hela Norrland en mycket dyster månad med extremt mycket regn och knappt någon sol. Det myckna regnandet försvårade inte bara för insekter och entomologer utan ledde även till översvämningar i många av Norrlands älvar. Runt den 20 augusti var vi exempelvis några entomologer i Ramsele (AEPS, ATTS, KJCS, RYRS) som efter två dagars stugsittande p.g.a. ihållande hällregn till slut tog på oss allt som fanns i regnklädesväg och begav oss ut och i hällande regn tittade på den vanligen helt torrlagda men nu våldsamt forsande Faxälven. En upplevelse som sällan bjuds i dagens Sverige! På grund av det usla vädret i Ångermanland flög många fjärilar som normalt flyger i juli-augusti, exempelvis björkgördelmätare (Cyclophora albipunctata), litet jordfly (Ochropleura plecta), arktiskt jordfly (Xestia speciosa) och stort skogsfly (Eoris occulta) ända till mitten av september (AEPS, ATTS, FPLS). Regnet fortsatte sedan mer eller mindre dagligen till mitten av september då snön i stället tog över i norr. En månad senare hade snön nått ned till södra fjällvärlden och säsongen var obönhörligen slut. Troligen kommer det solfattiga och blöta vädret särskilt i nedre och mellersta Norrland att inverka menligt på populationsstorleken hos många arter under kommande säsong. Förhoppningsvis klarar sig de tvååriga arterna något bättre, förutsatt att 1999 års säsong blir varmare än den föregående. Trots det mindre bra vädret under stora delar av säsongen har ovanligt många fjärilsarter rapporterats detta år. Dessutom var antalet individer av många fjärilsarter större än normalt vilket troligen beror på föregående års gynnsamma väder (jfr Ryrholm & Ohlsson 1998). Exempelvis har arter som klintvisslare (Pyrgus centaureae), gröngul höfjäril (Colias nastes), rapsfjäril (Pieris napi), Frejas pärlemorfjäril (Clossiana freija), lapsk nätfjäril (Euphydryas iduna), fjällgräsfjäril (Erebia pandrose), fjällmetallfly (Caloplusia hochenwarthi), vitvingat hedfly (Sympistis heliophila) och svartfläckat hedfly (Anarta melanopa) uppträtt talrikt på många lokaler (flera rapp.). Även många Xestia arter var ovanligt talrika, och exempelvis östligt fjällfly (X. distensa) uppträdde i stort antal i Jukkasjärvi (flera rapp.). Arter som högnordiskt fjällfly (Xestia laetabilis) och arktiskt jordfly (X. speciosa) flög mycket rikligt både i Jukkasjärvi och i Härjedalen (flera rapp.). Även högnordiskt jordfly (X. alpicola) och rödbrunt fjällfly (X. tecta) var mer eller mindre allmänna från Härjedalen i söder till Pältsa i norr (flera rapp.). Exempelvis var det massflygning av tecta på Halju varje kväll 20-26 juli, och under samma period samt kvällarna därefter fylldes betena av speciosa och alpicola (KJCS, KJKS, RYRS). Likaså var norskt fjällfly (Xestia lorezi) vanligare än normalt i Abisko-Björklidentrakten (BZZS, FAZS, GUSS) och i Härjedalen fångades 16 st vilket är mer än någonsin tidigare (KJCS, RYRS). Möjligen kan förskjutningen av säsongen i Härjedalen ha spelat in på att så många 44

Xestior fångats eftersom flertalet flög i augusti då det är avsevärt mörkare än i juli och därför lockas mer effektivt av fällornas ljus. Dessutom var antalet mulna och mörka nätter större än normalt p.g.a. alla blöta lågtryck som drog förbi. En annan art som var vanlig utöver det normala var fjällbjörkmätaren (Epirrita autumnata) som hade massuppträdande i Härjedalen under 1998. Åtminstone från Hamrafjället till Mittådalen var fjällbjörkskogen på många ställen helt kaläten i juli, och gick man genom angripna skogspartier blev man snabbt nerkladdad med larver och larvexkrementer. Senast fjällbjörkmätaren hade massuppträdande i detta område var 1987. I Härjedalen bromsades expansionen av nya arter troligen upp under 1998, och många nyetablerade arter uppträdde i mycket lägre antal än under föregående år eller visade sig inte alls. Exempelvis hade många av de nyligen invandrade arterna, t.ex. tvärkantat vecklarfly (Ipimorpha subtusa), fläckat stamfly (Amphipoea oculea) och Dahls jordfly (Diarsia dahlii), mycket lägre populationer än under 95-97. Andra nyss etablerade arter som ockragult rovfly (Cosmia trapezina), stort ängsfly (Apamea monoglypha), potatisstamfly (Hydraecia micacea) och rödbrunt jordfly (Diarsia brunnea) sågs överhuvud taget inte 1998 (KJCS, RYRS). De arter som visade sig för första gången var granvårvecklare (Acleris nigrilineana), fyrbandad fältmätare (Xanthorhoe quadrifasiata), brunbandad fältmätare (Thera firmata), svävfluglik dagsvärmare (Hemaris tityus), vitbrokigt slåtterfly (Callistege mi), maskroslövfly (Hopolodrina blanda) och vackert