EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 29.08.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0363/2007, ingiven av Doris Mueller, tysk medborgare, om grekiska myndigheters påstådda kränkningar av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 1. Sammanfattning av framställningen Framställaren, som har varit bosatt i Grekland i 20 år, uppger att hon och hennes grekiske make tillsammans har köpt en lägenhet i Aten. Enligt grekisk lagstiftning är förstagångsköpare undantagna från den vanliga skatten på 11 procent på fastighetsköp. I framställarens fall vägrade myndigheterna att bevilja henne denna skattebefrielse trots att hon uppfyllde alla villkor i lagen, som gäller EU-medborgare. Hon uppger att de berörda grekiska myndigheterna konsekvent har kränkt flera av villkoren i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive bestämmelserna om likställdhet inför lagen, ickediskriminering, familjeliv och yrkesliv samt social trygghet och socialhjälp. Därför ber hon Europaparlamentet att ingripa. 2. Tillåtlighet Framställningen förklarades tillåtlig den 4 september 2007. Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel 202.6 i arbetsordningen). 3. Kommissionens svar, mottaget den 25 november 2008 Framställaren klagar över att hon och hennes man nekats den skattebefrielse som beviljas vissa låginkomsttagare som köper sitt första hus i Grekland. Hon var säker på att paret var berättigat till denna befrielse, och drar slutsatsen att hon har utsatts för diskriminering på grund av sitt (tyska) medborgarskap. Hon ber parlamentet att undersöka detta utifrån de grundläggande rättigheterna och/eller förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet i CM\1034185.doc PE416.403v07-00 Förenade i mångfalden
artikel 12 i fördraget. Kommissionens iakttagelser Inledningsvis kan noteras att artikel 12 i EG-fördraget förbjuder all diskriminering på grund av nationalitet inom ramen för EG-fördragets tillämpningsområde och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i fördraget. Enligt domstolen gäller detta förbud mot diskriminering också när det gäller direkt beskattning. Den grekiska lagstiftning som framställaren hänvisar till förefaller medföra en mindre fördelaktig behandling av medborgare från andra medlemsstater än Grekland. Dessa måste, för att erhålla skattebefrielse, uppfylla vissa krav som inte gäller för grekiska medborgare. För närvarande känner inte kommissionen till detaljerna i den grekiska lagstiftningen men har bett framställaren om information som möjliggör en mer detaljerad bedömning av den grekiska lagstiftningen. Kommissionen kommer att informera parlamentet om resultatet av denna bedömning. Dessutom skulle kommissionen vilja hänvisa till ett pågående överträdelseförfarande där kommissionen har behandlat en fråga som har vissa beröringspunkter med den aktuella framställningen. Kommissionen har ifrågasatt en grekisk bestämmelse enligt vilken endast grekiska medborgare under vissa omständigheter är befriade från att betala stämpelskatt i Grekland när de köper sin första bostad där. I september 2008 uppmanade kommissionen Grekland att ändra sina diskriminerande skatteregler. Denna begäran gjordes i form av ett motiverat yttrande, som utgör det andra steget i överträdelseförfarandet enligt artikel 226 i fördraget. Kommissionen väntar för närvarande på Greklands svar. Slutsats I framställarens enskilda fall har kommissionen inga rättsliga medel med vilka den skulle kunna ingripa i det nationella administrativa och/eller rättsliga förfarandet. Därför rekommenderar kommissionen framställaren att använda sig av de möjligheter som finns på nationell nivå. 4. Kommissionens kompletterande svar, mottaget den 30 januari 2009 Kommissionen vill lämna följande kommentarer som tillägg till dess inledande svar på den berörda framställningen. Framställaren har av de grekiska myndigheterna