Handbok för effektiv fjärrkyladrift. Gäller fr o m

Relevanta dokument
1. Analys av fastighetssystem Statistik analys Kortslutning För stor styrventil vid små effektuttag 6

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 45U/ PUSH 45U ELECTRONIC. Uponor Push 45U/ Uponor Push 45U Electronic

TTM Shuntopac. Drift- och skötselanvisning Kombishuntar

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Wirsbo Golvvärme Wirsbo Push 20/25

PREFABRICERADE ENHETER

AB KG Karlssons Rörledningsfirma Enebybergsvägen Danderyd Tel Värmepumpanläggning Ekgården Ekerö

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING

TA-PICL. Tryckoberoende reglerkrets ENGINEERING ADVANTAGE

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

LK Fördelarshunt CS 2-2,5 (RSK )

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

GOLD RX/HC. Luftbehandlingsaggregat med reversibel värmepump. Ventilation, värme och kyla i ett är oslagbart

Värmeväxlarpaket TMix E

TA-PICL. Prefabricerade enheter Tryckoberoende reglerkrets

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

Användning av fjärrkyla vid Scaniafabriken i Södertälje

TA-PICL. Shuntgrupper Tryckoberoende reglerkrets

Prefabricerad värmeväxlarenhet, 1 st Maxi 130/110 med reglerutrustning

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 15A/ PUSH 15A ELECTRONIC. Uponor Push 15A/ Uponor Push 15A Electronic

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Upprättad av: Maria Sjögren

INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATÖRER. Uppdaterad version (poolvärme) LOKALA REGLER FÖR ARBETE I FJÄRRVÄRMECENTRALER EN DEL AV DIN VARDAG

MANUAL PURMO MINIMIX SHUNT

Roth Fördelarshunt Pro

FRB. Passiv kylbaffel för frihängande montage

931.5 VFF VFF VFG VFG Funktionsenhet. Varishunt

VVX- Rad/Vent.krets. SYSTEM VP-VP1, VV-VV1, VS-VS1 och VS2. Apparatskåp: AS-UC RADIATORKRETS VS1 STYRNING

Sveriges bredaste shuntprogram

Åby Nordgård samfällighetsförening. VärmeProjektet

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh)

LK Fördelarshunt VS 2-2,5

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Shuntgrupper Quick Reference Guide

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN

SYSTEM VP-VP1, VV-VV1, VS-VS1 och VS2. Apparatskåp: AS-UC RADIATORKRETS VS1 STYRNING

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

STADSFASTIGHETER MALMÖ

Bruksanvisning. Siemens Building Technologies AG c 1/24

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

LK Shunt 2/3-2,5. Utförande. Förutsättningar. Uppbyggnad. Höger- eller vänsterutförande

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 VS-PROJEKTERING. ÅF-Infrastruktur AB Borås den 31 Mars Per Grudén

Ny prissättning Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

KOMPLETTERANDE INSTALLATIONSANVISNING - MÄTUTRUSTNING

Handlingarna skall således omfatta funktionsbeskrivning på både primär- och sekundärsystemet.

Värmeåtervinningsaggregat HERU

Shuntgrupper och frysskadeskydd

LK Fördelarshunt VS 2-2,5

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER

xxxx-a-5702 xxxx-a-as1, DDC

Utredning VV & VVC BRF Kungsklippan Kungsklippan 12-22, Pipersgatan 16-18

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR ELPANNA. Uponor Elpanna

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Max / min temp SET TEMP1: OFF TEMP1:

Värme- och tappvarmvattenregulator med optimeringsfunktioner

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 15/22A UPONOR PUSH 15/22A ELECTRONIC. Uponor Push 15/22A Uponor Push 15/22A Electronic

SYSTEM TA1-FF1. Apparatskåp: AS1 STYRNING TA1-FF1. Drifttider Aggregatet styrs via tidsschema.

