MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2008:23 ISSN 1654-0247 Vilken roll spelar det nya stadsbiblioteket? En användarundersökning på Stadsbiblioteket i Halmstad SUSANNE JEDHAGEN JEANETTE MALM Susanne Jedhagen/Jeanette Malm Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Vilken roll spelar det nya stadsbiblioteket? En användarundersökning på Stadsbiblioteket i Halmstad What Role has the New City Library? A User Study Conducted at Halmstad s City Library Susanne Jedhagen & Jeanette Malm Kollegium: 3 Färdigställt: 2008 Handledare: Abstract: Nyckelord: Lars Seldén The purpose of this Master s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson s and Skot-Hansen s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience. We used a qualitative method and received 504 questionnaires. The empirical data indicates that the most important role is the one as cultural centre, i.e. traditional use of the library as borrowing of books and other media, reading newspapers and magazines and so forth. The roles of knowledge centre, information centre, social centre and the aesthetical function are also important to the users. Our conclusions are that the original idea of realizing a modern library has been a great success. användarundersökning, biblioteksanvändare, folkbibliotek, biblioteksroller, biblioteksfunktioner, bibliotekstjänster
Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1. Syfte och frågeställningar...1 1.2. Disposition...2 1.3. Avgränsningar...2 1.4. Förförståelse...3 1.5. Urval av källor och litteratursökning...3 1.6. Definitioner...3 2. Stadsbiblioteket i Halmstad...5 2.1. Halmstads kommun...5 2.2. Stadsbiblioteket i Halmstad...5 3. Tidigare forskning...9 4. Teori...15 5. Metod...18 5.1 Metodval och genomförande av enkät...18 5.2 Utformande av enkäten...18 5.3 Representativitet...19 5.4 Kvantitativ bearbetning...21 5.5 Validitet och reliabilitet...22 5.6 Tillvägagångssätt vid analys...23 6. Empiriskt material...25 6.1. Presentation av enkätsvaren...25 7. Analys och diskussion...59 7.1 Biblioteksanvändare...59 7.2 Vad gör användarna på biblioteket?...62 7.2.1 Kön...62 7.2.2 Utbildning...62 7.3 Vilka tjänster används på biblioteket?...63 7.3.1 Kön...63 7.3.2 Utbildning...64 7.4 Vilka besöker arrangemang på biblioteket?...64 7.4.1 Kön...64 7.4.2 Utbildning...65 7.5 Vilka funktioner används på biblioteket?...65 7.5.1 Kön...65 7.5.2 Utbildning...65 7.6 Vilken, eller vilka, av bibliotekets roller anser användarna vara viktigast?...66 7.6.1 Kön...66 7.6.2 Utbildning...66 7.7 I vilken grad upplever användarna att beslutsfattarnas intentioner uppfyllts?...67 7.8 Vilken roll spelar biblioteket för användarna?...67
8. Slutsatser...70 8.1 Teori- och metodval...70 8.2 Folkbiblioteket och rollerna...70 9. Sammanfattning...72 Källförteckning...75 Otryckta källor...75 Tryckta källor...75 Elektroniska källor...76 Bilagor...78
1. Inledning Och, i sanning, om vi inte finner märkligt att Demetrios har låtit visa sina väldiga och sinnrika krigsmaskiner i parad, Alexander den store sin belägringskonst, Egyptens kungar sina pyramider, ja till och med Salomon sitt tempel och andra liknande saker, hur mycket mer aktning skall vi då inte visa dem, som inte har sökt efter dessa överflödiga och onödiga påfund, men som har trott och bedömt att det inte fanns någon värdigare och säkrare väg att skaffa sig ett gott rykte bland medmänniskorna än att upprätta vackra och magnifika bibliotek för att därefter ställa dem i allmänhetens tjänst? (Naudé 1644, s. 8f.) Citatet ovan är hämtat från översättningen av förordet till den franske bibliotekarien Gabriel Naudés Råd för upprättandet av ett bibliotek. Även om orden skrevs för drygt 350 år sedan, har de inte mist sin aktualitet. När Stadsbiblioteket i Halmstad invigdes i april 2006, fick det stor publicitet och såväl halmstadsbor som tillresta intresserade kom i tiotusental till invigningshelgen. I dag, när biblioteket varit öppet under snart två år, kan konstateras att allmänheten tagit biblioteket i besittning, något som direkt kan avläsas i besöksstatistiken. Arkitekturen är mycket speciell, till exempel är biblioteket helt byggt i glas mellan betongblock som bildar golv. Det har ett cirkelformat atrium i mitten där en ask är planterad, avdelningen för vuxen skönlitteratur är byggd på pålar och sträcker sig ut över ån Nissan. Säkerligen har den vackra och mycket originella konstruktionen lockat många nyfikna besökare, men förhoppningsvis kommer dessa att upptäcka att biblioteket är så mycket mer än en vacker byggnad. Vårt intresse för användares interaktion med biblioteken, och bibliotekens viktiga roll som mötesplats och offentligt rum, väcktes under vårt första läsår vid Bibliotekshögskolan. Under kursen Användares interaktion med informationssystem kom vi i kontakt med bland annat Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens Gør biblioteket en forskel? vilken inspirerade oss till ämnet för vår magisteruppsats. Ingen annan funktion i samhället erbjuder det som biblioteken gör; en plats dit alla kan komma oavsett ålder, kön, kulturell tillhörighet, ekonomisk ställning eller krav på medlemskap. Varje folkbibliotek bör enligt vår åsikt sträva efter att tillgodose användarnas behov och önskemål, eftersom det är användarna som är förutsättningen för bibliotekens berättigande. För att kunna tillgodose behoven, är det självklart så att användarnas åsikter ska inhämtas och beaktas. Vid en genomgång av de senare årens magisteruppsatser från Högskolan i Borås/Bibliotekshögskolan, upptäckte vi att antalet uppsatser med användare som tema var relativt få. I de fall där användare behandlas, är det oftare en specifik grupp, såsom ungdomar eller studenter som undersökts. Vi ville undersöka ett folkbiblioteks användande, utan att inrikta oss på en särskild grupp. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera användares interaktion med ett nytt stadsbibliotek. Vår utgångspunkt är att undersöka hur Halmstads nybyggda stadsbibliotek används. Biblioteket har planerats och byggts utifrån den uttalade målsättningen att det ska uppfylla flera funktioner som efterfrågas i ett modernt samhälle. Vår övergripande fråga är: Vilken roll spelar biblioteket för användarna? 1