nejlikfly (Hadena confusa) (KJCS, RYRS; jfr Palmqvist 1999). Intressant att notera är att alla nya arter för Härjedalen, förutom vackert nejlikfly, togs på Duvberget vid Sveg. Med stor sannolikhet är årets nykomlingar arter som nått Härjedalen från söder och öster genom att de successivt kunnat flytta fram sina positioner under de föregående gynnsamma åren, snarare än att de under mycket gynnsamma förhållanden kunnat ta stora utbredningssprång (jfr Ryrholm & Ohlsson 1997). Framtiden får utvisa vilka av dessa som överlevde 1998! Anmärkningsvärt är att det för första gången visade sig fyra nejlikflyarter, violettrött nejlikfly (Hadena rivularis), vackert nejlikfly (H. confusa), förväxlat nejlikfly (H. capsincola och blågrått nejlikfly (H. caesia), under samma år. Uppgången av dessa tillsammans med uppgången av glimmalmätaren (Eupithecia venosata) tyder på att arter knutna till nejlikarter i bergsbranterna har gynnats starkt av det gynnsamma vädret under föregående säsonger (KJCS, RYRS). Markus Franzén och Henrik Jeansson tog ett mycket lovvärt initiativ genom att ägna delar av säsongen åt undersöka fjärilsfaunan på kalkbergen Aralåbtå och Sierkatjåkkå i Lu Padjelanta nationalpark. Med hjälp av medel från Maria och Thure Palm minnesfond inventerades dessa berg vars fjärilsfauna tidigare har varit helt okänd. Flera mycket intressanta fjärilsarter, exempelvis polarfältmätare (Psychophora sabinii) och arktisk pärlemorfjäril (Clossiana chariclea; se Fig. 1 nästa uppslag) upptäcktes, övriga intressanta fynd redovisas även nedan. Delar av deras rapport finns på Internet under adressen: http://www.ng.hik.se/~mf11am/padjelanta.htm, där även ett antal bilder från de båda lokalerna kan beskådas. Inflödet av varmluft från sydost över Norrland medförde att också sydliga migranter som kålmal (Plutella xylostella), amiral (Vanessa atalanta) och tistelfjäril (Cynthia cardui) visade sig lite varstans i fjällvärlden. Särskilt tistelfjärilen visade sig på många platser över hela fjällvärlden trots att vädret var föga lämpat för arter anpassade till medelhavsklimat. Intressanta fynd och observationer Stigmella dryadella, fjällsippedvärgmal. To, Nissuntjårro flera ex håvade på fjällsippblommor 17.7 (LJRS, LTSS). Nemophora amurensis, sibirisk antennmal. Se Svenssons rapport över småfjärilsfynd i detta nummer av ET. Alloclemensia mesospilella, vinbärsbredvingemal. Se Svenssons rapport över småfjärilsfynd i detta nummer av ET. Dahlica charlottae, tunnvingesäckspinnare. To, Abisko Ö 1 ex 27.6 Bruandia norvegica, norsk säckspinnare. To, Jukkasjärvi 1 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) 45

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Fig 1. En nykläckt hona av Clossiana chariclea. Tre larver under förpuppning påträffades av en slump vid Besses 9.7 (1 100 m ö h) på norra sidan Torneträsk. Foto Markus Franzén. A newly hatched female of Clossiana chariclea, three larvae were found on the north side of lake Torneträsk. Sterrhopterix fusca, hårig säckspinnare. To, Halju vid besöket hittades flera honsäckar vars avkomma mest liknar fusca men arttillhörigheten är fortfarande oklar. Om det handlar om denna art är det första fyndet i Torne lappmark (KJCS, KJKS, RYRS). Sterrhopterix standfussi, Standfuss säckspinnare. To, Jukkasjärvi 2 ex håvade på ca 5 meters höjd 18.7, ytterligare ex sågs (LJRS, LTSS). Scardia tessulatella, punktsvampmal. Nb, Nakkajärvi 1 ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Triaxomera fulvimitrella, rödhuvad svampmal. To, Nissuntjårro 1600 m.ö.h. 1 ex 17.7 (LJRS, LTSS). Man kan undra vad denna lilla svampmal gjorde uppe på Nissuntjårro, kanske en mycket extrem form av hilltopping (jfr Jodis putata)? Lypusa maurella, hedsäckspinnare. To, 1,5 mil SV Karesuando 1 ex 12.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Arten är uppenbarligen mycket utbredd i norr. Tinagma dryadis, fjällsippeskäckmal. To, Pältsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS). Rhigognostis kuusamoensis, nordlig senapsmal. To, Pältsan 1 ex 29.6 (EQTS, PGAS); Nb, Seskarö 1 ex 21.6.(BJOS, WCMS). Rhigognostis senilella, grå senapsmal. To, Björkliden flera ex på husväggar 27.6, Nissunsnåkke 2 ex 28.6. (BJOS, CHÅS, Ent. Tidskr. 120 (1999) WCMS), Kärkevagge 1 ex 14.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Agonopterix broennoeensis, fjällskäreplattmal. Ån Ramsele 1 ex 22.8-13.9 (AEPS, ATTS). Depressaria leucocephala, ljusbröstad gråboplattmal. Nb, Kalix, Frevisören larvangrepp på gråbo (Artemisia vulgaris) den 7.7. 