Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Relevanta dokument
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Ruta 1a: Individ som saknar sjukpenninggrundande inkomst kontaktar Socialtjänsten

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Information nollplacerade På rätt väg

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

RAPPORT FRÅN ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND, HALMSTAD PILOTPROJEKTET KRING NOLLPLACERADE

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Vi är Försäkringskassan

Rehabiliteringspolicy

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Försäkringskassan i Värmland

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

CHECKLISTA REHABILITERING

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Vad händer om jag blir sjuk?

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

REHABILITERINGS- POLICY

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Försäkringskassans vision

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ).


Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Cecilia Sandberg Slutrapport SamPlan

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Projekt SGI O ETT STRUKTURPROJEKT I SAMARBETE MED SAMORDNINGSFÖRBUNDEN VÄNERSBORG/MELLERUD OCH SOFTLEG

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

REGERINGSRÄTTENS DOM

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Mottganingsteamets uppdrag

SAMS - samverkan om sjukvårdsförsäkrade

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Konsten att vara koordinator i samverkan

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Södertörns brandförsvarsförbund

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd. Individ- och familjeomsorgen

REHABILITERINGSPOLICY

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Transkript:

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon turordning, utan är till för att hitta i den utförliga informationen som finns på sid 2-5 Har inte läkarintyg/medicinskt underlag* 2 Om behov av läkarbedömning för ev. sjukskrivning. Fyll i blankett Underlag från socialtjänsten till läkare från socialtjänsten till läkare vid svårigheter att delta i aktivitet som individen lämnar till läkaren. Vid behov stödja individen att få en läkarbedömning alternativt annan kontakt med vården ex. Arena, trepartsmöte, SIP Ställningstagande behov av Arena-samverkan* 4 Har läkarintyg/medicinskt underlag* 3 Socialsekreteraren ska inom två månader från första sjukskrivningsdag göra ett aktivt ställningstagande till planering i förhållande till läkarintyg/medicinskt underlag Blir inte sjukskriven. Arbeta mot arbetsmarknaden Inget behov av samordningen av rehabiliteringen Ställningstagande behov av samordningen av rehabiliteringen Behov kan finnas av samordning av rehabiliteringen Behov finns. FK samordnar rehabiliteringen* 8 Stadigvarande/varaktig nedsättning - söka sjukeller aktivitetsersättning* 6 Behov att komplettera underlagen/ny bedömning* 7 Socialsekreteraren följer sjukskrivningen och uppdaterar handlingsplan regelbundet FK sammankallar till avstämningsmöte. Individens rehabiliteringsplan upprättas* 9 Genomförande* 10 Hel eller delvis arbetsförmåga* 11 Saknar arbetsförmåga* 12 2016-11-15, vers 1 1(5)

Förtydligande till flödesschemat Rätt stöd rätt försörjning 1. Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom. Socialsekreteraren (handläggaren) på ekonomiskt bistånd har kontakt med en individ där planerade åtgärder inte kan följas på grund av psykisk och/eller fysisk sjukdom/ohälsa eller för att individen uppger att hen på grund av sjukdom har svårigheter att delta i planerade aktiviteter. 2. Har inte läkarintyg/medicinskt underlag Nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom ska vara styrkt genom läkarintyg eller andra medicinska underlag. Det kan också ha framkommit efter bedömningar av till exempel Arbetsförmedling, Kommunens arbetsmarknadsenhet, Ekonomiskt bistånd etc. Om personen inte har ett läkarintyg bör blanketten (efter individens muntliga samtycke), Underlag från socialtjänsten till läkare vid svårigheter att delta i aktivitet, skickas med personen till läkarbesöket. Personer som behöver hjälp med bokning får det av socialsekreteraren. 3. Har läkarintyg/medicinskt underlag Socialsekreteraren ska göra ett aktivt ställningstagande till planering i förhållande till läkarintyg/medicinskt underlag senast två månader från första sjukskrivningsdag. Som stöd kan socialsekreteraren använda sig av rekommendationerna i Socialstyrelsens Försäkringsmedicinska beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Planeringen ska dokumenteras i journalanteckning. Planeringen ska uppdateras kontinuerligt därefter. Syftet med ställningstagande och dokumentation är att identifiera individer som är i behov av stöd i sin rehabilitering för att kunna återfå sin funktions- och arbetsförmåga, och att snarast ge detta stöd. Uppstår frågor om det föreligger en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom tas kontakt med aktuell rehabkoordinator, http://plus.rjl.se/forsakringsmedicin, för att diskutera förtydligande/komplettering av läkarintyget/medicinska underlaget. Läkaren bedömer om det finns ytterligare uppgifter som kan kompletteras. Möjlighet finns även för socialsekreteraren att initiera ett trepartssamtal hos vården, men kan inte krävas. 4. Ställningstagande behov av Arena-samverkan Arenasamverkan berör personer i arbetsför ålder som bedöms ha behov av samordnade insatser från minst två av de berörda parterna (Region Jönköpings län, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) i syfte att ge så effektivt stöd som möjligt åter till arbete eller rätt försörjning. För att lyfta ett individärende i Arena krävs samtycke från individen. 2016-11-15, vers 1 2(5)