nekats befrielse från att betala stämpelskatt, eftersom hon inte hade arbetat i Grekland året innan hon köpte fastigheten. Detta krav har dock inte sin grund i den grekiska lagstiftning som kommissionen har tillgång till. Kommissionen har inte kunnat slå fast att det i detta fall finns en generell förvaltningspraxis, vilket är en förutsättning för att ett överträdelseförfarande ska kunna inledas mot en medlemsstat. Kommissionen kommer därför inte att inleda ett överträdelseförfarande mot Grekland baserat på framställarens enskilda fall. Det kan dock konstateras att just de bestämmelser i den grekiska lagstiftningen som framställaren ifrågasätter redan är föremål för ett pågående överträdelseförfarande (2007/4319) där andra aspekter, som är en direkt följd av lagstiftningen, ifrågasätts av PE416.403v07-00 2/8 CM\1034185.doc
kommissionen. 5. Kommissionens andra kompletterande svar, mottaget den 20 november 2009 De bestämmelser i den grekiska lagstiftningen (lag nr 1078/1980 om stämpelskatt) som föredraganden ifrågasätter är redan föremål för ett pågående överträdelseförfarande (nr 2007/4319) där andra aspekter som är en direkt följd av lagstiftningen ifrågasätts av kommissionen. Den 4 maj 2009 väckte kommissionen talan vid domstolen i detta ärende. Domstolens målnummer är C-155/09. I denna talan hävdar kommissionen att Grekland inte har uppfyllt sina förpliktelser enligt EG-fördraget, dels genom att bestämma att endast personer som är fast bosatta i landet ska medges befrielse från stämpelskatt vid förvärv av fast egendom, medan personer som avser att bosätta sig i Grekland inte ska medges denna befrielse, dels genom att slå fast att endast grekiska medborgare som är förstagångsköpare av en fastighet i Grekland på vissa villkor ska medges befrielse från stämpelskatt, vilket uttryckligen är diskriminerande mot utlandsboende som inte är grekiska medborgare. När det gäller de grekiska myndigheternas behandling av föredraganden, som enligt kommissionens uppfattning kan vara mer uppenbart diskriminerande än det fall som är föremål för det ovannämnda överträdelseförfarandet, står kommissionen fast vid den ståndpunkt som man framfört i sina tidigare svar på framställningen (vilka mottogs av Europaparlamentet den 25 november 2008 respektive den 30 januari 2009) och i sitt muntliga inlägg vid sammanträdet i utskottet för framställningar den 1 oktober 2009. Som tidigare nämnts har kommissionen noga analyserat den berörda grekiska lagstiftningen och kommit fram till att den inte ger något stöd för de grekiska myndigheternas krav på att framställaren, för att slippa betala skatt, måste ha arbetat i Grekland i minst ett år före förvärvet av den berörda fastigheten. Kommissionen har inte heller kunnat slå fast att ett sådant krav är en följd av en generell förvaltningspraxis, vilket är en förutsättning för att ett överträdelseförfarande ska kunna inledas mot en medlemsstat. Domstolen har i detta syfte slagit fast att även om det handlande som läggs en medlemsstat till last består av en förvaltningspraxis som strider mot gemenskapsrätten i den mening som avses i artikel 226 i EG-fördraget, måste denna förvaltningspraxis enligt domstolen dessutom ha en tillräckligt varaktig och allmängiltig karaktär (se framför allt domstolens domar i målen C-156/04, kommissionen mot Grekland, punkterna 50 och följande punkter och C-441/02, kommissionen mot Tyskland, punkterna 49, 50 och 99). Det kan noteras att kommissionen inte har någon befogenhet att lösa problemen i enskilda skattebetalares fall eftersom den saknar rättsliga medel med vilka den skulle kunna ingripa i de nationella administrativa och/eller rättsliga förfarandena. I ett sådant enskilt fall är det endast de rättsliga åtgärder och rättsmedel som finns i den nationella processrätten, särskilt rätten att väcka talan, som kan åberopas. Kommissionen har därför inte inlett några överträdelseförfaranden mot Grekland baserat på framställarens enskilda fall. Den 8 december 2008 informerade kommissionen framställaren om detta och rekommenderade henne att fullfölja förfarandet på nationell nivå. 6. Kommissionens tredje kompletterande svar, mottaget den 6 maj 2011 CM\1034185.doc 3/8 PE416.403v07-00