2 ex kläcktes en månad senare (SVNS). Elachista vonschantzi, kustgräsminerarmal. Nb, Kalix, Frevisören några ex 7.7 (SVNS). Elachista subalbidella, gul gräsminerarmal. To, Nissunjåkk 2 ex 17.7 (LJRS, LTSS). Biselachista kebneella, Kebnegräsminerarmal. To, Abisko 1ex. håvad på Luzula 30.6 (BJOS, WCMS). Biselachista abiskoella, Abiskogräsminerarmal. To, Abisko flera ex håvade på Luzula 30.6. Coleophora svenssoni, kilstreckad fjällsäckmal. To, Pältsan S-SV-sluttning 1 ex 30.6 (EQTS, PGAS). Coleophora paeltsaella, Pältsasäckmal. To, Pältsan S-SV-sluttning 800-1000 m.ö.h. skraphåvades 4 ex 30.6 (EQTS, PGAS) (se Palmqvist & Hellberg i detta nummer av ET). Aristotelia heliacella, fjällsippfilosofmal. To, Kärkevagge 1 ex 15.7 (LJRS, LTSS). Lu, Aralåbtå 1 ex 16-22.7 Ptycera petasitis, fjällskråpmal. To, Jukkasjärvi 1 ex 9.7 (SVNS). Gnorimoschema valesiella, tårögd småstävmal. Se Svenssons rapport över småfjärilsfynd i detta nummer av ET. Gnorimoschema herbichi, grånad småstävmal. Se Svenssons rapport över småfjärilsfynd i detta nummer av ET. (jfr Fig. 2) Gnorimoschema nordlandicolella, nordlig småstävmal. Se Svenssons rapport över småfjärilsfynd i detta nummer av ET. (jfr Fig. 2) Acleris arcticana, arktisk vårvecklare. Mycket larver på lappvide (Salix lapponum) vid Halju i slutet av juli. Fjärilarna kläckte i slutet av augusti (KJCS, KJKS, RYRS). Troligen är arten oftast mycket allmän i fjällvärlden, men förbisedd på grund av att den flyger utanför den gängse säsongen. Trachysma vulneratana, fjällskärepraktvecklare. Lu, Aralåbtå mer än 10 ex 16-22.7 (FAZS, JHES). Aethes cnicana, tistelblomvecklare. Nb, Kengis 46

Fig 2. Sanddyner vid Pältsastugan lokal för bl.a. grånad småstävmal (Gnorimoschema herbichi), nordlig småstävmal (G. nordlandicolella) och grågul gräsfjäril (Oeneis bore). Foto Göran Palmqvist. Sand dunes in the vicinity of Pältsastugan in the extreme north of Sweden. This is the habitat for e.g. Gnorimoschema herbichi, G. nordlandicolella and Oeneis bore. 1 ex 12.7 (LJRS, LTSS). Aethes triangulana, strandveronikeblomvecklare. Allmänt förekommande Nb, Kengis 25.6 (BJOS, WCMS) samt även 12.7 (LJRS, LTSS), Seskarö talrik 21.6 (BJOS, WCMS), Hedenäset flera ex 26.6 (BJOS, WCMS); Lu, Aralåbtå mer än 10 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 3 ex 22-27.7 Detta är det första fynden av strandveronikeblomvecklaren i Lule lappmark. Det tycks som arten följer värdväxten strandveronika (Veronica longifolia) överallt där denna uppträder. Tillsammans med Stenoptilia veronicae strandveronikefjädermottet utgör triangulana ofta successiva karaktärsarter på de lokaler värdväxten förekommer. Cochlydia subroseana, halvrosa gullrisvecklare. Nb, Kengis 1 ex 12.7 och Pajala camping 1 ex 12.7 (LTSS). Sparganothis praecana, fjällångpalpvecklare. Lu, Aralåbtå 1 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 2 ex Olethreutes boisduvaliana, blybandbrokvecklare. Nb, Åträsk riklig förekomst på slåtterängen där bokstavsmottet (se nedan) flyger 8.7 (SVNS) och 9.7 (EQTS, PGAS). Fjärilen flög endast där det växte ormrot (Polygonum viviparum) som alltså är trolig värdväxt (SVNS). Detta mycket glädjande fynd är det första av arten i Sverige sedan 1960, och möjligen finns här den enda kvarvarande populationen i landet. Lokalen är en sydsluttande ängsmark som markägaren, Ulf Öhlund, slår varje år för att ängen skall bevara sin ursprungliga karaktär. Detta är ett mycket gott exempel på att lång kontinuitet och regelbunden hävd möjliggör överlevnad för arter som i övrigt försvinner när landskapet utarmas. Olethreutes noricana, fjällsippebrokvecklare. 47

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson To, Pältsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS). Lu, Aralåbtå 4 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 4 ex Olethreutes hyperboreana, nordlig barrskogsbrokvecklare. Lu, Aralåbtå 1 ex 16-22.7 (FAZS, JHES). Ancylis paludana, sumpvialsikelvecklare. Nb. Frevisören 1 ex 23.6 (BJOS, WCMS), Mörön 1 ex 24.6 (EQTS, PGAS), Kalix, Storön 1 ex 25.6 (BJOS, WCMS). Arten verkar möjligen kunna förekomma längs hela kusen mellan Luleå och Haparanda. Epiblema scutulana, större tistelstjälkvecklare. Nb, Kengis flera ex 12.7 (LJRS, LTSS). Epiblema simploniana, fjällstjälkvecklare. Lu, Aralåbtå mer än 10 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 5 ex Cydia orobana, vickerärtvecklare. Nb, Kengis 1 ex 12.7 (LJRS, LTSS). Cydia aureolana, fjällvedelvecklare. To, Pältsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS), Nissuntjårro, 1 ex. håvat i rasbrant 29.6. på ca 1100 m (BJOS, WCMS). Lu, Aralåbtå mellan 50 och 100 