s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller som ligger till grund för det beräknade priset. Kalkylmodellerna baseras på s självkostnad för långsiktig utsändning av tv och omfattar därmed kostnader för att bolaget kan tillhandahålla radio- och tv-tjänster på längre sikt samt en skälig lönsamhet. 1.2 Uppdrag Ernst & Young har fått i uppdrag av att analysera företagets logik bakom användande av modeller för beräkning av självkostnad, samt belysa eventuella oklarheter. 1.3 Avgränsningar Analysen behandlar totalkostnadsfördelning, som är den modell för prissättning använder. Skillnader jämfört med andra kalkylmodeller, som tex. Long Range Incremental Cost (LRIC), behandlas ej. 1 (9)
2 Utgångspunkter Utgångspunkten för prissättning av utsändning av radio och tv är den regeringsproposition (1991/92:14) som fastslår att skall tillämpa prissättning baserat på självkostnad för den icke konkurrensutsatta delen av verksamheten. Propositionen definierar s självkostnad som kostnader för: - Verksamhetens drift - Avskrivningar - Förräntning av kapital - Risker för haveri - Kostnader för beredskapsåtgärder - FoU - Andra insatser för att säkerställa utsändning av radio- och TV-tjänster på längre sikt Syftet med prissättning baserat på självkostnad är att kunderna ej skall belastas för andra kostnader eller vinstpåslag än de som krävs för att täcka verksamhetens kostnader samt en skälig avkastning till ägarna. Eftersom det i begreppet självkostnad ingår, inte bara dagens driftskostnader, utan kostnader för säkerställande av utsändning av radio- och TV-tjänster på längre sikt samt risker för haveri har gjort ett antal antaganden för att kunna beräkna dessa kostnader i självkostnadskalkylen. Den andra utgångspunkten för s kalkylmodell är appliceringen av fullt fördelade kostnader vilket innebär att varje tjänst skall täcka sina egna (direkta) kostnader samt en rimlig del av de för företaget gemensamma (indirekta) kostnaderna. I s fall motsvarar som kund en tjänst. 2 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
3 s kalkylmodell har utformat en kalkylmodell med utgångspunkt från regeringspropositionens direktiv om vilka kostnader som är att betrakta som självkostnader. När de kostnader som ingår i självkostnaden inte går att härleda ur redovisningen har kalkylmässiga antagande gjorts. Anledningen till att kalkylmässiga avskrivningar och kalkylmässigt avkastningskrav används är för att ta höjd för de framtida investeringar som behöver göra för att upprätthålla och säkerställa ändamålsenlig kapacitet på lång sikt. Definition självkostnad Proposition 1991/92 140 Koppling s kalkylmodell 1 Verksamhetens driftkostnader 1 5 Driftkostnader (direkta och indirekta) 2 Avskrivningar 2 5 7 Kalkylmässiga avskrivningar (direkta och indirekta) 3 Förräntning av kapital 4 Risker för haveri i anläggningar 3 4 7 Kalkylmässigt avkastningskrav (direkta och indirekta) 5 Kostnader för beredskapsåtgärder 1 Administrativa omkostnader 6 7 Forsknings och utvecklingskostnader Andra insatser för att säkerställa att bolaget kan tillhandahålla radio- och TV-tjänster även på sikt 6 7 FoU kostnader Figur 1: Illustrativ härledning av s kalkylmodell ur Proposition 1991/92:140 3.1 Driftkostnader Driftkostnader representerar av totalkostnaden i s kalkyl och består dels av de till direkt hänförliga kostnader (el, materiel och personal för drift och underhåll) och dels av kostnader för gemensam infrastruktur (fastigheter, mast, kraft etc). Även särskilda kostnader för beredskapsåtgärder ingår i driftkostnaderna. Beträffande kostnaderna för infrastruktur betalar en proportionell andel i förhållande till utnyttjandet av infrastrukturen. Hur stor andel av gemensam s kalkylmodell för prissättning av tjänster 3 (9)
infrastrukturkostnad som skall betalas av bestäms av fastställda fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna är baserade på kausalitet, dvs den parameter som bäst återspeglar nyttjandet av resursen (nyttjad golvyta, nyttjad masthöjd etc). En konsekvens av fullt fördelade kostnader är att när nya tjänster adderas, och tar sin del av gemensamma kostnader, belastas befintliga tjänster av en lägre andel av de gemensamma kostnaderna än tidigare. Valet av fördelningsnycklar utifrån kausalitet är ett normalt tillvägagångssätt och borgar för att en så korrekt fördelning som möjligt sker. Vår uppfattning av de fördelningsnycklar valt är relevanta. Samtidigt bör den av planerade ABC-kalkylen genomföras då de kommer att verifiera och förfina valet av nycklar. 