Utvärdering och uppföljning av Miljömiljarden

Utvärdering och uppföljning av Miljömiljarden Stefan Johansson Mårten Ericson Nils Brandt Maj 2011 Industriell Ekologi, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Skolan för Industriell Teknik och Management (ITM) KTH, SE 100 44 Stockholm www.ima.kth.se

II

Utvärdering och uppföljning av Miljömiljarden Diarienummer: 451-2954/2008 Stefan Johansson - Mårten Ericson - Nils Brandt TRITA-IM 2011:17 ISSN 1402-7615 Avdelningen för Industriell Ekologi KTH, SE 100 44 Stockholm www.ima.kth.se III

Sammanfattning Uppföljningen av Stockholms stads Miljömiljard har skett på tre nivåer, projekt-, sektors- och Stockholmsnivå. Målet med uppföljningen har varit att följa upp och utvärdera effekterna av Miljömiljarden och dess genomförande. För att kunna genomföra uppföljningen har litteraturstudier gjorts, projektens slutrapporter studerats och erfarenheter som Industriell Ekologi kunnat dra från tidigare projekt inom staden använts. På projektnivån har de enskilda projektens miljönytta studerats, vissa kvantitativt medan andra endast kunnat bedömas kvalitativt. På sektorsnivån har projekten klustrats inom respektive sektor, t ex energi, avfall, marksanering etc. och resultaten analyserats. Här har också vissa jämförelser med tidigare projekt och program som staden genomfört kunnat göras, främst inom ramen för energi-, avfall- och trafikprojekt. På Stockholmsnivån har projekten ställts i relation till stadens miljöprogram. Uppföljningen visar på många positiva saker, t ex att projektledarna för respektive projekt uteslutande upplever att de har genomfört i stort sett samtliga planerade delmål för sina respektive projekt. Miljömiljardens projekt har också täckt in en mycket stor del av miljömålen inom stadens miljöprogram och att flera projekt har varit så framgångsrika att de nu är en del av stadens ordinarie verksamhet. I och med att Miljömiljarden genomfört ca 150 stycken projekt finns också en mycket stor källa till kunskap för framtida projekt och satsningar på miljön tillgängliga. Uppföljningen visar också på ett par områden som skulle kunna förbättras, vilket ytterligare skulle kunna öka värdet av projektens resultat. Framförallt skulle gemensamma sätt att formulera projektmål, beräkna resultat och gemensamma data för t ex emissioner öka jämförbarheten mellan projekt men också göra det lättare att jämföra olika sektorer med varandra. Nyckelord: Miljömiljard, miljöprogram, miljöskuld, uppföljning, utvärdering III

Förord Industriell Ekologi På uppdrag av Stockholms stad har Industriell Ekologi genomfört en utvärdering och uppföljning av Stockholms stads Miljömiljard. Som grundmaterial för uppföljningen har projektens slutrapporter använts tillsammans med litteraturstudier och erfarenheter som Industriell Ekologi kunnat dra från tidigare arbeten med projekt inom staden, främst Handlingsprogrammet mot växthusgaser 2000 2005 och Klimatinvesteringsprogrammet 2005 2008. Miljömiljarden har varit ett ambitiöst program för miljön i Stockholm med en blandning av många olika projekt inom en rad olika områden med olika mål och ambitioner. Det har därför inte varit möjligt att i utvärderingen addera och kvantifiera en gemensam miljöeffekt på Stockholm. För att praktiskt kunna följa upp Miljömiljarden har uppföljningen delats upp i tre nivåer. Uppföljning på projektnivå: Här har de enskilda projektens slutrapporter studerats med utgångspunkt ifrån projektresultat (miljönytta), kostnader och kostnadsnytta. Vissa projekt har kunnat bedömas kvantitativt medan andra endast kunnat bedömas kvalitativt främst på grund av hur projektmål och slutrapporter utformats. Uppföljning på sektorsnivå: Här analyseras och jämförs projekten utifrån de olika sektorer de är indelade i (avfall, information, energi & klimat etc.) men också vilka jämförelser och slutsatser som kan dras om projekt inom respektive sektorer samt hur vissa projekt (främst energi & klimat) förhåller sig till historiska projekt som staden genomfört. Uppföljning på Stockholmsnivå: Här har projektens relation till Stockholms Miljöprogram sammanställts utifrån sektorsindelningen. I KTHs ursprungliga uppdrag ingick också att analysera hur Miljömiljarden kvantitativt bidragit till att minska Stockholms miljöskuld. Detta har dock ej varit möjligt då inget utgångsläge för miljöskulden tagits fram av staden vid Miljömiljardens start samt att begreppet miljöskuld inte använts på projektnivå och projektens slutrapporter därför ej heller reflekterat data för hur projekten påverkat stadens miljöskuld. Vi hoppas att rapportens analyser av projekten, dess resultat och utformning på respektive nivå samt slutsatser och lärdomar som skall vara användbara för stadens fortsatta miljöarbete. Författarna skulle också vilja tacka Sofie Pandis Iveroth som deltog i planeringsarbetet och i den inledande analysen. Stefan Johansson Mårten Ericsson Nils Brandt Industriell Ekologi, KTH Stockholm, maj 2011 IV

Förord Stockholms stad Under ett flertal år har Stockholms stad genom Miljömiljarden stimulerat projekt som på olika sätt syftat till att förbättra miljön i Stockholm, för att minska stadens miljöskuld och för att metodutveckla stadens miljöarbete, Efter försäljningen av Birka Energi gjordes i bokslutet för 2002 en avsättning och det är den som finansierat Miljömiljarden. Stadens förvaltningar och bolag har kunnat söka bidrag ur Miljömiljarden för att genomföra olika miljöprojekt. Under 2004 och 2005 beviljades 1,1 miljarder kronor till 158 olika projekt inom kommunala förvaltningar och bolag. Projekten har pågått till och med 2010 för en bättre miljö i Stockholm nu och i framtiden. Miljömiljarden har varit en bidragande orsak till att EU-kommissionen utnämnde Stockholms stad till den första Europeiska Miljöhuvudstaden (European Green Capital) 2010. KTH har på stadens uppdrag utvärderat Miljömiljarden, dess effekt och genomförande med utgångspunkt från kommunstyrelsens beslut och motivering den 17 december 2003. Utvärderingen och analysen baseras på de enskilda projektens slutrapporter och grundmaterial. Varje projekt verkar inom tre nivåer som var för sig är viktiga för staden. På projektnivån har resultaten av det enskilda projektet studerats men också projektens kostnader och kostnadsnytta så att jämförelser mellan projekten och med projekt från tidigare miljösatsningar inom staden varit möjliga. För att kunna utveckla analysen har projekten också jämförts på sektorsnivå där projekten inom respektive sektor som t ex avfall, energi och marksanering jämförts med varandra. I den sista och mest övergripande nivån har Miljömiljardens projekt analyserats utifrån hur de förhållit sig till målen inom Stockholm stads miljöprogram där de alla verkar. Utvärderingen visar att projekten har haft en mycket hög genomförandegrad och att projektledarna för projekten själva upplever att de i hög eller mycket hög grad uppfyllt projektmålen. Ett antal projekt har också fungerat som goda exempel, t ex projektet läkemedel, förekomst i vattenmiljön som bidragit till att utveckla metoder för att finna läkemedelsrester i vattenmiljön samt att minska förekomsten av dem. Ett annat exempel är projektet som anlade en vattenpark mellan Fiskartorpvägen och Baron Rålambs väg på Norra Djurgården för att minska tillförseln av förorenade ämnen bl.a. fosfor till Laduviken. Ett tredje projekt visar på att kommunikation kan komplettera stadens ordinarie verksamhet genom att stötta, förädla och katalyserat aktiviteter i Stockholms stad som inte annars hade kopplats till klimatarbete eller kommunicerats ut till stockholmarna. Med stöd av denna rapport kan staden ta med sig en rad positiva erfarenheter i både i form av projektresultat men också i form av att den nu har en mycket stor källa till kunskap om miljöprojekt inom en stor rad områden och ett antal projekt som varit så bra och värdefulla att de nu ingår som en del av stadens ordinarie verksamhet. Stockholm, april 2011 Carina Tensmyr Hildinger Projektledare för Miljömiljarden III

Innehållsförteckning 1. Introduktion... 1 1.1 Mål och syfte... 2 1.2 Metod för uppföljning av Miljömiljarden på projekt, sektors- och Stockholmsnivå... 2 1.3 Avgränsningar... 3 2. Miljömiljarden Uppföljning på projektnivå... 4 2.1 Huvudsteg för projekten... 4 2.2 KTHs utformning av arbetet på projektnivå... 4 2.3 Metod för uppföljning av Miljömiljarden på projektnivå... 5 2.3.1 Slutrapportmall för Miljömiljardens projekt... 5 2.3.2 Beräkning av projektens miljöeffekt... 8 2.3.3 Beräkning av kostnadsnytta... 8 2.4 Uppföljning på projektnivå Sammanfattande analys av projekten... 9 2.5 Gemensamma problem och osäkerheter kring resultaten på projektnivå... 11 2.5.1 Analys av projekt med utgångspunkt från projektens systemgränser och projektet val av uppföljningsmetod... 11 2.5.2 Avsaknad av nolläge och referens/baseline scenarios på projektnivå... 12 2.5.3 Projekt som påverkar och påverkas av varandra eventuell dubbelräkning av effekt... 14 2.5.4 Avsaknad av gemensamt sätt att mäta miljöpåverkan... 15 2.5.5 Problem vid värdering av kostnadsnyttan för projekt... 17 2.6 Goda exempel på projekt... 18 3. Miljömiljarden Uppföljning på sektorsnivå... 21 3.1 Resultat på sektorsnivå... 22 3.1.1 Avfall... 22 3.1.2 Dagvatten (sjöar och vattendrag)... 22 3.1.3 Restaurering av sjöar och vattendrag... 23 3.1.4 10-miljonerspotten... 23 3.1.5 Verktyg och inventeringar... 23 3.1.6 Transporter och luft... 23 3.1.7 Information... 24 3.1.8 Energi... 24 3.1.9 Biologisk mångfald... 25 3.1.10 Föroreningar till sjöar och vattendrag... 25 3.1.11 Marksanering... 25 3.1.12 Klimatrelaterade projekt... 26 3.2 Analys och diskussion av uppföljningen på sektorsnivå... 28 4. Miljömiljarden Uppföljning på Stockholmsnivå... 29 4.1 Miljömål för Stockholm... 29 4.2 Metod för uppföljning av projektresultat i relation till miljöprogrammet... 29 4.3 Miljömiljardsprojektens relation till miljömålen... 29 4.4 Diskussion om hur Miljömiljarden hjälper till att uppfylla målen i miljöprogrammet.. 38 5. Slutsatser... 40 Referenser... 42 III