För att besvara denna har vi formulerat följande underfrågor: Vad gör användarna på biblioteket? Vilken, eller vilka, av bibliotekets roller anser användarna vara viktigast? I vilken utsträckning upplever användarna att beslutsfattarnas intentioner om det moderna biblioteket har realiserats? 1.2 Disposition Det inledande kapitlet innehåller inledning, syfte och frågeställningar. Här presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar som ligger till grund för studien. Därefter följer disposition, avgränsning, urval av källor och litteratursökning. Kapitlet avslutas med definitioner av begrepp som är återkommande i uppsatsen. Det andra kapitlet ger en bakgrundsbild till det nya stadsbibliotekets tillkomst och sätter in biblioteket i en kommunal kontext. Här redovisas också statistik för dels kommunen, dels stadsbiblioteket. Vi ville i ett tidigt skede av texten presentera stadsbiblioteket och den kommun där det är beläget, eftersom denna information ger en ökad förståelse för vår undersöknings genomförande och resultat. I det tredje kapitlet presenteras ett urval av tidigare forskning inom området. Här tar vi upp de studier som har betydelse för vårt eget arbete, och förklarar likheter och skillnader mellan vår uppsats och tidigare arbeten. I det fjärde kapitlet redogörs för det teoretiska ramverket och den teori som ligger till grund för analysen. Metodvalet var för vår del avhängigt valet av teori, därför ligger den teoretiska modellen närmast före kapitlet om metod. I det femte kapitlet presenteras den metod som använts för undersökningen. Här redogörs för val av metod, utformandet av enkäten och insamlingen av det empiriska materialet. I det sjätte och sjunde kapitlet presenteras, analyseras och diskuteras det empiriska materialet. Analysen följer Andersson och Skot-Hansens teorimodell, men används av oss ur ett användarperspektiv. I det åttonde kapitlet redogör vi för våra slutsatser. Här diskuteras teori- och metodval samt folkbiblioteket och rollerna. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning där vi överskådligt redogör för innehållet. Sist i texten finns en källförteckning och bilagor. 1.3 Avgränsningar I första utkastet till en uppsatsplan, hade vi en mängd frågor. Vi ville undersöka både personalens och användarnas åsikter, och hade en idé om att göra en jämförelse om hur användandet förändrats sedan det nya biblioteket tagits i bruk. Snart insåg vi att en sådan studie var svår att genomföra, och beslöt att avgränsa oss till hur det nya stadsbiblioteket används. Vi har gjort enkätundersökningarna på plats i biblioteket och har därmed inte med icke-användares svar av den anledningen att de inte har relevans för vår frågeställning. 2
Vi har eftersträvat ett så brett urval av respondenter som möjligt, men utesluter barn under 15 år, med motiveringen att yngre kan ha svårt att förstå och därmed besvara våra frågor. En ytterligare avgränsning är att vi endast utgår från ett bibliotek. Skälet är att Halmstads nya stadsbibliotek är planerat utifrån modern biblioteksforskning, med uttalat syfte att det ska kunna bedrivas verksamheter utöver den traditionella bokutlåningen. 1.4 Förförståelse När vi planerade genomförandet av uppsatsen, hade en av oss, Jeanette Malm, anställning vid Kulturförvaltningen i Halmstads kommun. Dock inte på stadsbiblioteket, utan på ett mindre filialbibliotek i kommunen. Senare, när uppsatsen påbörjats, erbjöds hon en tjänst på Stadsbiblioteket i Halmstad. Vi var vid utdelningen av enkäterna tydliga med att informera respondenterna om att undersökningen inte var i bibliotekets regi, utan ett examensarbete vid Högskolan i Borås/Bibliotekshögskolan. Närheten till det studerade biblioteket har inneburit fördelen av att förstå förhållandena bra, men har också medfört risken av att inte ha tillräcklig distans till objektet. Eftersom Susanne Jedhagen inte är anställd vid kulturförvaltningen menar vi att distansen genom detta faktum har förbättrats. 1.5 Urval av källor och litteratursökning Vår arbetsprocess började med en genomgång av vad som tidigare skrivits i ämnet användarstudier, med fokus på bibliotekets roller. Utgångsläget var Bibliotekshögskolans databas BADA. Andra databaser och sökmotorer vi använt är LIBRIS, Artikelsök, LISA och Emerald. Sökord vi använt är: användarundersökning, biblioteksanvändare, biblioteksfunktioner, biblioteksroller, folkbibliotek, public library och users. Sökorden har använts i olika kombinationer och genomgående trunkerats. Det material vi funnit har i flera fall lett oss vidare, genom referenser i källförteckningar. Ganska snart upptäckte vi några återkommande namn i arbeten och forskning som behandlar användare. Först och främst var det de danska biblioteksforskarna Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansen. Dessa namn var inte obekanta för oss, men av antalet referenser att döma blev det uppenbart att de båda är tongivande i ämnet användarstudier. Två av de andra återkommande namnen var även dessa danskar, nämligen Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen. De har i sin tur använt sig av Anderssons och Skot-Hansens analysmodell över bibliotekets olika roller för att åskådliggöra resultatet av undersökningen om bibliotekets betydelse för användarna i deras vardagsliv. I det här skedet beslöt vi oss för att även vi använda teorin om folkbibliotekets möjliga profiler, eller roller, och inriktade oss i det fortsatta sökandet på studier som använt samma teoriram. Den litteratur vi slutligen valde presenteras i kapitlet Tidigare forskning, och är sådan vi bedömer är av relevans för vårt empiriska material. Eftersom vår undersökning behandlar ett svenskt bibliotek, har vi främst sökt litteratur som rör nordiska förhållanden. 1.6 Definitioner Även om vi eftersträvar att använda ett lättfattligt språk, är det på sin plats att definiera vad vi avser när vi använder vissa begrepp. 3