3.2 Kalkylmässiga avskrivningar Genom att i kalkylen beräkna kostnader för avskrivningar baserat på anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärde, och inte på anskaffningsvärdet, skapas en ekonomisk buffert. Att det blir ett positivt överskott beror på tillgångarnas anskaffningsvärde är upptagna till låga värden sedan utbrytningen ur Televerket. Den buffert som uppstår skall täcka framtida faktiska kostnader för återinvesteringar i befintliga anläggningar samt nyinvesteringar i ny teknologi. Investeringar som kommer att behöva göra för att säkerställa utsändning av radio- och TV-tjänster på lång sikt. Senaste uppskattningen av återanskaffningsvärdet för s totala tillgångsmassa är MSEK. För att göra en rättvisande bedömning av kostnaden för återanskaffning följs principen om principen Modern Equivalent Asset (MEA). Det innebär att hänsyn tas till att teknologiska framsteg medför att kostnaden för en given kapacitet går ned över tiden. Anläggningstillgångar hänförliga till har ett beräknat återanskaffningsvärde på MSEK, med hänsyn tagen till MEA. Avskrivningstiden för det beräknade återanskaffningsvärdet tar sin utgångspunkt i tillgångens bedömda ekonomiska livslängd. 4 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
Kostnaderna för de kalkylmässiga avskrivningarna representerar 30% av totalkostnaden i offerten. Att utgå från återanskaffningsvärde, justerat för MEA, bedöms vara en rimlig utgångspunkt. Alternativet att utgå från redovisade värden skulle leda till en lägre kalkylmässig kostnad (=pris) men också till att s förmåga att reservera medel inför framtida investeringar försvagas. Avskrivningstiden för anläggningstillgångar bör baseras på nyttjandeperiod, och inte på den ekonomiska livslängden. I det fall kraftutrustning beräknas avskrivas på 10 år, men rent praktiskt kan nyttjas under längre period, riskerar den kalkylmässiga kostnaden att bli för hög under de närmaste åren. Risken för detta bedöms dock i praktiken vara låg då i praktiken har haft nyttjandeperiod som utgångspunkt den ekonomiska livslängden. 3.3 Kalkylmässigt avkastningskrav har enligt regerringspropositionen rätt att som en del av sin självkostnad ta betalt för en skälig förräntning av kapital. För att beräkna kravet på denna förräntning använder den allmänt accepterade formeln för beräkning av ett företags vägda kapitalkostnad: WACC (Weighted Average Cost of Capital). I kalkylen beräknas bolagets lånekostnad vara och ägarnas avkastningskrav vara % före skatt *. Andelen skulder uppgår i kalkylen till och eget kapital till %. s beräkning av ett kalkylmässigt avkastningskrav skiljer sig på en punkt från den teoretiskt korrekta formeln för WACC. Denna skillnad är den riskpremie på som läggs till utöver ägarnas och långivarnas avkastningskrav. Motiveringen till denna riskpremie är att täcka eventuella kostnader för haveri i * Avkastningskravet på icke konkurrensutsatt verksamhet är % före skatt. Detta används dock inte i kalkylen då endast önskar ett totalpris för utsändning. 5 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
anläggningar samt andra affärsmässiga risker (högre energikostnader, högre försäkringspremier, högre avkastningskrav, högre skatter etc) som kan drabba, och som inte går att ta igenom genom att justera priset under avtalstiden. s utgångspunkt har varit att utifrån WACC beräkna ett avkastningskrav, eller kalkylränta, där bolaget måste kräva högre avkastning av enskilda projekt/enheter än vad som är kravet på hela företaget med vetskapen om att vissa projekt kommer att visa sig vara felinvesteringar. Vägd kapitalkostnad (WACC) = (Andel skuld x Upplåningskostnad) (Andel eget kapital x Avkastningskrav) Risk Figur 2: s WACC beräkning Den kapitalbas på vilken avkastningskrav beräknas utgörs i s kalkyl av av det beräknade återanskaffningsvärdet, dvs MSEK. Motiveringen till att halva värdet används är att en linjär avskrivning sker över tiden av tillgångarna, och att man i kalkylen vill inkludera det genomsnittliga avkastningskravet. Kapitalkostnader utgör totalt av beräknad självkostnad. Att enbart utgå från ägarnas avkastningskrav på den konkurrensutsatta verksamheten ( ) vid beräkningen av självkostnad och inte vikta med kravet på icke konkurrensutsatt verksamhet ( ) kan diskuteras. Motiveringen att vill ha ett pris för helheten motsäger enligt vår bedömning en viktning av kravet. Beträffande beräkningen av vägd kapitalkostnad (WACC) är vår bedömning att den tillagda riskpremien på är svår att motivera rent teoretiskt då avkastning utöver ränta till långivare och avkastning till ägare normalt inte ingår i kravet på förräntning av kapital. Däremot måste ha kostnadstäckning även för risker i haveri i anläggningar, vilket motiverar ett påslag eller annan kostandskomponent någonstans i kalkylen. Att riskpremien även skall täcka tex. ökade energikostnader bedöms bli fel då dessa ingår i direkta driftkostnader. 6 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
