PRAKTIKRAPPORT SVERIGES PERMANENTA DELEGATION VID OECD OCH UNESCO I PARIS

Göteborgs Universitet Institutionen för Globala Studier SF1400 - Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning PRAKTIKRAPPORT SVERIGES PERMANENTA DELEGATION VID OECD OCH UNESCO I PARIS Camilla Arvastson HT 2013

Praktikplats Sveriges Permanenta Delegation vid OECD och Unesco 17 rue Barbet de Jouy 75007 Paris Frankrike Camilla Arvastson Praktikant Camilla Arvastson Pol. kand. i statsvetenskap inriktning internationella relationer och globala utvecklingsstudier, Göteborgs universitet camilla.arvastson@gmail.com 1. BESKRIVNING AV PRAKTIKPLATSEN Under höstterminen 2013, perioden 9 september 2013 24 januari 2014, har jag praktiserat vid Sveriges delegation vid OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) och Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation) i Paris. Delegationen är en gemensam utlandsmyndighet under Utrikesdepartementet som syftar till att förvalta Sveriges intressen i OECD och Unesco. Delegationen är uppdelad mellan arbetet i OECD och Unesco och under min praktik har jag tjänstgjort på OECD-sidan av delegationen. OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) bildades 1947 för att administrera Marshall-hjälpen efter andra världskriget och har idag 34 medlemsländer. Organisationens generalsekreterare är sedan 2006 mexikanen Angel Gurría. OECD arbetar för tillväxt, sysselsättning, ökat välstånd och världshandelns expansion genom att bidra till ekonomisk utveckling i både medlemsländer och i omvärlden. I princip alla samhällsfrågor diskuteras förutom kultur och säkerhetspolitik i de drygt 200 kommittéer, direktorat och arbetsgrupper som utgör organisationens verksamhet. Ekonomi och handelspolitik, utvecklings- och biståndspolitik samt internationella investeringsfrågor är dock de mest tongivande delarna i OECD:s verksamhet. OECD utgör således ett slags global tankesmedja där medlemsländernas idéer och policyer diskuteras och prövas för att komma fram till best practices inom ett policyområde. Granskningar så kallade Peer-Reviews inom samtliga av organisationens arbetsområden sker kontinuerligt för att utvärdera medlemsländernas politiska strävanden. Granskningarna syftar 2

till att öka förståelsen och spridningen av kunskaper mellan länderna. En viktig uppgift är att föreslå förbättringar enligt de principer som organisationen satt upp. Varje kommitté har ett sekretariat som leder och tar fram förslag för arbetet och medlemsländerna fattar alla beslut i konsensus. Förutom kommittéerna som är verksamma inom organisationens arbetsområden finns tre stående kommittéer som leder organisationens styrning och arbete Rådet, Budgetkommittén och den Externa relationskommittén. 1 OECD:s huvudkontor är beläget i västra Paris i 16e arrondissement på adressen 2 Rue André Pascal, 75016 Paris. Arbetet vid OECD sker främst på engelska men även franska förekommer. Eftersom organisationen är en global aktör, inte minst i andra internationella forum påverkas den av variationerna och förändringarna i den globala politiska maktbalansen. Delegationen Som övriga medlemsländer har Sverige en permanent delegation till OECD. Delegationen finns belägen i centrala Paris i det 7:e arrondissementet i samma byggnad som Sveriges ambassad i Paris varför det pågår ett nära samarbete med ambassadens funktion och personal. Tidigare hade delegationen kontoret närmre OECD men på grund av effektiviseringar flyttades delegationen till ambassadens byggnad. Den andra delen av myndigheten som arbetar inom ramen för Unesco är lokaliserad i en delegationsbyggnad i anslutning till Unescos högkvarter. Det innebär att delegationen är lokaliserad i två olika byggnader beroende på vilken internationell organisation tjänstemännen tillhör. Delegationen har trots den geografiska åtskillnaden gemensamma aktiviteter och kontakter, exempelvis gemensamma veckomöten. 1 OECD - Who does what? http://www.oecd.org/about/whodoeswhat/ hämtad 2014-01-08 3

