Idrott & Förening MILJÖPROGRAM Ny- och ombyggnad

Idrott & Förening MILJÖPROGRAM Ny- och ombyggnad Göteborg

1 (11) INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 OMFATTNING... 3 GÄLLANDE MILJÖLAGAR... 3 MILJÖPROGRAMMETS ROLL I PROJEKT... 4 1. BESTÄNDIGHET... 6 PROJEKTERING... 6 PRODUKTION... 6 2. MILJÖPÅVERKAN... 7 PROJEKTERING... 7 TOMTMARK & GRÖNYTOR... 7 PRODUKTION... 8 MATERIAL- & PRODUKTVAL... 8 BYGGARBETSPLATSEN... 8 Arbets-maskiner... 8 TOMTMARK & GRÖNYTOR... 8 3. HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT... 9 PROJEKTERING... 9 LUFTKVALITET... 9 TERMISK KOMFORT... 9 STÄDBARHET... 9 ELINSTALLATIONER... 9 LJUSMILJÖ... 9 TAPPVATTEN... 9 RADON... 9 PRODUK-TION... 9 ELINSTALLATIONER... 9 4. FUKTSKYDD... 10 PROJEKTERING... 10 ALLMÄNT... 10 Väderskydd... 10 VÅTRUM... 10 FUKTDOKUMENTATION... 10 PRODUKTION... 10 ALLMÄNT... 10

2 (11) FUKTDOKUMENTATION... 10 5. BULLERKYDD... 11 PROJEKTERING... 11 LJUDMILJÖ... 11 PRODUKTION... 11 6. ENERGIHUSHÅLLNING... 12 PROJEKTERING... 12 ENERGIANVÄNDNING... 12 LUFTTÄTHET... 12 BELYSNING... 12 INSTALLATIONER... 12 PRODUKTION... 13 ENERGIANVÄNDNING... 13 7. RESURSHUSHÅLLNING... 13 PROJEKTERING... 13 ÅTERANVÄNDNING, ÅTERVINNING & AVFALL... 13 PRODUKTION... 13

3 (11) INLEDNING BAKGRUND met utgår, förutom från gällande lagstiftning, författningar, föreskrifter och byggnormer, från Göteborgs Stads miljöpolicy samt Riskdagens miljömål. SYFTE IOFF skärper med detta miljöprogram kraven inom en rad kritiska områden i förhållande till lagkrav, vilket syftar till att bidra till en bättre miljö, både globalt och lokalt. Avsikten med detta program är att det skall användas som beslutsunderlag för val av miljökrav i IOFFs ny- och ombyggnadsprojekt. Relevanta miljökrav för det aktuella projektet fastställs i förstudien. De valda kravnivåerna utgör sedan underlag för en projektspecifik miljöplan som styr miljöarbetet under projektering och byggskede. OMFATTNING Ämnesindelningen följer strukturen i Göteborgs Stads program för miljöanpassat bostadsbyggande. Programmet omfattar de miljöaspekter vi i dagsläget anser mest kritiska för att begränsa vår verksamhets miljöpåverkan. Följande sju övergripande områden tas upp i miljöprogrammet: Beständighet Miljöpåverkan Hälsa och inomhusklimat Fuktskydd Bullerskydd Energihushållning Resurshushållning I strävan efter ständig förbättring kommer miljöprogrammet i enlighet med IOFFs miljöledningssystem kontinuerligt utvärderas och revideras. GÄLLANDE MILJÖLAGAR Lagstiftningen inom miljöområdet är i huvudsak samlad i Miljöbalken och dess föreskrifter. Miljökrav tas även upp i ett flertal andra lagar, förordningar och föreskrifter, t ex Plan- och bygglagen (PBL), författningar från Arbetsmiljöverket (AFS) och Naturvårdsverket (NFS). Miljöbalken Miljöbalken 2 kap Allmänna hänsynsregler ska alltid tillämpas för verksamheter och tjänster. För IOFFs byggprojekt är framförallt följande principer relevanta att beakta: Försiktighetsprincipen: Redan då det finns risk för att negativ miljöpåverkan kan uppstå är man skyldig att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Förorenaren betalar: Det är den som orsakar eller riskerar att orsaka miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna.