Att i kalkylen lägga till riskpremien om på avkastningskravet leder inte nödvändigtvis till ett felaktig belopp i absoluta tal, däremot leder det lätt till missförstånd. s vinst skall över tiden generera tillräcklig vinst för att täcka kostnader för lån och avkastning till ägarna. Det är därför korrekt att gör en bedömning av deras risker för haveri och tar tillräckligt betalt för att kunna tillgodose avkastningskraven. Vår uppfattning är dock att det vore tydligare att redovisa denna kostnad separat, utanför det kalkylmässiga avkastningskravet, för att undvika missförstånd. Att använda återanskaffningsvärden som kapitalbas kan teoretiskt tyckas leda till en för högt beräknad självkostnad. Faktiska kostnader för säkerställande av utsändning av radio- och TV tjänster på sikt samt beredskapsåtgärder täcks av de kalkylmässiga avskrivningarna i och med att återanskaffningsvärdet används, och kostnader för kapital uppstår i realiteten inte förrän själva investeringen måste göras (återanskaffningen). Teoretiskt borde ta betalt för avkastningskravet först när investeringen genomförs och kapital tas i anspråk. I praktiken har dock även krav på sig att hålla en jämn och förutsägbara prisnivå över tiden gentemot sina kunder. Det praktiska tillvägagångssätt som använder, att beräkna avkastningskravet på 50% av framtida återanskaffningsvärde, leder enligt vår mening till ett jämnt uttagande av denna kostnad över tiden, istället för en kraftigare framtida höjning vid det tillfälle själva investeringen sker. För att kunna göra en fullständig bedömning av hur det kalkylmässiga avkastningskravet i praktiken påverkar totalkostnaden över tiden krävs mer fullständig data kring framtida åter- och nyinvesteringar, avtalets löptid samt möjligheter till prisjusteringar. Detta har inte gjorts inom ramen för detta uppdrag. 3.4 Administrativa omkostnader Företagets totala kostnader för administrativa omkostnader har fördelats per tjänst med intäkter som fördelningsnyckel. En uppskattning av framtida effektiviseringar och konsekvensen på driftkostnader har tagits i beaktande. 7 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
I kalkylen uttryckts sedan den fördelade kostnaden som ett påslag om 33 % på driftkostnaden. Det finns en viss osäkerhet beträffande intäkter som relevant fördelningsnyckel för administrativa omkostnader. Vid en genomförd ABC-kalkyl bör nycklar med större kausalitet identifieras. 3.5 FoU kostnader Beräkning av FoU kostnader görs i kalkylen som ett påslag på s totala intäkter vilket återspeglar faktiska kostnader för FoU aktiviteter. I offerten är den beräknade kostnaden uttryckt som ett procentuellt påslag om på driftskostnader. En fördelning utifrån den planerade ABC-kalkylen kan eventuellt komma att ge en än mer korrekt allokering. 4 Slutsats och rekommendationer Den logik med vilken motiverar sin prismodell i tillgängliga presentationer uppvisar enligt vår bedömning ett antal områden som bör förtydligas. Baserat på våra iakttagelser är våra rekommendationer att : - baserar kalkylmässiga avskrivningar på nyttjandeperiod istället för ekonomisk livslängd (vilket i realiteten kan röra sig om ordval) - genomför ABC-kalkyl för att verifiera valda fördelningsnycklar - tydliggör valet att inte vikta avkastningskravet mellan konkurrensutsatt och icke konkurrensutsatt verksamhet 8 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
- överväger att justera formuleringen i offerten beträffande administrativa kostnader, från ett påslag till en fördelning av kostnader. - beräknar det kalkylmässiga avkastningskravet exklusive riskpremie på och istället redovisa dessa kostnader separat. På så sätt framgår tydlig att avkastningskravet är den ersättning långivare och ägare kräver, medan riskpremien är en kostnad som måste ta ut för att säkerställa att avkastningskravet kan uppnås över tiden. 9 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster