Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED06-516 62 Nationella Psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner föreliggande förslag till remissvar på Nationella Psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar. Ärendebeskrivning Landstinget Sörmland har av Socialdepartementet inbjudits att lämna synpunkter på Nationella Psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar.. Bilaga 1. Remissvar Nationella Psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar Protokollsutdrag till Socialdepartementet Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se April\ SID 1(1) 62 Remiss. Ambition o ansvar\ 62 Remiss Ambition o ansvar.doc Utskriftsdatum: 2007-04-19 16:02

Anne Nordström 2007-03-01 LS-LED06-516 Tel: 04576 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Ambition och ansvar Inledning Landstinget Sörmland har av Socialdepartementet inbjudits att lämna synpunkter på Nationella Psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar. Inledningsvis vill landstinget framföra uppfattningen att Psykiatrisamordningen har utfört ett gediget arbete som belyser alla områden av betydelse för de psykiskt funktionshindrade. Ett omfattande material som beskriver bakgrund och nuläge har tagits fram som grund för de förslag som lagts. I föreliggande remissvar inriktar sig landstinget huvudsakligen på att lämna synpunkter på de delar som främst berör landstingen, men givetvis finns områden som är gemensamma med kommuner och andra aktörer, som därmed förtjänar kommentarer. Sammanfattande bedömning Landstinget Sörmland tillstyrker i allt väsentligt Psykiatrisamordningens förslag, men vill betona att förutsättningen för att önskvärda förändringar ska komma till stånd, är att föreslagna medel verkligen tillförs psykiatriområdet och att personalförsörjningsfrågorna löses. Hur detta lyckas är avgörande för den fortsatta utvecklingen. Nationell vision och utvecklingsstrategi Nationell psykiatrisamordning har föreslagit att riksdagen antar en tioårig nationell plan för utveckling av samhällets insatser för människor med allvarlig psykisk sjukdom och psykiskt funktionshinder. LT Sörmland ser positivt på förslaget och instämmer med Psykiatrisamordningen i att det, för att åstadkomma förändringar, krävs långsiktighet och tålamod.

Enligt förslaget ska utvecklingsplanen ge mål och inriktning för områdena vård och stöd, boende och boendestöd, arbete och sysselsättning samt delaktighet och gemenskap i samhället. Samtliga områden är angelägna att utveckla och för att göra detta krävs såväl en tydligt uttryckt politisk vilja som att ekonomiska medel tillförs. VÅRD, STÖD OCH SERVICE (kapitel 4) I kapitel 4 presenterar nationella Psykiatrisamordningen en rad bedömningar av vad som krävs inom olika områden för att en god och säker vård, social omsorg och stöd på lika villkor ska uppnås. Hög tillgänglighet för första kontakt och bedömning bör tillhandahållas för både sociala problem och psykisk ohälsa. Landstinget Sörmland instämmer i Psykiatrisamordningens bedömningar och förslag som innebär att: ett närmare samarbete krävs mellan kommuner och landsting med utformning av gemensam strategi och gemensamma mål för vården av psykiskt funktionshindrade. landstingen, liksom kommunerna, bör säkerställa att personer som söker för psykiatriska problem får en god första bedömning och att rutiner finns för vilka åtgärder som ska vidtas när det finns risk för att en patient eller klient kan skada sig själv eller någon annan. Vid negativa händelser bör gemensamma analyser göras för att identifiera risksituationer och svaga länkar i det gemensamma arbetet. patientansvarig läkare (PAL) bör finnas för de personer som behöver det och att kommunen bör utse klientansvarig handläggare uppföljningen av kvalitén i den psykiatriska vården behöver förbättras och att sjukvårdshuvudmännen tydligt bör efterfråga vilka metoder som används inom verksamheten för att säkerställa vårdens kvalitet. sjukvårdshuvudmännen kontinuerligt bör kontrollera om antalet slutenvårdsplatser motsvarar aktuellt behov. att kommuner och landsting i högre grad bör uppmärksamma de närståendes situation, särskilt barns och syskons behov.

