(14) Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Äppelblomman i Hidinge Lekebergs kommun

Relevanta dokument
(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete i förskolan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan för förskolan

2.1 Normer och värden

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsrapport Förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan 2017

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan för Vargen

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Innehå llsfö rteckning

Verksamhetsplan

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Senast ändrat

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Välkommen till Torps förskoleområde

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan Duvans förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Arbetsplan 2015/2016

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Transkript:

2015-04-08 1 (14) Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Äppelblomman i Hidinge Lekebergs kommun

2015-04-08 2 (14) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förutsättningar 4. Läroplansmål Normer och värden 5. Läroplansmål Utveckling och lärande 6. Läroplansmål Barns inflytande 7. Läroplansmål Förskola och hem 8. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

2015-04-08 3 (14) 1. Inledning Äppelblomman är en tillfällig förskola för barn födda 2009. Den startade i januari 2015 i Äppelgården intill Hidinge skola. Äppelblomman kom till på grund av att alla barn inte längre rymdes i befintliga förskolor. Förskolechefen fattade då beslut om att flytta barn födda 2009 från Norrgårdens och Lanna förskolor till en ny femårsgrupp. En pedagog från varje förskola flyttade med och bildade ett arbetslag tillsammans med ytterligare en förskollärare som tidigare varit föräldraledig. Gruppen består av 17 barn. Då barngruppen som kom till Äppelblomman var åldershomogen fanns möjligheter att anpassa verksamheten utifrån deras ålder och behov. Vi såg tidigt att det fanns ett intresse av skriftspråket. Då barnen kom från olika avdelningar ville vi skapa en vi-känsla. Det gjorde vi genom att starta ett gemensamt projekt som engagerade alla och samtidigt uppmuntrade skriftspråksintresset. Det blev terminens stora sagotema. Eftersom Äppelblomman startade mitt i ett läsår bestämdes det av förskolechefen att vi inte behövde upprätta någon verksamhetsplan. Istället satte vi upp några mål att arbeta mot utifrån läroplanen anpassat för vår verksamhet. Vi valde att fokusera på barns inflytande och föräldrasamverkan. Utifrån barnens intressen ville vi synliggöra och utmana barnen i språk, matematik och naturkunskap. Vi ville väva samman dessa mål i vardagen och även uppmuntra eget ansvar, samarbete och problemlösning då barnen är i en övergångsperiod till skolans värld. I området finns en förskolechef som ansvarar för förskolorna i Hidinge/Lanna. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som tillsammans med förskolechefen driver utvecklingsarbetet i förskolorna.

2015-04-08 4 (14) 2. Sammanfattning av verksamhetsåret 2014/2015 Äppelblomman har under vårterminen valt att fokusera på barns inflytande och föräldrasamverkan. Det har varit en spännande termin där barnen har fått vara med och skapat sin verksamhet och dialogen med föräldrarna har varit öppen och positiv. Föräldrarna har uttryckt vid utvecklingssamtal att det varit ett lyft för barnen att komma till Äppelblomman. De som först upplevt en oro inför flytten till en tillfällig grupp har senare berättat att de nu känner sig nöjda och trygga med lösningen. Utifrån barnens intresse skapades ett sagoprojekt där barnen på ett kreativt sätt lärt sig hur en saga är uppbyggd och med hjälp av drakar, ugglor och en prinsessa så har det varit både spännande och roligt. Det har även resulterat att barnen på egna initiativ skapar sina egna böcker utanför projektet. Barnen berättar om sagorna hemma och att intresset för skriftspråket har ökat under terminens gång. Vi har även arbetat med att uppmärksamma barns olikheter/likheter. Det har vi gjort genom att Rocka socka och att lyfta varje barn i ett dagens kompis projekt. Under terminen har vi regelbundet gått till skogen där barnen har gjort flera fynd som vi tillsammans har gjort efterforskningar på. Utomhusmatematik, Skogsmulle och utflykt till naturskolan Sixtorp har även varit spännande inslag i Äppelblommans vardag.