4 (11) Bästa möjliga teknik: För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och olägenheter som kan påverka miljön. Produktvalsprincipen (substitutionsprincipen): De kemiska produkter eller varor behandlade med kemiska produkter som är minst skadliga för miljön ska väljas. Om det finns ett miljövänligare alternativ ska detta väljas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen: man ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. MILJÖPROGRAMMETS ROLL I PROJEKT Nedan redovisas hur miljöprogrammet ska användas genom projektprocessen från förstudie till överlämnande. Genom hela processen fungerar IOFFs miljösamordnare vid behov som stöd, exempelvis vid val av kravnivå eller beslut om avvikelser från ställda krav ska godkännas. Förstudie I förstudieskedet fastställer IOFFs projektledare vilka krav som är aktuella för föreliggande projekt och skapar en projektspecifikt miljöplan. Förfrågningsunderlag konsult Miljöplanen bifogas förfrågningsunderlaget. Projektering I samråd med projektets projektörer kompletteras miljöplanen med krav på uppföljning, mätning, ansvarig, dokumentation, konsekvenser vid avvikelser under produktionsskedet m m. Eventuella avvikelser gentemot ställda krav ska alltid godkännas av IOFFs projektledare och dokumenteras vid godkännande. För varje projekt skapar IOFFs projektledare en projektdatabas i Sundahus. Här ska projektörerna i angiven grad miljögranska och registrera produkter. Denna byggvarulista ska uppdateras kontinuerligt under projektets gång. Förfrågningsunderlag entreprenör Miljöplanen ska bifogas förfrågningsunderlaget. Miljökraven ska även vara inarbetade i ritningar och beskrivningar. Produktion I produktionsskedet ska de krav som ställs i miljöplanen efterlevas. Entreprenören ska redovisa hur de ställda kraven kommer att hanteras under byggskedet. Kraven ska arbetas in i entreprenörens miljöplan alternativ kvalitetsplan och rutiner ska i angiven omfattning (för t ex avfallshantering, fuktskydd och fuktmätning) arbetas in i egenkontroller. All mätning och uppföljning ska dokumenteras. Eventuella avvikelser från ställda krav ska alltid godkännas av IOFFs projektledare och godkända avvikelser ska dokumenteras.

5 (11) Under produktionen ska entreprenören i angiven grad miljögranska och registrera eventuella tillkommande eller utbytta material i Sundahus. Materialbyte ska alltid godkännas av IOFFs projektledare. Överlämnande I det material som överlämnas till förvaltaren ska biläggas en byggvarulista över produkter som registrerats i Byggvarubedömningen enligt specifikation. Eventuella miljöfarliga produkter ska kompletteras med uppgifter om mängd och placering. Möten Projekterings- och byggmöten ska innehålla en stående punkt gällande miljö. Här ska redovisas vilka åtgärder som vidtas för att uppfylla kraven i miljöprogrammet samt eventuella avvikelser. Utöver detta kan separat miljömöten hållas vid behov.

6 (11) 1. BESTÄNDIGHET Skede Baskrav Referens PROJEKTERING Allmänt LCC Beständighet ska beaktas för alla byggnadsdelar Stom- och installationssystem ska vara flexibelt för att kunna anpassas vid kommande verksamhetsförändringar LCC-beräkningar ska utföras för att jämföra alternativa system och material om en ökad investering ger sänkta drift-, service- och underhållskostnader. Om alternativen i övrigt är likvärdiga ska den med lägst livscykelkostnad väljas. Vid placering av installationer ska åtkomst för service och underhåll beaktas. Komponenter som bedöms ha kortare livslängd än byggnaden i övrigt ska vara utbytbara PRODUKTION Service & underhåll LCC Kontrollera att förutsättningar finns för service, underhåll och utbyte av konstruktioner och installationer i enlighet med projekteringsanvisningar Vid utbyte av material och system ska livscykelkostnaden beaktas om en ökad investering ger sänkta drift-, service- och underhållskostnader. Om alternativen i övrigt är likvärdiga ska den med lägst livscykelkostnad väljas.