att rutiner bör utformas för att främja kroppslig hälsa och tillgodose behovet av förebyggande och reparativ tandvård i enlighet med tandvårdsreformen att primärvård och specialistpsykiatri bör ha program för hur man upptäcker och behandlar riskfylld alkoholkonsumtion och missbruk av alkohol och narkotika kommuner och landsting erbjuder vård och stöd i integrerade former så att behandling för missbruk och psykiska problem sker samtidigt Däremot ställer sig Landstinget Sörmland tveksamt till införandet av en särskild ansvarsgaranti vid missbruk och samtidig psykisk sjukdom. En förutsättning för en garanti, är att resurser för att uppfylla den finns. Detta är inte fallet för närvarande. Insatser inom området är emellertid angelägna och sådana, i den mån de inte påbörjats, bör kunna rymmas inom de överenskommelser/avtal mellan kommun och landsting som psykiatrisamordningen föreslår i kapitel 14. Dessutom finns möjligheten att få till stånd förbättringar inom området genom villkorade statsbidrag. BOENDE (kapitel 5) Landstinget Sörmland instämmer med Psykiatrisamordningen i dess bedömningar och förslag inom boendeområdet. Boendelösningar ska styras och utformas i samråd med den enskilde och boendestöd ska vara kostnadsfritt. Stödet ska inkluderas bland övriga stödinsatser i socialtjänstlagen. Boende och boendestöd är ett grundläggande behovsområde där kunskapen ofta är bristfällig. Det framstår därför också som rimligt att forskningen, utvecklingen och utbildningarna på området stärks. Vad gäller boendelösningar för patienter med särskilda behov finner landstinget det viktigt att gemensamma överenskommelser träffas, i enlighet med förslaget i kapitel 14, som reglerar ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting. Likaså framstår det som rimligt att det psykiatriska behandlingsansvaret för patienter som vistas under lång tid på s.k. HVB-hem eller liknande utanför det egna landstingsområdet, förtydligas och att överenskommelser mellan berörda landsting träffas.

REHABILITERING, SYSSELSÄTTNING, ARBETE (kapitel 6) Psykiatrisamordningens förslag avseende rehabilitering, sysselsättning och arbete utgår från att arbetslinjen tappats bort för personer med psykiska funktionshinder och att de regelverk som finns för berörda myndigheter i princip omöjliggör rehabilitering till arbete för psykiatrins patienter. Särskilt påtagligt är att regelverket inom socialförsäkringen inte är anpassat till psykiska sjukdomars förlopp och rehabiliteringsprocess. De förslag som lagts fram är omfattande och förefaller väl genomtänkta. Förslaget om ny modell för rehabilitering av psykiskt funktionshindrade med förstärkt aktivitetsstöd, inledningsvis för personer under 30 år, stöds av Landstinget Sörmland. Det är dock angeläget att modellen, efter utvärdering, införs för samtliga personer i gruppen. Landstinget Sörmland stödjer även förslaget om införande av en koordinator för rehabiliteringen av den enskilde. Vidare stöds förslaget om inrättande av fler trygghetsoch utvecklingsanställningar och att möjligheterna undersöks att ge personer med psykiskt funktionshinder tillgång till daglig verksamhet enligt LSS. En särskild kommentar förtjänar förslaget, som återfinns i kapitlen om rehabilitering respektive barn och ungdomar, avseende utvidgning av vårdgarantin till att omfatta relevanta utredningar av psykiska sjukdomar och störningar. Utvidgningen är utan tvekan önskvärd och kan förhoppningsvis genomföras på sikt. I dagsläget är detta emellertid inte möjligt mot bakgrund av den brist på personella resurser som råder. Det är med möda målen för gällande vårdgaranti kan uppfyllas. En förutsättning för att utvidgning överhuvudtaget ska vara möjlig, är för det första att ekonomiska medel tillförs området och för det andra att nyrekrytering av nödvändig personal lyckas. ÅTGÄRDER FÖR DELAKTIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET (kapitel 7) Landstinget Sörmland stödjer förslagen avseende insatser för att befrämja delaktighet och tillgänglighet för personer med psykiskt funktionshinder. Utveckling av hjälpmedel för kognitiva funktionshinder och anpassning av samhället är av särskilt intresse. Förslaget att personer med psykiskt funktionshinder som innebär kognitiva funktionsnedsättningar av allvarlig art bör ha rätt till handikappersättning på grund av de merkostnader som handikappet genererar, stöds likaledes av Landstinget Sörmland. Om delaktighet och integrering i

samhället eftersträvas för gruppen, måste de psykiska funktionshindrens speciella karaktär beaktas, vilket hitintills inte varit fallet.

