Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2015

Relevanta dokument
Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015


Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2014

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Bättre liv för sjuka äldre

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling

Monica Forsberg

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

AVÄ rapport Bättre liv

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Bättre liv för sjuka äldre

Nyhetsbrev december 2012

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen

Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Bättre liv för sjuka äldre

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum

Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen SKL Akten

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149

Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län

ASÄ rapport Bättre liv

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

God vård för äldre i Sörmland 2015

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015

2013 Feb Mars April

2013 Feb Mars April

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Bättre liv för sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Genomförande av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Handlingsplan - norra länet i samverkan år Rapporterings nivå - delar som LDG inte "äger" utan följer löpande för kännedom.

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län

Äldrenämnden. Bättre liv för sjuka äldre -Fördelning av medel från prestationsersättningar 2013.

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2017

Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Samverkansrutin Demens

Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län

Bättre liv för sjuka äldre på Gotland

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Mobil närvård Göteborg med kranskommuner

Samverkansrutin Demens

Uppdaterad

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2018

Information om hemsjukvård

Handlingsplan

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län

Uppdaterad

Handlingsplan sammanhållen vård och omsorg för äldre: -södra länsdelen

Transkript:

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2015 Handlingsplan Ledningskraft 2015 Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. Om jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehandlingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam. Målgrupp Mest sjuka äldre är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Förslag på prioriterade aktiviteter: Samordnad individuell plan (SIP) Hembesök; planerade och akuta besök Läkemedelsgenomgång Utskrivningsrutiner Uppföljningssamtal inom 72 h Webbkollen återinlagda Hemtagningsteam Brukarmedverkan Utbildningsinsatser 1

Mål: God vård i livets slutskede Samtliga kommuner och sjukhus ska registrera, analysera och förbättra den palliativa vården med hjälp av Svenska Palliativregistret. Primärvården utgör en viktig samarbetspartner för möjligheten till att uppnå resultat i förbättringsarbetet. Minst 70 procent av alla inträffade dödsfall per folkbokföringskommun ska vara inrapporterade till Svenska palliativregistret oavsett vem som vårdat den sista tiden. Utfall gällande följande indikatorer i resultatspindeln ska förbättras i enlighet med de målnivåer som fastställs i den lokala handlingsplanen rörande: Brytpunktssamtal Smärtskattning Munhälsa Ordination av injektionsmedel mot ångest Även övriga indikatorer i resultatspindeln ska uppmärksammas Uppföljning av prestation och resultat sker i löpande dialog i Ledningskraftsteamen. Kommun Nuläget Var står vi idag? Ange datum Delmål Vad behöver förbättras? Aktiviteter/processer Hur går vi tillväga? Påbörjas när? Ansvar Vem/vilka? Brukarinflytande Brukare, anhöriga involverade? Tidsplan Genomfört när? Primärvård 2

Sjukhus 2015-03-25 Registrering sker i Palliativa registret. Täckningsgrad för 2014 i genomsnitt på 97% Brytpunktssam tal: 39% Smärtskattning 61,8% Munhälsa 48,5% oh ångestlindring 63,2%. Hålla täckningsgraden och förbättra resultatet i alla mätparametrar. Uppföljning varje månad av vår statistik. Har under 2014 startat ett palliativt nätverk på medarbetarnivå men också på chefsnivå. 2-3 träffar/termin. 1 gång/vecka konsulterar läkare och sjuksköterska från ASIH på sjukhuset för stöd och råd. Medarbetare från Hälsostaden ingår i ett förbättringsarbete Palliativ Syd med handledning från utvecklingscentrum. Områdeschef Christel Nilsson Enhetschefer Hälsostaden, inte i dagsläget. Uttag av statistik varje månad. Pågår, 2015 Pågår och genomfört oktober 2015. Mål: Preventivt arbetssätt Det vardagliga arbetet med äldre ska vara hälsofrämjande och de förebyggande insatserna ska öka. Enheterna ska använda sina resultat gällande riskbedömningar och åtgärder i förbättringsarbeten. Särskilda boenden och korttidsboenden oavsett utförare ska delta i punktprevalensmätningar av trycksår och fall i den form som sker i regi av Senior alert. 3