Eftersom OECD:s högkvarter ligger i västra Paris måste personalen resa till huvudbyggnaden för att delta i möten. Ibland sker detta med tjänstebil men ofta sker förflyttningen via tunnelbana som tar 30-40 minuter enkel väg. Det leder till en hel del resande varje vecka mellan kontoret och högkvarteret. Personalen är ständigt utspridd över Paris och det krävs tid och planering för att resa och koordinera arbetet på delegationen. På delegationen arbetar tre utsända från UD. Delegationen har en ambassadör som representerar Sverige i OECD och Unesco. Vid delegationen arbetar ytterligare två handläggare, varav den ena med handelspolitiskt och den andra med utvecklingspolitiskt fokus. Det finns även en handläggare från finansdepartementet och en från näringsdepartementet. Vidare finns det tre lokalanställda assistenter och en chaufför. På Unesco-sidan arbetar dessutom en tjänsteman utsänd från utbildningsdepartementet samt två lokalanställda en handläggare och en assistent. Större delen av personalen i delegationen arbetar i svenska ambassadens lokaler varför delegationen och ambassaden delar på den administrativa personalen. Delegationen tar emot två praktikanter till OECD och en till Unesco varje termin. Arbetet på delegationen sker på svenska. Arbetstiderna är 8.30 17.00 måndag till fredag med 50 minuters lunchrast. De är dock endast när arbetsdagen är förlagd till kontoret som dessa tider egentligen kan följas. Det beror ofta på möten vid OECD som i vanliga fall pågår mellan 9.30 18.00 med lunch 13.00 14.30. Ofta drar mötena ut på tiden och det är lätt hänt att arbetet pågår längre än åtta timmar per dag. Detta uppmärksammas av personalen så att övertidstimmar kan tas ut. 2. MINA ARBETSUPPGIFTER Arbetet på delegationen innebär i helhet att bevaka verksamheten i OECD:s kommittéer och arbetsgrupper, rapportera hem om arbetet i OECD samt att förbereda mötesverksamheten. Arbetet i DAC och andra kommittéer Jag har främst följt de utvecklingspolitiska kommittéerna i OECD där organisationen spelar en viktig roll för den globala utvecklingspolitiken tillsammans med andra multilaterala organisationer. Mitt arbete har inneburit att delta i verksamheten i OECDs utvecklingskommitté DAC (Development Assistance Committee). DAC utgör en av organisationens alla kommittéer som hanterar de policyfrågor som OECD arbetar med. 4

Arbetet i DAC har inneburit förarbete, deltagande i möten och efterarbete. DAC hanterar bistånds- och utvecklingsfrågor och har separata inträdesregler efter ett land blivit medlemmar i OECD varför 29 av 34 medlemsländer ingår i kommittén. Tillsammans med min handledare har jag under hösten utforskat och blivit väl förtrogen med de debatter som ägt rum i DAC. Jag har således deltagit i internationella möten under dess förberedelse, genomförande och efterarbete vilket inneburit flera olika typer av arbetsuppgifter. Formella kommittémöten hålls ungefär en gång i månaden. Inför formella möten hålls ett antal informella möten för koordinering och diskussion om aktuella frågor. I förväg distribuerar sekretariatet dokument som ligger till grund för de olika agendapunkter som ska diskuteras på det formella mötet. Då underlagen ligger till grund för kommande diskussioner, behövs svenska ställningstaganden som kan presenteras på mötena. Det innebär att samarbete och avstämning med departementet sker, eftersom det är departementet som utformar politiken och delegationen som framhåller de svenska ståndpunkterna på mötena. Min uppgift har varit att sammanfatta vissa centrala dokument, delta i avstämningar kring instruktionsgivning med departementet och redogöra för diskussioner på de informella mötena och olika arbetsgruppsmöten. Väl vid det formella mötet har jag skrivit anteckningar och därefter har jag sammanställt rapporter som skickats till UD, övriga medarbetare och myndigheter, bland annat Sida. Under hela processens gång har jag haft kontinuerliga diskussioner tillsammans med min handledare om frågor, ståndpunkter och övriga medlemsländers positioner. Redan den första veckan granskandes Sveriges bistånd i DAC i en så kallad peer-review som är en av OECD:s karaktäriserande arbetsmetoder och genomförs i alla kommittéer, bland alla medlemmar inom olika policyfrågor. Efter granskningen skrev jag min första rapport till UD. Vidare har jag deltagit i flertalet seminarium, lanseringar av rapporter, konferenser och forum. Dessa arrangeras mellan de formella kommittémötena och syftet är att öka förståelsen och kunskapen om aktuella utvecklingsfrågor, inte minst för att hålla debatten levande. Diskussionerna och tematiken fångas sedan upp på kommittémöten. Dessa har många gånger handlat om det förändrade ekonomiska och politiska landskapet. Särskilt vill jag framhålla några synnerligen intressanta seminarier för mig, bland annat med IMF (International Monetary Fund) om minskad fattigdom men en ökande ojämlikhet i världen. En särskild plats i raden av lärorika diskussioner har ett seminarium om FN:s roll för att hantera globala nyttigheter (global public goods - bl.a. klimat och säkerhet) hållits, ett möte med 5

