Undersökning av nedlagda deponier David Ekholm, Sweco Nedlagda deponier MIFO fas inventering och platsbesök Provtagning Vanliga företeelser tungmetaller samt vägsalt och relikt havsvatten Spridningsförutsättningar transporthastighet och strömningsriktning Deponigas 2 MIFO fas - inventering Information om deponerat avfall (rapporter, intervjuer) Primär- och/eller fastighetskartor samt terrängkartor med höjdkurvor. Jord- och berggrundskartor (inkl. strukturgeologiska kartor). Grundvattenkartor. Ev. flygfoton över deponierna. Gärna för flera år, från perioden innan deponin togs i drift till det att den avslutades. Ritningar över VA-verksamhetsområden i kommunen. Lägen för brunnar från SGU:s brunnsdatabas. Lägen för skyddsintressen o.dyl. från länsstyrelsens GIS-databas. Ev. information som kommunerna har angående skyddsintressen i närheten av deponi Information om recipienter från VISS samt vattenvårdsförbund o.dyl. 3
MIFO fas - Platsbesök Dokumentera platsspecifika frågeställningar innan platsbesök Kontrollera/bedöm: Ev. synligt avfall (mängd, typ mm) Utbredning (i plan och höjd) och volym Ev. sluttäckning (mäktighet och material kan kontrolleras med markundersökningskäpp) Vegetation på deponin. Synliga skador på vegetation. Topografi Ytliga jordlager (kontrolleras med markundersökningskäpp) Ev. diken, vattendelare samt yt- och grundvattenavrinning Ev. utfällningar i diken/bäckar/åar samt ev. oljehinnor på vattenyta ph och konduktivitet i ytvatten (diken, bäckar, åar) Närliggande skyddsobjekt Iakttagelser dokumenteras, förutom med anteckningar mm, med fotografier. 4 Provtagning 5 Vattenprovtagning Bedömning av geohydrologiska förhållanden Grundvattnets strömningsriktning - Geologi - Topografi Utströmningsområden Provta ytvatten/grundvatten nära deponi. Analyser m.a.p. lakvattenindikerande parametrar (t.ex. konduktivitet) När lakvattenpåverkat vatten har konstaterats kan analyser m.a.p. andra parametrar utföras. 6 2
00 0 0, WBS : Aw teor =,64xE-2 m² Aw plot =,68xE-2 m² Atle verken Kort provpumpning av Bb060 MP σ= ; Φ=xE6 ξ=26 T= 2,3xE-5 m²/s 0,0 0,0 0, 0 00 000 0000 00000 min Transporthastighet Darcys lag (nettohastighet) v u = K*i/n e Konstaterad historisk spridning 7 Spridning i berggrunden - exempel 33 32 3 30 Vattennivå (m). 29 28 27 Bb 060 Bb 0602 Bb 0603 Boängen :5 Våtmark 26 25 24 2006-09-5 2006-09-6 2006-09-7 2006-09-8 2006-09-9 2006-09-20 2006-09-2 återh m 8 Spridning i berggrunden - exempel 9 3
Vanliga företeelser - tungmetaller Aerob fasen, ph ca 8 och höga halter tungmetaller. Några veckor. Anaeroba fasen, ph ca 5 och höga halter fettsyror och BOD samt ammoniumkväve, organiskt kväve och fosfat. Även höga halter tungmetaller. Upp till några år. Metanfasen. Neutralt ph, låga halter fettsyror och BOD. Höga halter ammonium. Låga halter tungmetaller p.g.a. metallerna under anaeroba förhållanden fastläggs som sulfider inne i deponin. Kan pågå i sekel. Humusfasen. Det mesta av tungmetallerna beräknas vara kvar i deponin, bundna till humusämnen och sulfider. Om syre och kväve från luften börjar läcka in i deponin, kan oxidation av både humusämnen och metallsulfider inträffa höga metallhalter kan komma att följa med lakvattnet i framtiden. Även en ph-sänkning kan framträda i deponin då sulfiderna oxideras. 0 Tungmetaller - exempel Grundvatten i deponin, sulfat, 500-200 mg/l Utströmmande lakvatten, sulfat <5 mg/l Låga halter tungmetaller i lakvattenpåverkat grundvatten Vanliga företeelser - vägsalt och relikt havsvatten Vägsalt, NaCl. Jonbytesprocesser i marken, Na+ ersätter t ex Ca2+, K+, Mg2+, H+ 2 4
Deponigas - exempel Arenahall planerades på f.d. deponi I samband med geoteknisk undersökning påträffades avfall Information om deponins utbredning från äldre flygfoton Bl.a. installerades gasrör med täta lock Gasmätningar med Ecoprobe Flödesmätningar av gasavgång med digital flödesmätare 3 Deponigas - exempel Bedömdes att metan och koldioxid enbart produceras inom det område inom vilket det har deponerats avfall. Avfallet har liten mäktighet, varför volymen gasproducerande avfall bedömdes vara begränsad. Endast teoretisk risk för de byggnader som finns i området. En större byggnad, som arenahallen, skulle dock kunna ändra förhållandena. Vid t.ex. pålning av byggnaden kan det skapas nya spridningsvägar för gasen. Dessutom kan byggnaden hindra att atmosfärisk luft tränger ner i marken. Åtgärdsalternativ: Bortgrävning eller radonsäkring av byggnaden 4 5