Intressanta fynd av fjiillfjiirilar i Sverige 1997

Transkript

1 Intressanta fynd av fjiillfjiirilar i Sverige 1997 NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fjellfjfilar i Sverige [Interesting records of Lepidoptera in the taiga and tundra regions of Sweden 1997.)- Ent. Tidskr. ll9: Uppsala, Sweden ISSN x. This is the fourth report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and adjacent areas that are generally not reported in the national lists for Micro- and Macrolepidoptera. The season for mountain LePidoptera was as in previous years markedly delayed due to cold weather during spring The weather became warmer towards the end of June as a forbearer of what was to come. Among the interesting finds towards the end of June were'. Pyrgus centaureae, P. andromedae, Lycaena helle, Clossiana thore, C improba, C.frigga, Erebia embla, E. disaandbaptriatibiale. July andaugust were considerably warmer than average and altogether the summer of 1997 was the warmest ever recorded in southern Norrland and one of the warmest ever in the very north. Unfortunately only very few lepidopterologist's were in the north during this period. Among the interesting species that nevertheless were captured during July arc Hepialus fuscoargenteus, Plutella haasi, Agonopterix arctica, Oidaematophorus rogenhoferi, Synanthedon polaris, Albulina orbitulus, Aricia nicias, Syngrapha diasema and Hada leucocycla. Presumably due to the extremely cold spring a number of Noctuids, both newcomers, as Cosmia trapefina and Hydraecia micacea together with well adapled Autographa and Syngrapha species, as well as Hillia iris occurred in lower numbers than normal within the southern mountain range. The northern Scandinavian Xestja species mainly flies in even years in Sweden. However, smaller numbers of, rhaetica, speciosa, laetabilis and alpicola were captured also this season within the southem mountain range. Despite the beautiful weather in August, few entomologists were active in the boreal parts of Sweden and therefore there are almost no reports from this period in Nils Ryrholm, Zoologiska Institutionen, IJppsala universitet, Villavcigen 9, j6 Uppsala. Anders Ohlsson, Persikevc)gen l, Lund. Inledning Eftersom det var ett udda ir var det fiilre entomologer som styrde kosan norrut under sommaren. Dock iir det av stor vikt att de som dr i norr verkligen rapporterar sina fynd f<ir att vi skall fi iikad kunskap om vad som hiinder dven dessa ir. Som alltid iir vddret, siirskilt i norr, av mycket stor vikt f6r eventuell framging bide fdr fjarilar och lepidopterologer. Trenden med varma somrar fortsatte 6ven under 1997! Viren var dock bide mycket sen och kall i hela Norrland inklusive fjiillviirlden. I norra fjiillviirlden var april mycket kallare (3 grader) och maj kallare (mellan 0,5 och 1,5 grader) dn normalt. I sddra fjiillviirl- den var april 1- I,5 grader och maj mellan 0,5 och 1,5 grader kallare iin normalt. Detta om6jliggiorde normal utveckling fdr niistan alla fjiirilsarter under hela viren. Exempelvis lflg sncin kvar i Fundsdalen den 6 juni samtidigt som bjcirken slog ut p.g.a. den starka viirmen som kom just d6. Det iir inte varje ir man kan se grdnskande bjcirkar i en sncitlckt omgivning! Med andra ord dvergick senvintem i fjiillviirlden direkt i sommar. Juni blev en "norrnal" minad i hela Norrland, vissa perioder med sol och vrirme och diiremellan kallt, regnigt och bl6sigt. Dock blev medeltemperaturen nflgot civer den normala. I juli kom den stora 41