Appendix 1 Miljöprogram 2008-2011... 43 Appendix 2 Projektkatalog 2010-12-15... 45 Appendix 3 Klimat och energirelaterade projekt inom Miljömiljarden... 57 Appendix 4 Kostnadsnytta av projekt inom Miljömiljarden... 59 Appendix 5 Kostnadsnytta, investeringar och mängd sanerad mark från marksaneringsprojekt inom Miljömiljarden... 61 Appendix 6 Sammanställning av miljömålen - sektorsvis... 62 IV

1. Introduktion I ett beslut från juni 2003 avsatte dåvarande Stockholms stads kommunfullmäktige en miljard SEK för åtgärder för att minska Stockholms miljöskuld samt att förebygga uppkomsten av nya miljöskulder (Stadsledningskontoret, 2003). Ansökan om medel från Miljömiljarden skedde i två omgångar och resulterade i 158 projekt fördelade i följande kategorier: Marksanering (32 %) Sjöar och vattendrag (28 %) Effektivisering av energianvändningen och avfallshanteringen Effektivisering av stadens miljöarbete Biologisk mångfald (40 %) Miljöinformation Klimat & Energi Inom Miljömiljarden avsattes också speciellt 10 miljoner kronor (1 % av 1 miljard) till skolor och ideella organisationer för förebyggande miljöarbete samt minskning av miljöskuld. När budget för 2007 fastslogs omfördelades 165 miljoner kronor avsedda för projektet biogasbåtar. Därmed reducerades Miljömiljarden från 1 100 mnkr till 935,0 mnkr (Stockholms stad, 2007). Ansökan om finansiering från Miljömiljarden kunde göras av stadens förvaltningar och styrelser. Två ansökningstillfällen hölls, detta för att fler nämnder och styrelser skulle få möjlighet till att förbereda projektansökan. Medlen fördelades mellan ansökningsomgångarna och en mall för ansökans utformning upprättades. När projektansökningar inkom bedömdes de utifrån ett flertal kriterier, bland annat projektets förväntade effekt, att projektet inte skulle finnas i den ordinarie verksamheten, om projektet var en förebyggande och/eller återställande åtgärd, huruvida projektet skulle genomföras utan bidrag samt om projektet var av engångskaraktär eller ej. I januari 2009 gav Stockholms stads stadsledningskontor avdelningen för Industriell Ekologi vid KTH i uppdrag att genomföra en utvärdering och analys av Miljömiljarden. 1

1.1 Mål och syfte Rapporten syftar till att utvärdera och analysera effekten av Miljömiljarden och dess genomförande. För att kunna göra detta analyserades projekten i tre nivåer, projektnivå, sektorsnivå och Stockholmsnivå. 1.2 Metod för uppföljning av Miljömiljarden på projekt, sektors- och Stockholmsnivå Arbetet med att följa upp Miljömiljardens projekt bygger främst på resultaten i dess inrapporterade slutrapporter. För att praktiskt kunna följa upp Miljömiljarden har uppföljningen delats upp i tre nivåer. Uppföljning på projektnivå: Här har de enskilda projektens slutrapporter studerats med utgångspunkt ifrån projektresultat (miljönytta), kostnader, kostnadsnytta. Vissa projekt har kunnat bedömas kvantitativt medan andra endast kunnat bedömas kvalitativt främst på grund av hur projektmål och slutrapporter utformats. Uppföljning på sektorsnivå: Här analyseras och jämförs projekten utifrån de olika sektorer de är indelade i (avfall, information, energi & klimat etc.) men också vilka jämförelser och slutsatser som kan dras om projekt inom respektive sektorer samt hur vissa projekt (främst energi & klimat) förhåller sig till historiska projekt som staden genomfört. Uppföljning på Stockholmsnivå: Här har projektens relation till Stockholms miljöprogram sammanställts utifrån sektorsindelningen. Utvärderingen och analys baseras på de enskilda projektens slutrapporter och grundmaterial. I grundmaterialet ingår projektbeskrivningen samt övrigt material som av projektledaren anses vara av vikt. Som en inledande del av utvärderingen har en metodutveckling av KTH skett så att upphandlade konsulter på ett effektivt sätt kunnat kvalitetssäkra projektens slutrapporter. 2

1.3 Avgränsningar För utvärderingen av Miljömiljarden finns ett antal avgränsningar. Avgränsningarna sker både på projektnivå och på sektorsnivå, dvs. inom ramen för de sektorer som projekten delats in i vilket förklaras i detalj under respektive avsnitt. Ett antal generella avgränsningar finns dock: Endast projekt som tilldelats medel från Miljömiljarden finns med i utvärderingen Information om projekten har endast hämtats från projektens slutrapporter och bilagor Själva projektledningsprocessen har inte studerats, detta har gjorts av konsultföretaget Deloitte Ingen bedömning av projekt som inte fick bidrag från Miljömiljarden har gjorts Kostnadsnyttan för projekt har endast kunnat beräknas för de projekt där nyttan, uttryckt som minskad påverkan på miljön kunnat kvantifieras. I övrigt har ingen bedömning av projektens ekonomi och kostnader gjorts I KTHs ursprungliga uppdrag ingick också att analysera hur Miljömiljarden bidragit till att minska Stockholms miljöskuld. Detta har dock ej varit möjligt då inget utgångsläge för miljöskulden tagits fram av staden vid Miljömiljardens start samt att begreppet miljöskuld inte använts på projektnivå och projektens slutrapporter har därför ej heller reflekterat hur projekten påverkat miljöskulden 3

2. Miljömiljarden Uppföljning på projektnivå 2.1 Huvudsteg för projekten Totalt har 149 projekt genomförts inom ramen för Miljömiljarden. Varje genomfört projekt har i princip gått igenom samma tre huvudsteg: 1. Ansökan - Här har projektets huvudidé formulerats, en budget uppskattats och en ansökan om stöd från Miljömiljarden lämnats in. 2. Projektplan - Om projektet varit framgångsrikt i ansökningsprocessen, i den meningen att projektet erhållit bidrag har en projektplan utformats. Projektplanen är i princip en mer eller mindre modifierad ansökan (budget, mål etc. kan ha ändrats). 3. Slutrapport - Efter projektets genomförande har en slutrapport skrivit där projektets uppnådda mål och resultat beskrivits. Det har även funnits annan rapportering under projektens genomförande, t.ex. tertial- och årsrapporter. Dessa har dock inte tagits med i uppföljningen då de primärt haft en ekonomioch projektstyrande funktion. 2.2 KTHs utformning av arbetet på projektnivå KTHs arbete med att följa upp Miljömiljardens projekt på projektnivå innefattade följande huvudsteg: 1. För att säkerställa kvalitén på projektens slutrapporter togs en checklista fram som konsultföretaget Deloitte ansvarade för. Checklistan innehöll detaljerade information om vad respektive avsnitt i projektens slutrapporter skulle innehålla (se avsnitt 2.3.1 för detaljerad information om projektens slutrapportmall). I de fall då det saknades information eller informationen var bristfällig försökte Deloitte komplettera den. Deloitte har också gjort en egen uppföljning på projektnivå med utgångspunkt att undersöka hur projekten genom projektledaren uppfattat att projekten gått. I avsnitt 2.4 redovisas slutsatserna av detta arbete i en sammanfattande analys (se tabell 2.1). 2. Gemensamma metoder för kvalitetssäkring av slutrapporterna har utvecklats tillsammans med den metod (se kapitel 2.3) som använts för att följa upp resultaten av projekt på projekt- och sektorsnivå. 3. På begäran av Miljömiljardens projektledare har ett antal goda exempel tagits fram efter att projektrapporterna analyserats (se avsnitt 2.6 för detaljerad information). 4. En sammanfattande analys, beräkning av projektens effekt och kostnadsnytta har genomförts genom att analysera projektens slutrapporter. I vissa fall har projektens slutrapporter kompletterats med beräkningar, t ex för utsläpp av växthusgaser eller att beräkningar normaliserats med hjälp av för staden gemensamt använda data, t ex emissionsfaktorer för utsläpp av växthusgaser, antaganden om förorenade markområden etc. 4

2.3 Metod för uppföljning av Miljömiljarden på projektnivå Arbetet på projektnivå har inneburit att projektens slutrapporter studerats, resultaten följts upp och kvalitetssäkrats samt där det varit möjligt beräknat projektens miljöeffekter (t ex ton renad mark, ton minskade utsläpp av växthusgaser etc.) och kostnadsnytta. För att kunna göra analysen på ett systematiskt sätt har varje projekt använt en gemensam projektrapportmall och i de fall kompletteringar av information och/eller data behövts och varit möjliga har dessa gjorts med mallen som utgångspunkt. Avsikten med att använda en gemensam mall för alla projekt har varit att öka jämförbarheten mellan projekten. 2.3.1 Slutrapportmall för Miljömiljardens projekt Projektmallen innehåller följande huvudavsnitt (markerade i fet stil, underrubriker kursiva och understrukna): Inledning Beskrivning och syfte: Här presenteras en kort bakgrund till respektive projekt samt det syfte projektet har. Syftet kan vara uppdelat i rena projektåtgärder (t ex sanera mark, minskade utsläpp av skadliga ämnen till luft och vatten) men också ha effektmål (t ex att minska utsläppen av växthusgaser med X ton CO 2 e, att rena Y m 3 förorenat vatten) eller vara utredningsåtgärder (t ex att ta fram en strategi för effektivare snöröjning). Bakgrund och utgångsläge: För varje projekt ges en beskrivning av situationen som den ser ut när projektet startade. Precis som för beskrivningen och syftet kan bakgrunden och utgångsläget både beskrivas kvalitativt och kvantitativt. Mål och resultat Projektmål och deras uppfyllelse: Här beskriver projektet de projektmål som uppnåtts i relation till projektets syfte antingen kvalitativt eller kvantitativt. Projektets resultat i relation till Stockholms stads miljöprogram: Här beskrivs hur projektet och dess resultat relaterar till de olika delmålen i Stockholms stads miljöprogram. Miljöprogrammet 2008-2011 har används då ett annat miljöprogram pågick då Miljömiljarden startade. Projektets pådrivande roll: Här beskrivs om projektet genom/under sitt genomförande påverkat marknads- eller samhällsutvecklingen på lokal eller mer sektorsövergripande nivå. Tekniska lösningar: Här beskriver projektet de tekniska lösningar som använts samt eventuell teknikutveckling som projektet direkt eller indirekt anser sig bidragit till. 5