representanter från Kinas regering om Kina som nya utvecklings- och biståndsgivare samt ett möte med Somalias finansminister om vilka resurser landet är i behov av för att kunna utvecklas. Även flera regionala ekonomiska utblickar inför 2014 har lanserats; Afrika, Sydamerika, Sydostasien samt MENA (Mellanöstern och Nordafrika) och Centralasien. Dessa har diskuterats i paneldebatter med experter och ministrar utifrån givna teman som har varit mycket intressanta och lärorika att lyssna till. Detta i synnerhet då många OECD-länder möter stora utmaningar till följd av den globala finanskrisen. Samtidigt har tillväxtländerna haft flera år med enorm ekonomisk tillväxt, något som nu spås mattas av. Då delegationen har hög arbetsbelastning får praktikanterna ibland representera Sverige på olika möten. Jag representerade bland annat Sverige vid ett ministermöte med MENAprogrammet (Mellanöstern och Nordafrika) som handlade om privata investeringars roll för utveckling, arbetstillfällen och infrastruktur i regionen. Vidare representerade jag Sverige vid konferensen Water Governance Initiative som samlade olika länder, aktörer och NGO:s från hela världen för att tala om olika aspekter av vattenfrågan. Jag representerade även Sverige vid en workshop; Strengthening the Migration-Development Nexus through Improved Policy and Institutional Coherence. Precis som titeln beskriver handlade workshopen om global policykoherens kring migrationsfrågan och vilka aktörer som ska ta ansvar och visa ledarskap. Jag har även följt andra sakkommittéer på OECD exempelvis miljökommittén EPOC (Environment Policy Committee) som diskuterar miljöfrågor och gröna alternativ. Kommittén har inte lika frekvent mötesaktivitet som DAC men deltar ofta på konferenser och seminarium i samarbete med andra kommittéer. EPOC har varit synliga då gröna alternativ och tillväxt har diskuteras i forumet Green Growth and Sustainable Development. Jag har även i liten utsträckning deltagit i möten på IEA (International Energy Agency) som är ett självständigt organ under OECD och hanterar energifrågor. Under hösten hade IEA ministermöte med närvaro av statsrådet Anna-Karin Hatt där Sveriges gröna energi uppmärksammades av övriga länder. Stående Kommittéer Organisationen i OECD är uppbyggd av bland annat tre stående kommittéer; Rådet (Council) som är det högst beslutande organet, budgetkommittén (Budget Committee) och externa 6