2 Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Fig. l. Grdkantad pcirlemorficiril, Clossiana thore hittadas 1997 pd den klassiska Baptria tibiale lokalen vid Brcicke i lcimtland. Fjcirilen pd bilden rir fotograferad vid To Tornetriisk 1, Foto: N. Ryrholm. The fritillary Clossiana thore was observed as far south as Jrimtland in vermen dven i norr och denna hdll i sig iinda till slutet av augusti! Tvi minader med dominans av sol och ganska hdga temperaturer ar ytterst ovanligt - siirskilt i fjzillviirlden. Sommaren 1997 blev diirftir den varmaste som nigonsin registrerats i hela sodra halvan av Norrland, med temperaturoverskott pi upp till nristan fyra grader! Norra halvan nidde inte fullt s6 hciga temperaturer, men 1997 blev i alla fall en av de vamaste soruarna som hittills uppmiitts. September blev ocksi mild och varmare iin normalt, stirskilt i norra Norrland, och relativt sett va-r vddret hdr gynnsammare iin i scidra Sverige vid denna tidpunkt. Sdsongen bdrjade lite trevande och i mitten av juni fldg fortfarande de tidigaste virartema i hiillregnet i Hiirjedalen (KCS, RYRS). Nrirmare midsommar niir viirmen iterkommit bdrjade siisongen ta fart pi allvar. Den 19 juni sigs en brun flickfjiiril, Archiearis parthenias, vid Jii, Handcil-Storulvitrakten (BPOS). Dagen diirpi observerades en kattostvisslare, Pyrgus malvae, och berggriisfjail, l,asiommata petropolitana, (3 ex) vid Jii, N. Oviken, Rammsjcin (BPOS). Samtidigt (20.6) visade sig violett guldvinge, Lycaena helle, vara vanlig vid Jii, Lingen NV Ent. Tidskr (1998) om Ostersund (LNHS). Samma dag observerades riven 3 grflkantade piirlemorfjiirila\ Clossiana thore, och ett trettiotal trolldruvemiitare, Baptria tibiale, vid den klassiska lokalen vid Jii, Briicke, och tvfl dagar senare fingades en gulfliickig glanssmygare, Carterocephalus palaemon, vid, Jii, Rcitviken, Hotagsfjiillen (LNHS). Den 22juni hade myrmarksarter som klintvisslare, Pyrgus centaureae, (l ex), Friggas piirlemorfjiiril, ClossianafrigCa, (3 ex) och gulringad grlisfjiiril, Erebia embla, (3 ex) btirjat flyga mellan Ligga och Jokkmokk i Lule lappmark (FAZS, JHES). Hiir observerades ytterligare nigra ex av dessa arter den 29 juni (FAZS, JHES). Aven allra liingst i norr kom minga arter igflng i slutet av juni, exempelvis observerades en blomvisslare, Pyrgus andromedae, vid To, Njulla den 25 och hiir observerades dven en dviirgpiirlemorfjiiril, C/ossiana improba, si tidigt som den 28 (FAZS, JHES). Fem exemplar av Disas griisfiiiril, Erebia disa, och fyra ex av Fri ggas piirlemor{ iiril, C I o s s i ana frigga, observerades den 28 vid To, Nikkaluokta (FAZS, JHES). Bdrjan av juli var slikerligen bra 6ver stora delar av fiiillvitrlden, men tyvdrr tycks ingen ha varit till fjalls di - inte en enda rapporr fdreligger under frirsta halvan av juli! Under andra halvan av juli cikade lepidopterologernas aktivitet i Norrland igen. Flertalet av dessa rapporter kommer frin scidra fiiillv?irlden (se nedan). I Hiirjedalen var det pitagligt minga nattflyarter som var fitaliga i jiimfdrelse med fciregiende flr under juli och b6rjan av augusti. Exempelvis hade minga av de nyinvandrade artema som ockragult rovfly, Cosmia trapezina, stort angsfly, Apamea monoglypha, fliickat stamfly, Amphipoea oculea, och potatisstamfly, Hydraec ia micacea, knappt detekterbara populationer. Flertalet metallflyarter som brukar vara allmiinna hiir hade klart reducerade populationer. Aven flera "nordliga" arter som pilfly, Hillia iris, och lapskt fjzillfly, Syngrapha diasema, fl6g betydligt sparsammare dn fciregiende 6r. En trolig tolkning rir att den sena och mycket kalla varen hade spolierat civerlevnadsmdjligheterna f6r minga insekter. En annan art som (gudskelov) uppredde i liigre numerdrer iin fdregflende flr var blibiirsfiiltmiitaren, Entephria caesiata. 42