Attityd och beteendeförändringar: I det här avsnittet beskriver projektet om det genom sitt genomförande eller slutresultat lett fram till attityd- och/eller beteendeförändringar och is så fall hur dessa fastställts. Ej uppnådda mål: Här kan projektet redogöra för eventuella projektmål som inte uppnåtts och beskriva varför så varit fallet. Projektekonomi Bidrag och kostnader: Här beskriver projektet det totala beviljade bidraget från Miljömiljarden, det totala utnyttjade bidraget samt projektets totala kostnad. Projekten beskriver också de huvudaktiviteter som bidraget utnyttjats för fördelat över projekttiden. Besparingspotential: I avsnittet om besparingspotential beskriver projekten eventuella besparingar och effektiviseringar som projektet lett fram till, t ex minskade rörliga kostnader som energibesparingar. Besparingspotentialen har inkluderat både besparingar på kort och lång sikt. Löpande kostnader: Här beskrivs eventuella löpande kostnader för att bibehålla projektets effekt efter att projektet avslutats. Arbetssätt Projektorganisation: Här beskrivs projektorganisationens deltagare (projektledare, medarbetare, styrgrupper, konsulter etc.) samt den tid som respektive deltagare lagt ned (som % av heltidstjänster). Här görs också en uppskattning av tiden i % som finansierats av Miljömiljarden. Samarbete mellan aktörer: Här beskrivs de olika aktörer som deltagit i projektet, t ex förvaltningar och bolag men också konsulter, högskolor och universitet. Kvalitetssäkring: Här beskriver projektet hur projektresultatet kvalitetssäkrats. Kvalitetssäkringen kan variera alltifrån hur mätvärden och kvantitativa resultat tagits fram/beräknats och dokumenterats till att styrgrupper haft möten med projektledaren och projektorganisationen. Kunskapsspridning: Här redogörs för hur projektets resultat förmedlats, t ex i form av genomförda seminarier, utskick av informationsmaterial, publicering av rapporter och webbsidor samt eventuella tidningsartiklar. 6

Erfarenheter Samlade erfarenheter och slutsatser: Här skriver projektet genom projektledaren fritt om vad som fungerat bra respektive mindre bra i projektet, hur förankrat projektet upplevts inom respektive förvaltning och bolag, eventuella hinder, positiva och negativa resultat utöver de förväntade samt slutligen en redogörelse om vilka slutsatser man kunnat dra av projektet. Framgångsfaktorer: En redogörelse av de anledningar som finns för uppnådda mål och resultat beskrivs här. Förvaltning av de genomföra projektet: Här redovisas hur projektets resultat kommer användas i framtiden. Bland annat om projektet blivit en del av bolaget/förvaltningens ordinarie verksamhet, hur de uppnådda resultaten använts eller planeras att användas samt för hur projektets resultat kan användas/vara till nytta för Stockholms stad. Projektdokumentation och styrning: Här finns information om hur projektet dokumenteras, var dokumentationen finns tillgänglig och om det egna bolaget/förvaltningen gjort en egen uppföljning av projektet. Följdåtgärder: Här finns information om projektet lett till eller kan leda till följdåtgärder samt om beslut finns att genomföra dessa. Projektets replikerbarhet: Här redovisas om det bedöms att projektet kan upprepas, samt eventuellt i vilka andra organisationer det i så fall skulle vara möjligt om det inte kan ske inom den egna förvaltningen/bolaget. Kontaktuppgifter och bilagor Här presenterar projektet kontaktuppgifter och bilagor. Gemensamt för samtliga projekt har varit en bilaga där projektet sammanfattas med ett antal flervalsfrågor. Projektledaren får där svara på: huruvida resultatet överensstämmer med de uppsatta målen om projektet haft en positiv påverkan på miljön projektet bidragit till utveckling av ny teknik medfört attityd- och beteendeförändringar inneburit förändrade kostnader (drift, underhåll, energi etc.) samarbetet med projektets aktörer fungerat bra projektresultaten kommit till användning inom den egna förvaltningen/bolaget eller inom andra förvaltningar/bolag 7

projektet är så bra att det bör upprepas (dock inte nödvändigtvis inom samma förvaltning/bolag) Flervalsfrågorna kan besvaras med om projektledare instämmer helt, i viss mån, ganska mycket inte alls och slutligen om projektledaren ej vet eller inte kan svara på frågan. Det sista alternativet inkluderar även svar om projektledaren inte längre finns kvar inom den förvaltning/bolag som genomfört projektet. 2.3.2 Beräkning av projektens miljöeffekt I de fall där projektens miljöeffekt beräknats kvantitativt har följande metod uteslutande använts: = ö å ö å ö [1] Ett framgångsrikt projekt har en lite miljöpåverkan efter att projektet genomförts jämfört med en stor (större) miljöpåverkan innan projektet startade. I vissa fall omvandlas aktiviteter, t ex energianvändning till miljöeffekter genom att använda följande enkla formel: ö = ö å / [2] Ett typexempel är omvandling från energianvändning till utsläpp av växthusgaser. Om ett projekt t ex använder 100 m 3 eldningsolja för uppvärmning (aktivitet) multipliceras detta med utsläppen av växthusgaser för 1 m 3 eldningsolja för att få fram de totala utsläppen. 2.3.3 Beräkning av kostnadsnytta Kostnads- nyttoanalys är ett vanligt sätt att jämföra olika projekt med varandra. Metoden bygger på projektens nytta, i detta fall minskad miljöpåverkan och dess kostnad. Nyttan kan beskrivas som den förbättring av miljön projektet åstadkommer, t ex minskade utsläpp av kväveoxider, kubikmeter sanerad mark etc. Projektets kostnad kan beskrivas på ett antal olika sätt. Antingen används projektets totala kostnad, de bidrag som projektet fått (t ex från Miljömiljarden) eller den marginalkostnad som projektet har. Med marginalkostnad menas den kostnad som uppstår jämfört med ett tänkt referens- eller basalternativ, främst kopplat till att uppnå projektets miljönytta. Ett exempel på en marginalkostnad skulle kunna vara om staden jämför dieselbussar med biogasbussar. Staden kommer i vilket fall att köpa bussar men kan välja biogasbussar framför dieselbussar till en något högre kostnad per buss men till en relativt större miljönytta. 8

Oavsett vilken variant av kostnad som utförs beräkningen av kostnadsnyttan på samma sätt med en metod från Naturvårdsverket: [ / ] = ö å [3] Där annuitetsfaktor a definieras som: = [4] Där r = räntan [%] som är den valda räntesatsen och t = projektets livslängd i år. 2.4 Uppföljning på projektnivå Sammanfattande analys av projekten Då Miljömiljarden omfattats av 149 projekt går det inte att i detalj redovisa varje individuellt projekt. I appendix 2 finns samtliga projekt och de resultat som de angivit att de uppnått i respektive slutrapport listade. Sammanfattningar av projekten och slutrapporterna finns även att ladda ned på Stockholms stads hemsida (www.stockholm.se/miljomiljarden). I de fall projekt bedömts vara goda exempel finns de redovisade i kapitel 2.6. Konsultföretaget Deloitte har sammanställt resultaten av de flervalsfrågor som ingått i projektens slutrapporter för att på ett kvalitativt sätt utvärdera hur projekten själva genom projektledaren upplevt Miljömiljarden (se tabell 2.1): Tabell 2.1. Sammanställning av enkät till projektledare från respektive projekts slutrapport Del av projektledarna som instämmer: Fråga till projektledare Helt Ganska mycket I viss mån Inte alls Vet ej Uppnådda resultat överensstämmer med målen 60 % 28 % 9 % 2 % 0 % Projektet har en positiv inverkan på miljön 67 % 16 % 12 % 3 % 2 % Projektet bidrar till utveckling av ny teknik 18 % 17 % 35 % 24 % 6 % Projektet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar 14 % 21 % 26 % 18 % 20 % Projektet har förändrat kostnaderna 13 % 10 % 21 % 43 % 13 % Samarbetet med aktörer inom och utom staden har fungerat 61 % 29 % 9 % 1 % 0 % Projektet kommer till användning 47 % 24 % 21 % 2 % 6 % Projektet är så bra att det bör upprepas 54 % 16 % 11 % 6 % 12 % Källa: Deloitte, 2010 Projekten upplever själva att de i en mycket hög eller hög grad uppnått de tänkta projektresultaten. Endast 2 % av projekten anser att projektets resultat inte överensstämmer med projektmålen. I vissa av fallen där målen inte uppnåtts kan detta också ha berott på att förutsättningarna för projektet förändrats under projekttidens gång. 9

Projekten upplever också i hög grad att de har haft en positiv inverkan på miljön inom en rad olika områden (se kapitel 3 för mer detaljerade sektorsövergripande analyser). I appendix 2 finns också de miljövinster som projekten angett i sina slutrapporter listade tillsammans med övriga projektresultat. Beroende på projektens mål har de i större eller mindre utsträckning bidragit till utveckling av ny teknik. 18 % av projekten anser sig direkt ha bidragit till utveckling av ny teknik medan ca 50 % av projekten anger att de i viss mån eller ganska mycket bidragit till utveckling av ny teknik. Detta har t ex inneburit vidareutveckling av konventionell teknik. På frågan om projektet inneburit attityd- eller beteendeförändringar har svaren fördelat sig jämt mellan de olika alternativen. Beroende på projektets utformning och de projektaktiviteter som genomförts har projekten haft större eller mindre möjligheter att påverka attityd och beteenden. Av samtliga frågor som ställts har osäkerheten varit störst då 20 % av projektledarna uppger att de inte vet om deras projekt inneburit attityd- och beteendeförändringar. 43 % av projekten anser att de inte inneburit minskade kostnader för staden (i vissa fall har kostnaderna ökat). Av de 13 % av projekten som uppgivit att kostnaderna minskat ingår många projekt där effektiviseringar och/eller byten av gammal teknik genomförts, t ex energieffektiviseringar. Dock är det oklart hur resultaten ska tolkas gällande minskade kostnader då vissa projekt övergått från att vara projekt inom Miljömiljarden till att vara en del av bolagets eller förvaltningens ordinarie verksamhet och hur detta påverkat kostnader och (eventuella) besparingar. Det är också svårt att tolka om eventuella förändringar av kostnader kunnat ske som ett resultat från projektet utanför den egna förvaltningen eller bolaget. Projekten är överens om att samarbetet med aktörer, både inom och utanför staden har fungerat bra där 90 % av projekten instämmer helt eller ganska mycket och endast 1 % inte instämmer alls. 47 % av projekten anser att deras resultat kommer till användning inom den egna förvaltningen eller bolaget eller inom andra förvaltning eller bolag medan 2 % anser att resultaten inte gör det. 54 % av projekten anser att projektet varit så bra att projektet bör upprepas och 6 % anser att det inte bör upprepa. Dock finns inte siffror på om projektledarna ansett att projektet bör upprepas inom den egna förvaltningen eller bolaget eller om det bör upprepas inom andra förvaltningar eller bolag. 10