relationskommittén (External Relations Committee). Dessa tre kommittéer leder och styr organisationens arbete. I rådet företräds varje land av ambassadören och arbetet leds av generalsekreterare Gurría. Där diskuteras frågor från alla kommittéer på högsta beslutande nivå och möten hålls varje månad. Efter rådsmötet deltog jag i skrivandet av rådsrapporten som utgör en av de viktigaste rapporterna, eftersom den indikerar om aktuella frågor och styrning av OECD. Rapporten skickas till bland annat Regeringskansliet och UD som underlag och information. Jag har även deltagit i möten med budgetkommittén som har varit mycket intressant att följa eftersom det ger en tydlig bild av organisationens prioriteringar. I övrigt har jag deltagit i delegationens interna arbete. Det har inneburit att sprida information efter det veckovisa morgonmötet via email, förbereda besök, skriva kortare texter för delegationens officiella hemsida samt att ta fram ett förslag till en kommunikationsstrategi. I mina arbetsuppgifter har även sociala tillställningar och events som mingel, luncher eller evenemang på OECD, delegationen och ambassaden förekommit. Jag har även deltagit på delegationens planerings- och trivseldag vid Château de Chantilly nordost om Paris som genomfördes efter knappt två veckors praktik. Det var ett mycket bra sätt att förstå verksamheten och tjänstemännens arbetsuppgifter och områden, i synnerhet då introduktionsföredragen som brukar arrangeras efter någon veckas praktik blev senarelagd av diverse orsaker. Som praktikant blev jag snabbt en del av det dagliga arbetet eftersom det inte finns utrymme för praktikanten att ägna sig åt särskilda tilldelade arbetsuppgifter. Det gör att praktikanten får stor inblick i arbetet och får ta sig an alla sorters uppgifter; från att kopiera underlag för besök till att med kort varsel delta i möten på ambassadörsnivå eller representera Sverige på möten inom områden som egentligen inte är inom ens eget fokusområde. Det gör uppgifterna varierande och praktikanten får ständigt utvecklas och se olika sidor av organisationen. Totalt har vi varit sex praktikanter på ambassaden och delegationen; tre på ambassaden, två på OECD-sidan och en på Unesco-sidan av delegationen. Det har gjort att vi har fått ta del av varandras verksamheter, haft internutbildningar och deltagit i gemensamma aktiviteter för ökad förståelse och insikt om de tre olika verksamheterna. Jag deltog i Unescos generalförsamling som hålls vart fjärde år då organisationens styrning och budget utstakas för de kommande åren. Det var extra spännande eftersom Sverige valdes som ordförande för styrelsen i Unesco. Med ambassaden var jag närvarande vid en debatt i Frankrikes nationalförsamling med anledning av lagförslaget mot prostitution. Lagförslaget liknande i 7

stora drag den svenska sexköpslagen och röstades igenom under hösten. Tillsammans med de övriga praktikanterna har jag också representerat Sverige vid högskolemässan Salon Européen de l'education som pågick i fyra dagar och informerat franska studenter om hur det är att studera i Sverige. 3. ANALYS AV PRAKTIKTIDEN Jag kommer först att analysera min praktiktid utifrån tidigare studier för att därefter analysera praktikens arbetsuppgifter och slutligen OECD som organisation. Analys utifrån mina studier Sedan tidigare har jag en pol kand. i statsvetenskap med inriktning mot internationella relationer och globala utvecklingsstudier. De kunskaper jag har inhämtat från universitetsstudierna har varit avgörande för arbetet på delegationen då de frågor jag har studerat har varit mycket synliga i arbetet. Studier i Sveriges statsskick och förvaltning har varit mycket bra som grund för att förstå hela ramverket som arbetet sker inom. Dessutom har jag studerat den globala världsordningen och på vilken grund dagens internationella institutioner vilar samt hur de uppkommit - vilket varit en bra bakgrund för att förstå den historiska och politiska innebörden av OECD som internationell organisation. Min bakgrund i statsvetenskap och internationella relationer har bidragit till att jag har kunnat se OECD som en del i den globala politiska arenan. Med teoribildningar i internationell politik har jag kunnat förstå hur organisationen fungerar samt hur relationer och samarbetsformer utformas. Studierna har gett mig en rad metodologiska verktyg som varit särskilt värdefulla vid hanteringen och analysen av de frågor som diskuteras. Utvecklingsstudier uppfattar jag har bidragit till en förkunskap om de praktiska bistånds- och utvecklingsfrågor jag har arbetat med. Här kan jag nämna de kriterier som finns för att ansluta till DAC eller vilka flöden som kan inräknas i ODA (Official Development Assistance = statligt bistånd). Generellt är statsvetenskap en bra grund för att kunna arbeta på delegationen eftersom frågorna som diskuteras är av politisk innebörd. Emellertid jag har haft stor nytta av studier i utvecklingsekonomi och global politisk ekonomi eftersom de har givit mig en politisk-ekonomisk grund. 8