7 (11) 2. MILJÖPÅVERKAN Skede Baskrav Referens Miljöskadliga ämnen Produkter enligt bedämning A och B i Sundahus får endast väljas. Får en vara bedömningen C i Sundahus, får den användas först efter godkännande av IOFFs Projektledare (PL). Alternativ ska alltid utredas för dessa produkter. Om produkten används ska dokumentationen kompletteras med mängd och plats där materialet finns. PROJEKTERING Information om byggvaror Lim, fogmassa, färg, spackel, tätskikt, injekteringsmassa, skivor, golvmaterial, väggmaterial (ytskikt, skivor, reglar, isolering, diffussionsspärr), fasad- och yttertakmaterial, avloppsrör, kondensisolering, elkablar och rör, behandlat trä- och träprodukter samt fallskyddsmattor och konstgräs registreras och bedöms enligt Sundhus kriterier och dokumenteras där. Produkt som återfinns Sundahus ska användas framför likvärdig produkt som inte är registrerad. Om önskad produkt inte återfinns i Sundahus är strävan alltid i första hand att få produkten granskad och registrerad i Sundahus, genom att konsulten uppmanar tillverkaren/leverantören att se till att detta sker. Om detta inte är möjligt gäller i undantagsfall nedanstående: Bisfenol A Egenemissioner Allergogena ämnen El- & VVSinstallationer Trävaror Bisfenol ska utfasas i Göteborgs Stads verksamheter. Exempel på produkter som kan innehålla Bisfenol A: epoxi, plast till relining, polykarbonat. Om materialet används inomhus skall lågemitterande material väljas. Emissionstal ska jämföras mellan material/produkter inom produktgruppen och materialet med lägst emissioner väljas. Formaldehyd emissionshastighet < 50 g/m 2, h alternativt formaldehydhalt < 50 g/m 3 Golvytmaterial och avjämningsmassor: TVOC < 200 g/m 2, h efter 4 veckor alternativt TVOC < 40 g/m 2, h efter 26 veckor Vägg- och takbeklädnad: TVOC < 200 g/m 2, h efter 4 veckor Färg och lack: TVOC < 200 g/m 2, h efter 4 veckor alternativt TVOC < 15 g/m 2, h efter 26 veckor Material som i innehållsdeklarationen klassas som allergiframkallande ska inte förekomma. Elkanalisation (kablar och rör) och kondensisolering ska vara halogenfria. Tryckimpregnerat får inte förekomma (med undantag av linoljeimpregnerat). FSC-märkt trä ska alltid väljas i första hand. Kraftigt allergogena träslag få inte användas, såsom vissa röda träslag. KF handling 2011 nr 137 Finsk M1- klass TOMTMARK & GRÖNYTOR

8 (11) IOFFs TKA Hårdgjord mark PAH Förorenad mark Använd genomsläppliga material på gårdsmark så att infiltration möjliggörs. Användningen av material som innehåller polyaromatiska kolväten (PAH) ska vara restriktiv. Ytor som exponeras för människor får inte innehålla PAH. Exempel på produkter som kan innehålla PAH:Konstgräspad och grannulat, gummiasfalt och gummidäck. Överväg om miljöteknisk markundersökning skall göras. Undersök alltid riskfaktorer som närliggande förorenade verksamhet och orena fyllnadsmassor. MATERIAL- & PRODUKTVAL Information om och val av ej föreskrivna produkter och material Samma rutin krävs som vid materialval i projekteringsskedet. PRODUKTION BYGGARBETSPLATSEN Arbetsmaskiner TOMTMARK & GRÖNYTOR Förorenad mark Miljökrav för arbetsmaskiner enligt Göteborg Stads miljökrav på arbetsmaskiner samt Göteborgs stads miljökrav på utsläpp vid körning med tung trafik. Hantering av föreorenade massor hanteras i avsnittet 7. Resurshushållning - Avfallshantering på bygget. AF Göteborgs Stads miljökrav på arbetsmaskiner 1 samt på utsläpp vid körning med tung trafik 2