2.5 Gemensamma problem och osäkerheter kring resultaten på projektnivå Genom att studera och analysera projektens slutrapporter, de krav som ställts på dem (Stadsledningskontoret, 2003) och instruktionerna för att skriva dem har en rad gemensamma problem identifierats. Metoden för problemidentifieringen bygger förutom projektens slutrapporter också på litteraturstudier för bedömning av lokala miljörelaterade projekt (främst klimat) på projektnivå men också genom erfarenheter från tidigare uppföljningar av Stadens handlingsprogram mot växthusgaser 2000 2005 (Brandt et. Al, 2007) och stadens Klimatinvesteringsprogram 2005 2008 (Johansson & Brandt, 2009). De samlade erfarenheterna visar vikten av att systematiskt planera för uppföljning redan i början av ett projekt så att det är tydligt vad som ska följas upp, hur kvalité och transparens för uppföljningen ska säkerställas och vilken typ av data (både kvalitativa och kvantitativa) som kommer krävas för att säkerställa projektresultatet. Observera att detta inte ska tolkas som om projekten inte nått upp till sina mål eller inte genomförts på ett korrekt sätt. Om problemen och osäkerheterna skulle kunnat åtgärdas skulle dock kvalitén höjas ytterligare och projektens resultat skulle bli ännu mer värdefulla för staden. Problemen och osäkerheterna kan utifrån studier och analys av projektens slutrapporter, litteraturstudien och tidigare erfarenheter av lokala miljöprojekt i staden sammanfattas som: Problem och osäkerheter vid utformning av projektmål, systemgränser och hur projektet ska följas upp Avsaknad av nollägesbeskrivning och en baseline för projektet Dubbelräkning av effekt Avsaknad av gemensamt sätt att mäta miljöpåverkan Problem vid värdering av projekt 2.5.1 Analys av projekt med utgångspunkt från projektens systemgränser och projektet val av uppföljningsmetod Ett projekts systemgräns definierar projektets omfattning, dvs. det område där projektet verkar i relation till sitt/sina projektmål och syfte(n). Systemgränserna kan vara geografiska, tidsmässiga och organisatoriska. Ett exempel på geografiska systemgränser skulle kunna vara att endast mark inom Stockholms stads kommungräns har sanerats. Ett exempel på tidsmässiga systemgränser skulle kunna vara att endast skolor äldre än 20 år kan inkluderas i ett energieffektiviseringsprojekt och ett exempel på en organisatorisk systemgräns skulle kunna vara att endast stadens bolag och förvaltningar kan söka stöd från Miljömiljarden. Endast resultat av ett projekt som ligger inom systemgränserna tas med medan resultat utanför systemgränserna inte tas med. 11

Som tidigare har beskrivits har varje projekt i princip genomgått tre huvudsteg vad det gäller hur projekten formulerats och resultaten rapporterats, projektansökan, projektplan och projektslutrapport. I projektansökan sätts systemgränserna (om än inte så formellt) och projektmålet formuleras. Eventuellt justeras de och sedan slås de fast i projektplanen/projektbeskrivningen. I uppföljningen av projektens slutrapporter har det dock visat sig att projektmålen och systemgränserna ofta behövts justeras under gång, i vissa fall på grund av att projektets omfattning förändrats eller att projektet påverkats av yttre faktorer, t ex politiska beslut eller att projektets budget förändrats. Ett exempel på projekt där målen justerats under gång är Miljöeffektiva varuleveranser som har förändrats radikalt då staden valde att frångå en gemensam upphandling av varuleveranser vilket medfört att projektet inte kunnat genomföras enligt projektmålet. Kopplat till formuleringen av projektmålet finns också frågan hur projektet ska visa om det uppnåtts eller inte, dvs. uppföljningen av projektmålet. Planeringen för uppföljningen av projektresultatet bör göras så snart som möjligt så att rätt data kan samlas in. Om inte uppföljningen planeras från början kan det bli svårt eller omöjligt att på ett kvantitativt sätt följa upp projektresultatet. Detta är särskilt viktigt för informationsprojekt som syftar till attityd- och beteendeförändringar då det annars kan vara svårt att särskilja projektresultatet från allmänna trender. Ett bra exempel är projektet Däcktryckskampanj där projektet gjort en mätning före projektet startade, dokumenterade resultatet, genomförde projektets informationskampanj och övriga aktiviteter enligt projektplanen för att till slut göra ytterligare en mätning för att verifiera resultatet. 2.5.2 Avsaknad av nolläge och referens/baseline scenarios på projektnivå En förutsättning för att en effektiv uppföljning av ett projekts resultat är att kunna särskilja projektets effekt från omgivningen. Detta görs idealt i två steg, först bestäms ett nolläge och sedan bestäms trenderna för det miljöproblem som projektet syftar till att påverka. Att ta reda på denna utveckling kallas normalt att ställa upp ett referensscenario eller baselinescenario. Med nolläge betyder i detta fall att ta reda på hur omfattningen av det miljöproblem som projektet syftar på att minska ser ut inom systemgränserna. Med ett bra nolläge blir det dessutom lättare att se om projektets mål är rimligt utformade och justeringar kan göras tidigt både vad det gäller målsättningar och om t ex budgeten behöver ändras på grund av projektets omfattning. Ett exempel skulle kunna vara marksaneringsprojekt där den totala markytan som ska saneras kan behöva justeras på grund av att den är osäkert hur stor omfattningen av den förorenade marken är innan projektet startar. Även om ett ordentligt nolläge för projekten kan tas fram innebär det inte att situationen inom respektive område är konstant från år till år. Nolläget representerar endast en ögonblicksbild 12

av hur ett miljöproblem ser ut vid projektets start. Vissa miljöproblem förändras det naturligt över tiden, t ex skulle ett kontors energiförbrukning kunna minska över tiden då gamla mindre energieffektiv utrustning byts ut mot ny mer energieffektiv utrustning vilket minskar utsläpp av växthusgaser kopplat till energianvändning. Samtidigt skulle t ex uppvärmningen för samma kontor kunna öka på grund av att isolering slits med tiden vilket får till följd att utsläppen ökar på grund av den ökade energianvändningen. För projektresultaten skulle detta konkret kunna innebära två saker, antingen att projektet överskattar den effekt projektet haft på grund av att miljöproblemet naturligt minskar eller att projektet underskattar sin effekt då miljöproblemet naturligt ökar med tiden. Följande bilder kan användas för att illustrera: I bilden nedan, Figur 2.1, minskar miljöproblemet som projektet fokuserar på naturligt över tiden vilket innebär att projektet kommer överskatta resultatet om inget baseline gjorts. Figur 2.1. Överskattning av projektresultat vid uppföljning av projekt där inget nolläge och baseline tagits fram På samma sätt kan underskattning av ett projekts resultat göras. I figur 2.2 ökar alltså miljöproblemet över tiden vilket skulle få till följd att projektets resultat underskattats om ingen baseline gjorts. 13

Figur 2.2. Underskattning av projektresultat vid uppföljning av projekt där inget nolläge och baseline tagits fram I de flesta fall för Miljömiljardens projekt har inget nolläge tagits fram och inget referensscenario utformats vilket inneburit att projektens resultat är osäkrare och att jämförbarheten mellan projekt minskar. Det går dock inte att säga generellt hur projektresultaten påverkats, dvs. om den totala effekten över- eller underskattats. 2.5.3 Projekt som påverkar och påverkas av varandra eventuell dubbelräkning av effekt Projekt inom Miljömiljarden har påverkat och påverkats av andra projekt, både inom staden och inom Miljömiljarden. För att undvika att positiva och negativa miljöeffekter räknas flera gånger måste hänsyn tas när projekt överlappar varandra. Staden har traditionellt sett använt sig av en metod för energi och växthusgasprojekt där projekt som konsumerar förnybar energi (t ex miljöbilar) får tillgodoräkna sig sin fulla effekt medan distributionsprojekt (t ex tankstationer för miljöbränslen) och produktionsprojekt (t ex biogasproduktion) har fått sina respektive effekter minskade med motsvarande mängd. Figur 2.3 nedan kan användas som exempel. Både projekten Förbehandlat matavfallet för biologisk behandling och Konverteringen av värmesystem för Bromma och Henriksdal ersätter bensin med biogas i fordon. Eftersom biogasen behandlas i Bromma och Henriksdal får dock inte det förbehandlade avfallet behålla sin effekt då biogasen produceras i något av verken, detta för att undvika dubbelräkning av effekt. Observera att effekten endast kan justeras på sektorsnivå och inte på projektnivå då det inte är upp till den enskilde projektledaren att hålla reda på andra projekt. 14

Projekt A59- Förbehandlat matavfall för biologisk behandling Bensin ersätts av biogas. Beräknad effekt av projektet: 116 ton CO2e har sparats. Beräknad effekt efter att resultatet justerats med tanke på dubbelräkning: 0 ton CO 2e Projekt B119 Bromma och Henriksdal konvertering av värmesystem. Biogas produceras och väntas ersätta bensin. Beräknad effekt av projektet: 7 159 ton CO 2e har sparats Beräknad effekt efter att hänsyn tagits till dubbelräkning: 7159 ton CO 2e Figur 2.3. Problem med uppföljning där projekt påverkar och påverkas av varandra 2.5.4 Avsaknad av gemensamt sätt att mäta miljöpåverkan För att praktiskt kunna mäta effekterna av projekt behövs data för att kunna beräkna projektens resultat. Inom ramen för Miljömiljarden har ett antal olika problem kopplade till hur miljöpåverkan mäts kunnat identifieras, nämligen: Hur projekten uttryckt sina resultat Val av data för beräkningar Sammansatta data I vissa fall finns olika möjligheter för att kunna uttrycka miljöpåverkan vilket kan medföra att resultaten på projekt kan verka variera kraftigt. Inom projekten som syftar till att sanera förorenad mark har t ex tre olika typer av projektresultat presenterats. Förorenad mark uppmät som volym [m 3 ], yta [m 2 ] och vikt [ton]. På projektnivå innebär detta för sig inga problem men när de förorenade markprojekten ska analyseras på sektorsnivå blir detta ett större problem då det är svårt att jämföra projekten med varandra. Energiprojekt är speciellt dataintensiva då energianvändning av olika bränslen och energislag ska omvandlas till miljöeffekter (t ex utsläpp av växthusgaser, försurande ämnen, partiklar etc.). För dessa omvandlingar används vanligen emissionsfaktorer, uttryckta i hur stor mängd emissioner av ett förorenande/miljöskadligt ämne (koldioxid, kvävedioxid, partiklar etc.) som uppstår när en viss mängd av det använda bränslet eller energislaget ger upphov till när det konsumeras. Som exempel kan utsläpp av växthusgaser användas. Emissionsfaktorerna uttryckts typiskt som mängd koldioxidekvivalenter per kilowattimme konsumerat bränsle eller energi. Med koldioxidekvivalenter menas att eftersom olika växthusgaser är olika kraftfulla, t ex är metan (CH 4 ) 21 gånger kraftigare som växthusgas och lustgas/dikväveoxid (N 2 O) 310 gånger kraftigare som växthusgas än koldioxid. För att praktiskt underlätta beräkningar räknas alltså utsläpp av metan och lustgas om till koldioxid genom att multiplicera mängderna med 21 respektive 310 gånger. Emissionsfaktorerna kan även de variera för olika bränslen och energislag, främst beroende på om hänsyn tas till det använda bränslet eller energins livscykel (LCA). Under livscykeln för ett bränsle sker en rad utsläpp, t ex vid råvaruuttag, produktion/förädling, transporter och slutligen konsumtion. Om endast de utsläpp som sker vid själva konsumtionen av bränslet kan detta alltså innebära att inte all miljöpåverkan tas med. För att kunna jämföra resultaten av klimatoch energirelaterade projekt inom Stockholms stad har KTH tagit fram ett emissionsdatablad 15