Användare: kärt barn har många namn. Vi har under utbildningen lärt oss att definiera biblioteksbesökare som användare. I många delar av den praktiskt verkande biblioteksvärlden använder man termer som brukare, besökare och låntagare. Vi benämner samtliga som besöker bibliotek som användare. Vi har lånat termen aktiva låntagare från befintlig terminologi. Definitionen på en aktiv låntagare är en person som använt sitt lånekort minst en gång under de senaste tolv månaderna. Denna term används i samband med redovisning av statistik. Bibliotek och folkbibliotek: vi använder oss genomgående av båda begreppen, men avser när inget annat nämns, folkbibliotek. Enkät: form av intervjuundersökning som baseras på att de intervjuade skriftligen besvarar frågor i ett formulär (Nationalencyklopedin 2008). Respondent: beteckning på de personer som deltar i undersökningen. Roller: under den fortsatta delen av arbetet kommer begreppet roll vara frekvent använt. Vi använder parallellt begreppen roll och funktion. Med roll avser vi den betydelse biblioteket har för användarna i vår undersökning. Om innebörden i begreppet roll enligt Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansens definition beskriver vi under kapitlet Teori. 4
2. Stadsbiblioteket i Halmstad I det här avsnittet kommer vi att redovisa dels demografiska fakta och statistik för Halmstads kommun, dels ge en bakgrundsbild till det nya stadsbibliotekets tillkomst och dess utformning. Vi har enbart tagit med de uppgifter som vi anser är av relevans för undersökningen. 2.1 Halmstads kommun Halmstad är Hallands residensstad och ligger på västkusten, mitt emellan storstadsregionerna Malmö och Göteborg. Kommunen har cirka 89 000 invånare med en stadig befolkningstillväxt. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att folkmängden ökar med mellan 500-1 000 personer per år, vilket framför allt beror på inflyttning (Statistiska centralbyrån 2007). De halländska kustkommunerna visar alla samma trend med en befolkningsökning, där inflyttningen är den största bidragande orsaken till tillväxten (Statistiska centralbyrån 2002). Åldersmässigt fördelar sig Halmstads kommuninvånare i överensstämmelse med rikets siffror: 20,6 procent (0-17 år), 61,2 procent (18-64 år) samt 18,2 procent (65 år-) (Statistiska centralbyrån 2007). Ett annat faktum som påverkar kommunens folkmängd är turismen. Halmstad är känt för sitt frilufts- och nöjesliv med allt från kilometerlånga sandstränder till Per Gessle och Gyllene Tider. Enligt kommunens statistik var besöksvolymen drygt 2,5 miljoner under 2004. Merparten av besöken görs under sommarhalvåret, vilket kan sättas i samband med att Halmstad mångdubblar invånarantalet under turistsäsongen (Halmstads kommun 2006, s. 9). Halmstad har olika gymnasieutbildningar, både kommunala och friskolor. Här finns även möjlighet att studera vid Högskolan i Halmstad och Militärhögskolan. När det gäller utbildningsnivån i kommunen följer den, enligt Statistiska centralbyrån, rikets siffror. I december 2005 hade 16 procent av invånarna förgymnasial utbildning, 49 procent gymnasial utbildning och 34 procent eftergymnasial utbildning (Statistiska centralbyrån 2006). Enligt kommunens statistik från 2005 är de främsta näringsgrenarna handel och kommunikation, hälsa och sjukvård följt av tillverkningsindustri samt forskning och utbildning. Halmstads kommun är den största arbetsgivaren med drygt 8 500 anställda och de större arbetsplatserna i Halmstad är Länssjukhuset följt av Försvarsmaktens Halmstadsskolor, Högskolan i Halmstad och större företag inom tillverkningsindustrin (Halmstads kommun och Statistiska centralbyrån 2005). Arbetslöshetsstatistik från Arbetsmarknadsverket visar att andelen öppet arbetslösa i åldrarna 16-64 år var i februari 2007 3,5 procent. Halmstads kommun följer därmed både länets och rikets siffror som för motsvarande tid var 3,5 procent (Arbetsmarknadsverket 2007). Halmstads kommun har under de senaste åren redovisat positiva ekonomiska resultat. Årsredovisningen från 2005 visar ett överskott på cirka 270 miljoner kronor (Halmstads kommun 2006, s. 21). 2.2 Stadsbiblioteket i Halmstad Vid en intervju med kulturchef Sigge Ohlsson i Halmstads kommun, berättade han att efter valet 1998 enades den politiska majoriteten i kommunen - socialdemokraterna, miljöpartiet 5
och vänsterpartiet - om att driva frågan om realiserandet av ett nytt stadsbibliotek samt en konsthall i Halmstad. En politiskt tillsatt arbetsgrupp, med representanter från alla politiska partier i kommunen, samt kulturchefen, bildades år 2000. Arbetsgruppen besökte ett flertal bibliotek i Sverige och Danmark, och på ett tidigt stadium diskuterades ett upplevelsebaserat stadsbibliotek. I maj presenterades ett förslag till nytt stadsbibliotek och konsthall i Halmstad - ett lokalprogram - där honnörsorden lättillgänglighet, öppenhet, flexibilitet och utvecklingsbarhet, upplevelserikedom samt karaktär och atmosfär (Halmstads kommun, kommunstyrelsen 2000, s. 6) användes för att beskriva det tänkta biblioteket. Förutom denna övergripande vision fanns i lokalprogrammet även fem punkter som mer detaljerat beskrev vad arbetsgruppen hade i åtanke avseende ett nytt stadsbibliotek: måste vara väl synligt i stadens offentliga liv och dra uppmärksamhet till sig. Tillgänglighet och central placering är ett måste. ska vara ett resurscentrum och en studieplats för alla som utbildar och bildar sig. Här ska finnas både material och kompetent personal. ska vara ett offentligt rum, en mötesplats för människor där mänskliga och sociala relationer kan bejakas. Biblioteket ska även vara en mötesplats för människor och bibliotekets samlingar; en plats där läsare och författare kan mötas. Det ska finnas både avskildhet, lugn läsmiljö och breda kontaktytor. ska ge upplevelser av olika slag. En skönhetsupplevelse baserad på vacker och konstnärlig utsmyckning och kunskapsupplevelser i form av utställningar, föreläsningar och debatter. ska vara väl rustat och förberett för framtida IT-utveckling, vilket alla kommuninvånare ska ha möjlighet att ta del av (ibid., s. 6). Vad vi upptäckte när vi fick ta del av denna vision, var hur väl den överensstämmer med biblioteksforskarna Anderssons och Skot-Hansens teori om bibliotekets roller. Kopplingen mellan den teori vi valt att använda och arbetsgruppens vision gjorde att vi blev än mer intresserade av hur undersökningens resultat skulle utfalla. Kulturchef Sigge Ohlsson informerade vidare att kommunfullmäktige beslutade i mars 2001 att projekteringen med stadsbiblioteket skulle fortsätta. En tävling utlystes där fem arkitektbyråer bjöds in. De utvalda arkitektförslagen ställdes ut och kommuninvånarna fick möjlighet att rösta fram det