2015-04-08 5 (14) 3. Förutsättningar 2013/2014 2014/2015 VT 2015 Verksamhet F P F P Antal inskrivna barn 1-3 år - - - - Antal inskrivna barn 4-5 år - - 4 13 Antal barn med annat modersmål - - - - Personal (statistik 15/10) 2013/2014 2014/2015 VT 2015 Antal anställda med högskoleutbildning (i barngrupp) - 3 Antal anställda med annan utbildning (i barngrupp) - - Antal anställda med ingen utbildning (i barngrupp) - -

2015-04-08 6 (14) 4. Läroplansmål Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem (Lpfö98). Mål Vi vill uppmärksamma våra olikheter och att olikheter är bra Vi vill ge barnen förståelse för alla människors lika värde Processen Vi har deltagit i evenemanget rocka sockorna, vars syfte är att visa på att olikheter är bra Vi har genomfört kompisveckor då barnen turades om att vara dagens kompisar. Barnen sade positiva saker om dagens kompisar och alla målade noggranna självporträtt. Vi har använt material från Barn- och ungdomspsykiatrin, som på ett positivt sätt beskriver barn med funktionsnedsättning. Resultat Vi har observerat att barnen har uppskattat arbetet med dagens kompisar. Vi har sett att barnen ofta tittat på varandras självporträtt och samtalat om dem, t.ex. att de uppmärksammat varandras likheter och olikheter. Analys Att ha dagens kompisar och uppmärksamma varandras olikheter/likheter har varit ett bra sätt att konkretisera arbetet med normer och värden. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt både att vara dagens kompis och uppmärksamma andra barn. Vi tror barnen tyckte det var enklare att tala om olikheter via självporträtten än att göra det t.ex. i en samling. Med hjälp av materialet från barn- och ungdomspsykiatrin har vi även fått in barns olikheter i ett vidare perspektiv, vilket vi tror har ökat

2015-04-08 7 (14) barnens förståelse för barn med funktionsnedsättning. Vi tror även att i ett litet samhälle som Lekeberg är det viktigt att vi som pedagoger uppmärksammar barnen på människors olikheter. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Till nästa läsår vill vi utveckla arbetet med normer och värden. Då vi tar emot en helt ny barngrupp kan det vara en bra start att belysa hur man är mot varandra. Vi vill även visa barnen det positiva med kulturella olikheter. 5. Läroplansmål Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö98). Mål Vi vill uppmuntra barnens skriftspråksintresse Vi vill synliggöra och utmana barnens matematiska förmåga Utveckla intresse och kunskap hos barnen för djur och natur i vår närmiljö Processen I vårt sagotema har barnen skapat sagor och därmed fått utforska skriftspråket utifrån deras individuella förutsättningar

2015-04-08 8 (14) Vi har läst klassiska sagor och tittat på barnprogrammet Sagomattan, där man kan lära sig om hur en saga är uppbyggd Vi har använt oss av rollspel och handdockor Vi har vid samlingar räknat och använt oss av olika matematiska begrepp Vi har använt oss av utemiljön för att ge barnen matematiska utmaningar Vi har gått på Mulle tillsammans med alla barn i området födda 2009 Vi har gått till skogen och uppmärksammat det barnen visat intresse för Vi har besökt naturskolan vid Sixtorp och träffat naturpedagogen Resultat Genom samtal med barnen har vi fått fram att de själva tycker att de lärt sig att skriva och hur en saga är uppbyggd. Vi har sett att barnen på eget initiativ skapar sina egna böcker utanför projektet. Föräldrar har i utvecklingssamtal uttryckt att barnen berättar om sagorna hemma och att intresset för skriftspråket har ökat under terminens gång. Vi har inte kunnat se något mätbart resultat i barnens matematiska förmåga mer än att barnen har visat stort intresse för de matematiska utmaningar de fått. Barnen har även på eget initiativ tillverkat spel (på papper) där barnen visat att de förstår och behärskar bl.a. olika matematiska förmågor och begrepp. Barnen har visat stort intresse för det de själva uppmärksammat och hittat i skogen, som vi tagit med oss till Äppelblomman och lärt oss mer om. Vi har inget mätbart resultatet av barnens kunskaper om djur och natur, men vi har sett att barnen trivts i skogen och att figurerna Mulle och Skräpmaja engagerat barnen. Dagen i Sixtorp var en rolig och inspirerande upplevelse för både vuxna och barn. Tack vare naturpedagogen och den fantastiska naturen vid Sixtorp fick barnen lära sig om olika djur och de fick också upp ögonen för naturens färger. Analys Sagotemat blev lyckat i och med barnens stora engagemang genom hela projektet. Det har genomsyrat vår vardag och vävt in många delar av läroplanen på ett naturligt och roligt sätt, bland annat tack vare våra besökande sagofigurer. Alla barn har kunnat delta utifrån deras förutsättningar och behov, och fått ökad förståelse för skriftspråket. Vi ser att olika uttrycksformer i ett projektarbete är en tillgång eftersom barnen har tagit till sig temat på olika sätt. Några ville helst skriva, andra har mycket fantasi och kunde hitta på bra historier. Tillsammans skapades en helhet där barnen inspirerades av varandra. Matematiken har vi arbetat med på ett annat sätt. När vi fått tillfällen har vi använt oss av vardagssituationer och små uppdrag utomhus. Eftersom vi inte arbetat lika