Bosättningskriteriet: När det gäller bosättningskriteriet, som är en direkt följd av den berörda grekiska lagstiftningen (lag nr 1078/1980 om stämpelskatt) inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Grekland (nr 2007/4319) och väckte den 4 maj 2009 talan mot Grekland vid Europeiska unionens domstol (mål C-155/09). I denna talan hävdade kommissionen bland annat att Grekland åsidosatt sina förpliktelser enligt EG-fördraget genom att bestämma att endast personer som är fast bosatta i Grekland, dvs. inte t.ex. personer som avser att bosätta sig i Grekland i framtiden, ska medges befrielse från stämpelskatt vid förvärv av fastigheter. Den 20 januari 2011 beslutade EU-domstolen att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 12 EG, 18 EG, 39 EG och 43 EG, samt artiklarna 4, 28 och 31 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992 genom att endast personer som är fast bosatta i Grekland medges befrielse från stämpelskatt enligt artikel 1.1 och 1.3 första stycket i lag 1078/1980 medan personer som inte är grekiska medborgare och som avser att bosätta sig i Grekland inte medges denna befrielse. Som en uppföljning av domen av den 18 februari 2011 skickade kommissionen en skrivelse där den uppmanade den grekiska regeringen att inom två månader informera den om de åtgärder som Grekland vidtagit för att anpassa sin lagstiftning till domstolens ovannämnda dom. Grekland har ännu inte svarat. Sysselsättningskriteriet: Som svar på framställarens framställning av den 12 mars 2007 gjorde kommissionen en ordentlig genomlysning av lag nr 1078/1980 och kom fram till att den inte ger något direkt stöd för de grekiska myndigheternas krav på att framställaren, för att slippa betala skatt, måste ha arbetat i Grekland i minst ett år före förvärvet av den berörda fastigheten. Kommissionen kunde inte heller slå fast att ett sådant krav är en följd av en generell förvaltningspraxis, vilket är en förutsättning för att ett överträdelseförfarande ska kunna inledas mot Grekland. Den 8 december 2008 informerade kommissionen därför framställaren om att den inte skulle inleda ett överträdelseförfarande i detta ärende. Kommissionen betonade dock att detta villkor i själva verket kan innebära en överträdelse av EU-lagstiftningen och rekommenderade henne att vidta rättsliga åtgärder på nationell nivå, särskilt för att inleda en rättsprövning av förvaltningsbesluten. I sin skrivelse av den 21 februari 2011 konstaterade framställaren att lagarna POL 1057/21.6.2004 och POL 1060/7.4.2005 upphävts den 24 juni 2010. Enligt framställaren slogs det i dessa lagar fast att en person, för att medges befrielse från stämpelskatt, måste arbeta i minst ett år innan han eller hon förvärvar lägenheten. En påföljande begäran av den 3 november 2010 från framställarens make om återbetalning av stämpelskatten avslogs eftersom de ovannämnda lagarna fortfarande var i kraft när framställaren och hennes make förvärvade sin fastighet. Det bör här först och främst konstateras att de lagar som framställaren hänvisar till var administrativa cirkulär som syftade till att tolka vissa bestämmelser i lag nr 1078/1980. PE416.403v07-00 4/8 CM\1034185.doc