Riskbedömningar och planering av förebyggande åtgärder med registrering i Senior alert ska göras för minst 90 procent av dem som bor i särskilda boenden och korttidsboenden för äldre, oavsett driftsform. Arbete ska påbörjas gällande riskbedömningar, planering av förebyggande åtgärder och uppföljning med registrering i Senior alert när det gäller hemtjänst och hemsjukvård. Arbete ska påbörjas gällande riskbedömningar, planering av förebyggande åtgärder och uppföljning när det gäller vårdcentral, exempelvis gällande fall, undernäring, tryckskada. Registrering i journalsystem för alla över 65 år vid inskrivning eller ankomst till sjukhus gällande riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning för fall, undernäring, tryckskada. Bedömning av munhälsa enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) med registrering i Senior Alert Under 2015 ska det i Skåne genomföras utbildning av Instruktörer i Otago träningsprogram. Dessa instruktörer ska i sin tur utbilda Otagoledare, som ska bidra till att sprida kunskap om evidensbaserad fallpreventiv träning. Hälsoinriktade insatser ska erbjudas. Uppföljning av prestation och resultat sker i dialog i Ledningskraftsteamen. Kommun Nuläget Var står vi idag? Ange datum Delmål Vad behöver förbättras? Aktiviteter/processer Hur går vi tillväga? Påbörjas när? Ansvar Vem/vilka? Brukarinflytande Brukare, anhöriga involverade? Tidsplan Genomfört när? Primärvård Sjukhus 2015-03-25 Hälsostadens mål är att alla 4

patienter över 65 år ska riskbedömas och ha en riskvårdplan inom 24 timmar i fall, tryck samt nutrition. Uppföljning för januarifebruari 2015 Uttag av statistik varje vecka/ enhet. Fall 75 % är riskbedömda och 81 % av patienterna har en riskvårdplan. Tryck 73 % är riskbedömda och 74 % av patienterna har en riskvårdplan. Öka kunskap och kompetens bland medarbetarna på enheterna om vikten att göra riskbedömningar och riskvårdplaner. Grupper tillsatta ute i verksamheterna som arbetar med tryck, fall och nutrition. Utbildningar och föreläsningar inom respektive område. Patientsäkerhet ssamordnare Marie Falkheden KTC 2 gånger/termin. Under 2015 Nutrition 68 % är riskbedömda och 83 % av patienterna har en 5

riskvårdplan. Mål: God vård vid demenssjukdom Genom systematisk utveckling av vård och omsorg skapas förutsättningar för ett gott och värdigt liv för den demenssjuka. Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) drabbar någon gång de flesta som lever med en demenssjukdom. Dessa symptom kan vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Viktiga mål är: Att kommuner vars utförare (oavsett driftsform) inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSD-registret. BPSD-registret ska användas som ett verktyg för kvalitetsförbättringar Att personer som nyinsjuknat i demenssjukdom i ökad omfattning erhåller utredning och får diagnos på en primärvårdsenhet (vårdcentral, oavsett driftsform) och registreras i Svenska Demensregistret (SweDem). Att personer med demensdiagnos i ökad grad erhåller uppföljning i primärvården med registrering i SveDem. Att sjukhus vid identifierad kognitiv svikt uppmärksammar primärvården på behovet av uppföljning. Uppföljning av prestation och resultat sker i löpande dialog i Ledningskraftsteamen. Kommun Nuläget Var står vi idag? Ange datum Delmål Vad behöver förbättras? Aktiviteter/processer Hur går vi tillväga? Påbörjas när? Ansvar Vem/vilka? Brukarinflytande Brukare, anhöriga involverade? Tidsplan Genomfört när? Primärvård 6

Sjukhus 150326 Spec.minnesmottagninen i ängeholm har startat ett sammarbete, med våc Laxen som går ut på att öka kvalitéten i den basalademensu tredningen samt i övertagandet av återremmitera de patienter. PV basaldemensutred ningar. Kvalitén i röntgenremissern a. Stöd till Pv läkarna från spec. minnesmottagnin gen. Kliniska konferenser på vårdcentralen Utbildning i hur man kan få svar på det man önskar ur en hjärnavbildning, skärpta frågeställningar ger skärpta svar. Konsult telefon direkt till spec.minnesmottagninge n Återremisser tas upp på kliniskkonferens Återremitterade ärenden återföljs av tydliga förslag till uppföljning och fortsatt handläggning Söl Per Johansson Öl Moa Wibom Påbörjat på vårdcentralen Laxen. Utökning till ytterligare minst två våc från hösten -15 Helt genomfört tidigast 2017. Detta är även en resursfråga. 7