I arbetet på OECD och delegationen används liknande arbetsmetoder som vid universitetet. Som jag beskrivit ovan har jag först läst in mig på de frågor som ska diskuteras på möten, diskuterat med min handledare och därefter skrivit rapporter. Det kan liknas vid rapportskrivning på universitetet då studenter först läser kurslitteratur, diskuterar med varandra och sedan skriver tentamen eller PM. OECD:s peer-reviews kan nästan direkt översättas som en opponering av ett större arbete på universitetet, med granskare och observatörer. Mina erfarenheter säger mig att arbetstempot är betydligt högre på delegationen än på universitetet, vilket innebär att det i rapporterna sällan finns utrymme för djupgående analyser och diskussioner. Analysering och diskussioner har däremot skett personligen mellan mig, handledare och andra medarbetare. Analysering av arbetsuppgifterna på delegationen och OECD Det sker många möten och konferenser dagligen på OECD vilket kan försvåra möjligheten att se en helhetsbild av organisationen. Detta klarnade för mig under praktikens gång. Under de första mötena jag deltog i upplevde jag alla diskussioner som nya och frågorna exklusiva för den enskilda debatten, vilket bidrog till att varje möte upplevdes som unikt. Efter en tid insåg jag att frågorna återkom på mötena. Diskussionerna slutfördes aldrig och frågorna utvecklades, uppdaterades och var ständigt levande. Efter ytterligare en tid insåg jag att frågorna inte var unika för en viss kommitté, utan de diskuterades på flera håll i OECD ur olika perspektiv. Därefter insåg jag att frågorna är sammanlänkade med arbetsgången i bland annat FN, WTO, G8, G20. Det skapar ständig utveckling och förnyelse av frågorna i sig men kräver koordinering och ständig uppdatering från tjänstemännen för att följa med i debatten. Ett möte som anordnas är aldrig autonomt utan är en del av en större helhet både för debatterna i sig, men även för OECDs utmaningar i en värld med förändrade ekonomiska och politiska krafter. Den svenska OECD-delegationen är liten vilket innebär att praktikanterna får ett betydande ansvar för sina arbetsuppgifter men också ett utrymme för flexibilitet. Detta har inneburit att jag flera gånger deltagit på möten och representerat Sverige, även då möten varit på ministernivå. Som praktikant får jag inte tala på Sveriges vägnar men det ger en stor erfarenhet om det internationella samarbetet. Denna flexibilitet, som jag upplever är relativt unik, kräver egna initiativ och intresse. Till en början kanske det kan vara svårt att hantera efter år som student där givna krav finns. Då arbetet kommit igång mer upplever jag det som en enorm erfarenhet, både personligt och arbetsmässigt. Det har givit mig en starkare bild av 9

mina personliga egenskaper, styrkor och svagheter men även mina intresseområden och viljor. I arbetsuppgifterna ingår praktiskt arbete som mina studier inte i lika stor utsträckning har förberett mig på. Här kan jag nämna nätverkande, mingel eller institutions- och aktörsöverskridande möten. Samtidigt är det inte det som mina studier i statsvetenskap och internationella relationer har syftat till att förbereda mig inför. Sådant är snarare en personlighetsfråga och något jag haft med mig från tidigare erfarenheter. Därför är det viktigt för studenter från teoriknutna utbildningar att göra praktik för att se vilka kompetenser som krävs i kommande arbetsliv. Efter min praktikperiod vet jag att jag har goda teoretiska kunskaper som går att omvandla till praktiskt arbete. Däremot behöver jag utveckla min förmåga till nätverkande eftersom det inte är något jag i lika stor utsträckning har övat på. Det är också en stor skillnad på att nätverka som student, då det görs på ett personligt plan medan på OECD sker nätverkandet utifrån en yrkesroll och som representant för Sverige. Det skapar en annan komplexitet där språk, kultur och diplomatiska relationer spelar roll för med vem och om vad det går att samtala med. Analys av OECD Som student på en statsvetenskaplig utbildning med inriktning mot internationella studier har jag alltid varit mycket medveten om omvärlden, dess historia och de beskrivningar som görs av olika fenomen eller händelser. Jag har utvecklat kunskaper om hur världen fungerar och frågor om varför det ter sig på olika vis har ofta förklarats ur ett historiskt perspektiv. I våra studier vid universitetet har vi i allmänhet beskrivit världen som det globala syd och nord istället för uppdelningen mellan industriländer och utvecklingsländer. Det förvånade mig att begreppet utvecklingsländer fortfarande används i alla OECD-sammanhang för att beskriva de fattiga delarna av världen. Under mina studier har jag också lagt märke till hur kolonialismens historia påverkar de internationella relationerna. Forna kolonialmakter som Holland, Portugal och Belgien som är representerade i DAC, markerar vanligen sina intressen för exempelvis de portugisisk- eller de belgisktalande länderna. Den postkoloniala bilden framträder då de öppet bevakar sina intressen för de forna koloniernas utveckling och tillväxt men utan att nämna de bakomliggande orsakerna. Det kan läggas hur den språkliga betoningen på portugisiska eller franska fortsätter, bland annat i flera av de afrikanska länderna. Vidare går det att göra många analyser av OECD utifrån postkolonialism, 10