9 (11) 3. HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT Skede Baskrav Referens LUFTKVALITET Allmänt Ventilation Myndighetskrav samt IOFFs tekniska anvisningar gäller. Myndighetskrav samt IOFFs tekniska anvisningar gäller. BBR AFS 2009:02 IOFFs TKA PROJEKTERING TERMISK KOMFORT STÄDBARHET ELINSTALLATIONER Myndighetskrav samt och IOFFs tekniska anvisningar gäller. Komfortkyla ska inte förekomma. Inneklimatanalys ska utföras under projektering. P26 ska eftersträvas. P28 får ej överskridas. Lokalerna ska vara lättstädade. Golvytor ska hållas så fria som möjligt och dammsamlande ytor ska undvikas. BBR AFS 2009:02 IOFFs TKA Elektromagnetiska fält Exponering för elektromagnetiska fält begränsas. Gränsvärden enligt Strålskyddsmyndigheten ska följas. Vagabonderande strömmar ska undvikas. SSMFS 2008:18 LJUSMILJÖ Allmänt TAPPVATTEN Temperatur / legionella Belysningen ska utformas utifrån ett helhetsperspektiv så att den är energieffektiv och ger god ljuskvalitet, se även krav i kap. 6 Energihushållning. IOFF s ljuskrav gäller. Med avseende på ljusstyrka gäller Ljuskulturs riktlinjer i Ljus och Rum. Temperatur i systemet får inte underskrida 50 C i någon del av installationen och ej överskrida 60. BBR Ljus och rum 3 BBR RADON Gränsvärden < 100 Bq i nybyggnad PRODUK- TION ELINSTALLATIONER Elektromagnetiska fält Elektriska ledningar och installationer monteras och installeras så att exponering för elektromagnetiskafält begränsas. Gränsvärden enligt Strålskyddsmyndigheten ska följas. SSMFS 2008:18

10 (11) 4. FUKTSKYDD Skede Baskrav Referens ALLMÄNT Väderskydd Möjlighet till fuktsäker produktion ska säkerställas redan i projekteringen. Överväg om heltäckande väderskydd ska föreskrivas. PROJEKTERING VÅTRUM Vattenskadesäker metod Tätskikt FUKTDOKUMENTATION Följ BBV. Begär särskild varugaranti i enlighet med BKR och GVK för vattentäta golv och väggbeklädnader. Bygg vattenskadesäkert enligt Säker vatteninstallation. Flexibla folier ska användas vid kakel och klinkers i våtrum. BKR 4 BBV GVK 5 Säker vatteninst. 6 Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsakkunnig ska utses som ansvarar för att ta fram en fuktsäkerhetsbeskrivning, som ska bygga på IOFFs anpassade ByggaF-mall. Fuktsäkerhetsprojekteringen ska dokumenteras i IOFFs mall. Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning 7 Bygga F 8 ALLMÄNT PRODUKTION Väderskydd Fukt i material Mikrobiologisk påväxt Väderskyddad produktion ska säkerställas. Metodval ska redovisas före produktionsstart. Inget material får utsättas för fukt vid lagring. Trä: Fuktkvot < 0,16 kg/kg under byggtid och brukstid Gips- och träbaserade skivor etc: kritiskt fukttillstånd ska underskridas under byggtid och förvaltningsskede Betong: kritiskt fukttillstånd ska underskridas under byggtid och förvaltningsskede RBK-fuktkontrollant anlitas Ingen mikrobiologisk påväxt av onormal mängd eller avvikande lukt får förekomma. Angripet virke ska bytas ut. FUKTDOKUMENTATION Fuktplan Fuktdokumentation Fuktskyddsansvarig hos entreprenören ska utses. Fuktplan ska upprättas och mätningar dokumenteras. Fuktdokumentation ska sammanställas (innehållande exempelvis kritiska fuktnivåer, beräkningsresultat, mätresultat, avvikelserapporter och fuktrondsnoteringar). Mall Fuktplan 9 Bygga F