bästa förslaget. Vann gjorde den danska arkitektbyrån MAA Schmidt, Hammer & Lassens förslag. Projekteringsarbetet fortsatte med framtagning av ritningar och övriga handlingar och i september 2003 började det nya stadsbiblioteket att byggas. Från och med den 13 december 2003 till invigningen våren 2006 kunde den som ville hålla sig informerad om hur byggandet framskred följa utvecklingen via en webbkamera som satt uppmonterad utanför byggarbetsplatsen. På webbsidan där bilderna fanns att tillgå kunde man även ta del av övrig information om det nya stadsbiblioteket. Den totala byggkostnaden blev 162 miljoner kronor exklusive inredningskostnad uppgående till 20 miljoner kronor (Halmstads kommun 2007, s. 6). Den 22-23 april 2006 invigdes det nya Stadsbiblioteket i Halmstad placerat mitt i centrala staden. Ån Nissan som flyter genom Halmstad spelade en viktig roll vid valet av läge. Sedan några år tillbaka har det funnits en gemensam vision, bland kommunens politiker och 6
tjänstemän, att åter vända stadens ansikte mot Nissan. Stadsbibliotekets placering intill ån med en överbyggnad vilandes på pålar 15 meter ut i Nissan var ett led i denna ambition. Byggnaden är ett suterränghus i tre plan vars totala yta är cirka 8 000 m² med en fasad som genomgående består av glas (Lotand 2006, s. 6). Takhöjden är som högst 8 meter och övrig takhöjd är cirka 3,20 meter (ibid., s. 6). I entréplanet finns reception, nyhetsavdelning, café, ord- och bildverkstad, barnavdelning, skönlitteraturen, film för uthyrning, enskilda och gemensamma sittplatser i form av fåtöljer och soffor samt det kommunala stadsgalleriet. På övre plan hittar man facklitteraturen, tidskrifterna, musik-cd, studieplatser (sittplatser med tillhörande bord) samt släktforskning och lokalhistoriskt centrum. På nedre plan finns en större samlingssal, magasin och studierum. På varje plan finns datorer, totalt cirka ett 30-tal uppkopplade till ett trådlöst nätverk med internetaccess. Möjlighet finns att ta med sig sin egen dator och surfa via stadsbibliotekets nätverk. I det nya biblioteket har särskilda satsningar gjorts på: Barnavdelningen med utökning av personal, yta, verkstad och sagorum Program och utställningsverksamhet Biblioteksverksamhet för studerande IT och teknik Unga Vuxna (Halmstads kommun 2007, s. 6). Stadsbiblioteket har 31,95 tjänster, fördelade på 34 personer en bibliotekschef, en biträdande bibliotekschef, 18 bibliotekarier, 12 assistenter och 2 vaktmästare. Förutom dessa tillkommer personal för bokbuss, stadsgalleri, café och lokalvård (Halmstads kommun 2008, s. 1). Biblioteket har vintertid öppet alla dagar i veckan; vardagar 10-20, lördagar 10-16 och söndagar 12-16. Foajén, nyhetsavdelningen och caféet öppnar klockan 8.00. Under sommarperioden maj-augusti har biblioteket något begränsade öppettider; måndag-torsdag 10-20 (foajé, nyhetsavdelning och café från klockan 8.00), fredag 10-18 (foajé, nyhetsavdelning och café från klockan 8.00) och lördag 10-15. Om man betänker det faktum att Halmstad är en turiststad, där invånarantalet mångdubblas under sommaren jämfört med vintern, kan det tyckas att öppettiderna snarare skulle utökas under turistsäsongen. Enligt Kulturen i siffror 2006:2 har huvudbiblioteken under vinterhalvåret i genomsnitt i hela riket öppet 43 timmar per vecka, vilket innebär att Halmstad med 60 timmar per vecka, exklusive öppettider för foajé, nyhetsavdelning och café, ligger över genomsnittet för riket (Statens kulturråd 2006). Antalet besök till stadsbiblioteket 2005 uppgick till 281 401. Under perioden april-december 2006 registrerade det nya Stadsbiblioteket i Halmstad 388 273 besök. Besökssiffrorna ökade därmed med drygt 100 000 under bibliotekets första månader (Halmstads kommun 2007, s. 6). Under 2007, det första året som biblioteket haft öppet under hela kalenderåret, uppgick besökssiffrorna till 627 526, således en ökning med 123 procent jämfört med det gamla stadsbibliotekets siffror för 2005. Under 2005 var antalet utlån på Stadsbiblioteket i Halmstad 297 835 (Halmstads kommun 2007, s. 6). Utlåningen fördelad på samtliga bibliotek i kommunen uppgick 2005 i genomsnitt till 9,2 volymer per invånare vilket innebär att Halmstad ligger över genomsnittet. Samma siffra för länet är 9,0 och för hela riket 7,9 (Statens kulturråd 2006). Antalet utlån under perioden april-december 2006 för det nya stadsbiblioteket uppgick till 221 642 (Halmstads 7
kommun 2007, s. 6). Antalet utlån för 2007 uppgick till 361 483, en ökning från 2005 med 21 procent (Halmstads kommun 2008, s. 3). Att antalet besök ökat i väsentligt högre utsträckning än utlånen, menar vi är en följd av det nya bibliotekets roll som offentligt rum och mötesplats. Det gamla stadsbiblioteket erbjöd inga av de möjligheter som det nya huset har; byggnaden tillät ingen omfattande programverksamhet och saknade såväl café som öppna ytor för utställningar och liknande. 8
3. Tidigare forskning I detta kapitel presenterar vi tidigare forskning inom området som vi anser vara av relevans för studien. Vi har valt att åskådliggöra detta genom att redogöra för forskningsresultaten med nordisk inriktning. Presentationen görs i kronologisk ordning. I Danmark ändrades bibliotekslagen 1983 vilket medförde att folkbiblioteken i större utsträckning blev kommunernas ansvar. Den statliga tillsynsmyndighet som tidigare sett till att lagen uppfylldes lades ner och de lokala kommunstyrelserna fick uppdraget att tolka, och genomföra, lagens intentioner (Andersson & Skot-Hansen 1994, s. 9). Förutsättningarna för folkbiblioteken kom att förändras under 1990-talet och de danska forskarna Marianne Andersson, Udviklingscenteret for folkeoplysning og voksenundervisning, och Dorte Skot- Hansen, Danmarks Biblioteksskole, undersökte därför 1993 tre olika bibliotek i Danmark. De ville bland annat ha svar på frågan hur man stärker bibliotekets roll som en resurs i lokalsamhället. Forskarna valde att studera folkbibliotekets roll i tre olika lokalsamhällen; en landsortskommun, en mellanstor stad och en storstad. Andersson och Skot-Hansen använde sig av både kvalitativ och kvantitativ metod och resultatet redogör de för i Det lokale bibliotek Afvikling eller udvikling (1994, s. 15f.). De danska forskarna använder sig av en analysmodell för att dels beskriva