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå mer än 10 ex Synanthedon scoliaeformis, dolkstekellik glasvinge. To, Halju en mycket stadig hona fångades med hjälp av en keps 26.7 när hon skulle lägga ägg på en fjällbjörk. Vid närmare kontroll efter bytets nedläggande av träden runt omkring visade det sig att flera av träden hyste goda förekomster av scoliaeformis-larver (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Mittådalen 1 ex på feromon 1.7 (RYRS), 2 ex på feromon 9.7 (TBÖS, TSSS). Synanthedon polaris, högnordisk glasvinge. To, Halju 1 hona som lade ägg på lappvide (Salix lapponum) 22.7 (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Bruksvallarna - Mittådalen, totalt 26 ex på feromon 30.6-8.7 (RYRS, TBÖS, TSSS) samt Bruksvallarna 20 ex på feromon 13.7 (Barry Goater). Epermenia falciformis, rödgul strättemal. Se Svenssons rapport över småfjärilsfynd i detta nummer av ET. Platyptilia tesseradactyla, kattfotfjädermott. To, Halju 1 ensamt ex hittades flygandes uppe på fjällheden 20.7 runt några förkrympta små plantor av kattfot (Antennaria dioica) (KJCS, KJKS, RYRS). Stenoptilia islandicus, tuvbräckefjädermott. To, Ent. Tidskr. 120 (1999) Kärkevagge 1 ex 14.7 och Nissunjåkk 1 ex 17.7 (LJRS, LTSS). Polopeustis altensis, blågrått fjällmott. Lu, Sierkatjåkkå mer än 10 ex Det blågrå fjällmottet är en art som flertalet samlare träffar på i Abiskotrakten eller på Pältsan, men i övrigt hittas den relativt sällan. Catasia marginea, guldfransmott. To, Karesuando 1 ex 8.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Aralåbtå mer än 10 ex 16-22.7 Myelopsis tetricella, hedmott. To Pessinki ca 10 ex 20-30.7 (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Sveg, Duberget 30.5-29.6 (KJCS, RYRS). Assara terebrella, granfrömott. To, Jukkasjärvi 1 ex 18.7 (LJRS, LTSS). Crambus hamella, spetsgräsmott. Lu, Aralåbtå mer än 10 ex 16-22.7 Crambus perlella, silvervitt gräsmott. To, Halju hittades vid flera tillfällen flygande på och runt jättemyrstackar, men syntes aldrig någon annanstans (KJCS, KJKS, RYRS). Metaxmeste schrankiana, lapphedflymott. To, Pältsan S-SV-sluttning massflygning 30.6 (EQTS, PGAS) och Kärkevagge 1 ex 14.7 (LJRS, LTSS). Pyrausta porphyralis, porfyrljusmott. To, Masugnsbyn många ex 8.7 (EQTS, PGAS). Hr, Bruksvallarna 1 ex 1.7 (RYRS). Loxostege ephippialis, fjällängsljusmott. Lu, Sierkatjåkkå 5 ex Diasemia reticularis, bokstavsmott. Nb, Åträsk även i år rikligt förekommande 8.7 (SVNS) och 9.7 (EQTS, PGAS). Se även under blybandbrokvecklaren ovan. Pyrgus andromedae, blomvisslare. To, Njulla 8.7 (LKHS); Jiebrenjåkk 1 ex 10.7 och Björkliden, kratersjöarna 3 ex 11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Kärkevagge 1 ex 15.7 (LJRS, LTSS). Lu, Aralåbtå ca 10 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 5 ex Carterocephalus silvicolus, svartfläckig glanssmygare. Nb, Kengis 1 hona 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Carterocephalus palaemon, gulfläckig glanssmygare. Lu, N Jokkmokk 1 ex 6.7 (LNHS). Hr, Vemdalen 1 ex 10.7 (Reine Andersson). Colias nastes, gröngul höfjäril. Vanlig i To, Abisko-området 27.6-13.7 (flera rapp.); Pältsastugan några ex 30.6 (EQTS, PGAS). Lu, Sier- 48

katjåkkå mer än 10 ex Colias hecla, rödgul höfjäril. To, N Torneträsk ca 20 ex 10-11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Lullehacorru flera ex 13.7 (JCAS); Kärkevagge 2-3 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS, JHES, LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Lu, Aralåbtå allmän 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 3 ex 22-27.7 (FAZS, JHES). Vanessa atalanta, amiral. To, Masugnsbyn 1 ex 27.6 (EQTS, PGAS). Lu, Aralåbtå 1 ex 16-22.7 Cynthia cardui, tistelfjäril. Spridda ex rapporterade 27.6-8.7 i Torne lappmark från Kiruna i söder till Kummavuopio i norr (flera rapp.). Lu, Aralåbtå 3 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 1 ex Clossiana polaris, högnordisk pärlemorfjäril. To, Lullehacorru 5 ex 13.7 (JCAS). Clossiana chariclea, arktisk pärlemorfjäril. To, Besses 1100 m.ö.h. påträffades 9.7 tre larver under förpuppning fästa på kantljung (Cassiope tetragona). Fjärilarna kläcktes 23.7 (FAZS, JHES). Lu, Sierkatjåkkå. 100-tals ex 23-27.7. Arten flög inom ett mycket begränsat område på bergets nordostsida på ca 1200 m.ö.h. Fjärilarna uppträdde som talrikast i utkanten av stora snöfält där vegetationen var mycket sparsam. Kantljung (Cassiope tetragona) som har angetts som värdväxt för arten (Henrikssen 1982) förekom inom det område som mest frekventerades av fjärilarna Clossiana thore, gråkantad pärlemorfjäril. To, Jiebrenjåkk 1 ex 11.