11 (11) 5. BULLERKYDD Skede Baskrav Referens PROJEKTERING LJUDMILJÖ Riktlinjerna i akustik-pm Verifierande ljudmätningar ska alltid föreskrivas. PRODUKTION Buller på byggarbetsplatsen Akustikkrav byggnad - nybyggnad och större ombyggnad Maximalt tillåtet buller utomhus för maskiner och arbetsredskap är 80 db (A) mätt i frifält 7 meter från bullerkällan. För kvälls- och nattarbete krävs tillstånd. Se Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Fler krav se AF. Verifierande ljudmätningar ska alltid utföras. Omfattning enligt A-handling eller AF. AF NFS 2004:15

12 (11) 6. ENERGIHUSHÅLLNING Skede Baskrav Referens ENERGIANVÄNDNING Specifik energianvändning nybyggnad Klimatskal - nybyggnad Ventilation Max 65 kwh/m 2, år inkl. värme, varmvatten och fastighetsenergi, men exklusive verksamhetsenergi. Beräkningsförutsättningar enligt IOFFs krav för energianalys. Klimatpåverkande utsläpp (CO 2e ) ska alltid beaktas vid val av olika energikällor. Umedel för klimatskalet på totala byggnaden får inte överstiga 0,14 W/m 2. Ventilationen ska vara tids- och behovsstyrd (Fukt och temperatur). IOFF krav energianalys Belok 10 Värmesystem Uppföljning Möjlighet till att dela upp radiatorsystem i olika kretsar baserat på verksamhetsbelastning etc ska utredas. Energianvändningen i byggnadens olika delar och funktioner skall kontinuerligt kunna följas upp genom mätning. Mätare ska installeras enligt IOFFs mätarriktlinjer. LUFTTÄTHET Nybyggnad Klimatskärmens luftläckage får inte vara större än 0,2 l/s/m 2 vid 50 Pa. Krav på täthet och verifierande provtryckning samt instruktioner för täthetsdetaljer ska skrivas in i byggbeskrivning och i konstruktionshandlingar. Fönster, fönsterpartier och dörrar ska uppfylla täthetsklass 4 enligt SS-EN 14351-1:2006. Bygga L 11 PROJEKTERING BELYSNING Inomhus Armaturer förses med HF-don med max övertonshalt om 10% och energiklass EEI = A1 samt A2 ska användas. Ljuskälla ska utgöras av LED, T5-lysrör och lågenergilampor och där lägsta effekt som uppfyller ljuskraven, säkerhet och hållbarhet eftersträvas. Livslängden ska vara: LED > 20 000 timmar lysrör > 16 000 timmar lågenergilampor > 12 000 timmar LED i vägledningsarmaturer och nödbelysning. Livslängden ska vara > 50 000 timmar. För att begränsa drifttiderna ska närvarostyrning, dagsljusavkänning, tidsstyrning och/eller annan styrning installeras. Rum utan närvarostyrning förses med Släck ljuset-skyltar. Utomhus Effekt INSTALLATIONER Rörelsedetektorer där kraftig belysning (strålkastare) krävs. Gång-, park- och vägbelysning ska bestyckas med LED eller högtrycksnatrium: livslängd > 16 000 timmar energiutbyte > 88 lumen/w Installerad effekt: allmänna utrymmen 5 W/m 2 omklädning 9 W/ m 2 sporthall 30 W/ m 2 tre stegs styrning med 200, 400, 600 lux Elektrisk utrustning Vitvaror Elanv. fläktar Elektriska apparater, såsom kaffebryggare, vattenkokare och spisar, ska förses med timer. Vitvaror av klass A++ eller bästa tillgängliga klass ska väljas SFP 1,5 W/(l/s) vid FTX. Vid VAV-system ska värdet erhållas vid 65% av maxflöde.