det lokala bibliotekets profil, dels diskutera vilka aspekter av bibliotekets verksamhet som kan prioriteras i lokalsamhället. Modellen innebär att folkbiblioteket har fyra urskiljbara roller som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum samt socialt centrum. Författarna poängterar att de olika funktionerna inte är helt entydiga utan överlappar varandra beroende på omständigheterna (ibid., s. 17ff.). Modellen ska därför, enligt Andersson och Skot-Hansen, ses som ett hjälpmedel för att diskutera det lokala bibliotekets profil vilken är avhängig av en mängd interna och externa faktorer (ibid., s. 245). Forskarna, och deras medhjälpare, uppehöll sig cirka en vecka på varje ort och intervjuade då olika nyckelgrupper såsom bibliotekspersonal, kommunpolitiker, representanter från föreningslivet, institutioner och företag med anknytning till det lokala folkbiblioteket. De genomförde dessutom observationer på de olika biblioteken samt tog del av relevant kommunal dokumentation och lokalhistoriska beskrivningar (ibid., s. 264). Vårt tillvägagångssätt skiljer sig från Anderssons och Skot-Hansens, eftersom vi valt att i stället för observationer och intervjuer genomföra en enkätundersökning riktad till användare. Andersson och Skot-Hansen frågade i undersökningen de olika bibliotekscheferna, eller motsvarande, hur de dels såg på bibliotekets nuvarande profil, dels vilken profil de ville att biblioteket skulle ha i framtiden. Bibliotekens profil 1993 fördelades jämnt mellan biblioteket som kunskapscentrum, 30 procent, och kulturcentrum, 29 procent, följt av informationscentrum, 25 procent, och slutligen socialt centrum, 15 procent. Resultatet av studien visar att det inte är någon större skillnad på vad bibliotekscheferna önskar för ett filialbibliotek respektive ett huvudbibliotek i framtiden. Tvärtemot vad de danska forskarna menar att man kunde förvänta sig. Undersökningen visar att cheferna prioriterar funktionen som kulturcentrum, 34 procent, följt av kunskapscentrum, 28 procent, informationscentrum, 23 procent och socialt centrum 15 procent. Andersson och Skot-Hansen anser att det är tankeväckande att bibliotekscheferna tonar ned rollen som informationscentrum och i stället prioriterar funktionen som kulturcentrum. Möjligen kan det bero på, menar forskarna och hänvisar till undersökningens resultat, att cheferna helt enkelt är trötta på att hörsamma de 9
krav som ställts i debatten om ökade resurser till de studerande (Andersson & Skot-Hansen 1994, s. 245f.). De dåvarande doktoranderna Gudrún Thórsteinsdóttir och Ulla Arvidsson genomförde våren 1997 en användarundersökning om folkbibliotekets olika roller inom ramen för projektet Bibliotek i förändring vid Göteborgs universitet. Forskarna ville ha svar på vad användarna anser om folkbibliotekets olika uppgifter och vem folkbiblioteket främst är till för. 1999 publicerades resultatet i artikeln Folkbibliotekets roller och dess användare en undersökning som speglar användarnas åsikter på sexton svenska folkbibliotek i tidskriften Svensk Biblioteksforskning (s. 5f.). Resultatet av enkätundersökningen visar att användarna är tillfredsställda med biblioteksservicen; helt nöjda och delvis nöjda utgör över 90 procent av dem som svarat. Vid frågan om vilken tjänst besökarna främst använde sig av visade studien att låna och lämna böcker samt läsa tidningar och tidskrifter var de vanligaste och stod för över 90 procent av svaren (ibid., s. 15f.). Thórstensdottirs och Arvidssons undersökning genomfördes 1997, tio år före vår egen. Skillnader i utförande är att vi inte efterfrågar hur nöjda användarna är med servicen på Stadsbiblioteket i Halmstad, däremot undersöker även vi i vår enkät frekvensen samt vilka tjänster och funktioner som användes. Författarna konstaterar att undersökningen visade att användarna ansåg att den viktigaste rollen för biblioteket är att stödja den formella utbildningen; drygt 60 procent ansåg detta vara viktigast. Därefter följde barnverksamhet, 59 procent, samhällets vardagsrum, 49 procent, och livslångt lärande, 43 procent. Förutom dessa föreslog många besökare att gratis tillgång till internet är av stor betydelse för biblioteket. Här blir det ganska tydligt att det är en äldre undersökning, då det i dag är en självklarhet att folkbiblioteken erbjuder denna service. Detta var ett av skälen till att vi valde att ställa flera frågor om IT, och om betydelsen för användarna 2007 i vår enkät. Vidare framkom i Thórsteinsdottirs och Arvidssons studie av biblioteken att besökarna ansåg att biblioteket borde utgöra en plats där det är lugn och ro. Slutligen visade studien att vare sig användarna eller personalen vid biblioteken vill prioritera enstaka målgrupper framför andra och författarna konstaterar att respondenterna anser att biblioteket ska vara till för alla (ibid., s. 17ff.). De danska forskarna Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen, vid Danmarks Biblioteksskole, genomförde 1999 en undersökning om bibliotekets betydelse för användarna i deras vardagsliv, vilken de redogör för i Gør biblioteket en forskel?. Syftet var att få svar på frågorna om vilka föreställningar som finns om biblioteket, hur det används och vad det betyder för användarna. Undersökningen utfördes i Helsingörs kommun i Danmark och de ursprungliga 248 telefonintervjuerna resulterade slutligen i 32 djupintervjuer. Med hjälp av Pierre Bourdieus livsstilsteori delades intervjupersonerna in i fyra olika livsstilar baserade på inkomst och utbildningsnivå. Forskarnas hypotes var att livsstilen har betydelse för användandet av biblioteket och de använde sig av Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital. Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen utgick från Bourdieus undersökning av kulturvanorna som visade att både det ekonomiska och det kulturella kapitalet har betydelse för i vilken utsträckning människor tar del av kulturutbudet (2001, s. 18ff.). De danska forskarna valde att använda sig av Marianne Anderssons och Dorte Skot-Hansens analysmodell över bibliotekets olika roller som socialt centrum, kulturcentrum, utbildningscentrum samt informationscentrum för att åskådliggöra resultatet av undersökningen (ibid., s. 32 f. och 141ff.). 10