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Clossiana frigga, Friggas pärlemorfjäril. To, Nikkaloukta enstaka ex 8.7 (LNHS, F. Lind); Krokvik-Jänkänalusta ca 10 ex 7.7 (FAZS, HEYS), Krokvik 4 ex 8.7 (AAUS), Halju 1 risigt ex 22.7 (KJCS, KJKS, RYRS); Lu, Jokkmokk 5 ex 6.7; Pi, N Arvidsjaur, Sleng flera ex 5.7 (LNHS); Ån, Åte 1 ex 24.6 (EQTS, PGAS); Dr, Idre, Nipfjället 1 ex 1.7; Clossiana improba, dvärgpärlemorfjäril. To, Njulla ca 30 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och rikligt förekommande 19.7 (LNHS, F. Lind); Lullehacorru 1 ex 13.7 (JCAS). Euphydryas iduna, lapsk nätfjäril. Hade ett osedvanligt gott flygår månadsskiftet juni-juli i To, Abisko-området (flera rapp.). Också allmänt förekommande på norra sidan av Torneträsk 10-11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Pältsan några ex 29-30.6 (EQTS, PGAS); Besses 1000 m.ö.h. 1 ex 9.7 (FAZS, JHES); Njulla 900 m.ö.h. några ex 9.7 (LNHS, F. Lind); Borrascohkka 850 m.ö.h. 3 ex 13.7 (JCAS). Oeneis norna, gulbrun gräsfjäril. To, Abisko 1 ex 4.7 (AAUS); Pältsastugan ca 10 ex 29.6 (EQTS, PGAS); Vittangi 1 ex 8.7 (EQTS, PGAS); NO Svappavaara enstaka ex 8.7 (LNHS, F. Lind). Lu, Jokkmokk 3 ex 6.7 (FAZS, HEYS); N. Jokkmokk riklig 6.7 (LNHS); Aralåbtå mer än 10 ex 16-22.7 Oeneis bore, grågul gräsfjäril. To, Pältsastugan 7 ex 30.6 (EQTS, PGAS); Abisko, Paddus 9.7 (LKHS). Erebia embla, gulringad gräsfjäril. Nb, Pajala några ex 27.6 och To, Vittangi flera ex 8.7 (EQTS, PGAS); Lu, Jokkmokk 5 ex 6.7 (FAZS, HEYS); To, NO Svappavaara riklig 8.7 (LNHS, F. Lind); Nb, Kengis 1 ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Erebia disa, Disas gräsfjäril. To, Nikkaloukta 4 ex 28.6 och Abisko Ö 3 ex samma datum (FAZS, JHES); Karesuando, Kaarevaara allmän 28.6 (EQTS, PGAS); Krokvik 3 ex 7.7 (FAZS, HEYS). Lycaena helle, violett guldvinge. Se även Palmqvists rapport över storfjärilsfynd i detta nummer av ET. Albulina orbitulus, fjällvickerblåvinge. Hr, Bruksvallarna 5 ex 1.7 (RYRS, TBÖS, TSSS); Bruksvallarna ca 20 ex 28.7 Argiades glandon, högnordisk blåvinge. To, Jiebrenjåkk ca 10 ex 10.7 och Björkliden, kratersjöarna 1 ex 12.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Aralåbtå allmän 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 3 ex Jodis putata, blåbärslundmätare. To, Nissuntjårro 1300 m.ö.h. 1 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Ännu en liten fjäril som tycks ha förvirrat sig upp i fjällvärlden (jfr Triaxomera fulvimitrella). Xanthorhoe abrasaria, lapsk fältmätare. To, Abisko 1 ex 6.7 (AAUS), 7-8.7 (LKHS) och 5 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Nakkajärvi 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Jukkasjärvi ca 10 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS); utbredd i Pessinki och runt Halju 20-31.7, eftersom det var i slutet av flygperioden sågs lika många honor som hanar vilket annars är ovanligt hos denna 49

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson art (KJCS, KJKS, RYRS). Entephria polata, högnordisk fältmätare. To, Kärkevagge 14-15.7 några ex och Lapporten 4 ex 17.7 (LJRS); observerad To, Njulla 19.7; Lu, Padjelanta, Arasloukta och Mulka 3.8 (LNHS, F. Lind). Lu, Aralåbtå 1 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå ca 50-100 ex Entephria byssata, sidenglänsande fältmätare. To, Njulla 1 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och 2 ex 19.7 (LNHS, F. Lind); Kärkevagge några ex 14-15.7 (LJRS). Lu, Sierkatjåkkå flög i hundratal Entephria nobiliaria, gråblå fältmätare. To, Abiskojåkk 5 ex 11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Kärkevagge 14.7 mer än 200 ex (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Nissunjåkk 1 ex 17.7 (LJRS, LTSS). Lu, Aralåbtå > 500 ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 5 ex 22-27.7. Arten hade en anmärkningsvärt individrik förekomst i branterna vid Aralåbtå där hundratals fjärilar svärmade varje kväll Chloroclysta infuscata, olivgrå fältmätare. To, Jukkasjärvi 3 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och drygt 100 ex 18.7 (LJRS, LTSS). Thera serraria, finsk fältmätare. To, Nakkajärvi 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Jukkasjärvi ca 50 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS), ytterligare några ex 16.7 (Fred Ockruck), vanlig vid Halju 20-31.7 (KJKS, KJCS, RYRS). Colostygia turbata, mörkbrämad fältmätare. To, Kiruna 7 ex 28.6 (FAZS, JHES), 3 ex 1.7 (AAUS) och 6.7 rikligt förekommande (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Coenocalpe lapidata, stenmätare. Nb, Kengis en larv 12.7 (LJRS). Fjärilen kläcktes i aug. Psychophora sabinii, polarfältmätare. To, Nissuntjårro 1200 m.