Samtyckesblankett finns på Samordningsförbundets i Jönköpings län gemensamma hemsida http://www.finsamjonkopingslan.se/ välj Finnvedens Samordningsförbund/Dokument/ Arenasamverkan, som skickas till aktuell Arena-grupp enligt lokal överenskommelse. 5. Ställningstagande behov av samordningen av rehabiliteringen genom FK Inget behov av samordning av rehabiliteringen genom FK Samordnad rehabilitering genom FK är inte aktuellt om exempelvis: Individens arbetsförmåga inte är nedsatt pga. sjukdom. Läkarintyget styrker inte nedsättningen eller nedsättningen beror på annat, t.ex. sociala faktorer. Individen är just nu för sjuk för att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. Man kan behöva avvakta en förbättring av hälsan. Samråd vid behov med vården kring prognos för att starta en arbetslivsinriktad rehabilitering. Finns ingen rehabiliteringspotential kan vara aktuellt att ansöka om sjuk- eller aktivitetsersättning. Behov kan finnas av samordning av rehabiliteringen genom FK Ring FK s kontaktperson och rådfråga och/eller fyll i FK s blankett Ansökan samordning av rehabiliteringsinsatser som skickas med aktuellt läkarintyg till FK. Kontaktlistor till Försäkringskassans kontaktpersoner uppdateras regelbundet och mailas ut av FK för spridning. Försäkringskassans samordningsuppdrag gäller om samtliga krav är uppfyllda: Individen ska vara försäkrad i Sverige (6 kap 6 och 5 kap 9 SFB) Individens arbetsförmåga ska vara nedsatt på grund av sjukdom (dock behöver ingen viss grad av nedsättning vara uppfylld) Individen behöver rehabiliteringsinsatser för att återfå sin arbetsförmåga (29 kap 2 SFB). Försäkringskassan kan samordna rehabiliteringsinsatser, men utför inte rehabilitering. 6. Stadigvarande/varaktig nedsättning - söka sjuk- eller aktivitetsersättning - Inget behov av samordningen av rehabiliteringen genom FK Det kan framkomma i samråd med FK att det kan vara aktuellt med att ansöka om sjuk- eller aktivitetsersättning dvs. det kan finnas en stadigvarande/varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att kunna beviljas sjukersättning krävs att man har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid och alla rehabiliteringsinsatser, såväl medicinska som arbetslivsinriktade, är uttömda. Bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även anpassade och subventionerade arbeten. Sjukersättning kan man få från och med den månad som man fyller 30 år, till och med månaden innan man fyller 65 år. 2016-11-15, vers 1 3(5)