Undersökningen visade att användandet av biblioteket inte är en konstant företeelse i människors liv. I stället används biblioteket på olika sätt under olika perioder i livet. Det genomgående mönstret är att olika sociala förändringar är avgörande för i vilken utsträckning människor använder sig av biblioteket. Dessutom har det betydelse för om biblioteket används på ett nytt sätt, eller om det inte används alls. Exempel på sociala förändringar är när man börjar studera, får ett arbete, blir förälder eller pensioneras. Då kan behovet av att skaffa sig information och kunskap öka och användandet av biblioteket förändras. Undersökningen visade även att när informanterna exempelvis blir förälder och får mindre tid att läsa, kan behovet bli det motsatta och biblioteket används i mindre utsträckning än tidigare på grund av tidsbrist (Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen 2001, s. 138f.). Faktorer som tid, behov och vanor är avgörande för användandet av biblioteket. Sociala nätverk kan också ersätta användandet genom exempelvis lån av böcker eller information och vägledning av vänner och kollegor. Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen menar att det är intressant att se att barriärerna för att använda biblioteket ligger utanför biblioteket. Informanterna är generellt välvilligt inställda till biblioteket, men även om de flesta har en positiv bild av biblioteket är inte det tillräckligt för att få människor att besöka biblioteket eftersom faktorer som tid och relevanta behov är avgörande för användandet. Forskarna anser därför att det inte är realistiskt att förvänta sig att en betydligt större andel av befolkningen, än vad som är fallet i dag, kommer att börja använda biblioteket (ibid., s. 139). Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen redogör för undersökningens resultat med hjälp av Anderssons och Skot-Hansens analysmodell. Att biblioteket fungerar som ett socialt centrum, eller en mötesplats, råder ingen tvekan om. Arbetslösa, pensionärer, och barnfamiljer använder sig av biblioteket till vardags som en samlingspunkt och mötesplats. Besökarna läser tidskrifter, tidningar och böcker och leker med barnen. Vidare har biblioteket rollen som kulturcentrum genom förmedlingen av olika kulturella upplevelser; allt från utlåning av skönlitteratur till olika arrangemang och utställningar. Generellt sett, visar studien, att ju mer vana informanterna är att ta del av kulturutbudet ju mer används biblioteket som ett kulturcentrum. Undersökningen visar också att biblioteket som kunskapscentrum är den mest använda funktionen. Eftersom det livslånga lärandet har blivit alltmer vanligt i dag med arbete och utbildning parallellt, spelar biblioteket i detta sammanhang en viktig roll. Informanterna är helt eniga om att detta är bibliotekets viktigaste roll. Slutligen redogör författarna för bibliotekets roll som informationscentrum. Studien visar att internet respektive biblioteket är viktiga källor vid informationssökning relaterat till arbetet och fritiden. Vilket hjälpmedel som används är, enligt forskarna, avhängigt av vana och kunskap och menar att biblioteket har en viktig roll vad gäller att tillgodose olika gruppers informationsbehov (ibid., s. 141ff.). Jochumsens och Hvenegard Rasmussens studie är utförd med hjälp av kvalitativ metod. De använde sig, utöver Andersson och Skot-Hansens modell, av Bourdieus livstilssteori, medan vårt tillvägagångssätt är kvantitativt, med en enkätundersökning som empiriskt material. Inspirationen till att göra en användarstudie som magisteruppsats, kom efter att vi läst Gør biblioteket en forskel?. 2001 publicerades SOM-rapporten Land, Du välsignade? (SOM-undersökningarna genomförs av SOM-institutet, en forsknings- och utbildningsorganisation vid Göteborgs universitet. Institutet drivs gemensamt av Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet), där resultatet av två stora rikstäckande enkätundersökningar gjorda hösten 2000 redovisas (Holmberg & Weibull 2001, s. 5). Professor Lars Höglund och projektassistent Margareta 11
Johansson, båda då verksamma vid Biblioteks- och informationsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, redogör i kapitlet Vad gör folk på biblioteket? för undersökningens resultat avseende biblioteksanvändning. Studien visar att allmänheten besöker biblioteken i påfallande hög utsträckning. 69 procent av de svarande, mellan 15 och 85 år, uppger att de besökt biblioteket det senaste året (Höglund & Johansson 2001, s. 339). Vidare visar undersökningen att besökarna använder biblioteket hela livet, men vad man gör på biblioteket förändras med åldern. Vad som däremot inte förändras i någon större utsträckning är lån av skönlitteratur; det ser stabilt ut i de olika åldersgrupperna. Andra aktiviteter ökar eller minskar med åldern. Att söka information, använda internet, låna CD-skivor uppvisar en minskning ju äldre användarna blir. Den enda aktivitet som ökar med åldern är deltagande vid kulturarrangemang på biblioteken (ibid., s. 341f.). Författarna redogör slutligen för vad besökarna egentligen gör på biblioteket. Undersökningen visar att det i hög grad är de traditionella biblioteksaktiviteterna, det vill säga låna skön- och facklitteratur samt läsa tidningar och tidskrifter, som utgör basen. Samtidigt har nya media tillkommit och alltfler använder sig av bibliotekets datorer för att söka på internet. Eftersom utbildningskraven i samhället ökat har också bibliotekens roll kommit att förändras. Andelen studerande i olika åldrar använder biblioteket, vilket bidrar till ökade krav på facklitteratur och informationssökning. De studerande lånar facklitteratur, vill ha hjälp vid informationssökning, använder internet, referenslitteratur och studieplatser. Folkbiblioteken används även av universitets- och högskolestudenter för att låna framför allt kurslitteratur (ibid., s. 346 ff.). Många av de frågor om biblioteksaktiviteter vi ställde till respondenterna i vår egen undersökning, fick vi inspiration till i SOM-undersökningen. För att sätta svaren i vår undersökning i en större kontext, har vi i analysavsnittet även gjort en jämförelse med de svar som framkommer i Höglunds och Johanssons undersökning. Helena Carlsson och Christina Persson har gjort ett arbete med titeln Ska vi träffas på biblioteket? En undersökning