2015-04-08 9 (14) mycket med matematiken, har vi inte heller så tydliga resultat. Vi har sett ett visst intresse hos barnen, bl.a. i deras egna initiativ till att göra olika spel. Det matematiska intresset hade vi kunnat bygga mer på, men vi har valt att satsa mer på sagotemat. Kanske hade vi kunnat väva in mer av matematiken där. När det gäller att utveckla kunskap om djur och natur har vi upplevt att det går lättast att följa barnen i deras eget utforskande av naturen. Då barnen hittat något intressant i naturen har vi tagit med oss det till förskolan och sökt information från nätet. Detta har fångat barnen och vi tror de lärt sig mer på detta sätt än vid de mer styrda Mullesamlingarna. Utflykten till Sixtorp blev en minnesvärd upplevelse där bussresa, matsäck och gemenskapen förstärkte den positiva naturupplevelsen. Att träffa en kunnig naturpedagog var inspirerande och vi såg att han fångade barnens uppmärksamhet och kunde förmedla många roliga fakta om djur och natur. Bedömning Ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Vi vill fortsätta arbeta i teman/projekt och kunna integrera hela läroplanen i arbetet. Vi vill utnyttja naturskolan mer. 6. Läroplansmål Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö98). Mål Vi vill ge barnen möjlighet att, varje dag, göra sin röst hörd, ta beslut och påverka sin vardag på förskolan Barnen ska uppmuntras till att ta eget ansvar Barnen ska uppmuntras till att lösa olika frågor och problem tillsammans i barngrupp Verksamheten planeras utifrån barnens intresse

2015-04-08 10 (14) Processen Vi har varje dag haft samling med barnen där de har haft möjlighet att framföra sina tankar och åsikter Vi har diskuterat vardagliga problem tillsammans med barnen för att komma fram till en gemensam lösning Barnen har fått fatta egna beslut som gäller deras vardag Barnen har dagligen uppmuntrats till att ta eget ansvar i olika vardagssituationer Resultat Vi har genom observationer sett att barnen har fått in en vana att föra samtal och diskussioner i grupp. Ett flertal har blivit bättre på att lyssna och att våga tala inför andra. Barnen har fått ta mer ansvar på Äppelblomman jämfört med sina tidigare förskolor, vid bl.a. matsituationen och utevistelse. Analys Vi tycker att vi har haft goda förutsättningar för vårt arbete med barns inflytande eftersom det är en åldershomogen grupp. Barnen har haft liknande behov och intressen vilket vi kunnat spinna vidare på i vårt dagliga arbete. Utifrån barnens intresse startade vi ett sagotema. Där fick barnen tillfällen att diskutera och samarbeta, både i storgrupp och i smågrupper. Barnen fick lära sig att ge och ta, och genom demokratiska metoder komma fram till ett beslut. Genom observationer såg vi att barnen kände stolthet över sina gemensamma resultat och barnen har själva uttryckt vid utvärdering att de lärt sig lyssna bättre på varandra och att samarbeta. Ansvarstagande är ständigt en pågående process, men i och med att barnen bytt miljö har nya situationer uppstått. Matsalen är ett konkret exempel där barnen tydligt fått visa att de kan ta ansvar för sig själva. Vi pedagoger märkte tidigt genom observationer att barnen behövde hjälp att finna lugnet i matsalen och kom överens med barnen om några regler att förhålla sig till. Efterhand har vi kunnat släppa på en del regler eftersom barnen visat eget ansvar och lärt sig rutinerna.