BARN OCH UNGDOMAR (kapitel 8) Förslagen rörande barn och ungdomar överensstämmer i allt väsentligt med Landstinget Sörmlands uppfattning inom området. Landstinget instämmer, med eftertryck, i psykiatrisamordningens bedömning att det bör ske ett nationellt ställningstagande för en sammanhållen modell för tidiga insatser till barn och ungdomar i syfte att främja ett integrerat och förebyggande arbetssätt. Vidare håller Landstinget Sörmland med om att förstärkning och utveckling av basverksamheterna (mödra- och barnhälsovård, förskola, skola och elevhälsa) måste ske. Kompetens bör finnas där för att ge psykosocialt stöd och föräldrautbildning. En enda väg in till samhällets stödjande insatser genom samlokalisering och samarbete mellan basverksamheterna är, enligt landstingets uppfattning en mycket bra strävan. Grunden för att barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna vara den specialistinstans den bör, är just att basverksamheterna utvecklas både resurs- och kompetensmässigt. Samtidigt måste uppdrag/ansvarsgränser tydliggöras och överenskommelser träffas om vem som gör vad. Landstinget Sörmland anser att det inom barn- och ungdomsområdet, på motsvarande sätt som inom andra områden som ger upphov till ansvarsdiskussioner mellan huvudmännen, bör träffas överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkansformer. Detta gäller givetvis även placeringar i ungdomshem eller HVB-hem. Förslaget att se över riksavtalet och att tydligt lägga ansvaret på vistelselandstinget för att psykiatrisk vård ska erbjudas de barn/ungdomar som vistas i HVB-hem eller på SiS-institutioner är bra och ger förutsättningar för att nödvändig vård verkligen kommer till stånd. Det förutsätter dock stora kompetensoch resursförstärkningar inom barn- och ungdomspsykiatrin. TVÅNGSVÅRD ENLIGT LPT, LRV OCH LVM (kapitel 9) Landstinget Sörmland stödjer förslaget om införande av öppen vård med särskilda villkor. Införandet kommer inte att medföra några större förändringar för landstingets del. Snarast är detta att betrakta som en anpassning till den verklighet som råder. Landstinget stödjer även den föreslagna översynen av LPT för att anpassa lagstiftningen till de förändringar som skett inom samhället och inom psykiatrin.

Vidare är det angeläget att en gemensam utvecklingsplan tillskapas med riktlinjer och förhållningssätt för hur tvångsvården bör bedrivas med inriktning mot att så långt som möjligt undvika tvångsåtgärder.

PERSONALFÖRSÖRJNING (kapitel 10) Den avgörande frågan för om intentionerna i Psykiatrisamordningens förslag ska kunna uppfyllas, är hur personalförsörjningen inom psykiatriområdet lyckas. Det är sant, att detta i första hand är en uppgift för huvudmannen, men mot bakgrund av de rekryteringsproblem som föreligger och som snarast förväntas öka, är det en absolut nödvändighet att staten medverkar i att utveckla en samlad strategi för personalförsörjning till psykiatriområdet. Landstinget Sörmland instämmer därför i förslaget att staten uppdrar åt Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Kriminalvården samt Statens Institutionsstyrelse att utforma ett handlingsprogram för personalrekrytering. I syfte att bidra till rekrytering av psykiatrer, har föreslagits inrättandet av sex regionala rekryteringsansvariga studierektorer för ST-läkare i psykiatri och att dessa ska disponera ett statligt anslag för utbildningsinsatser. Landstinget Sörmland anser att detta kan vara ett möjligt alternativ, men frågan bör hanteras vidare av gruppen som ska arbeta fram handlingsprogrammet enligt ovan. Vikten av att samtliga grundutbildningar, som leder till arbeten inom vård, stöd och serviceverksamheter, innehåller aktuella kunskaper om psykisk sjukdom och psykiskt funktionshinder kan inte nog betonas. Enligt Psykiatrisamordningens förslag skulle gemensamma önskemål kunna föras fram till högskolorna genom den grupp som utarbetar handlingsprogrammet för personalrekrytering. Detta är naturligtvis ett sätt att hantera frågan, men viss statlig styrning borde kunna övervägas. Vad gäller adekvata utbildningsprogram för baspersonal och program för kompetenshöjning/vidareutbildning för redan anställda förefaller det lämpligt att Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting tar ett ansvar för utvecklingen av dessa. FORSKNING OCH UTVECKLING (kapitel 11) Förslagen avseende strategisk forskningssatsning inom området psykisk hälsa/ohälsa (100 milj. kr per år under sju år) och utvecklingssatsningar inom området psykisk ohälsa under Socialstyrelsens ledning (100 milj. kr per år under sju år) stöds. Det är angeläget att satsningar görs inom dessa områden. Särskilt bör framhållas vikten av att forsknings- och utvecklingsinsatser inom barn- och ungdomsområdet genomförs. Ökad kunskap behövs såväl vad gäller orsaker och samband som metoder och metodutveckling.