om folkbibliotekets funktion som mötesplats (2001). De har främst använt en kvalitativ metod, där de intervjuat personal och genomfört enkätundersökningar av besökare (s. 7). Två bibliotek är undersökta, ett större och ett mindre. Som framgår av titeln har Carlsson och Persson endast intresserat sig för en av bibliotekets funktioner, den som socialt rum eller mötesplats. Anledningen till att man valt att granska två bibliotek är att ta reda på ifall det fanns skillnader i funktion mellan ett mindre och ett större bibliotek. Undersökningen gav till svar att den sociala funktionen hade stor betydelse, främst för äldre, ensamma och arbetslösa (Carlsson & Persson 2001, s. 58). På det mindre biblioteket var mötesplatsfunktionen mer uttalad är på det större. Som ett hinder för bibliotekets funktion som socialt rum sågs den outtalade regeln om tystnad (ibid., s. 58). Intressant är att respondenterna ofta inte vill medge att biblioteket fyller en social funktion för dem personligen, utan uttalar sig i allmänna ordalag (ibid., s. 56). En förklaring till detta kan vara att det är lite skambelagt att erkänna ensamhet. Carlsson och Persson har alltså i sin undersökning fokuserat på endast en av bibliotekets roller, den som socialt rum och mötesplats. Anledningen till att vi ändå beaktar den, är att den är ett av de ganska få arbeten vi hittade som innehöll en enkätundersökning riktad till användare. Vad gör egentligen besökarna på biblioteket? En användarundersökning på Filipstads Bergslags Bibliotek är från 2003, skriven av Sandra Eriksson och Eva Hveem. Uppsatsen är ett projektarbete, initierat av biblioteksledningen på det aktuella biblioteket. Man hade där noterat att besökssiffrorna under en tioårsperiod ökat markant, utan att följas av motsvarande ökning i antalet utlån. Frågan var därför vad användarna gjorde. Syftet med undersökningen 12
var att bibliotekspersonalen ville få ett underlag för framtida satsningar på biblioteket. Eriksson och Hveem har, liksom vi, använt Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen samt Anderssons och Skot-Hansens teorier som ram för undersökningen (Eriksson & Hveem 2003, s. 3). Resultatet blev, lite förvånande, att det användarna i absolut störst utsträckning gör, är att låna och återlämna böcker. Slutsatsen författarna drar, är att frågan därmed är delvis obesvarad. Statistiken gällande utlån kontra besöksstatistik är i motsättning gentemot vad enkätundersökningen gav för resultat (ibid., s. 62ff.). Den stora skillnaden mellan vår studie och Eriksson och Hveems är att vi undersöker ett användande av ett nybyggt bibliotek, där de olika funktionerna varit en viktig del i planeringen av lokaler, verksamhet och personaltillsättning. Erikssons och Hveems magisteruppsats var ändå en viktig inspirationskälla för oss, främst för att vi fick bekräftat att det är av värde att undersöka användarnas interaktion med ett folkbibliotek. Lena Gillberg och Dagny Nordmark skriver om användare i uppsatsen med titeln Folkbiblioteket i vardagslivet. En studie av folkbibliotekets betydelse för människor i vardagen (2004). De använder en kvalitativ metod, med syfte att beskriva hur den enskilde användaren brukar biblioteket. Gillberg och Nordmark kombinerar Anderssons och Skot- Hansens teori om bibliotekets roller med sociologen Pierre Bourdieus livsstilsteori där han pekar på samband mellan social bakgrund, individuell livsstil och kulturvanor. Genom intervjuer har man fått fram resultatet att deras informanter anser att biblioteket som socialt center är viktigast (ibid., s. 65). Livstilssteorin enligt Bourdieu visar att personer med högt kulturellt kapital är de flitigaste biblioteksbesökarna. Informanterna med minst kulturellt och ekonomiskt kapital är de som i lägst grad använder biblioteket (ibid., s. 72). Gillberg och Nordmark använder sig av Andersson och Skot-Hansens teori om folkbibliotekets roller, men i motsats till oss har de den enskilde användaren som objekt. Vi fokuserar i vårt arbete på användarna som grupp, med avsikt att skapa en helhetsbild över hur Stadsbiblioteket i Halmstad används, och hur bibliotekets roller värderas. 2006 kom Folkebiblioteket som forvandlingsrum. Perspektiver på folkebiblioteket i kulturoch medielandskapet. Boken är skriven av ett flertal verksamma vid Danmarks Biblioteksskole och Danmarks Biblioteksforening med Leif Emerek som redaktör. I boken beskrivs och analyseras folkbibliotekens förändrade roll, från en bokutlåningslokal till en plats för möten, information och kultur. Författarna behandlar tre teman för biblioteken: omvärlden under förvandling, användarnas inflytande och ett nytt upplysningsbegrepp. För vår uppsats är avsnitten om användare av särskilt intresse. I kapitlet Bibliotekets brukere (2006, s. 41) skriver Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen om den förändrade synen på användare. Tidigare stod bibliotekets samlingar i fokus, nu är det användaren. Detta yttrar sig i ett ökat inflytande över inköp och i förlängningen en kanske förändrad syn på begrepp som kvalitet och kultur. De danska forskarna Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen fortsätter att undersöka folkbiblioteket och dess användare i Folkebiblioteket under forandring Modernitet, felt og diskurs (2006), som tillsammans med Gør biblioteket en forskel? (2000) utgör författarnas avhandling Bibliotegsbrug mellem hverdagsliv og institutionel identitet (2006). I Folkebiblioteket under forandring undersöker Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen med hjälp av metoden diskursanalys de olika föreställningar som finns om biblioteket och dess användare från 1964, då bibliotekslagen i Danmark trädde i kraft, fram tills i dag. Det empiriska materialet har framför allt utgjorts av artiklar från fyra danska tongivande bibliotekstidskrifter publicerade de fyra senaste årtiondena (s. 11f.). Det teoretiska ramverket har huvudsakligen bestått av Pierre Bourdieus teori om sociala fält, och forskarna 13