Precis som kommissionen angav i sin skrivelse till framställaren av den 8 december 2008 är det uppenbart att framställarens rättigheter enligt EU-lagstiftningen åsidosatts av de grekiska skattemyndigheterna. Dessutom står det klart att de åtgärder som framställaren vidtog enligt den grekiska processrätten inte ledde till en återbetalning av de skatter som betalats i strid med EU-lagstiftningen. I ett försök att hjälpa EU-medborgare som drabbats av felaktigt inhämtade skatter åtar sig kommissionen därför att vända sig till de grekiska skattemyndigheterna inom ramen för ett EU-Pilot-förfarande och fråga dem om det enligt grekisk lagstiftning fortfarande skulle vara möjligt att återbetala stämpelskatten, särskilt genom att åberopa eventuella extraordinära rättsmedel inom den grekiska lagstiftningen. Å andra sidan står kommissionen till fullo fast vid sin rekommendation att framställaren ska inhämta råd av en kvalificerad grekisk skatterådgivare eller skattejurist om hur hon ska kunna få tillbaka de skattepengar som hon felaktigt betalat enligt den grekiska lagstiftningen. Slutligen bör det konstateras att kommissionen inte kommer att inleda något överträdelseförfarande mot Grekland för denna speciella överträdelse eftersom i) de ovannämnda administrativa cirkulären redan har upphävts och ii) ett överträdelseförfarande endast gäller för framtiden och därför inte skulle vara av praktisk nytta för framställaren eftersom det inte automatiskt skulle ge rätt till återbetalning av felaktigt betalade skatter. Med detta i åtanke kommer kommissionen att hålla framställaren informerad om resultatet och de grekiska myndigheternas åtgärder som svar på EU Pilot-förfarandet. 7. Kommissionens fjärde kompletterande svar, mottaget den 16 november 2011 Inledningsvis hänvisar kommissionen till sitt meddelande från maj 2011 där det konstaterades att de båda villkor som de grekiska myndigheterna ställt upp som krav för att medge framställaren befrielse från stämpelskatt var oförenliga med EU-lagstiftningen. Kommissionen skulle nu vilja ge uppdaterad information om den senaste utvecklingen när det gäller de båda aspekterna av framställningen. Första villkoret (bosättningskriteriet): Som tidigare nämnts hade kommissionen som uppföljning på Europeiska unionens domstols dom i mål C-155/09, kommissionen mot Grekland skickat en skrivelse där den uppmanade den grekiska regeringen att inom två månader informera den om de åtgärder som Grekland vidtagit för att anpassa sin lagstiftning till domstolens ovannämnda dom. Kommissionen mottog de grekiska myndigheternas svar den 15 april 2011. I svaret stod det att artikel 21.3 i lag 3842/2010 (Officiella tidningen 58A/23.04.2010) upphävde befrielsen från stämpelskatt vid förvärv av en första bostad i Grekland för grekiska medborgare och utlänningar av grekisk härkomst (andra delen av domstolens slutsatser) och att artikel 23.4 och 23.5 i lag 3943/2011 (Officiella tidningen 66A/31.03.2011) medgav befrielse från stämpelskatt för personer som avser att bosätta sig i Grekland i framtiden (första delen av domstolens slutsatser). Som en följd av dessa ändringar torde den grekiska lagstiftningen nu, enligt den grekiska regeringen, vara i överensstämmelse med domstolens ovannämnda dom. Vid en utförligare analys av den ändrade grekiska lagstiftningen drog kommissionen emellertid slutsatsen att överträdelsen inte till fullo har upphört eftersom ändringen av CM\1034185.doc 5/8 PE416.403v07-00
lagstiftningen innebär att medborgare från de EES-länder som inte är EU-medlemmar dvs. Norge, Liechtenstein och Island utsätts för direkt diskriminering. Kommissionen skickade därför en formell underrättelse enligt artikel 260 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) där den uppmanar den grekiska regeringen att framföra sina synpunkter om den pågående överträdelsen inom två månader efter det att skrivelsen mottagits. Efter att ha studerat dessa synpunkter, eller om inga synpunkter har inkommit inom den föreskrivna tidsfristen, kan kommissionen väcka talan vid domstolen i enlighet med artikel 260.2 i EUF-fördraget. I ett sådant fall kan domstolen ålägga Grekland bötesstraff. Kommissionen ska då, när ärendet översänds till domstolen, fastställa bötesbeloppet. Andra villkoret (sysselsättningskriteriet): I sitt tidigare meddelande