strukturalism eller andra konkurrerande perspektiv eftersom OECD har en stark historisk anknytning till västvärldens utveckling ett direkt arv från kalla krigets dagar. Lärdomar Ur ett mer kortsiktigt perspektiv har jag fått öva upp mina kunskaper i engelska ordentligt och även det franska språket har jag fått stor erfarenhet av. Vidare har jag lärt mig mer om mötesverksamhet på en arbetsplats och hur det fungerar på en internationell organisation. Det handlar bland annat om hur vardagsarbetet styrs av de gemensamma värdeorienteringarna och målen för organisationens arbete, men också språket och den internationella möteskulturen. Jag har även lärt mig att utforma rapporter, något som skiljer sig från hur akademiska rapporter författas. Ur ett mer långsiktigt perspektiv har jag fått stor insikt, förståelse och kunskap om den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken genom att följa arbetet i en internationell organisation, sett ur den svenska utrikesförvaltningens perspektiv. 4. REKOMMENDATIONER Jag kan varmt rekommendera studenter att ansöka om praktik vid Sveriges delegation vid OECD och Unesco. Praktiken utgör ett konstruktivt och praktiskt inslag i teoridominerande studier och de arbets-, kunskaps- och personlighetsmässiga lärdomarna är betydande. Praktiken erbjuder en spännande, tvärvetenskaplig insyn i en blandning av ekonomi, politik, utveckling, handel och diplomatiska relationer. Arbetet är väldigt flexibelt vilket kräver förmåga att ta egna initiativ och arbeta självständigt under stress med flera olika områden samtidigt. I synnerhet då delegationen är geografiskt utspridd i Paris och personalen befinner sig ständigt på olika platser. Praktikanten bör vara beredd på att vara självgående är nödvändigt för praktikplatsen. Vidare är det bra att kunna anteckna snabbt, ha lätt för att skriva då stor del av arbetet innebär att utforma rapporter liksom att vara lyhörd för vad som sägs på möten så att rätt fakta antecknas. Ett grundtips innan praktiken börjar är att läsa på om OECD och delegationen. Många har en vag uppfattning om vad OECD egentligen gör eftersom det inte är en lagstiftande organisation och än mindre kunskap finns om den svenska delegationens roll. Att ha vissa förkunskaper om arbetsområden och OECDs funktion och arbetsmetoder är behövligt men klarnar under praktikens gång. På delegationen var vi två praktikanter som första dagarna diskuterade igenom våra intresseområden utifrån en organisationskarta av OECD:s kommittéer, direktorat och arbetsgrupper. En rekommendation är att göra så, oavsett på vilken 11

organisation praktiken utförs eller om ni är en eller flera praktikanter. Det möjliggör att omvandla dina egna intresseområden till organisationens praktiska arbete. På så vis kunde vi dela upp arbetet mellan oss, få förståelse för den andra personens intressen och dessutom tipsa denne om möten eller frågor som kommit upp under tiden som mer rör dennes intresseområden. Arbetet på delegationen sker på svenska och för det mesta sker verksamheten i OECD på engelska. Det behövs goda kunskaper i engelska för att göra praktik på delegationen eftersom möten och underlag är på engelska. Franska förekommer men då finns ofta simultantolkning att tillgå. Det kan dock vara bra med en viss förståelse för franska då möten ibland övergår till franska. Mina kunskaper i franska är knappa då jag studerat språket i två år men jag har sällan upplevt några språkliga hinder för mitt arbete. Möjligen kan det skapa enstaka problem på fritiden. Jag rekommenderar att ta del av allt det arbete och diskussioner som sker på delegationen och OECD. Trots mitt huvudfokus på utvecklingspolitik har jag gått på möten inom områden jag aldrig haft en tanke på, exempelvis investeringar eller skattefrågor. På så vis öppnades nya perspektiv på organisationens arbete och personliga intresseområdena vidgas. Därför är det viktigt att du utformar en bild av vad du vill uppnå med din praktik, med tanke på dina studier, som du kan relatera till under praktikens gång. Flera andra länders delegationer tar också emot praktikanter vilket skapar en egen nätverkskrets av praktikanter och nya vänner från många delar av världen. Avslutningsvis vill jag uppmana alla att söka praktik eftersom det ger så mycket tillbaka ifråga om lärande och personlig utveckling! 12