använder sig av fältteorin för att analysera det empiriska materialet och därmed bland annat påvisa den dynamik som förekommer i samband med utvecklingen av olika föreställningar om folkbiblioteket och dess användare (Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen 2006, s. 16). I kapitlet som behandlar dagens, och morgondagens, bibliotek och dess användare konstaterar författarna att det i dag förekommer en debatt om ett hybridbibliotek bestående av en sammansmältning av det fysiska och det virtuella biblioteket (ibid., s. 190). Med internets utbredning sedan mitten av 1990-talet skapas, enligt Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen, en osäkerhet om det fysiska bibliotekets roll i framtiden. Undersökningen visar att det finns ett förnyat intresse för det fysiska biblioteket vilket bland annat visar sig i det faktum att några av Danmarks större städer antingen har börjat bygga eller planerar att bygga nya huvudbibliotek inom den närmaste framtiden. Författarna menar vidare att Anderssons och Skot-Hansens analysmodell i Det lokale bibliotek afvikling eller udvikling i dag utgör normen för hur framtidens bibliotek bör se ut. Tendenserna för morgondagens bibliotek utgörs därför av: Arkitektoniskt signalvärde Fokusering på IT Biblioteksbesöket som upplevelse Biblioteket som högteknologiskt kunskaps- och lärocentrum Biblioteket som offentligt rum och mötesplats (ibid., 196ff.). Avslutningsvis konstaterar författarna att morgondagens bibliotek kan benämnas det dynamisk fokuserade bibliotek (ibid., s. 216) eftersom riktlinjerna som dragits upp fokuserar på upplevelser, lärande och biblioteket som ett offentligt rum och mötesplats paketerat i en spektakulär arkitektur (ibid., s. 216). Vi kan i Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens text dra paralleller mellan deras framtidsvision och hur arbetsgruppen i Halmstad resonerade när de planerade Stadsbiblioteket i Halmstad. Vi har inte kunnat utläsa i det material vi fått ta del av någon uttalad koppling mellan Anderssons och Skot-Hansens analysmodell och den av halmstadspolitikerna formulerade fempunktsvisionen, men kan förmoda att den varit en inspirationskälla. 14
4. Teori Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva vad användarna gör på ett specifikt bibliotek. Utifrån det materialet ska vi analysera hur, eller om, biblioteket används utifrån de fyra funktioner som de danska biblioteksforskarna Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansen beskriver i Det lokale bibliotek afvikling eller udvikling (1994). Vi har utökat modellen med ytterligare en roll vi anser vara viktig, och benämner denna den estetiska upplevelsen. Vi kommer också att besvara frågan om vilken eller vilka av bibliotekets roller som användarna i vår undersökning anser vara viktigast. Den teoriram vi använder är en tolkning av modellen nedan (1994, s. 18). Skot-Hansens och Anderssons undersökning är ur ett renodlat institutionellt perspektiv, med syfte att placera bibliotekets profil utifrån det lokala samhälle det är beläget. Vi använder modellen utifrån ett användarperspektiv, och ska med enkätsvaren som underlag placera våra respondenters svar i kategorier, baserade på deras användande av biblioteket. Med modellens fyra olika roller som analysmetod, kan vi få en bild av hur användarna ser på Stadsbiblioteket i Halmstad. 15
Anderssons och Skot-Hansens modell visar de fyra profiler eller roller de menar att ett bibliotek kan ha. Deras definition följs av hur vi tolkar innebörden i respektive roll. Kulturcentrum: Biblioteket som ram för kulturell och konstnärlig upplevelse samt utveckling. Detta inbegriper arrangemang, utställningar, verkstäder, möteslokaler, övningsrum med mera (Andersson & Skot-Hansen, 1994, s. 19). Med kulturcentrum menar vi folkbiblioteket som en plats där det förmedlas kultur, såsom lån av skönlitteratur, tv-spel, videofilmer och musik. Det är viktigt att folkbiblioteken även tillhandahåller ett utbud som riktar sig till alla typer av användare. Det ska finnas såväl en bredd som ett djup i bibliotekets bestånd. Dessutom är folkbiblioteken en plats där människor ges möjlighet att besöka kulturarrangemang, som utställningar, musik- och teaterföreställningar, sagostunder, föreläsningar, verkstäder och författarbesök med mera. Kunskapscentrum: Biblioteket som ram för utbildning och upplysning. Detta inbegriper studieplatser, biblioteksorientering, sökning med mera (ibid., s. 19). Med kunskapscentrum menar vi folkbiblioteket som en plats dit man kan gå för att studera, enskilt eller i grupp, låna kurslitteratur, söka i referenslitteratur med mera. Här finns utrymme för studier i form av studieplatser och grupprum. Informationscentrum: Biblioteket som ram för information till såväl offentliga institutioner och företag som den enskilde användaren (ibid., s. 19). Detta inbegriper samhällsinformation, kommunalt diarium, arbetslivsinformation, turistinformation med mera. Med informationscentrum menar vi folkbiblioteket som en plats där människor kan ta del av information om samhället, såsom protokoll från kommunfullmäktige och konsumentinformation. Här kan man även få hjälp med att lösa problem som rör såväl vardags- som yrkesliv. Dessutom får man här information om olika evenemang, kulturella såväl som andra evenemang i samhället. Även företag och offentliga institutioner kan vända sig till folkbiblioteken för att få information av olika slag, såsom demografiska uppgifter, exportregler etcetera. Vi har i vår undersökning utvidgat begreppet information, till att även innefatta datoranvändning på biblioteket. Socialt centrum: Biblioteket som ram för socialt vardagsliv. Detta inbegriper en plats att vara på, rådgivning, uppsökande verksamhet för särskilt utsatta grupper, service till institutioner med mera (ibid., s. 19). Med socialt centrum menar vi folkbiblioteket som ett offentligt rum, det vill säga en neutral plats att vara på och att koppla av på. Det kan även fylla en funktion som mötesplats, framförallt för människor på deras fritid. Det finns inga vattentäta skott mellan de olika användningsområdena, till exempel kan skillnaden mellan kunskap och information vara diffus i vissa fall, och överlappa varandra i andra (ibid., s. 17). Modellen visar att gränserna mellan de fyra profilerna inte är eller kan var helt klara, men att skillnaden mellan att inhämta information och tillägna sig kunskap ändå finns. För att exemplifiera detta kan man göra en jämförelse mellan att låna en reparationshandbok för att reparera den egna bilen, och att använda biblioteket för studier till 16