STATLIG STYRNING (kapitel 12) Vad gäller den statliga styrningen av det psykiatriska området anser Landstinget Sörmland att det behövs en nationell styrstrategi för att överbrygga de skillnader som finns i innehåll och kvalitet. Personer med psykiska funktionshinder är aktuella inom en rad olika politikområden (arbetsmarknad, handikapp, socialtjänst, hälso- och sjukvård), men tillhör som regel inte de högst prioriterade inom dessa områden. För att tråda bot på detta kan det finnas skäl att, på sikt, samla insatserna för de svårast psykiskt sjuka och funktionshindrade till ett politikområde. Landstinget Sörmland instämmer också med Psykiatrisamordningen i att Socialstyrelsen har ett reellt ansvar för att stödja utvecklingen i hälsooch sjukvårdens och socialtjänstens insatser till människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder. För att tydligt markera den politiska viljan och för att ge förutsättningar för att önskvärda förändringar verkligen kommer till stånd, bör föreslagna medel (800 milj. kronor utöver medel för forskning och utveckling) vara särskilt riktade till området. BRUKARINFLYTANDE (kapitel 13) Landstinget Sörmland bedömer det som utomordentligt viktigt att patienter/brukare medverkar i utformning av vård och övriga insatser. Detta gäller såväl inflytande på den egna vården som på övergripande nivå. Förslagen rörande särskilda utbildningssatsningar för förbättrat bemötande och metodutveckling för brukarmedverkan stöds därför till fullo. Det är också rimligt att Socialstyrelsen, inom ramen för sitt utvecklingsansvar för psykiatriområdet, åläggs att utforma det stöd som landsting/kommuner behöver för att brukarmedverkan snarast ska vara en självklarhet. HUVUDMANNASKAP, SAMVERKAN, SAMORDNING OCH ANSVARSFÖRDELNING (kapitel 14) Psykiatrisamordningen har övervägt förslag till förändringar av huvudmannaskapet inom psykiatriområdet, men förkastat detta då huvudmannaskapsförändringar ändå ger upphov till nya gråzonsområden. Förstärkt samverkan och samordning mellan huvudmännen uppfattas därför som bättre alternativ. De förslag samordningen lagt innebär att det i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen införs

likalydande bestämmelser som innebär att landstinget och kommunen ska vara skyldiga att: tillsammans upprätta en individuell plan i de fall det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda på ett mer övergripande plan ingå överenskommelser om sitt samarbete kring personer med psykiskt funktionshinder Förslaget om överenskommelser/avtal mellan kommun och landsting avser områden som ofta är föremål för diskussioner om ansvar och ekonomiska gränsdragningar. Detta gäller i första hand personer som varit eller är under vård enligt LPT och LRV, barn och ungdomar med psykosociala problem samt personer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom. Landstinget Sörmland ansluter sig till förslagen och anser att förstärkt samverkan är nödvändigt för att psykiskt funktionshindrade ska få den vård och det stöd som krävs och att ingen ska falla mellan stolarna. SEKRETESS, PERSONUPPGIFTSBEHANDLING OCH JOURNALFÖRING (kapitel 15) Landstinget Sörmland tillstyrker förslaget om att en särskild undantagsbestämmelse genomförs i sekretesslagen som gör det möjligt att i vissa situationer, när det gäller svårt sjuka personer, lämna över uppgifter mellan vårdgivare för att den enskilde ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd. Vidare tillstyrks förslaget om komplettering av LPT, så att chefsöverläkaren får lämna upplysningar som är nödvändiga för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter, enligt SoL och LSS, gentemot personer som har permission, eller genomgår öppenvård med särskilda villkor (enligt LPT och LRV). VERKSAMHETSUPPFÖLJNING, REGISTER OCH STATISTIK (kapitel 16) Nationella Psykiatrisamordningens förslag gällande verksamhetsuppföljning, register och statistik tillstyrks. Särskilt viktiga är förslagen om utveckling av kvalitetsregistren inom psykiatrisk hälso- och sjukvård samt ett individbaserat online-register för den rättspsykiatriska vården.