(Fahlberg & Johansson, 2008) där data för vanliga bränslen, som används för både för transporter och energiproduktion finns med (Fahlberg & Johansson, 2008). Data från emissionsdatabladet har tidigare använts för att beräkna resultat från staden andra handlingsprogram mot växthusgaser och stadens projekt inom ramen för Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP). I KLIMP hade Naturvårdsverket (NV) tagit fram ett antal emissionsfaktorer själva (Naturvårdsverket, 2007), vilka i tabellen nedan jämförs med KTHs emissionsfaktorer, både med och utan att hänsyn tagits till bränslets livscykel. NVs emissionsfaktorer innehåller inte påslag för bränslets livscykel. Tabell 2.2. En jämförelse mellan Naturvårdsverkets och KTHs emissionsfaktorer Vanliga bränslen NV KLIMP ansökan g CO2/kWh förbränning 16 Emissionsdatablad KTH g CO2/kWh endast förbränning KTH g CO2e/ kwh med LCA Skogsbränslen oförädlade 0 0 10,2 Tall- och beckolja 0 0 79,7 Biogas - rötgas - ej i fordon 0 0 54,3 Torv oförädlad 386,28 386,3 387,6 Hushållsavfall osorterat 117,72 90 102,5 Stenkol 318,24 334,8 452,1 Koks 370,08 370,8 393,4 Eldningsolja 1 EO1 271,08 267,3 293,6 Eldningsolja 2 5 274,32 274,3 304 Naturgas, också som bränsle 203,4 203,4 222,2 Gasol (inkl. propan & butan) 234 234,4 247,6 Stadsgas 279 279 281,3 El (miljöel) - 0 5 El (Nordisk medelel/mix) 0 85,77 El (marginalel) - 377,8 Bensin 264,6 261,4 285,4 Diesel MK1 265,68 268 282 RME Biobaserad 0 0 109,9 DME Fossilbaserad 252 - - Etanol 0 0 67,4 Metanol Fossilbaserad 252 - - Metanol Biobaserad 0 - - Biogas Drivmedel 0 0 54,3 Källor: Naturvårdsverket (2007), Fahlberg & Johansson (2008) Om en jämförelse av de direkta emissionerna av växthusgaser, d.v.s. emissionerna exklusive livscykelpåslag görs är skillnaderna mellan NVs och KTHs emissionsfaktorer små. Om LCA används innebär detta att biobaserade bränslen inte längre har 0 nettoutsläpp. Praktiskt innebär detta t ex att om Naturvårdsverkets emissionsfaktorer används får projekt där fossila

bränslen byts mot förnybarbränslen en orättvist stor effekt jämfört vid t ex energieffektivisering av ett projekt som använder sig av förnybar energi (som då enligt NVs emissionsfaktorer inte har något miljönytta alls). En viktig faktor är även vilken sorts el som ett projekt använt vid beräkningar av sitt resultat. Som exempel kan projektet Energisparande armaturbyte användas. Projektet har sparat ca 3 800 MWh el/år genom att byta ut gammal belysning mot ny energieffekt belysning. Beroende på vilken el som väljs kan alltså projektets resultat variera, se tabell 2.3 (samtliga emissionsfaktorer från tabell 2.2): Tabell 2.3. Hur ett projekts miljöeffekt kan variera beroende på val av el för beräkningar Val av el kwh före projektet kwh efter projektet Emissionsfaktor [g CO2e/kWh] Minskade utsläpp [ton CO2e]/år Nordisk medelel 3878296 0 85,77 333 Miljöel 3878296 0 5 19 Marginalel 3878296 0 377,8 1 465 Projektets resultat kan alltså variera mycket kraftigt. I stadens fall används dock miljöel (från vindkraft eller vattenkraft) då detta är något som staden aktivt köper in. Vissa bränslen är också sammansatta av andra bränslen, detta gäller t ex bensin som innehåller 5 volymprocent etanol men också el och fjärrvärme som är sammansatta av både fossila bränslen och förnybara bränslen. För dessa måste alltså en sammansatt emissionsfaktor tas fram. 2.5.5 Problem vid värdering av kostnadsnyttan för projekt För att kunna värdera resultaten av projekten på projektnivå används kostnadsnyttoanalys (se kapitel 2.3.3). Ett projekts kostnadsnytta beror alltså på den nytta projektet haft och den kostnad som krävts för att realisera nyttan. Kostnaden beror på tre saker, den kostnad som används, den räntesats som används och den ekonomiska livslängd som projektet uppskattas ha. För att beräkna projektens kostnadsnytta har den totala investeringen använts vilket minskat kostnadsnyttan jämfört med om endast bidraget från Miljömiljarden använts. Beroende på vilken förvaltning respektive bolag som ett projekt genomfört på har räntesatserna varierat från 4 till 7 %. Livslängden på projekt har i vissa fall vållat problem för projektledare att uppskatta vilket fått till följd att vissa projekt antingen inte angett projektets livslängd eller att det fått betydligt kortare eller längre livslängd än liknande projekt. 17

Som exempel kan delprojektet om Bilpooler i Mobilitetscentrum användas. Projektet har uppskattat bilarnas livslängd till 3 år vilket för ett fordonsprojekt är en mycket kort tid (Trafikverket rekommenderar 12 år) vilket försämrar projektets kostnadsnytta. Tabell 2.4. Projektets livslängd och hur den påverkar kostnadsnyttan Nytta [ton CO2e/år] Kostnad [kr] Räntesats [%] Livslängd [år] Kostnadsnytta [kr/kg CO2e] 902 5269584 4 3 1,72 902 5269584 4 12 0,51 För projekten har det i vissa fall varit svårt att uppskatta livslängder på projekt vilket påverkat resultatet. Jämfört med svårigheterna att beräkna nyttan har dock problemet varit mindre. 2.6 Goda exempel på projekt Som en del av uppdraget togs också ett antal goda projektexempel fram. De goda exemplen bygger på kriterier framtagna av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2010) för de lokala investeringsprogrammen (LIP) och Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP). Kriterierna för att ett projekt ska vara ett gott exempel är: 1. Stor miljönytta 2. God projektekonomi (hög kostnadsnytta alt stor minskning av driftskostnader) 3. Spin-off effekter 4. Hög innovationsgrad 5. Överförbarhet av lösningar 6. Långsiktig strategisk nytta 7. Bidragit till lokal och regional sysselsättning 8. Om projektet övergått till ordinarie verksamhet för bolaget/förvaltningen 9. Om medborgarintresset varit stort 10. Om projektrapporten har hållit hög kvalitet med god transparens De sista tre kriterierna är inte formulerade av Naturvårdsverket utan av staden i samråd med KTH. Kriterierna användes sedan för att göra en bedömning av goda exempel vilken sedan skickades till staden som i sin tur gjort egna bedömningar tillsammans med andra aktörer (Stockholms stad, 2011). Nedan följer listan på vilka projekt som KTH bedömt vara goda exempel: 18

Tabell 2.5. KTHs urval a goda exempel samt vilka kriterier som uppfyllts KTH:s goda exempel och vilka krav det uppfyllt för att bli goda exempel Nr Projektnamn 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 A6 Energisparande armaturbyte X X X A10 Marksanering kv. Lugnet X X X X A12 Stockholm mobilitet X X X A31 Återvinning av sandningssand, Västerort X X X A39d Energieffektivisering inom staden A51 Sluttäckning av östra tippområdet Lövsta B66 Införande av lånecykelsystem B89 Inrättande av energicentrum X X X X X X X X X X X X X X X X X B117 Louddens biogasanläggning X X X B118 Bornsjön - återinplantering av flodkräfta X B127 Långsjön - reducering intern X X X X fosforbelastning B153 Läkemedel - förekomst i X X X X vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder X Observera att projekten inte jämförts med varandra eller med andra liknande projekt (där sådana funnits) utan istället har bedömts utifrån sina egna förutsättningar. Energisparande armaturbyte, inrättande av energicentrum och energieffektivisering inom staden har bidragit till att minska stadens användning och kostnader för energi både på kort och lång sikt. Energieffektiviseringar av stadens energianvändning kommer vara av stor strategisk vikt i framtiden och är redan en viktig del av stadens ordinarie verksamhet. Marksanering av kvarteret Lugnet och sluttäckning av Lövsta bidragit till att mark som tidigare varit förorenad nu kan användas vilket är viktigt då staden fortsätter att växa och den tillgängliga marken redan är mycket begränsad. 19

Stockholm mobilitet har samlat och integrerat så kallade mobility management åtgärder som för större städer är mycket viktiga då stora miljövinster och effektiviseringar är möjliga. Återvinning av sandningssand har visat att det går att göra betydande minskningar av uttaget av sandningssand och dess transporter med relativt enkla åtgärder och små medel. Införandet av lånecykelsystemet har varit ett av de projekt inom Miljömiljarden som fått störst genomslag bland stadens innevånare. Återinplanteringen av flodkräfta i Bornsjön har bidragit till att bibehålla den biologiska mångfalden då faunan i sjön skulle förändrats radikalt om den försvunnit. Projektet läkemedel, förekomst i vattenmiljön har bidragit till att utveckla metoder för att testa vattenkvalitén (med avseende på läkemedelsrester) samt att minska de totala utsläppen av läkemedelsrester till vattenmiljön. 20

