Kodknäckaren Ett kollegieprojekt för genremedvetet lärande 6-7.10.2016 Annette Kronholm-Cederberg
Annette Kronholm-Cederberg - lektor i modersmål och litteratur (1996-99, 2009-) doktorand och lärarutbildare, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi (1999-2009) Om skrivandets villkor. Gymnasisters berättelser om skrivandet (lic.avh., 2005) Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen (dr.avh., 2009)
Utmaningar - LP2016 - mångvetenskapliga lärområden, helhetsskapande undervisning, aktivt medborgarskap, multilitteracitet, digital kompetens, digitalisering av studentexamen 2016-19 - ökad multimodalitet i text- och provformer kritisk läskunnighet - förståelse av genre och kontext *** Nyckelproblem - Att avkoda frågan - VAD frågas efter? - Att svara på frågan - att förstå (prov)materialets genrer och att själv leverera ett svar i en viss genre. HUR ska jag skriva?
Genre - df. olika typer av texter (skönlitterära, facklitterära, medietexter) - multimodal textsyn (LP2016) = mångfaldig text: traditionell skrift (hand- eller datorskriven), ljud (tal, ljudband), stillbild (foto, bildkonst), rörlig bild (film) samt musik - hybridgenrer i närkulturerna
1. Att läsa genremedvetet - att röra sig i textrum och mellan textvärldar
TEXTKOMPETENS hösten 2016 - att läsa genremedvetet nyhetsartikel, Aftonbladet faktatext, faktaruta saga, folksaga UPPGIFT 4 och 5 4. Studera materialet (de tre texterna). Hur beskrivs björnen i de olika textgenrerna? 5. Guldlock och de tre björnarna är är ursprungligen en folksaga. Vilka drag i texten stöder högläsning av sagan?
2. Att producera genremedvetet - att bete sig i text
TK och ESSÄ hösten 2016 - vilka genrer efterfrågas? ARTIKULERADE genrer ANTYDDA genrer beskriv diskutera ta ställning resonera analysera och tolka jämför argumentationsanalys svara på direkt fråga (?) berätta
Inventering av studentexamensproven våren/hösten 2016 i realämnen - bläddra och diskutera 1. Att läsa genremedvetet - vilka genrer återfinns i materialen? 2. Att producera genremedvetet - vilka genrer förväntas svaren vara skrivna i?
hösten 2015
LP2016 - temaområden för Topeliusgymnasiet Strategier för genremedvetet lärande Ett förändrat medielandskap med nya textformer, nyskapande villkor för socialisation på nätet, samt en digitaliserad studentexamen skapar ett behov av medvetna lässtrategier för att beskriva, analysera och tolka texter av olika slag. Därtill ökar även kravet på kritisk granskning och förmågan att själv producera olika typer av texter i skiftande kontexter. Inte minst nymedierna och de sociala mediernas textflöden utmanar traditionella läs- och skrivstrategier. Topeliusgymnasiet har svarat på den här utmaningen med ökad genremedvetenhet hos såväl lärare som studerande. Skolan har mer konkret som mål att alla lärare i alla ämnen ska tala samma språk, det vill säga använda genremedvetna och gemensamma begrepp kring texter. Med en gemensam genrerepertoar hos lärarna gynnas förutsättnigarna för att även studerande närmar sig texter genremedvetet och med stärkt läskunnighet. Med text avses här den multilitterata texten, som kan bestå av skriven eller talad text, bilder och film, ljudfiler och musik, samt olika typer av diagram, grafik och numeriska symbolsystem. Som ett resultat i den här processen har kollegiet arbetat fram ett texthäfte Kodknäckaren. Strategier för genremedvetet lärande (2015), vilket används över ämnesgränserna. Kodknäckaren är ett ämnesöverskridande läromedel. Den är avsedd att fungera som en checklista för de studerande vid läsning av studierelaterade texter, samt under produktion av egna texter. Tanken är också att dokumentet lever med sin tid, att genrerna utökas och förfinas från år till år.
Målet är att den studerande ska behärska de grundläggande genrerna som ingår i en allmän genrerepertoar för skönlitteratur och facklitteratur, för medier och bilder behärska de skoltypiska genrer som efterfrågas och används i gymasiestudierna och studentexamen fördjupa sin förmåga att förstå texter enligt genre och relatera dessa till exempelvis en kulturell, historisk, samhällelig, politisk eller geografisk kontext utveckla och förfina sin förmåga att själv uttrycka sig i ord, att själv effektivt och mottagarmedvetet producera texter som svarar mot en förväntad genre utveckla sin kritiska läsförmåga beträffande källkritik, det vill säga att anlägga ett kritiskt perspektiv på texters sanningshalt, publiceringsvillkor och allmänna kvalitet genomföra de olika studentexamensproven med en större medvetenhet om vad som efterfrågas och hurudant svar som förväntas utvecklas mot en mognare och mer insiktsfull läsning som svarar mot de läskunnighetskrav som ett dagligt liv och ett aktivt medborgarskap förutsätter.
Vägen dit - skolans levande textkultur
Tre empiriska exempel på att börja tala samma språk 1. essäsvar/essä i modersmål 2. att läsa källkritiskt (biologi) 3. bildanalys (bildkonst)
Konsten att skriva essäsvar i realämne eller essä i modersmål Exemplet STUDIEHANDLEDNING, åk 1 Birgitta Brännbacka, studiehandledare och speciallärare
Att läsa källkritiskt med fokus på genre och kontext Exemplet BIOLOGI Ulrika Björkgren (biologi), & AK-C
Framgång i bildanalys foto, målning, seriestrip, film, graf, diagram m.m. Exemplet BILD Charlotte von Essen, bildlärare