3 Ent. Tidskr (1998) Trots den oerhdrda massforekomsten i Funesdalsomridet 1996var arten varken vanligare eller ovanligare iin normalt under 1997! Den enda av de nyinvandrade "sydliga" arterna som 6kat var svartaktigt jordfly, Euxoa nigricar?,t, som dven verkar ha spritt sig till nya lokaler. Liksom tidigare 6r togs iiven under 1997 ett flertal nya arter fcir Hiirjedalen. Under 90-talets varma sornriu har minga mellansvenska arter flyttat sin utbredningsgrdns liingre norrut och de arter som provade lyckan under 1997 var: aspbigpalpmal, Hypatima rhomboidella, bergsenapmott, Evergestis aenealis, ikertistelmott' Phlyctae nia pe rluc idalis, fl [dermott, P. coronata, tvillingfl?ickad ftiltmiitar e, P e ri zo ma d idy ma - ta, och allmiint stamfly, Amphipoea fucosa, (se micro respektive macrolistan; ELHS, KJCS' RYRS). Fjiillfly-arter (Xestia) som frdmst flyger jhmna ir, exempelvis rhiitiskt fjallfly, X, rhaetica, arktisktjordfly, X. speciosa, och htignordiskt jordfly, X. alpicola, flcig liven under 1997 i Htirjedalen om iin i mycket liga numerdrer. Liksom alla tidigare 6r fl6g hdgnordiska fjallflyer, X. laetabilis,pfl Funiisberget aven (om iin nflgot sparsamt) under detta tycks vara den enda population, itminstone i Hiirjedalen - mtijligen i hela Sverige - som flyger varje 6r. Det vackra viidret i hela Sverige i augusti lockade med nigot enstaka undantag alla lepidopterologer till sodra delarna av landet. Diirftjr vei vi tyvlirr viildigt lite om vad som hiinde i fjiirilsviirlden norrdver under denna period. FOrhoppningsvis har dock den varma och soliga viderleken gynnat minga arter si att populationema har kunnat byggas upp infdr kommande sdsong! Intressanta fynd och observationer H e p ial u s fu s c o ar g e nt eus, lapsk rotfj iiril. To, Abisko 28.7 en "h<igflygning" av ett 40-tal hanar observerades under kviillen kl (FAZS). Agnathosia mendicella, tiggarsvampmal. Dr, N. Hamra nationalpark flera ex 27.7 (UISS). Archinemapogon yildizae, bj6rksvampmal. Hr, Funeisberget I ex 26.7 (BZZS, LTSS). Arten har en fast population pi Funiisberget (KJCS, RYRS). Fjcilfficirilar i Sverige 1997 P lute lla haas i, fjiillff avmal. Hr, Hamrafjiillet 2 slitna honor 20.7 ph sin enda klinda och mycket begr[nsade svenska lokal (SVNS). Agonopterix arctica, fjiillvideplattmal. Hr, Fundsberget I ex 26.7 (BZZS, IjISS). B is elachi s ta t rap e zie lla, trapetsfryleminerarmal. Me, Getberget 2 ex 21.7 (SVNS). Arten iir ny frir Me (se microlistan) och detta iir de det sdrklassigt nordligaste fyndet som giorts av arten i Sverige. Acleris arcticana, arktisk virvecklare. Se microlistan. Apotomis boreana, stdrre molnbriimknoppvecklare. Dr, Nipfjiillet I ex pi ljus 22.7 (olbs). Epinot.ia mercuriana, prydlig fj2illsippevecklare. Dr, O. Nipgattet I ex23.7 och Gr6velsjdn, Fosksjdarna 3 ex 17.8 (OLBS). Arten iir ny f6r Dr (se microlistan) och detta iir de sydligaste fynden som gjorts av arten i Sverige. Epib lema s imploniana, fj iillstj iilkvecklare. Hr, Fundsdalen, StorAxhcigen, I100 m, 6 ex observerade 17.7 (KJCS, RYRS). Synanthedon polaris, hdgnordisk glasvinge. Hr, Mittidalen 4 ex feromonlockades ll-13.7 (SIRS, THMS), I I ex (KJCS, RYRS) samt Flatruet I ex26.7 (BZZS, LTSS, OLBS). Epe rmenia falcifu rmis, rddgul strdttemal. Se microlistan. Oidaematophorus rogenholeri, brunbinkefjiidermott. Hr, Funlisberget ca 20 larver vid midsommartid pi brunbinka (Erigeron politus) (JOHS), dessutom ca 20 fjtirilar 26.7 av vilka de flesta noterades niira viirdviixten, nigra fi kom till ljus (BZZS,IjISS). Se iiven microlistan. C art e ro c ephalus palae mon, gulfl iickig glanssmygare. Pi, Aljaur mellan JZikhvik och Arjeplog I hane 30.6 (LNHS). Colias nastes, grongul ht fjaril. To, Njulla minga ex28.7 (FAZS, JHES). Aglais urticae, niisselfjiiril. Enstaka ex sigs To, Stekkenjol,k pfl 1000 m0h (LNHS). Aricia nicias, Donzels blivinge. Dr, Siilen flera ex 25.7 (BZZS, LISS). Atbulina orbitulus, fjiillvickerblivinge. Hq Mittakl2ippen, vanlig 17.7 (KCS, RYRS), mflnga ex Bruksvallarrta 25.7 (BZZS, FAZS' LISS). 43