Mål: God läkemedelsbehandling för äldre Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen Andelen patienter som får en läkemedelsgenomgång ska öka Återkoppling ska ske från slutenvård till primärvård, då tvärprofessionell läkemedelsgenomgång gjorts på sjukhuset Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel för äldre ( 75 år) ska minska Indikatorn läkemedel mot psykos äldre patienter med neuroleptika ska ha relevant indikation för behandling Användningen av antiinflammatoriska läkemedel för dem som är 75 år och äldre ska minska Det ska finnas rutiner i slutenvård för hur utskrivningsinformation skrivs och förmedlas samt rutiner i primärvård och inom kommun för hur utskrivningsinformationen tas emot. En förutsättning för att rutiner ska tas fram i primärvård är att initierade regionala riktlinjer är beslutade. För ytterligare information inom läkemedelsområdet se Vårdgivare i Skåne, http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/ Uppföljning av prestation och resultat sker i löpande dialog i Ledningskraftsteamen Nuläget Var står vi idag? Ange datum Delmål Vad behöver förbättras? Aktiviteter/processer Hur går vi tillväga? Påbörjas när? Ansvar Vem/vilka? Brukarinflytande Brukare, anhöriga involverade? Tidsplan Genomfört när? 8

Kommun Primärvård Sjukhus Andelen patienter som får en läkemedelsge nomgång (LMG) ska öka 2015-03-26 Under nuvarande bemanning har farmaceuterna kapacitet att göra LMG på 30-40% av 75+/5LM+ (på grund av många andra viktiga uppgifter) Ökad bemanning. Utöka så att fler patienter kan få genomgång För att möta behovet Utöka/ändra målgrupp för LMG (mottagningar, yngre pat, färre än 5 LM)? klinikapotekar na nej nej snarast vb Eget Mål: Förbättra läkemedelssä kerheten Brister i ordinationslist orna, 17 % är korrekta vid inläggning. Detta skall Förbättra inskrivningsrutine rna. Projekt på akuten startar 5/5. Carl Vigre? Peter Kalén? (arbetsgrupp med SSK, apotekare, läkare och sekr Implementeras under Q2-3 9

förbättras. Flera delprojekt planeras. finns) Återkoppling ska ske från slutenvård till primärvård, då tvärprofessio nell läkemedelsge nomgång gjorts på sjukhuset Görs endast via epikris/remiss/ utskrivningsinf ormation från slutenvården Kvalitetsgrans kning av utskrivningsinf ormation pågår. Apotekarnas anteckningar behöver utvecklas. (använda LM-info primärvård/komm un?) Ökad kvalité och därmed bättre läkemedelsanvän dning för pat Beslut angående apotekarnas rutiner och arbetssätt. Inklusive hur överföringen till primärvården ska ske samt hur den tas emot. Pågående? + apotekarna + PV Apotekare Anette Ohlson samt enheten för läkemedelsstyr ning Snarast Klart dec -15 Användninge n av potentiellt olämpliga läkemedel för äldre ( 75 år) ska minska identifieras i samband med LMG och läkare informeras Fler olämpliga läkemedel bör seponeras. Nyinsättningar ska undvikas. Följ rekommendationer (alt dokumentera orsak för indikation i journal). Regelbunden utvärdering av dylika behandlingar. Utbildningsinsatser! Följs upp regionalt/nationellt. Identifieras av apotekarna samt läkarna. Åtgärdas av läkarna.? (samhällsinformation) pågående Indikatorn läkemedel mot psykos äldre patienter med se ovan, psykosläkeme del till äldre vid fel indikation går - Följs upp regionalt/nationellt. - - Pågående 10

neuroleptika ska ha relevant indikation för behandling in under potentiellt olämpliga läkemedel för äldre. Användninge n av antiinflamma toriska läkemedel för dem som är 75 år och äldre ska minska se ovan, NSAID till äldre vid fel indikation går in under potentiellt olämpliga läkemedel för äldre. - Följs upp regionalt/nationellt. - - Pågående Det ska finnas rutiner i slutenvård för hur utskrivningsi nformation skrivs och förmedlas samt rutiner i primärvård och inom kommun för hur utskrivningsi nformationen tas emot. En förutsättning Kvalitetsgrans kning av utskrivningsinf ormation pågår. Ökad kvalité och därmed bättre läkemedelsanvän dning för pat Pågående Apotekare Anette Ohlson samt enheten för läkemedelsstyr ning nej Klart dec -15 11