3. Miljömiljarden Uppföljning på sektorsnivå De 149 Miljömiljardsprojekten har delats in i 11 olika sektorer, se nedan, beroende på vilket område projekten verkar inom. De olika sektorerna redovisas i Tabell 3.1 där även utnyttjat bidrag och fördelning redovisas (fördelningen baseras på respektive delmängd pengar inom sektor dividerat med det totala utbetalade bidraget). Vilka projekt som faller in under vilka sektorer redovisas i Appendix 2 där även resultatet för varje individuellt projekt redovisas. Denna indelning är mer detaljerad jämfört med beslutet där endast tre inriktningar var specificerade: förorenad mark, sjöar och vattendrag och andra angelägna miljöprojekt. En karta över platserna för projektens genomförande samt inom vilken sektor redovisas i Figur 3.1. Sektor Tabell 3.1. Utbetalda medel från Miljömiljarden samt fördelning sektorsvis Antal projekt Bidrag från Miljömiljarden (kronor) Fördelning enligt KFbeslut (%) Utfall inklusive revideringar (%) Marksanering 24 277 597 277 32 32,3 Dagvatten (sjöar och vattendrag) Restaurering av sjöar och vattendrag 46 219 166 128 28 25,3 Föroreningar till sjöar och vattendrag Avfall 22 84 702 324 9,4 Verktyg och inventeringar 5 18 682 828 2,1 Transporter och luft 10 22 557 274 2,6 Energi 22 126 361 615 40 14,7 40,1 Biologisk mångfald 9 34 956 614 4,0 Information 10 62 877 686 7,3 10-miljonerspotten 1 11 424 478 - - Totalt 149 858 326 244 100 100 Fördelningen, procentuellt sett, av bidrag från miljömiljarden är i enighet med vad som avsågs vid initieringen av miljömiljarden, trots att några projekt avbröts och/eller använt mer/mindre pengar än vad som ursprungligen avsågs. Endast projekt som lämnat in slutrapport finns med. Vissa projekt har slagits samman vilket ytterligare har minskat antalet projekt, dock inte nödvändigtvis det sammanlagt utbetalda bidraget. Den totala utbetalningen av medel är mindre än vad som ursprungligen avsattes. Detta beror av flera skäl, bland annat att somliga projekt inte genomfördes eller avbröts samt att vissa projekt inte använt hela bidraget. Delar av de resterande pengarna har Stockholms stad bland annat använt till att finansiera delar av miljöhuvudstadsåret. Inom de 11 sektorerna finns flera olika typer av projekt, vissa t.ex. förhindrar att ytterligare miljöproblem uppstår medan andra försöker minska redan befintliga problem. Det finns både kvantitativa och kvalitativa projekt. Projekten är diversifierade inom varje sektor vilken ger upphov till en hel del problem när resultatet skall sammanställas och analyseras. Då projektens natur skiljer sig så pass mycket åt, går det inte att summera och jämföra resultatet då varje 21

individuellt projekt är såpass unikt. Detta resulterar att projekten måste analyseras på projektnivå, inte på sektorsnivå. Två sektorer, energi och marksanering, består av tillräckligt antal homogena projekt vilket resulterar att resultatet kan sammanställas och analyseras på en djupare nivå. Figur 3.1. Karta över Miljömiljardsprojekten (Bild Stockholms stad) 3.1 Resultat på sektorsnivå 3.1.1 Avfall Inom sektorn avfall har 84 703 324 kronor fördelats på 22 projekt. Två projekt avbröts, bland annat på grund av byggtekniska förutsättningar saknades. Projekten har varit av olika karaktär, exempelvis har projekten utfört följande: kunskapsuppbyggnad för minskning av miljöfarliga ämnen i rökgaser, utredning som kartlägger förutsättningar att anlägga en förbehandlingsanläggning för insamlat matavfall för ökad produktion av biogas. Detta visar även på att inom denna sektor finns både kvalitativa och kvantitativa projekt. Flertalet projekt inom denna sektor har berört biogasproduktion. Ett projekt undersökte potentialen med att använda skruvpress för matavfall medan ett annat har påbörjat byggnation av en anläggning som skall röta avfall till biogas där sedan rötresterna ska kunna användas som gödsel. 3.1.2 Dagvatten (sjöar och vattendrag) Inom ramen för sektorn dagvatten (sjöar och vattendrag) har 43 projekt (tillsammans med restaurering och minskade föroreningar till sjöar och vattendrag) blivit tilldelade totalt 219 166 22

128 kronor. Ett övervägande antal projekt inom denna sektor har varit av praktisk karaktär, exempelvis anläggning av skärm- och sedimenteringsbassänger. Detta har resulterat i att många trafikrelaterade föroreningar har minskat i sjöarna, t.ex. partiklar, kväve och fosfor. Denna aktivitet har förmodligen föregåtts av en utredning dock ej redovisad i slutrapporterna. 3.1.3 Restaurering av sjöar och vattendrag Sektorn restaurering av sjöar och vattendrag innehöll 43 stycken projekt (tillsammans med dagvatten och minskade föroreningar till sjöar och vattendrag) varav två projekt inte genomfördes. De 43 projekten tilldelades totalt 219 166 128 kronor. Projekten inom denna sektor hade i stort samma mål, att restaurera sjöar och vattendrag, dock olika sätt att uppnå detta mål. En övervägande del av projekten var kvantitativa där målet var att bygga infrastruktur/lösningar för att minska problemen med bland annat övergödning i stadens sjöar och vattendrag. Det genomfördes även projekt som var av kvalitativ natur, t.ex. framtagandet av handlingsplaner och utredningar för att minska miljöproblemen. 3.1.4 10-miljonerspotten Tio-miljonerspotten delades ut till ett antal skolor och ideella organisationer. Dessa arbetade med förebyggande miljöarbete samt minskning av miljöskuld, detta genom 60 olika projekt. Projekten har bidragit till att utveckla goda exempel, enligt projektägarna, på replikerbara och kostnadseffektiva miljöprojekt inom staden. Totalt utbetalades 11 424 478 kronor för dessa aktiviteter. Ett flertal av de 60 projekt som genomförts anses vara lämpliga att fungera som modell och goda exempel för andra verksamheter i Stockholm. 3.1.5 Verktyg och inventeringar Fem projekt inom sektorn verktyg och inventeringar av utredande karaktär tilldelades totalt 18 682 828 kronor. Projekten har bland annat bidragit till att skapa webbplatser där bland annat ett verktyg för jämförelser mellan energianvändningen i nybyggda hus och normalhus har upprättats. Även småhusägare, flerbostadshus och lokaler har kunnat få energirådgivning för att minska elförbrukningen. Uppdatering av referensvärde och klassificerat bra resp. dåliga hus i termer om inomhusmiljö och hälsa har utförts. 3.1.6 Transporter och luft Inom sektorn transport och luft inföll tio olika projekt som delade på 22 557 274 kronor. Bland annat byttes vanliga trafiksignaler mot intelligenta synkroniserade signaler. Detta ska resultera i en minskad fördröjning av trafiken. Vidare har simuleringar gjort för att effektivisera broöppningar inom staden som valt att inte gått vidare med projektet. Ett lånecykelsystem har införts där 800 cyklar på 75 cykelstationer har upprättats. På de tunga brandutryckningsfordon som staden äger har katalysatorer och partikelfilter monterats på de som saknade detta. En mobil mer miljövänlig övningsanläggning med gasol för brandskyddsutbildning har införskaffats 23

vilket förbättrar arbetsmiljön och minskar utsläppen jämfört med en motsvarande petroleumbaserad anläggning. 3.1.7 Information De 10 informationsprojekten, vilka delade på 62 877 686 kr, inom Miljömiljarden har haft en rad olika syften. Allt ifrån årliga kampanjer för t ex cykelåkning till att informera fastighetsägare om lönsamma energieffektiviseringsåtgärder till att visa hur mycket pengar och miljö Stockholmarna kan tjäna på genom att ha rätt tryck i däcken. Projekten har varierat från rent kvalitativa projekt som t ex Vägvisning till miljötankstationer till kvantitativa projekt som Mobilitetscentrum stöd till bilpooler och Däcktryckskampanj. Eftersom informationsprojekten i princip bygger på att en informationsinsats om ett miljövänligt beteende genomförs och att sedan effekten kanske kommer i en annan sektor är det inte konstigt att i princip samtliga andra sektorer finns delvis representerade. Redan nämnda Däcktryckskampanj är ett informationsprojekt men effekten finns kopplad till transporter och luft genom minskade utsläpp i trafiken och minskade utsläpp av växthusgaser. Ett av de riktigt stora och breda projekten är Klimatkampanjen som innehållit ett brett spektrum av projekt där alltifrån framtagande av potentialer för energieffektivisering för stadens förvaltningar och bolag ingått till att informera intresserade familjer om hur de kan leva ett mer hållbart. Det är tydligt att informationsprojekten kanske inte blivit av om inte Miljömiljarden funnits då de i de flesta fall har fått hela eller en betydande del av sin finansiering från Miljömiljarden. Ett av informationsprojekten har haft ett annorlunda fokus än de andra informationsprojekten. I Klimatkonferens- fossilbränslefritt Stockholm 2050 har staden genomfört en konferens med ICLEI (Local Governments for Sustainability). 3.1.8 Energi De 22 energiprojekten kan delas in i tre stora huvudgrupper, utredningsprojekt, energieffektiviseringsprojekt och projekt där fossila bränslen bytts mot förnybara bränslen. Ett undantag är inrättandet av stadens Energicentrum som fungerat som stöd och hjälp både åt förvaltningar och bolag men också åt privatpersoner. Vad det gäller energieffektiviseringsprojekt har huvudfokus legat på elbesparande åtgärder medan projekt som rört värme uteslutande har inneburit att oljepannor bytts ut mot antingen pellets eldade varianter eller mot fjärrvärme. Totalt utbetalades 126 361 615 kr till denna sektor. Det enskilt största energiprojektet inom Miljömiljarden är Konverteringen till fjärrvärme av Bromma och Henriksdals reningsverk vilket också är det enskilt största projektet inom ramen för att minska stadens växthusgasutsläpp. Efter att fjärrvärmen har installerats har också mer biogas som tidigare användes för uppvärmning nu istället kunnat användas inom transportsektorn. 24