4 Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Fig. 2. Fullvuxen larv av fjrillbjdrkspinnare Eriogaster arbusculae, F dr fdrsta gdngen fdre - ligger nya scikra bekigg fcir att arten fcirekommer civen i norra Sverige Larven pd bilden stammar dockfrdn en ciggsamling funnen i Hcirjedalen Foto: N. Ryrholm. The distinctive larvae of Eriogaster arbusculae. For the first time there is evidence of the occurrence of this species also in northernmost Sweden. Epirrhoe hastulata, sorgkliidd fiiltmiitare. Hr, Klinken I ex 17.7 (SIRS, THMS). Entephria polata, hognordisk fdltmdtare. Arten var vanlig To, Slflttatjikka och Njulla 20.7 (LNHS) samt vid Abisko 28.1 (FAZS). Entephria bys sata, sidengkinsande fiiltmiitare. To, Slflttatjikka 2 ex 20.7 och Njulla 1 ex 20.7 (LNHS) samtabisko 2 ex28.7 (FAZS). Entephria nobiliaria, gribli fliltmiitare. Hr, Hamrafjiillet flera ex 20.7 (SVNS). To, Abisko I ex28;7 (FAZS). Colostygia aptata, grcinvit fiiltmiitare. Hs, Ljusdal liings Ljusnan vanlig 25.7 (FAZS) och 27.7 (BZZS). Eupithecia yenosata, glimmalmzitare. Hr, Funiisberget I ex 26.1 (BZZS, LTSS) och 3 ex (KJCS, RYRS). Arten tycks ha en spridd population pi Fundsberget som lever pi glimarterna som hnns i bergsbranterna. Eupithe c ia actaeata, paddbiirsmalmdtare. Hr, Fundsberget 6 ex (KJCS, RYRS). Aven denna malmzitarart har en spridd men isolerad population pi Funiisberget. Ent. Tidskr. I l9 (1998) Alcis jubata, skiigglavmiitare. Dr, Hamra 9 ex pi ljus 27.7 (UISS) och Dr Fulufjiillet 1 ex (SNO/FYKS). Eriogaster arbusculae, fjiillbjtirkspinnare. To. Krokvik larvkoloni (LKHS). Hans Lindmark hittade en larvkoloni ute pi en mosse vid Krokvik som han tyckte sflg ut att vara fjiillbjdrkspinnare, iiggsamlingen pi kvisten var rund, boet satt pi marken och larverna hade de typiska gula punkterna pi ryggen (se Fig. 2). I februari i 6r kliicktes nflgra individer som ser ut som kliickta individer av arbusculae fr6n Hiirjedalen fcirutom att de har en griare grundton. Detta eir ett mycket intressant fynd eftersom det har saknats bel?igg fdr de iildre uppgifter som angivit att arten iiven finns i nordligaste Sverige. Acerbia alpina, nordisk igelkottspinnare. To, Nissuntjirro 8 kliickta kokonger 25.6 (FAZS, JHES). Sy n g rap ha dias e ma, lapskt metallfl y. Dr, Nipfjiillet I ex22.7; Hr, Flatruet 3 ex26.l och Tiinniis I ex3o.7 (OLBS), Fundsdalen 2ex28.7 (BZZS,IjISS). Pi Flatruet 28.8 erhdlls 34 explt ljus, varav 31 ex lockades till en ljusduk kompletterad med A. gamma-feromon. Endast 3 ex erhcills pi de rivriga sex dukarna (BZZS, FAZS, nss). Syngrap ha parilis, hcignordiskt metallfly. Hr, Mittidalen 16 ex lockades fram med feromon tt-13.7 (SIRS, THMS). Ap ame a mai ll ardi, { iill2ing sfl y. Dr, Fulufj iillet 1 ex (SNO/FYKS), Hr, Flatruet ca40-50 ex pi lockbete 25.7 (BZZS, FAZS, LISS). Hillia iris, nordiskt pilfly. Hr, Tiinniis liings Tdnnin 2 ex 30.7 och Dr, Grcivelsjdns fjiillstation 3 ex (OLBS). Hada leucocycla, dovrefjdllfly. Hr, Fundsdalen, StorAxhcigen I ex 17.7 (KJCS, RYRS). tuten iir tidigare endast funnen vid nflgot enstaka tillfiille i Hiirjedalen. Xestia rhaetica, rheitiskt fjallfly. Dr, Hamra 3 ex27.7 (LISS). X. s inc e ra, barrsko gsfj iillfl y. Se macroli stan. X, laetabilis hdgnordiskt fjallfly. Hr, Funeisberget I ex pi lockbete 16.7 och 1 ex pi lysrdr 17.7 (SIRS, THMS) samt N. Funzisdalen I ex 26.7 (BZZS, UISS). 44

5 Ent. Tidskr (1998) Fjrillfjiirilar i Sverige 1997 Rapportrirer BPOS = Per-Olof Bengtsson, BZZS = Per-Eric Betzholtz, ELHS = Claes Eliasson, FAZS = Markus Franzdn, FYKS = Ingemar Fryklund, JHES = Henrik Jeansson, JOHS = Roland Johansson, KJCS = Clas Kiillander, LKHS = Hans Lindmark, LNHS = Henrik Lind, LTSS = Mats Lindeborg, OLBS = Bo Olsson, RYRS = Nils Ryrholm,.SIRS = Ingvar Svensson (Staffanstorp), SNO = Svensk Nattfjiirils Overvakning, SVNS = Ingvar Svensson (Ostersl6v), THMS = Erik Tham Europeiska korthuvudmalar Pris 500 DKK + porto. Den som intresserar sig ftir enbart nordiska insekter \larar sig fortfarande utmerkt bra med Bengt Ake Bengtssons nu mer dn tio Ar gamla bestdmningsverk 6ver de nordeuropeiska korthuvudmalarna, ingiende som volym l3 i Fauna Entomologica Scandinavica. Diir ltnns endast 35 arter att hilla reda pfl mot23l i det nya arbetet. Men i en tid di minga utvidgar sin verksamhet 6ver sttirre delar av Europa, borde den hiir boken vara nigot av ett gefundenes fressen. Den behandlar en vdl avgrlnsad grupp fjiirilar, oftast latta att skrapa upp med hiven pi dagen i fullt solsken och dessutom med tilltagande artantal sciderciver. Aven om 40 av arterna nybeskrivs, iterstir som framhfills av fdrfattaren alltjiimt okiinda arter att upptdcka. Men framf0r allt dr larver och niiringsviixter alltjiimt okdnda fdr flertalet arter. Att spriket i boken iir engelska bdrinte vara nigot problem fcir nutida svenskar. Hur kdnner man di igen fj2irilarna? Hdr kunde fdrfattaren uttiver de k6nnetecken han niimner, giirna framhillit att det platta huvudet synes indraget uppifrin, ddrav det svenska namnet korthuvudmalar. Detta tillsammans med ftirekomstseittet, liksom att de hellre kryper iin flyger, gcir att man siillan har svfl.righeter att placera fjiirilar som tillhtirande familjen. Om man sedan vid dissektion f,rnner de mest miirkliga genitalier, ofta starkt asymmetriska och med detaljer som inte liknar nigot annat, bestyrks att man hamnat riitt. Och preparering av genitalierna iir viktigare 6n i nflgon annan grupp, iiven om det ibland rzicker med pensling av bakkroppsspetsen. Jag kan bara instdmma i att bestiimningsnycklar iir obehcivliga. Kanske skulle det t.o.m. vara stcirre risk ftir felbestiimningar med sidana. Sedan man viil med hjiilp av de ftirntimliga fiirgplanscherna valt vilka arter som kan komma ifriga, iterstir i regel att med genitalpreparat bekriifta vilken av dessa fjiirilen tillhtir. Eftersom genitalpreparering av dessa djur inte kriiver nigon besviirlig sdnderdelning utan endast god centrering, iir detta en ovanligt enkel hantering. Centreringen iir viktig, eftersom genitalierna sett frfln sidan oftast dr oigenkiinnliga. F?irgning av hongenitalierna, som anges som oundgiinglig, menar jag att man kan underlflta, eftersom de liittast fiirgade mjukdelarna som bursa etc. dndfl inte avbildas. Bestiimningsarbetet underldttas av att alla arter utom sju avbildas som fjiirilar och i regel med bide han- och hongenitalieq i den mfln de iir kiinda; ddr si beh6vs med tilliiggsbilder och pilmarkering. Naturligtvis miste vid bestiimningsarbetet ocksi textdelen konsulteras. Den iir f6redtimligt kortfattad och hiller sig till det som betyder nigot. Det iir svirt att hitta nigon uppgift om i vilken skala fjiirilarna avbildats. I allmlinhet synes de vara 5-6 ginger fcirstorade. FOr egen del hade jag ftiredragit totalbilder av fjiirilarna i nflgot 45