för att rutiner ska tas fram i primärvård är att initierade regionala riktlinjer är beslutade. Mål: Sammanhållen vård och omsorg Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården ska tillgodoses. För den äldre patienten är kontinuitet och samverkan av stor vikt. Samverkan mellan huvudmännen underlättas om det finns en fast vårdkontakt vid omfattande behov av vård och omsorg. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen om fast vårdkontakt är inte särskilt väl känd inom vården och bland brukare/patienter, det finns ett stort behov av information och utbildning. Vårdgivarna behöver även införa rutiner för att tydliggöra hur fast vårdkontakt ska fungera i praktiken. Andra områden som behöver uppmärksammas är psykisk hälsa hos äldre och identifiering av vårdbehov hos äldre med annan etnisk bakgrund. Samtliga verksamheter inom vård och omsorg som drivs på uppdrag av Region Skåne och kommuner ska samverka så att vård och omsorg om svårt sjuka äldre bedrivs på den mest effektiva vårdnivån Lokala Ledningskraftsteam ska samverka kring det gemensamma arbetet med en långsiktig utveckling av sammanhållen vård Rutiner för fast vårdkontakt ska finnas Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras för identifierade personer med behov av samverkan. Antal planer i Skåne ska öka. Minskning av undvikbar slutenvård Minskning av oplanerade återinläggningar Uppföljning av prestation och resultat sker i löpande dialog i Ledningskraftsteamen 12

Kommun Nuläget Var står vi idag? Ange datum Delmål Vad behöver förbättras? Aktiviteter/processer Hur går vi tillväga? Påbörjas när? Ansvar Vem/vilka? Brukarinflytande Brukare, anhöriga involverade? Tidsplan Genomfört när? Primärvård Sjukhus 2015-03-25 Uppringning inom 72 timmar av patienter som skrivits ut från slutenvården. Förbättra statistiken så att merparten av alla patienter rings upp inom 72 timmar. Följa statistik av antalet utskrivningar mot antal uppringda patienter. Sjuksköterskor inom slutenvården Fortlöpande 2015 Säkra informations överföringen mellan kommun och primärvård. 100 % av patienterna ska ha utskrivningsinfor mation vid hemgång. Informera ut vikten av att alla patienter har en utskrivningsinformation vid hemgång. Ansvarig läkare på slutenvården. Fortlöpande 2015 13

86% av patienterna får utskrivningsinf ormation vid hemgång. Styra patientflöde och ge vård på rätt nivå. Minskning av oplanerade inläggningar i slutenvården. patientbesök/mån ad. 2014-06-01 startade vårt akuta mobila team i Hälsostaden i syfte att minska oplanerade inläggningar i slutenvården. Teamet började på 50 % men har sedan i höst uppgraderats till 100 % dagtid månd-fred. Starta upp ytterligare ett hemteam Närsjukvårdsteam. Utökning av patientkriterierna och kommuner i NVS. Koordinator Marie Bladh och VC Maria Olsson Koordinator Marie Bladh och VC Maria Olsson Fortlöpande 2015 2015-02-01 Mål: Psykisk Hälsa Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen 14

Äldres psykiska ohälsa är ett område som under lång tid varit eftersatt trots att behoven är stora och förekomsten av depressionssjukdom relativt vanlig. Kunskap och handlingsberedskap hos personal som möter äldre i sitt dagliga arbete i Skåne gällande äldres psykiska hälsa och ohälsa ska öka. Syftet med inriktningen är att göra personal trygga i mötet med psykisk ohälsa, kunna prata om självmord och stödja den enskilde att ta kontakt med rätt vårdnivå. Uppmärksamma och öka kunskapen om äldres psykiska hälsa och ohälsa Under 2015 ska det i Skåne genomföras ytterligare utbildningar i "Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre" Arbetssättet kring Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre ska spridas och implementera Att äldre som målgrupp beaktas i de lokala överenskommelser som ska tas fram utifrån Ramöverenskommelsen om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerat att utveckla psykisk ohälsa (20130610) Kommun Nuläget Var står vi idag? Ange datum Delmål Vad behöver förbättras? Aktiviteter/processer Hur går vi tillväga? Påbörjas när? Ansvar Vem/vilka? Brukarinflytande Brukare, anhöriga involverade? Tidsplan Genomfört när? Primärvård Sjukhus 15

16