3.1.9 Biologisk mångfald Projekt inom ramen för biologisk mångfald har haft fokus på att återställa gamla mark- och vattenområden som förändrats både vad det gäller växtlighet och artförekomst i och med att Stockholm växt och utvecklats. I denna sektor har 9 projekt genomförts, både kvantitativa och kvalitativa. Totalt fick denna sektor 34 956 614 kronor. Ett flertal dammar har anlagt för grodoch kräldjur, t ex vattensalamandrar. I sjön Bornsjön har flodkräftor planterats ut och dammar för uppfödning av kräftor har upprättats. En databas har upprättats för kartläggning och analys av ekmiljöer och därefter en handlingsplan för att stärka dessa i Stockholm, t ex har ett antal träd fått nya växtbäddar. 3.1.10 Föroreningar till sjöar och vattendrag Bland de 49 projekten inom sektorn föroreningar till sjöar och vattendrag (tillsammans med dagvatten och restaureringar av sjöar och vattendrag) har två av projektet avsett nya reningsanläggningar. En ny reningsanläggning i Ågesta för rening av släckvatten från olika övningsanläggningar har inrättats. Ett mobilt reningsverk för rening av vatten från bland annat sanering av klotter har införskaffats. Ett av projekten gav förslag till anvisningar för hur skurvatten skall hanteras vid industrier och verkstäder. Ett försök med båttvätt inleddes, dessvärre etablerades endast en tvätt utav tre planerade. För Lambarö har en utredning som jämfört enskilda avloppslösningar med ett gemensamt system som är anslutet till det kommunala VA-nätet. Ett projekt såg till att mängden bräddvatten som tillförs Årstaviken minskade genom att magasinera vatten. Totalt fick denna sektor 35 761 719 kronor från miljömiljarden. 3.1.11 Marksanering För de 24 projekten i sektorn marksanering har totalt har ca 283 000 m 3 betong, schaktmassor, muddringsmassor, förorenad jord och oljehaltigt vatten sanerats. Detta till en kostnad på 277 597 277 kronor. Exempel på genomförda projekt är t ex sanering av mark på Kungsholmen för bostäder, täckning av deponier samt rivning och sanering av gamla panncentraler Cirka 30 % av Miljömiljarden ledde till att förorenad mark sanerades. Marken har i stor utsträckning använts för bostadsproduktion. Denna typ av saneringsprojekt hade kunnat utföras utan miljömiljardens bidrag men hade troligen senarelagts dvs. dessa öronmärkta pengar fungerade som en katalysator för utvecklingen. Snittkostnaden för marksaneringsprojekten var ca 550 kr/m 3 (utbetald bidrag dividerat med sanerad volym). Beroende på typ av schakt-, betong- och muddringsmassa ligger ungefär priset på runt 500 kr/ton (Sysav, 2010). För mer förorenade eller miljöfarligt avfall ligger prisnivån på ca 850kr/ton utsorterat asbesthaltigt material, ca 2000 kr/ton för material kontaminerat med asbest och övrigt specialavfall ca 1500-2000 kr/ton (Sysav, 2010). Att massorna har återanvänds till andra ändamål sänker givetvis totalpriset. Beroende på föroreningsgrad skiljer sig priset åt också men 25

resultatet från projekten tyder på att det är dyrare att sanera mindre ytor och mängder (se Appendix 5) vilket kan ha flera orsaker, t.ex. föroreningsgrad, intrång i miljön etc. 3.1.12 Klimatrelaterade projekt Klimatrelaterade projekt omfattar projekt från främst energisektorn men också transporter och luft, avfall och information. I ett särskilt uppdrag har KTH analyserat dem och de har totalt minskat utsläppen av växthusgaser med ca 18 000 ton CO 2 e/år. Detta kan t ex jämföras med stadens handlingsprogram mot växthusgaser 2000 2005 (HPVG) som minskade stadens utsläpp med ca 445 000 ton CO 2 e/år (Brandt et al 200X) och stadens KLIMP program 2005-2008 där utsläppen minskade med ca 19 000 ton CO 2 e/år (Johansson & Brandt, 2009). Jämförelsen med handlingsprogrammet haltar dock då de projekten med störst effekt inte låg inom staden (främst fjärrvärmeprojekt hos Fortum Värme). De klimatrelaterade projekten har haft en mycket stor spridning vad det gäller kostnadsnytta på projektnivå (se Appendix 3), både om jämförelser med Handlingsprogrammet och KLIMP görs. Vissa projekt har haft en mycket hög kostnadsnytta t ex Adaptiva trafiksignaler och flera av de projekt där syftet varit att byta olja mot fjärrvärme. Det går därför inte att göra någon generell analys av om stora projekt haft en högre kostnadsnytta än små utan då spridningen varit stor. För att kunna sätta Miljömiljardens klimatrelaterade projekt i ett större sammanhang har de jämförts med några av stadens tidigare insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. Följande analys sammanställning har gjorts med hjälp av de klimatrelaterade projekten i Miljömiljarden (se appendix 3 samt respektive slutrapport), Uppföljningen av stadens handlingsprogram 2000 2005 (HPVG 2000 2005) (Brandt et. Al, 2007) samt uppföljningen av stadens KLIMP projekt 2005 2008 (Johansson & Brandt, 2009). 26

Tabell 3.2. Jämförelse mellan Miljömiljarden, HPVG 2000-2005 samt KLIMP 2005-2008 Analysparameter Miljömiljarden HPVG 2000 2005 KLIMP 2005-2008 Antal projekt (st) 49 37 11 Beräknad effekt [ton CO 2 e/år] 18 000 445 000 19 200 Fördelning av effekt Typer av projekt Projektens kostandsnytta [kr/kg CO 2 e] (total nytta och total kostnad (investering + bidrag) för respektive projekt) 3 stora projekt (totalt ca 14 000 ton) och ett stort antal mindre projekt i storleksordningen 100 tals ton Många informationsprojekt Många effektiviseringsprojekt Många projekt där bränslen byts ut Få trafikprojekt Svårt att mäta i många fall och med stor spridning från 0,28 kr/kg CO 2 e till 80,83 kr/kg 5 stora projekt stod för ca 95 % av den totala effekten Stora energiprojekt Många trafik- & fordonsprojekt Relativt få informationsprojekt I de fall där kostandsnyttan gått att mäta har den varierat mellan 0,07 kr/kg CO 2 e till 149,7 kr/kg 2 stora projekt (totalt ca 16 000 ton), 2 medelstora (ca 2 000 ton), två små samt två informationsprojekt Många trafikprojekt Många energiprojekt där bränslen byts ut Kostnadsnyttan har varierat mellan 0,30 kr/kg CO 2 e till 3,76 kr/kg CO 2 e Då Miljömiljarden från början inte hade ett särskilt fokus på klimatrelaterade projekt har de projekt som bedömts ha potentialen att leda till förändrade utsläpp av växthusgaser slagits ihop och studerats för sig. Detta har inneburit att antalet projekt som tagits med varit mycket stort. Handlingsprogrammets 37 projekt är fördelade på 21 projekt där effekt kunnat beräknas 6 projekt där effekten kommit senare än 2005 som var slutåret samt 10 projekt där effekten inte har kunnat beräknas. KLIMP har relativt Miljömiljarden och HPVG innehållit få projekt varav 2 st varit rena informationsprojekt som inte haft som krav på sig att redovisa hur stora minskade utsläpp av växthusgaser de inneburit. Huvuddelen av den beräknade effekten av Miljömiljardens klimatprojekt kommer från projekten Adaptiva trafiksignaler, Konvertering av Bromma och Henriksdals värmesystem samt Däcktryckskampanj. För HPVG har 5 st projekt (4st fjärrvärme och ett elprojekt) stått för hela 95 % av de ca 445 000 tonen minskade CO2e utsläpp per år som HPVG gett upphov till. Påpekas bör dock att de fyra fjärrvärmeprojekten genomförts utanför stadens kontroll (genom Fortum Värme) och att HPVG här skiljer sig jämför med Miljömiljarden och KLMP. Inom Miljömiljarden har endast stadens egna projekt ingått medan KLIMP har innehållit projekt inom t ex Fortum men att ansökan om projektbidrag har gjorts gemensamt med staden. För KLIMP projekten har två stora projekt, ett där fjärrkyla ersatt lokala kylmaskiner och ett projekt med miljöbilar stått för huvuddelen av effekten. 27

Fokus för Miljömiljardens klimatrelaterade projekt har legat på tre huvudområden, informationsprojekt, effektiviseringsprojekt samt projekt där fossila bränslen bytts ut mot miljöbränslen och fjärrvärme. För HPVG har fokus legat på energiprojekt och trafik- och fordonsprojekt av olika slag. För KLIMP projekten har energiprojekten fokuserat på att byta ut fossila bränslen mot biobränslen och fjärrvärme/fjärrkyla medan trafikprojekten både fokuserat på informationsinsatser samt att byta bränslen. Dock finns det få utpräglade energieffektiviseringsprojekt. Kostnadsnyttan är mycket svår att jämföra mellan de olika projektorganisationerna då den inom både Miljömiljarden och HPVG varierar mycket kraftigt. Detta beror i Miljömiljardens fall främst på hur nyttan bedömts vilket för vissa projekt får en mycket stor inverkan (se avsnitt 2.3.3). Att ett av projekten inom HPVG varit jämförelsevis mycket dyrt (149 kr/kg CO2e) jämfört med det mest kostnadseffektiva (0,07 kr/kg CO2e) beror på att det dyraste projektet varit ett utvecklingsprojekt för bränslecellsbussar drivna av vätgas. KLIMP projekten har den minsta spridningen på intervallet för kostnadsnyttan och har också varit den enda av projektorganisationerna där kostnadsnyttan (alternativt bidragsnyttan) varit en faktor i bedömningen av om det individuella projektet har fått finansiering eller ej. 3.2 Analys och diskussion av uppföljningen på sektorsnivå Projekten har fördelat sig relativt lika som det var förväntat när Miljömiljarden startades. Sektorsuppdelningen har fungerat som det varit tänkt och den enda kombinerade sektor som tillkommit är klimatrelaterade projekt. Syftet med att analysera resultaten på sektorsnivå har varit att där det varit möjligt summera, analysera och jämföra projektresultat, både inom den egna sektorn men också med förhoppningen att kunna jämföra sektorer med varandra. Då projekten inom varje sektor inte är homogena, av samma karaktär, är det problematiskt att dra några generella slutsatser. Resultatet- och/eller måluppfyllanden från varje enskild projekt ger dock en tydlig bild på vad som har utförts. Stadens uppdelning av projekten i sektorsnivå är inte helt självklar. Vissa projekt kunde möjligtvis placerats under andra sektorer. Detta påverkar dock inte slutresultatet i den meningen att fler jämförelser mellan projekt och/eller sektorer skulle kunnat göras. Att det är svårt att göra mer långtgående jämförelser där beror främst på utformningen av projekten på projektnivå och de gemensamma problemen för uppföljningen på projektnivå (se avsnitt 2.5). Precis som på projektnivå är det viktigt att planera för uppföljningen på sektornivå redan innan projekten startat. Detta är naturligtvis svårt för den enskilde projektledaren som antagligen behöver hjälp och stöd i någon form så att resultaten mellan liknande projekt blir mer homogena. 28