13 (11) ENERGIANVÄNDNING PRODUKTION Isolering & köldbryggor -nybyggnad & större ombyggnad Lufttäthet -nybyggnad & större ombyggnad För att klara energikraven är det av yttersta vikt att byggnaden utförs med hög isoleringsgrad samt med ytterst få köldbryggor. Termografering ska alltid utföras i enlighet med A-handlingar, K-handling och/eller AF. För att klara energikraven är det av yttersta vikt att byggnaden utförs med så små luftläckage som möjligt. Täthetsprovning ska utföras enligt SS EN 13 829:2000. Luftläckaget får ej överstiga 0,2 l/s, m 2 vid ±50 Pa. SS EN 13829:2000 Bygga L 19 Ansvarig för lufttäthetsfrågor ska utses på byggarbetsplatsen. Denne ansvarar för att ta fram kontrollplan för lufttäthet samt att se till att alla på byggarbetsplatsen får information om täthetskravet och vad det innebär för den egna disciplinen. 7. RESURSHUSHÅLLNING Skede Baskrav Referens PROJEKTERING ÅTERANVÄNDNING, ÅTERVINNING & AVFALL Demonterbarhet Demonterbarhet ska beaktas undvik så långt som möjligt limmade och spikade lösningar Kretsloppskontorets råd och anvisningar för effektiv avfallshantering Brukarnas avfallshantering Kretsloppskontoret 12 PRODUKTION Avfallshantering på bygget IOFFs riktlinjer för avfallshantering (utgår från Kretsloppsrådets riktlinjer) Miljöförvaltningens riktlinjer för avfallshantering vid rivning och renovering Avfallshanteringsplan - riktlinjer och mall 13 Miljöförvaltningen 14 Andel byggavfall till deponi < 10 % (vikt %) exkl. ev. schaktmassor från marksanering GS/MB

14 (11) 1 Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster, Göteborg Stad Trafikkontoret. Återfinns på: http://www4.goteborg.se/prod/ginfo/ffs.nsf/0/300019f0e6c81956c12573cb0038c643/$file/milj%c3%b6krav%20vid%20upphandling%20av%20entreprenad er%20och%20tj%c3%a4nster.pdf 2 Miljözon 2007. Återfinns på: http://www2.trafikkontoret.goteborg.se/resourcelibrary/miljozon_2009-11-04.pdf 3 Ljus och Rum Planeringsguide för belysning inomhus, Ljuskultur 4 Byggkeramikrådets branschregler för våtrumskontroll BBV 10:1, Byggkeramikrådet (BKR). Återfinns på: http://www.bkr.se 5 AB Svensk våtrumskontroll (GVK). Återfinns på: http://www.gvk.se 6 Branschregler för säker vatteninstallation. Återfinns på: http://www.sakervatten.se 7 Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning. Återfinns på IOFFs RA-portal. 8 Bygga F. Fuktcentrum LTH. Återfinns på: http://www.fuktcentrum.lth.se/index.php?id=20422 9 Mall Fuktplan. Återfinns på IOFFs RA-portal. 10 Belok beställarorganisationen för lokaler. Återfinns på: http://www.belok.se 11 Bygga L, SP. Återfinns på: http://www.lufttathet.se/sv/byggal/sidor/default.aspx 12 Gör rum för miljön, planera, projektera och bygg för säker och effektiv avfallshantering i Göteborg, Kretsloppskontoret. Återfinns på: http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/8a86c8804215e3af8d64fd3d2a09bb7a/g%c3%b6r+rum+f%c3%b6r+milj%c3%b 6n+091019.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACHEID=8a86c8804215e3af8d64fd3d2a09bb7a 13 Avfallshanteringsplan riktlinjer och mall. Återfinns på IOFFs RA-portal. 14 Avfallshantering vid rivning och renovering, Göteborg Stad Miljöförvaltningen. Återfinns på: http://www5.goteborg.se/prod/miljo/miljohandboken/dalis2.nsf/vyfilarkiv/avfallsh_rivoreno_090914.pdf/$file/avfallsh_rivoren o_090914.pdf