frågade kommissionen också de grekiska myndigheterna om det enligt grekisk lag fortfarande skulle vara möjligt att återbetala den stämpelskatt som framställaren felaktigt betalat. Den 14 juli 2011 skickade kommissionen en skrivelse till Greklands ständiga representant vid EU där det slogs fast att det tycks som om framställarens rättigheter enligt EU-lagstiftningen, särskilt artikel 21 i EUF-fördraget, överträtts av de grekiska skattemyndigheterna. Den grekiska regeringens berörda tjänsteenheter uppmanades att kommentera denna eventuella överträdelse. I skrivelsen angavs också följande: Med tanke på den uppenbara överträdelse av EU-lagstiftningen som framställaren utsatts för undrar vi om det enligt grekisk lag fortfarande skulle vara möjligt att återbetala den stämpelskatt som framställaren felaktigt betalat, till exempel genom att åberopa eventuella extraordinära rättsmedel som kan finnas i grekisk lagstiftning. Vidare ställdes frågan huruvida den grekiska regeringens berörda tjänsteenheter skulle kunna tänka sig att vidta åtgärder i syfte att återbetala beloppet till framställaren. Greklands regering svarade den 30 augusti 2011. När det gäller det andra villkorets förenlighet med EU-lagstiftningen konstaterade den grekiska regeringen att det år 2006 (som är avgörande för att bedöma framställarens skattskyldighet, eftersom hon förvärvade fastigheten det året) i själva verket slogs fast att befrielse från stämpelskatt ska medges förstagångsköpare av en fastighet i Grekland, förutsatt att dessa är medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater och bott och arbetat i Grekland i minst ett år och med samma villkor och begränsningar som dem som är tillämpliga på grekiska medborgare. Denna befrielse beviljades enligt artikel 39 (f.d. artikel 48) i EG-fördraget om fri rörlighet och anställningsfrihet för EU-arbetstagare inom Europeiska unionen och i enlighet med den ovannämnda artikeln enligt förordning (EEG) nr 1612/1968 om arbetskraftens fria rörlighet. De grekiska myndigheterna tillade att den efterföljande ändringen av regelverket om befrielse från stämpelskatt för förstagångsköpare av en fastighet, vilken antogs 2010 och upphäver det andra villkoret, inte påverkar framställarens fall. Vad beträffar återbetalningen av den stämpelskatt som framställaren felaktigt betalat slog den grekiska regeringen fast att framställarens fall inte har avgjorts inom den treåriga tidsfristen för återbetalning av felaktigt betalad skatt (artikel 90.2 i lag nr 2362/1995), eftersom det enligt den granskade dokumentationen inte lämnats in någon begäran till det behöriga skattekontoret PE416.403v07-00 6/8 CM\1034185.doc
inom tidsfristen. Om den berörda parten vill lösa tvisten i domstol måste hon dock, i överensstämmelse med förfarandet, lämna in en begäran om skatteåterbetalning till den behöriga skattemyndigheten och sedan överklaga om hon får avslag från skattemyndigheten. De grekiska myndigheterna uttalade sig inte om huruvida det enligt grekisk lag skulle vara möjligt att återbetala skatten på grundval av extraordinära rättsmedel. Slutsats När det gäller det andra villkorets förenlighet med EU-lagstiftningen låter sig kommissionen inte övertygas av de argument som förts fram av den grekiska regeringen. Den åberopar helt och hållet skrivelsen av den 14 juli 2011, där det anges att det inte kan sägas att sysselsättningskriteriet är förenligt med EUF-fördraget. Det strider nämligen mot artikel 21 i EUF-fördraget, där det fastställs att ʼvarje unionsmedborgare ska ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorierʼ. Den fria rörligheten omfattar alltså inte bara arbetstagare (artikel 45 i EUF-fördraget) och egenföretagare (artikel 49 i EUF-fördraget), utan även personer som inte förvärvsarbetar (se t.ex. mål C-155/09, kommissionen mot Grekland, punkt 60). Därför tycks det som om framställarens rättigheter enligt