ö.h. 5 ex (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Sierkatjåkkå 1 ex 22-27.7. Fjärilen hittades på Sierkatjåkkå:s topparti på ca 1300 m ö h Denna art som håller till i fjälltopparnas stenravel är endast känd från ett fåtal lokaler, möjligen är detta fynd det sydligaste i landet. Perizoma minorata, fjällängsmätare. To, Abisko 3 ex 6.7 (LKHS); Björkliden, kratersjöarna 5 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Aralåbtå hundratals ex 16-22.7 samt Sierkatjåkkå 5 ex 22-27.7 Eupithecia analoga, mindre grankottmätare. To, Ent. Tidskr. 120 (1999) Nakkajärvi 1 ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Eupithecia pygmaeata, dvärgmalmätare. To, Masugnsbyn 5 ex 8.7 (EQTS, PGAS); Nb, Pajala camping 1 ex 12.7 (LTSS). Eupithecia venosata, glimmalmätare. Hr, Funäsberget 6 ex 1.7-23.8 samt Tänndalen, Skarvruet 1 ex 31.5-30.6 och 5 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS). Arten tycks även i år haft en god population i Härjedalens bergsbranter (jämför även med nejlikflyna). Eupithecia actaeata, paddbärsmalmätare. Ån Ramsele 1 ex 3-15.7 (AEPS, ATTS); Hr, Sveg, Duvberget 1 ex 29.6 24.8, Tänndalen, Skarvruet 1 ex 31.5-30.6 (KJCS, RYRS). Eupithecia virgaureata, gullrismalmätare. To, Jukkasjärvi vanlig 21 21.6 (BJOS, WCMS ),1 ex 29.6 (AAUS). Acasis appensata, trolldruvelobmätare. Nb, Kengis bruk 10 honor 26.6 (EQTS, PGAS). Lycia pomonaria, äpplevintermätare. To, Nikkaloukta 2 larver 8.7 (LJRS, LTSS), Halju 1 parasiterad larv hittad 24.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Lycia lapponaria, lapsk vintermätare. To, Pältsastugan 4 honor 29.6 (EQTS, PGAS), Halju 1 parasiterad larv hittad 29.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Alcis jubata, skägglavmätare. Ån Ramsele 2 ex 16.7-21.8 (AEPS, ATTS); Hr, Sveg, Duvberget 2 ex 29.6 24.8 (KJCS, RYRS). Cosmotriche lunigera, fjällspinnare. To Halju 1 hona fångades ca kl 22 den 20.7 när den var på väg att lägga ägg på en ca 5 meter hög tall i trädgränsen (KJCS, KJKS, RYRS). Setina irrorella, stor borstspinnare. Ån Ramsele 1 ex 16.7-21.8 (AEPS, ATTS). Pararctia lapponica, lapsk igelkottspinnare. To, Abisko 5.7 (LKHS); Jänkänalusta 3 ex 7.7 och Krokvik 1 ex samma datum (FAZS, HEYS); Nikkaloukta 1 hona 8.7 (LNHS, F. Lind). Acerbia alpina, nordisk igelkottspinnare. To, Nissuntjårro 30 kokonger 26.6 (FAZS, JHES); 28.6 ca 40 kokonger varur 2 hanar och 2 honor kläcktes redan de närmaste dagarna (BJOS, SVNS, WCMS, ÅCHS); 30.6-3.7 ett 30-tal kokonger (LKHS). Det insamlade materialet innehöll ett tiotal friska puppor som kläcktes efterhand. Flertalet kokonger i övrigt var antingen redan kläckta, upphackade av fåglar, sönder- 50

trampade av renar eller innehöll döda larver. Kokongerna påträffades på spridda, men starkt begränsade förekomstytor 1000-1200 m.ö.h. och var fästa på eller invid små eller medelstora stenar. En parad hona fick lägga ägg och särskilt uppmärksammades det då att inga flygförsök gjordes mellan äggläggningarna. Honan förflyttade sig endast krypande, vilket skulle kunna förklara varför kokongerna påträffas på begränsade ytor. Endast tre växtslag noterades i närheten av kokongerna: kantljung (Cassiope tetragona), lågvuxet glest gräs (Poa spp.) och dvärgvide (Salix herbacea). Senare kläckta larver från nämnda äggläggning hade ett ljusskyggt uppträdande och åt på sitt foder från undersidan. Inga kokonger hittades i områden med endast kantljung - larvernas behov och beteende pekar härvid mot dvärgvide som trolig värdväxt för alpina-poulationen på Nissuntjårro (LKHS). Som kuriositet kan nämnas att en nykläckt hona lockade till sig tre exemplar av Perizoma minorata på myrmark vid Abisko (LKHS). Se även Palmqvists rapport över storfjärilsfynd i detta nummer av ET. Grammia qvenseli, alpigelkottspinnare.to, Abisko, Paddus 9.7 (LKHS). Holoarctia fridolini, To, Nissuntjårro, 1 puppa 29.6 som kläcktes efter en vecka (BJOS, WCMS). Syngrapha diasema, lapskt metallfly. Hr, Tänndalen, Skarvruet 3 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS). Detta var troligen det sämsta året sedan 1988-89 då effekterna av katastrofåret 1987 fortfarande märkes på diasema. Troligen har kombinationen av förra höstens, denna vårs och sommarens kylslagna väder slagit hårt mot larvpopulationen. Syngrapha parilis, högnordiskt metallfly. Vid feromonlockning observerades 1 ex 12.7 på myr 1,5 mil SV To, Karesuando (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind) samt flera ex vid Nikkaloukta 18.7 (LJRS, LTSS), Halju 1 hona som lade ägg på dvärgbjörk (Betula nana) 22.