4. Miljömiljarden Uppföljning på Stockholmsnivå Under miljömiljardens genomförandeperiod har Stockholm haft två miljöprogram. När projekten under miljömiljarden inleddes 2004-2005 (Stadsledningskontoret, 2003) var det gamla miljöprogrammet i drift (Stockholms miljöprogram på väg mot en hållbar utveckling, 2002-2006). I början av 2007 trädde det nya miljöprogrammet in, Stockholms miljöprogram 2008-2011. Stockholms miljöprogram 2008-2011 omfattar sex övergripande mål inom en rad områden vilka har till avsikt att sammanfatta stadens ambitioner inom miljöområdet. Miljöprogrammet baseras på det tidigare miljöprogrammet och är ett styrdokument. Miljömålen står i direkt relation till miljöskuldsbegreppet i den formen att miljömålen hjälper till att minska miljöskulden. Detta gör att det intressant att titta på vilka mål och delmål som projekten berör. 4.1 Miljömål för Stockholm Nedan redovisas de sex övergripande målen i Stockholm aktuella miljöprogram (2008-2011). Inom varje målområde finns en rad delmål. Stockholm stad ska uppnå en del av delmålen under programperioden och andra delmål ska staden verka för att delmålen skall uppnås. För fullständig beteckning över alla mål och delmål hänvisas läsaren till Appendix 1. 1. Miljöeffektiva transporter 2. Giftfria varor och byggnader 3. Hållbar energianvändning 4. Hållbar användning av mark och vatten 5. Miljöeffektiv avfallshantering 6. Sund inomhusmiljö 4.2 Metod för uppföljning av projektresultat i relation till miljöprogrammet Arbetet med uppföljning på Stockholmsnivå har inneburit att projektens slutrapporter har studerats och relevant information har hämtats, främst resultat och vilka mål och delmål i miljöprogrammet som har berörts av vilket projekt. Därefter har denna information sammanställts och analyserats. 4.3 Miljömiljardsprojektens relation till miljömålen År 2008 miljöprogram för Stockholm skiljer sig på en rad avseende från det föregående, det förgående var exempelvis mer detaljerat. En del projekt kunde mappas bättre mot delmålen i det gamla miljöprogrammet men i överlag så överlappar de olika programmen varandra tämligen bra. En del projekt kunde inte passas in under något delmål men kan otvetydigt sägas bidra till att uppfylla något av målen som helhet i miljöprogrammet. Hur miljömiljardsprojekten relaterar till de olika delmålen i miljöprogrammet redovisas i de följande avsnitten. Resultatet redovisas utifrån de olika sektorerna som projekten är indelade i. Varje enskilt projekt kan 29

beröra flera olika delmål. Detta resulterar i att fler delmål berörs än vad det finns projekt. I slutet av tabellen redovisas hur projekten har fördelats mellan de olika miljömålen, här redovisas bara de övergripande målen, inte delmålen. Målen är inte dubbelräknade. Det vill säga målen räknas bara en gång per projekt, oavsett hur många delmål som berörts. Viktigt att notera att det är projektledarna som anser att dessa mål berörs. För ingående information om respektive projekt och sektors relation till miljöprogrammet hänvisas läsaren till slutrapporterna för projekten. 4.3.1 Teckenförklaring I följande kapitel redovisas hur de olika delmålen inom varje sektor förhåller sig till varandra. Detta görs genom att illustrera de olika miljömålen med olika färger, mål 1: blått, mål 2: rött, mål 3: lila, mål 4: gul, mål 5: grönt, mål 6: svart, se Figur 4.1. Dessa färger representerar vilka mål som avses, vilket delmål som sedan avses står i figuren. Cirklarna är sinsemellan utformade proportionerligt efter hur många projekt inom varje sektor som har berört delområdena. Hur cirklarna står sig proportion till varandra kan avläsas i tabellen som följer med figuren. Cirklarna överlappar i de fall då projekten har berört flera delområden, är cirkeln fristående finns det inga kopplingar mellan flera delmål inom det projektet som avses vilket är illustrerat i exemplet i Figur 4.1. Figur 4.1. Teckenförklaring för redovisning av miljömiljardsprojektens relation till miljöprogrammet 4.3.2 Avfall Inom sektorn Avfall ingick 15 stycken projekt. Intressant att notera är fördelningen mellan de olika miljöprogramområdena är tämligen spridd, inte bara mål 5, miljöeffektiv avfallshantering, berörs av dessa projekt utan även mål 1, 2 och 4 påverkas. Det kan bero på att projekten verkar för ett område men resultatet får en spridning som påverkar flera områden. Hur de olika delmålen har kopplats inom sektorn avfall visas i Figur 4.2. De flesta delområdena i projekten är 30

kopplade till varandra, det finns även vissa delmål som inte alls har någon koppling till huvudsektorn, avfall. Ett exempel som visar att delmål 5.3, andelen farligt avfall som samlas in ökar, är ett delmål som berörs är projektet Insamling av farligt avfall via röda boxar. Då snö betecknas som avfall och flera projekt i denna sektor berör snö berörs delmål 4.6. Detta beror på att snön i regel dumpas i vattnet, eller att smältvattnet rinner ut i sjöar och vattendrag. Delmål i miljöprogrammet 1.1 1.3 1.5 2.1 4.3 4.4 4.6 5.3 5.4 Antal projekt 1 2 2 3 1 1 3 3 1 Figur 4.2. Berörda delmål i miljöprogrammet för sektorn avfall 4.3.3 Dagvatten (sjöar och vattendrag) Delmål i miljöprogrammet 2.1 4.1 4.3 4.4 4.5 4.6 5.3 Antal projekt 1 3 2 5 3 16 1 Figur 4.3. Berörda delmål i miljöprogrammet för sektorn dagvatten (sjöar och vattendrag) I sektorn dagvatten (sjöar och vattendrag) är det tydligt att det är mål 4, hållbar användning av mark och vatten, är i fokus. Detta är i linje för vad projekten inom denna sektor förväntas ha för 31

inriktning. Fokus är främst på delmål 4.6, den ekologiska statusen i Stockholms sjöar och vattendrag förbättras, vilket framgår tydligt i Figur 4.3. Det är uppenbart att projekten inom denna sektor bidrar till att staden verkar för att detta mål skall uppfyllas, detsamma kan sägas om delmål 4.5. De övriga delmålen är sådana som skall uppnås under programperioden, delmål 2.1, 4.1 4.4 och 5.3. Dessa mål har inte en kvantitativ utformning, samt den nuvarande situationen inte är känd. Detta resulterar i att det är svårt att dra några övergripande slutsatser. Det skall inte uteslutas att projekten inom sektorn bidrar till måluppfyllanden. Hur miljömålen har relaterat till varandra går att avläsa i Figur 4.3. 4.3.4 Restaurering av sjöar och vattendrag Huvuduppgiften för projekten inom sektorn restaurering av sjöar och vattendrag var åtgärder som förbättrar vattenkvalitén i sjöar och vattendrag. Detta åskådliggörs tydligt i Figur 4.4 där det tydligt framkommer att främst delmål inom mål 4 har berörts. Trekanten - ändrad tillsättning av dricksvatten är ett exempel på projekt som bidragit till att staden verkar för att uppnå delmål 4.6. Totalt har fem delmål påverkats av projekten inom denna sektor. Även ett delmål inom mål 3 har berörts vilket kan kopplas till att ett projekt indirekt minskade elförbrukningen genom att leda om dagvattnet förbi reningsverket. Delmål i miljöprogrammet 3.1 4.1 4.3 4.5 4.6 Antal projekt 2 9 1 5 16 Figur 4.4. Berörda delmål i miljöprogrammet för sektorn restaurering av sjöar och vattendrag 32

4.3.5 10-miljonerspotten Då 10-miljonerspotten resulterade i ca 60 olika projekt innebar det att det blev en stor spridning i vilka miljömål som dessa projekt relaterar till, se Figur 4.5. Hur varje enskild projekt relaterar till miljöprogrammet är inte redovisat i slutrapporten, däremot redovisas det att projektet som helhet har berört alla 6 miljömålen i miljöprogrammet. Detta bidrar till en mer diversifiering av miljömiljarden, det vill säga att resultatet når ut på en bredare bas. Figur 4.5. Berörda mål i miljöprogrammet för sektorn 10-miljonerspotten 4.3.6 Verktyg och inventeringar Projekten inom sektorn verktyg och inventeringar berörde miljömålen 2, 3 och 6, se Figur 4.6. Sett till projektens natur inom denna sektor är det lämpligt att det är just dessa mål som berörs. Hälsomässigt Hållbara Hus - 3 H projektet berör t.ex. delmål 6.1 där andelen personer som besväras av hälsoproblem orsakade av inomhusmiljön ska minska. Nya gifter, nya verktyg bidrar till att uppfylla mål 2 i miljöprogrammet. Delmål i miljöprogrammet 2.1 2.3 3.1 6.1 6.2 6.3 Antal projekt 1 1 2 2 1 1 Figur 4.6. Berörda delmål i miljöprogrammet för sektorn verktyg och inventeringar 33

4.3.7 Transporter och luft Delmål i miljöprogrammet 1.1 1.3 1.5 1.6 4.6 Antal projekt 2 3 1 2 3 Figur 4.7. Berörda delmål i miljöprogrammet för sektorn transporter och luft Sektorn transporter och luft berör mestadels miljömål 1, miljöeffektiva transporter, vilket synliggörs i Figur 4.7. Projekt som Avgasrening för tunga dieseldrivna fordon bidrog t.ex. till att delmål 1.1 och 1.3 berördes. Att delmål 4.6 skulle beröras i denna sektor är inte helt självklart. Det kan finnas kopplingar mellan t.ex. mål 1 och 4, dvs. utsläppen från transportsektorn kan påverka sjöar och vattendrag. Minskas utsläppen, minskas också påverkan på sjöar och vattendragen. 4.3.8 Information Informationsprojekten har verkat inom 5 olika områden i miljöprogrammet, där 11 olika delmål har berörts, se Figur 4.8. Detta är ett resultat av att projektens karaktär inom denna sektor skiljer sig från varandra, även jämfört med andra sektorer. En viss övervikt på mål 1 och 3 kan avläsas. Projektet Energieffektivisering inom staden berörde delmålen inom mål 1 och 3 och projektet Sprida information om farligt avfall INFA berörde delmål inom mål 2 och 5. Detta visar på att det var hög mångfald på projekten inom denna sektor. Några av informationskampanjerna rörde inte klimatfrågan vilket är positivt då det är viktigt att belysa andra typer av miljöproblem. 34