EU-lagstiftningen, särskilt artikel 21 i EUF-fördraget, har överträtts av de grekiska skattemyndigheterna. Det bör tilläggas att artikel 21 i EUF-fördraget (f.d. artikel 18 i EG-fördraget) var i kraft redan 2006, då framställaren förvärvade sin fastighet. Vad beträffar återbetalningen av den felaktigt betalade skatten beklagar kommissionen att den grekiska regeringen inte tycks vilja återbetala skatten på grundval av extraordinära rättsmedel. Med tanke på detta och alla andra förfarandemässiga aspekter i detta fall vill kommissionen helt enkelt upprepa sin rekommendation om att framställaren ska rådfråga en kvalificerad grekisk skatterådgivare eller skattejurist om huruvida det (fortfarande) är möjligt enligt grekisk lag att återbetala den felaktigt betalade skatten i det aktuella fallet, och i så fall hur. 8. Kommissionens femte kompletterande svar, mottaget den 30 maj 2012 Som tidigare nämnts skickade kommissionen den 28 oktober 2011 en formell underrättelse enligt artikel 260 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) där den uppmanade den grekiska regeringen att lämna synpunkter om den pågående överträdelsen inom två månader efter det att skrivelsen mottagits. Faktum är att överträdelsen inte till fullo har upphört, eftersom den ändrade grekiska lagstiftningen har inneburit att medborgare från de EES-länder som inte är EU-medlemmar dvs. Norge, Liechtenstein och Island utsätts för direkt diskriminering. Greklands regering svarade i en skrivelse av den 4 januari 2012. I detta svar påminde den grekiska regeringen kommissionen om de lagstiftningsmässiga ändringar som redan gjorts. Vidare framförde den grekiska regeringen åsikten att medborgare i de EES-länder som inte är EU-medlemsstater dvs. Norge, Liechtenstein och Island med tiden har ställts på jämställd fot med EU-medborgarna. Som stöd för denna åsikt visade den grekiska regeringen upp ett administrativt cirkulär av den 16 maj 2000 om befrielse från mervärdesskatt för EESländernas förstagångsköpare av fastigheter i Grekland. Den grekiska regeringen försäkrade dock kommissionen om att den kommande skattelagen skulle innehålla en ändring av den omtvistade bestämmelsen, så att det i lagen uttryckligen sägs att EES-ländernas medborgare kan beviljas befrielsen. CM\1034185.doc 7/8 PE416.403v07-00
Kommissionen godtog inte fullt ut detta svar och skickade därför den 4 februari 2012 en skrivelse till Greklands ständiga representation vid EU i vilken man påpekade att det inte räcker med ett administrativt cirkulär för att formellt sett anpassa den nationella lagstiftningen till EU-lagstiftningen. Enligt kommissionen gäller detta i ännu högre grad i det aktuella fallet, där det bifogade cirkuläret berör en befrielse från mervärdesskatt och inte en befrielse från stämpelskatt på köp av fast egendom, dvs. en sådan skatt som det aktuella fallet gäller. När det gäller löftet om att ändra lagstiftningen i formell mening uppmanade kommissionen den grekiska regeringen att skicka mer detaljerad information om den planerade lagen. Den grekiska regeringen reagerade genom en skrivelse av den 16 mars 2012 där den för kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag om ändring av artikel 1.3 c i lag 1078/1980, som om det antas skulle undanröja överträdelsen helt och hållet genom att utvidga den skattemässigt förmånliga behandlingen till att även omfatta EES-medborgare. Utkastet ska införlivas i det kommande utkastet till skattelagstiftning, vilket väntas presenteras för det grekiska parlamentet under de kommande veckorna. Så snart den ovannämnda ändringen träder i kraft kommer kommissionen att avsluta överträdelseförfarandet. 9. Kommissionens sjätte kompletterande svar, mottaget den 29 augusti 2014 I enlighet med sitt meddelande av den 30 maj 2012 kan kommissionen bekräfta att överträdelseförfarandet verkligen avslutades den 24 oktober 2012. PE416.403v07-00 8/8 CM\1034185.doc