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Caloplusia hochenwarthi, fjällmetallfly. To, Karesuando 7-12.7 konstaterades en riklig flygning (BZZS, EQTS, FAZS, GUSS, LJRS, LNHS, LTSS, PGAS). Fjärilarna flög snabbt, rakt och lågt ca 50 cm-1 m över marken både i solsken och då det var molnigt. En hane följdes under en 20-minutersperiod på förmiddagen. Under denna tid besöktes ca 25 olika blommor, bl.a. rölleka (Achillea millefolium), strandveronika (Veronica longifolia), åkerbär (Rubus arcticus) och blågull (Polemonium sp.). Blombesöken var ganska korta (2-7 s) utom vid besök av blågull (10-30 s). Vid vila gömde fjärilen sig påfallande ofta djupt nere i vegetationen, också då solen sken. Den var då mycket orädd och svår att stöta upp. Ett beteende som kan göra arten lätt att förbise på lokaler där den inte förekommer rikligt. Det studerade exemplaret höll sig inom ett begränsat område ca 20 m x 20 m och någon tendens till längre flygsträckor noterades ej ens när det blev skrämt (LJRS). Dessutom vid N. Torneträsk, Bessenjokki 5 ex 9-10.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Apamea maillardi, fjällängsfly. To Halju 1 ex 27.7 och 1 ex 29.7, båda på bete (KJCS, KJKS, RYRS). Denna art som i Finland betraktas som sällsynt hittas mycket sällan norr om polcirkeln. Mesoligia literosa, strandängsfly. Ån Ramsele 1 ex 22.8-13.9 (AEPS, ATTS). Athetis lepigone, gråbrunt kärrängsfly. Massförekomst i Nb. Frevisören 22-23.6. Vid en känd lokal på Seskarö dagen innan kunde inte ett enda ex. observeras (BJOS, WCMS), Båtskärsnäs rik flygning 25.6 även puppor hittades under brädor och grenar på sandstranden (EQTS, PGAS). Hillia iris, nordiskt pilfly. Hr, Tänndalen, Skarvruet ca 20 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS). Troligen hade arten just börjat flyga p.g.a. den kalla sommaren när fällorna plockades in vilket möjligen förklarar den, i relation till föregående två års siffror, låga numerären. Sympistis funebris, svartbandat hedfly. To, Abisko Ö 1 ex 27.6 (FAZS, JHES); Hr Messlingen flera ex 14-17.7 flygandes i glimtar av solsken i anslutning till snölegor (Barry Goater). Sympistis lapponica, lapskt hedfly. To, Nissuntjårro 1 ex 28.6 (FAZS, JHES); Björkliden 7.7 (LKHS); Jiebrencorru 1 ex 8.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Kärkevagge 6 ex 14-15.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Lapporten 1 ex 17.7 (LJRS). Sympistis zetterstedti, Zetterstedts hedfly. To, Njulla 8.7 (LKHS) samt ytterligare 1 ex samma dag (Fred Ockruck). Lu, Aralåbtå ca 50-100 ex 51

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson 16-22.7 samt Sierkatjåkkå mer än 10 ex 22-27.7 Anarta cordigera, vitfläckat hedfly. To, Pältsastugan 1 ex 29.6 (EQTS, PGAS). Anartomima secedens, Bohemans hedfly. To, Abisko 29.6 och 4.7 (LKHS); Jukkasjärvi 1 ex 7.7 (FAZS, HEYS); flera ex 12.7 (BZZS, FAZS, GUSS); 1 nykläckt hona 18.7 (LJRS, LTSS). Hada leucocycla, Dovrefjällfly. Lu, Aralåbtå relativt allmän (10-50 ex) i branterna 16-22.7 Hada staudingeri, högnordiskt hedfly. To, Björkliden, kratersjöarna 3 ex 9.7 och 5 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Sierkatjåkkå mer än 10 ex 22-27.7. Arten flög endast inom samma område som den arktiska pärlemorfjärilen Hada skraelingia, lappfjällfly. To, Jukkasjärvi flera ex 12-14.7 (BZZS, FAZS, GUSS); 1 hona 18.7 (LJRS, LTSS), 1 ex 17.7 samt 2 ex 18.7 (Fred Ockruck). Polia richardsoni, Richardsons hedfly. To, Nissuntjårro 30.6 (LKHS) och 1 ex 17.7 (LJRS, LTSS); Jiebrenjåkk 2-3 ex 9.7 och Njulla 1 hona (BZZS, FAZS, GUSS); Kärkevagge ett par observationer 14.7 (LJRS); Njulla 1 hona 19.7 (LNHS, F. Lind). Lu, Sierkatjåkkå mer än 10 ex 22-27.7. Även denna art flög endast inom samma område som den arktiska pärlemorfjärilen Polia lamuta, sibiriskt lundfly. To, Jukkasjärvi flera ex 12-14.7 (BZZS, FAZS, GUSS); 2 ex 18.7 (LJRS, LTSS). Xestia quieta, spensligt hedfly. To, Lapporten 2 ex 17.7 (LJRS). Xestia lyngei, fjällhedfly. Vanlig på Nissuntjårro och Njulla 30.6-19.7 (flera rapp.). Xestia rhaetica, rhätiskt fjällfly. To Halju, arten visade sig förvånansvärt nog finnas vid Halju, detta är troligen den enda kända populationen som förekommer norr om polcirkeln. Mellan 23 och 30.7 fångades ca 20 exemplar (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Skarvruet, Funäsberget och Duvberget relativt vanlig i augusti (KJKS, RYRS); Dr, Styggforsen, 1 ex 20.7 (Barry Goater & Fred Ockruck); 4 ex 28.7 Xestia sincera, barrskogsfjällfly. Hr, Sveg, Duvberget, 2 ex 30.6-24.8 (KJKS, RYRS); Dr, Styggforsen 3 ex 4.7 (FAZS, HEYS). Ent. Tidskr. 