För att kunna beviljas aktivitetsersättning krävs att man har en varaktig nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år. Bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även anpassade och subventionerade arbeten. Aktivitetsersättning kan man få från och med juli det år som man fyller 19 år, till och med månaden innan man fyller 30 år. 7. Behov att komplettera underlagen/ny bedömning - Inget behov av samordningen av rehabiliteringen genom FK Om de medicinska underlagen behöver förtydligas/kompletteras kontaktar socialsekreteraren eller individen vårdenheten. Rehabkoordinatorn på vårdenheten kan vara en lämplig kontaktväg. Läkaren bedömer sedan om det finns ytterligare uppgifter som kan kompletteras. Kommer nya underlag in till socialsekreteraren får hen göra en ny bedömning av dessa. 8. Behov finns. FK samordnar rehabiliteringen FK har bedömt att det är styrkt att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och det finns behov av samordning av rehabiliteringen. FK startar upp och ansvarar vidare för samordning av rehabiliteringen. Detta ska göras tydligt för individen och involverade parter. Samordningsansvaret medför inte att FK övertar ansvar för andra parters genomförande och kostnader för eventuella insatser för individen t.ex. specialistbehandlingar eller arbetsträning. Att samordna är att aktivt arbeta med att foga samman rehabiliteringsåtgärder så att de länkar i varandra, löper parallellt eller på annat sätt bildar en väl fungerande helhet. I detta ingår också att stötta den försäkrade i kontakten med andra rehabiliteringsansvariga och att verka för att dessa tar en aktiv del i rehabiliteringsprocessen. Detta förutsätter att alla som har en del i processen kontinuerligt hålls/håller sig informerade om vad som händer och om eventuella förändringar. Om socialsekreteraren har information utöver det som står i det aktuella medicinska underlaget, till exempel angående historik om sjukdom eller insatser som prövats, kan det finnas behov av att socialsekretaren informerar FK. 9. FK kallar till avstämningsmöte. Individens rehabiliteringsplan upprättas. FK har nu ansvaret för samordningen av rehabiliteringen och upprättande av individens rehabiliteringsplan. FK träffar individen eller kallar individen och berörda parter till avstämningsmöte. Syftet med avstämningsmötet är att utreda och bedöma det medicinska tillståndet och arbetsförmågan samt behov av och möjligheter till rehabilitering. Målet med mötet är att kunna lägga en rehabiliteringsplan som syftar till återgång i arbete/att bli arbetsför. Försäkringskassan leder avstämningsmötet, ansvarar för dokumentationen och att alla som medverkat får ta del av dokumentationen via avstämningsprotokollet. 2016-11-15, vers 1 4(5)

10. Genomförande Under genomförandet ansvarar FK för samordning och uppföljning. Alla har ett ansvar för att planeringen följs och att den justeras vid behov. Målet är att individen ska komma ut i/tillbaka till ett arbetsliv och en egen försörjning. När FK avslutar samordnad rehabilitering ska avslutet tydliggöras för individen och de involverade parterna. Om individens fortsatta planering ska drivas av en annan part ska det framgå. 11. Har hel eller delvis arbetsförmåga När rehabiliteringsplanen genomförts kan det framkomma att individen nu har en arbetsförmåga på del- eller heltid. Arbeta vidare efter dessa förutsättningar, mot arbetsmarknaden på hel- eller deltid, och eventuellt mot en sjuk- eller aktivitetsersättning på deltid. 12. Saknar arbetsförmåga När rehabiliteringsplanen genomförts kan det framkomma att individen saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom. Antingen kan man behöva avvakta förbättring av hälsan och sedan göra en ny planering eller kan det vara aktuellt att ansöka om sjuk- eller aktivitetsersättning. För att kunna beviljas sjukersättning krävs att man har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid och alla rehabiliteringsinsatser, såväl medicinska som arbetslivsinriktade, är uttömda. Bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även anpassade och subventionerade arbeten. Sjukersättning kan man få från och med den månad som man fyller 30 år, till och med månaden innan man fyller 65 år. För att kunna beviljas aktivitetsersättning krävs att man har en varaktig nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år. Bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även anpassade och subventionerade arbeten. Aktivitetsersättning kan man få från och med juli det år som man fyller 19 år, till och med månaden innan man fyller 30 år. 2016-11-15, vers 1 5(5)