Kärnkraft och värmeböljor

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED ENBART GOLVVÄRME

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Spillvärme ur kylmaskin som förvärme till fjärrvärmebetjänad byggnad

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

UPONOR VVS GOLVVÄRME SYSTEM 17. Handbok för Uponor Golvvärmesystem 17

TA-SHUNT. Monteringsfärdiga reglerkretsar ENGINEERING ADVANTAGE

Små värmekällor kunder som prosumenter

TA-SHUNT. Prefabricerade enheter Monteringsfärdiga reglerkretsar

Presentation (Bild 1)

C TAC Xenta Reglerenheter - Värme TEKNISKA DATA

PVM 15-50, Differenstryckspaket

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB Värt att veta

PV Compact , Differenstrycksventil

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 23A. Uponor Push 23A

Fjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Wall

Om du inte vet hur man skall styra en process manuellt så försök inte att automatisera den

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

Värmeväxlarpaket TMix E

Teknisk anvisning 55 KYLSYSTEM Ver. 1.0

SYSTEM TA1-FF1. Apparatskåp: AS1 STYRNING TA1-FF1. Drifttider Aggregatet styrs via tidsschema.

Funktionsguide GOLD LP/COMPACT, All Year Comfort

Driftkort IMSE Ultrabase20 UC2 2

Driftkort IMSE Ultrabase20 UC3 2

Princip/ Driftkort IQHeat50 Cooling

INNOVATIV BUTIK Författare: Lennart Rolfsman Projektnummer: BF04 År: 2012

Driftkort IMSE Ultrabase20 UC1 1

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 12/ ELPUSH 12. Uponor Push 12/ Uponor ElPush 12

TAC 2232 Värme- och tappvarmvattenregulator för trestegskoppling, med optimeringsfunktioner

fjärrkylcentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Mars 2012

Värmeregulator med optimeringsfunktioner

provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004

MMAs handledning Injustering av radiatorventiler

Funktionsguide GOLD version E/F, Kombibatterier

PRI-FV.EBH (KB-VB) storlekar 1,37 22,11 kw 5 storlekar 2,00 17,90 kw. Fläktkonvektor

Björnsonsgatan 62-66, Blackeberg - Varmvatten, värme, VVC-förluster och övriga förluster sommartid.

Kontaktperson: David Hälleberg Telefon: Energikartläggning mars feb 2016 Telefon:

Transkript:

Handbok för effektiv fjärrkyladrift Gäller fr o m 216-1-1

Tips och råd för din fjärrkylaanläggning Denna skrift är framtagen som en hjälp för analysera och förbättra en fjärrkylaanläggning med lägre returtemperatur än avtalade 16 C. För att få en bild på hur anläggningen är uppbyggd och hur den fungerar är det viktigt att samla ihop så mycket information om anläggningen som möjligt. Börja med följande punkter. 1.1 Se till att ritningar och annan dokumentation stämmer med verkligheten. Analysera ritningarna, titta efter kortslutningar så som 3-vägsventiler och by-passer. 1.2 Flödesschemat visar i vissa fall beräknade temperaturer och flöden. Jämför beräknade temperaturer med börvärden i styrutrustningen. 1.3 Kartlägg systemet, ta reda på temperaturer vid effektförbrukarna en varm dag när lasterna är höga. En enkel kontroll kan göras med befintliga termometrar eller handinstrument. 1.4 För att komma fram till en samlad bild av hela anläggningen bör man göra en mer omfattande mätning av hela systemet samtidigt. Loggningen utförs under en längre tidsperiod vilket ger ett underlag för vidare analys av hur systemet uppför sig. 1.5 Kontrollera att värmeväxlaren är motströmskopplad. 1.6 Undersök via dokumentation om kylbatterier är rätt dimensionerade. Om anläggningen är gjord för kylmaskiner är kylbatterierna oftast dimensionerade för 5 Δt istället för 1 Δt. 1.7 Ta reda på om injustering är gjord, och när den gjordes. Har det gått lång tid sedan senaste injusteringen? Har systemet byggts om och ändrats med tiden så att man tappat kontrollen över vart flödena tar vägen? 1.8 Kontrollera styrfunktioner som t ex om styrventilen indikerar att den är stängd. Kontrollera att den verkligen är stängd. 2

Inledning Nedan visas den ideala kurvan. Uppmärksamma hur returtemperaturen ligger jämnt oberoende av hur flödesuttaget och utetemperaturen varierar. 3 Flöde m³/h 25 2 m³/h 15 1 5 23 24 25 26 DATUM Temperaturer ideal 3 25 2 Temperatur 15 1 Utetemperatur KB Fram KB Retur Difftemp 5 23 24 25 26 DATUM 3

Statistik analys Genom att analysera anläggningens statistik som Göteborg Energi tillhandahåller i E-rapporten kan en del brister upptäckas. Nedan finns fyra vanligt förekommande fel förklarade. Kortslutningar Ett vanligt fel i anläggningen är kortslutning. Dessa uppkommer ofta när shuntgrupper innehar trevägsventiler som inte är proppade. Det karaktäristiska för data från anläggningar med kortslutningar är att returtemperaturkurvan följer effektkurvan. När effektuttaget är lågt går kallt vatten via t ex en trevägsventil tillbaka till värmeväxlaren utan att nyttjas av effektförbrukare och följden blir en låg returtemperatur. Om kortslutningen och effektbehovet inte finnas står vattnet still. Om effektuttaget däremot är högt passerar det mesta vatten igenom t ex kylbatteriet och uppvärmt vatten erhålls. Detta åskådliggörs i diagrammen nedan. Lägg märke till att vid tidpunkten då effektuttaget når sin topp når även returtemperaturen sitt högsta värde och kurvorna följer varandra. Detta skall jämföras med den ideala kurvan då returtemperaturkurvan ligger konstant om 16 grader oberoende av effekt eller flödesuttag. 3 Effektuttag 25 2 Effekt kw 15 kw 1 5 23 24 25 26 DATUM Temperaturer 3 25 2 Temperatur 15 1 Utetemperatur KB Fram KB Retur Difftemp 5 4 23 24 25 26 DATUM

För stor styrventil vid små effektuttag En för stor styrventil vid små effektuttag kan lätt upptäckas genom att analysera flödeskurvor från låglast och högastperiod. Vid låglast som du kan se i det övre diagrammet nedan är flödet så lågt att styrventilen som är dimensionerad för betydligt större flöden inte kan upprätthålla ett jämt flöde. Styrventil öppnar och stänger hela tiden för att uppnå den önskade temperaturen. Detta gör att kurvan blir hackig. Vid höglast som du kan se på den nedre kurvan däremot ser flödeskurvan jämn ut, och detta därför att styrventilen är dimensionerad för det stora flödet som uppnås. Hur detta åtgärdas finns beskrivet under rubriken Styr anläggningen rätt 6 Flöde m³/h 5 4 m³/h 3 Flöde 2 1 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: Flöde m³/h 9 8 7 6 m³/h 5 4 3 2 1 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: Flöde 5

Tilluftsbatterierna styrs fel Luftbehandlingsaggregat med tidsinställning som stänger av fläkten nattetid och helger utan att stänga vattenflödet är ett förekommande problem. När fläkten stängs av kommer vattenflödet genom kylbatteriet att öka då styrventilen öppnar för att försöka hålla inställt börvärde. Då flödar vatten från framledningen till returledningen utan att värmas upp. Detta kan man konstatera genom att analysera statistik för några dygn under höglastperiod. I diagrammet nedan syns flödesuttaget under fyra dygn och man kan se att flödet går upp betydligt på natten då fläkten är avstäng och styrventilen står fullt öppen. När sedan fläkten slås på sjunker flödet kraftigt för att sedan rätta till sig till normalt uttag. 3 Flöde m³/h 25 2 m³/h 15 1 5 11: 14: 17: 2: 23: 2: 5: 8: 11: 14: 17: 2: 23: 2: 5: 8: 11: 14: 17: 2: 23: 2: 5: 8: 11: 14: 17: 2: 23: 2: 5: 8: 11: Felaktig pumpavstängning Ytterligare ett vanligt förekommande fel som kan resultera i samma kurva som ovan är när ingen last förekommer i anläggningen och köldbärarpumpen stängs av så att den sekundära kretsen blir stående. Det stillastående vattnet värms då upp av omgivningen och temperaturgivaren på den sekundära sidan beordrar styrventilen på primärasidan att öppna upp för fullt för att kyla ner framledningsvattnet på sekundära sidan. Eftersom vattnet är stillastående kommer inte temperaturen vid givaren ner på acceptabel nivå vilket får till följd att primärt kylvatten flödar igenom växlaren tills pumparna slås på igen och styrningen börjar fungera på korrekt igen. För att avhjälpa detta styrningsfel bör pumpens styrning integreras med styrventilens styrning så att styrventilen stänger när pumpen inte är i drift. 6

Enkla åtgärder för att höja returtemperaturen Ta bort blandningspunkter med stor temperaturdifferens Den viktigaste åtgärden är att ta bort samtliga blandningspunkter. Ett sätt är att bygga om trevägsventiler till tvåvägsventiler. En rekommendation för att energieffektivisera är att kombinera denna åtgärd med varvtalsstyrning av pumpen då flödet kommer få större variation i och med att läckflöden försvinner. Styr anläggningen rätt Det vanligaste sättet att styra växlaren är på köldbärarens framledningstemperatur på kundsidan. Det man i huvudsak skall tänka på är att ställa den så högt som möjligt. Om anläggningen har svårt att prestera ett delta T o m 1 grader så förbättras möjligheterna att nå den avtalade returtemperaturen 16 grader om köldbärarens tilloppstemperatur är så hög som möjligt. Om man vill vara säker på att man inte understiger den avtalade returtemperaturen skall minbegränsaren kopplas in och börvärdet ställas in på 16 C. Detta är en mycket effektiv åtgärd för att höja returtemperaturen samtidigt som den är gratis eftersom undercentralen skall ha en minbegränsning installerad. Problemet är när det finns brister och fel i anläggningen så erhålls inte önskad kyleffekt. Ett effektivare sätt att min-begränsa sin anläggning är att förse alla effektförbrukare med minbegränsare. På detta sätt undviker man de långa dödtider som ofta uppkommer när minbegränsaren är lokaliserad i undercentralen. Tips! Med hjälp av m-busutgången i leverantörens integreringsverk kan man bygga upp en funktion som begränsar effekt/flödes uttaget. När anläggningen har stor variation av kyleffektsbehov, t ex låg baslast höst, vinter och vår, och stort kyleffektsbehov sommartid, bör två eller fler styrventiler på primär systemet monteras. Erfarenhetsmässigt gäller detta även då primärflödet överstiger 5 l/s. Om man t ex väljer två styrventiler väljs styrventilerna för 1/3 respektive 2/3 av det dimensionerande flödet. 7

Fortsätt med dessa åtgärder om det behövs Här behandlas sådana förändringar som kräver att systemet stängs en längre tid förslagsvis vintertid och är dyrare än tidigare nämnda åtgärder. Beroende på hur avtalet med fjärrkylaleverantören ser ut kan kunden vara förpliktigad att vidta åtgärderna. Priskonstruktionen kan också vara sådan att det är lönsamt att vidta åtgärder på denna nivå. Koppla fler komponenter i serie Vissa kyldaobjekt som till exempel rumskyl, fancoilar, cikulationskylare och kylbafflar arbeta vid högre temperaturer än tilluftsaggregat. Dessa kan då i princip läggas i serie med returledningen med möjlighet till påspädning av kallt framledningsvatten när så erfordras. Det är viktigt att belastningarna läggs mellan tilluftsaggregaten och eventuella kylmaskinskondensorer. På så sätt man stegvis höja returtemperaturen till en nivå på upp emot 2 C. Kylbatterier Retur Tillopp Fjärrkyla 8

Frekvensstyra pumpar De flesta kylsystem har en huvudcirkulationspump med konstant flöde där pumpen är i drift under årets 8 76 timmar. Den energi som pumpen avger stryps sedan bort i en mängd små bromsventiler. I ett sådant här fall kan istället Frekvensstyrda pumpar vara ett alternativ. Frekvensstyrning lämpar sig utmärkt i sekundärsystem med 2- vägsventiler då flödet ständigt varierar beroende på kylbehov. Utvecklingen har medfört att frekvensstyrning har blivit allt mer ekonomiskt motiverad. Figuren nedan illustrerar några exempel på hur pumparna kan styras. Bygg om tilluftsbatterierna Genom konsultation med batterileverantören kan man beräkna om de gamla luftbatterierna kommer att fungera med t ex temperaturprogrammet 8 /18 istället för 6 /13 på vattensidan. Om temperaturprogrammet medför en för kraftig effektsänkning kan ett batteribyte blir nödvändigt. Ett annat alternativ kan då vara att nyttja även värmebatteriet eller återvinningsbatteriet som kylbatteri sommartid med en så kallad kombishunt. (Se Bilaga 2) 9

Bilaga 1 Princip för indirekt anslutning till fjärrkyla Kombinerat kyl- och värmebatteri Kombinerat kylbatteri och värme-/återvinningsbatteri seriekopplad med befintligt kylbatteri 1

Bilaga 2 Princip för kombishunt i luftbehandlingsaggregat Sekundärsida Primärsida 11

Göteborg Energi AB Box 53 41 2 Göteborg 31-62 62 62 www.goteborgenergi.se