2015-04-08 11 (14) Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Eftersom ansvarstagande är en ständigt pågående process kommer vi fortsätta att arbeta aktivt med detta. 7. Läroplansmål Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö98). Mål Vi vill ge föräldrarna möjlighet till inblick i deras barns vardag i förskolan genom dagliga samtal vid lämning och hämtning, tillgång till dokumentation av våra aktiviteter samt regelbunden information om vad som händer och ska ske i verksamheten Vi vill ge föräldrarna möjlighet att få insyn i samt chans att påverka verksamheten genom samtal, utvecklingssamtal och föräldramöten

2015-04-08 12 (14) Processen Vi har haft två föräldramöten där vi pedagoger framfört vår tanke med verksamheten. Där har föräldrarna även fått chans att framföra sina åsikter och önskemål Vi har haft utvecklingssamtal Vi har gett föräldrarna möjlighet till korta samtal vid lämning och hämtning Vi har gett föräldrarna information via brev, sms och e-post Resultat Dialogen med föräldrarna har varit öppen och positiv. Föräldrarna har uttryckt vid utvecklingssamtal att det varit ett lyft för barnen att komma till Äppelblomman. De som först upplevt en oro inför flytten till en tillfällig grupp har senare berättat att de nu känner sig nöjda och trygga med lösningen. Kontakten med föräldrarna var till en början svår på grund av att Äppelblomman saknade dator, skrivare och e-post. Analys Vid tillfälliga lösningar av förskoleverksamheter är det extra viktigt att föräldrarna får känna delaktighet och trygghet. Vi upplever att vi har lyckats med detta, utifrån vad föräldrarna uttryckt. Vid första föräldramötet inför starten fick de möjlighet att ställa frågor och samtala med oss pedagoger, förskolechefen och varandra kring den blivande verksamheten. Vi pedagoger har haft en positiv inställning från start, löst problem och svarat på frågor allt eftersom de uppkommit. Vi tror detta har haft betydelse för hur föräldrarna upplevt tiden på Äppelblomman. Det har förekommit frustration från både föräldrar och oss pedagoger över att teknik inte funnits/fungerat som den ska. Sms-kontakt har varit en praktisk och positiv tillgång i vardagen. Utvecklingssamtalen har varit värdefulla möten med föräldrarna men skulle kunna utvecklas vidare till ett verktyg för att utveckla verksamheten och därmed öka föräldrarnas inflytande.

2015-04-08 13 (14) Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd För att kunna använda utvecklingssamtalen som ett verktyg att utveckla verksamheten skulle vi vilja prova att sammanställa och utvärdera dem. Ett alternativ kan vara en kompletterande mall till utvecklingssamtalsunderlaget så man lättare kan sammanställa dem. Verksamheten behöver tillgång till fungerande teknik för att en bra kontakt med föräldrarna ska vara möjlig. 8. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö98). Mål Att barnen på ett naturligt sätt ska känna sig trygga inför förskoleklassen och fritidshemmet Processen Daglig kontakt med förskoleklassen Förskoleklassens pedagog träffar barnen vid bestämda tillfällen Pedagogen från förskoleklassen äter ihop med barnen Besök på fritidshemmet

2015-04-08 14 (14) Resultat Då vi har delat lokaler med förskoleklassen har barnen tidigt fått ett ansikte på deras framtida förskoleklasspedagog. Barnen är redan trygga med matsalssituationen, vilket är till fördel inför förskoleklass och fritidshem. Analys Äppelblommans läge intill skolan, matsituationen och den åldershomogena gruppen har varit till stor fördel inför övergången till förskoleklass och fritidshem. De har lärt känna barngruppen och miljön tidigt, och därmed blir övergången mindre dramatisk. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Vi önskar ett bättre och tydligare samarbete med skolans personal, så barnen får lära känna pedagogerna bättre.