120 (1999) Xestia gelida, Meves fjällfly. To, Jukkasjärvi relativt vanlig 6.7-18.7 (flera rapp.), Halju enstaka slitna exemplar flög fortfarande 20-26.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Xestia borealis, nordiskt jordfly. To, Jukkasjärvi enstaka ex 6.7 (LNHS); 4 ex 7.7 (FAZS, HEYS); 1 ex 8.7 (AAUS); 2 ex 12.7 och 3 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS), 1 ex 18.7 (Fred Ockruck); Halju enstaka exemplar flög fortfarande 20.7 dessutom fångades en mycket sliten hona 26.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Xestia laetabilis, högnordiskt fjällfly. Massflygning noterades To, Jukkasjärvi 13-14.7 och 18.7 (flera rapp.), förekom även vid Halju 20-29.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Hr, Funäsberget allmän i slutet av juli-augusti, dessutom i Sveg, Duvberget 3 ex 30.6-24.8, arten har endast vid enstaka tillfällen visat sig på Duvberget (KJKS, RYRS). Xestia distensa, östligt fjällfly. Även denna art flög rikligt på samma lokal och vid samma tid som föregående art (flera rapp.). Anmärkningsvärt var att denna art inte tycks förekomma vid Halju trots att skogarna ser mycket lämpliga ut (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Sveg, Duvberget 5 ex 30.6-24.8, arten har aldrig visat sig på Duvberget tidigare! Att döma av fjärilarnas utseende har alla flugit relativt långt innan de gått i fällan vilken troligen indikerar att den egentliga biotopen inte finns i närheten (KJKS, RYRS). Xestia lorezi, norskt fjällfly. To, Jiebrenjåkk 1 ex 9.7 och Björkliden ca 50 ex 11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Kärkevagge några ex 14.7 (LJRS); Lu, Padjelanta, Pårkas 800 m.ö.h. 1 hona aktivt flygande i solsken vid 16-tiden 3.8 (LNHS, F. Lind). Lu, Aralåbtå 2 ex 16-22.7 (FAZS, JHES); Hr, Tänndalen, Skarvruet 15 ex 31.6-23.8, Funäsberget 1 ex 1.7-23.8 (KJCS, RYRS). Xestia atrata, Haralds fjällfly. Se även Palmqvists rapport över storfjärilsfynd i detta nummer av ET. Tack Ett varmt tack till alla rapportörer som möjliggjort denna sammanställning. Det är mycket glädjande att se att intresset för norra delen av Sverige tycks ha ökat undre senare år! 52

Rapportörer AAUS = Anders Amandusson, AEPS = Peder Andrén, ATTS = Ulla Britt Andrén, BJOS = Jan Olov Björklund, BZZS = Per-Eric Betzholtz, EQTS = Håkan Elmquist, FAZS = Markus Franzén, FPLS= Per Frederiksen, GUSS = Bertil Gunnarsson, HEYS = Benny Henriksson, JCAS = Anders Jacobsson, JHES = Henrik Jeansson, LJRS = Jesper Lind, KJCS = Clas Källander, KJKS = Karl Källander, LKHS = Hans Lindmark, LNHS = Henrik Lind, LTSS = Mats Lindeborg, PGAS = Göran Palmqvist, RYRS = Nils Ryrholm, SVNS = Ingvar Svensson, TBÖS = Björn Torstenius, TSSS = Stig Torstenius, WCMS= Bengt Wickholm, ÅCHS = Christer Ågren Litteratur Eggertsson Karlström, C. 1999. Väder och vatten. En tidning från SMHI- väderåret 1998. Henriksen, H.J. & Kreutzer, I. 1982. Skandinaviens Dagsommerfugle i Naturen. Skandinaviskt Bogforlag (Odense). Palmqvist, G. & Hellberg, H. 1999. Coleophora paeltsella (Lepidoptera: Coleophoridae), a new species of Microlepidoptera described from northern Sweden. Ent. Tidskr. 120 (1-2): 37-42. Palmqvist, G. 1999. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120 (1-2): 59-74. Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1997. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1996. Ent. Tidskr. 118 (1): 43-48. Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1998. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1997. Ent. Tidskr. 119 (1): 41-45. Svensson, I. 1999. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120 (1-2): 23-35. SÄLJES Följande tidskrifter säljes Siffran inom parentes avser begärt pris. För utländska titlar önskas bud. Entomologisk Tidskrift 1943-59 (350:-), 1951-95 (300:-), 1963-67 (80:-), 1980-85 (15:-), Meves register 1880-89, Wahlgrens register 1890-1909. Notulae Entomologicae 1921-46 i 7 band, 1947-86 Annales Entmologici Fennici 1935-51 i 7 band, 1951-79:1 Acta Entomologica Fennica nr 1-9 Opuscula Entomologica 1936, 1943-69, register 1936-55 Norsk Entomologisk Tidskrift 1934:3, 1935, 1936:3, 1937:1, 1938:3, 1940:4, 1941:1, 1964-70, 1968-78 Entomologiske Meddelelser 1964-67, 1979:1, 1936:7-10 Entomologen 1972-76 (50:-) Entomologbladet 1937-39 (150:-) Koleopterologisches Rundschau 1918-20:8 Entomologische Blätter 1919-20:1, 1973-93 Zoologisk Revy 1972-73:1, 3, 1977:1 Endast kontant betalning, fritt Vallentuna Tor-Erik Leiler Sörgården 135 186 38 Vallentuna 53