Samrådsunderlag

Vårt datum Vår beteckning 2013-05-24 Samrådsunderlag Tjänsteställe/handläggare Thomas Örnberg 0123-191 00 thomas.ornberg@valdemarsvik.se Valdemarsviks kommun Miljöprojekt Gusum SAMRÅDSUNDERLAG 1 Inledning Inom det gamla bruksområdet i centrala Gusum har industriell tillverkning av mässings- och kopparprodukter (bl.a. ljusstakar, ljuskronor, rör, profiler, stänger, blixtlås, viror till pappersindustrin samt s.k. kortvaror) bedrivits sedan 1800-talet. I mindre skala bedrevs liknande verksamhet även långt tidigare. Fyllnadsmassorna inom bruksområdet är kraftigt förorenade till följd av den verksamhet som har bedrivits på platsen. Fyllningen är förorenad med koppar och zink samt ställvis även med olja, arsenik, kadmium och bly. Naturvårdsverket har beviljat Länsstyrelsen i Östergötland bidrag för efterbehandlingsåtgärder inom bruksområdet. Valdemarsviks kommun (kommunen) har i egenskap av huvudman för Miljöprojekt Gusum upphandlat och genomfört en rivningsentreprenad 2010 och har nu för avsikt att åtgärda fyllnadsmassorna och underlagrande förorenad jord. Inom ramen för projektet kommer kommunen att avlägsna förorenade fyllnadsmassor, gräva bort den del av Gusumsåns strandlinje som består av förorenad fyllning samt delvis återskapa den större vattenspegel som fanns innan ån successivt fylldes igen med fyllnadsmassor. I syfte att minimera risken för föroreningsspridning kommer även vissa stabiliserande arbeten i vatten att behöva utföras. Åtgärderna syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för markmiljön samt att minska belastningen av föroreningar på vatten och sediment i Gusumsområdet och nedströms belägna sjöar och vattendrag. Enligt efterbehandlingsprojektets tidplan ska tillståndspliktiga arbeten påbörjas under 2014. Arbeten i vatten kommer att omfatta en yta som är så stor att tillståndsplikt föreligger, jfr 19 förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. En tillståndsansökan kommer att ges in till Mark- och miljödomstolen efter sommaren 2013. Såvitt nu kan förutses kommer ansökan att omfatta

MILJÖPROJEKT GUSUM 2 (12) ansökan om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till tillfällig förbiledning av Gusumsån förbi det f.d. bruksområdet, bortgrävning av den del av Gusumsåns strandlinje som består av förorenat fyllnadsmaterial, tillfällig bortledning av grundvatten inom området, åtgärder till förstärkning av strandlinjen (erosionsskydd) samt ändring av Gusumsåns sträckning huvudsakligen i enlighet med vad som framgår av skisserna i bilaga 1, allt i anslutning till det f.d. bruksområdet, samt ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken till tillfällig uppläggning av förorenade schaktmassor samt utsläpp av överskottsvatten m.m. från schaktarbeten inom det f.d. bruksområdet. För att schaktarbeten och andra efterbehandlingsåtgärder så långt som möjligt ska kunna utföras i torrhet kan ansökan även komma att omfatta rätt att vid tillfällen med stora nederbördsmängder, under den tid saneringsarbeten pågår, tillfälligt minska tappningen vid fördämningarna uppströms bruksområdet. Vidare kan ansökan komma att omfatta ändring av dämningsgränsen för Kvarndammen och Bruksdammen för att skapa bättre tappningsförhållanden i Bruksdammen och därigenom säkerställa att vattenytan i ån inte kan stiga vid riklig nederbörd så att dämning uppkommer i de dagvattenledningar som avvattnar samhället. De åtgärder som omnämns i detta stycke påverkar den vattendom som redovisas i avsnitt 3 nedan, varför innehavaren av vattendomen kan komma att biträda ansökan i dessa delar. Efterbehandlingsprojektet kommer således, oavsett prövningsnivå för den miljöfarliga verksamheten (dvs. mellanlagring och utsläpp till vatten m.m.), att prövas av Mark- och miljödomstolen (jfr 21 kap 3 miljöbalken). Efterbehandlingsarbeten på land (schaktning m.m.) är inte tillståndspliktiga men kommer ändå helt eller delvis att inkluderas i tillståndsansökan. Huvuddelen av efterbehandlingsprojektet kommer således att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n). Detta samrådsunderlag är ett led i den samrådsprocess som skall föregå upprättande och ingivande av ansökan om tillstånd och MKB enligt miljöbalken. Syftet med samrådet är att alla som berörs av det planerade projektet i ett tidigt skede skall få möjlighet att påverka kommande beslut och lämna upplysningar som kommunen kan ta hänsyn till i den fortsatta planeringen. Ett samrådsmöte med allmänheten kommer att hållas den 10 juni kl 18.00 i Folkets hus i Gusum. Vid samrådsmötet kommer kommunen att beskriva projektet och dess miljöpåverkan muntligen. Alla är varmt välkomna att delta vid mötet och ställa frågor, lämna synpunkter, informera om något förhållande som bör beaktas särskilt i den fortsatta planeringen. Skriftliga synpunkter kan lämnas till Advokat Mikael Hägglöf på e-post mikael.hagglof@froberg-lundholm.se eller Annette Källman med adress Valdemarsviks kommun, 615 80 Valdemarsvik, tfn 0123-191 76, e-post: annette.kallman@valdemarsvik.se Samrådsmötet med allmänheten kommer att föregås av ett samråd med länsstyrelsen och möjligen följas av samråd i en utökad krets. Kommunen emotser Era synpunkter skriftligen senast den 20 juni 2013.

MILJÖPROJEKT GUSUM 3 (12) 2 Obligatoriska uppgifter för samrådet När det gäller det planerade saneringsprojektets omfattning och utformning samt förutsedda miljöpåverkan m.m. hänvisas till avsnitt 5 och 6 nedan. I detta avsnitt redovisas information som utgår ifrån länsstyrelsernas önskemål om innehållet i samrådsunderlag i allmänhet (se t.ex. Länsstyrelsens i Östergötland informationsmaterial 2005-10-31). Sökande: Valdemarsviks kommun, org.nr. 212000-0431, 615 80 Valdemarsvik, tel 0123-191 00, fax 0123-191 04, e-post thomas.ornberg@valdemarsvik.se Det planerade saneringsprojektets vattenverksamhet bedöms endast komma att beröra fastigheten Valdemarsvik Gusum 13:1, som ägs av kommunen. Om minimitappningen stryps skulle flera fastigheter kunna påverkas under vissa förutsättningar. Eftersom kommunen inte avser att strypa minimitappningen annat än vid tillfällen med stor nederbörd kommer åtgärden om den aktualiseras inte att vara noterbar uppströms det f.d. bruksområdet. Uppströms belägna fastigheter berörs därför inte av åtgärden. Den miljöfarliga verksamheten kan i någon mån beröra fastigheten Valdemarsvik Gusum 6:141 som är belägen på den västra sidan om Gusumsån och ägs av Fastigheter i Gusum AB, och möjligen även Valdemarsvik 5:256 och 6:171 som båda är belägna nedströms det f.d. industriområdet och ägs av privatpersoner. Nedströms det f.d. bruksområdet innehas fiskerätt av respektive fastighetsägare. Några andra särskilda rättigheter är inte kända. Kontaktperson och miljöansvarig är kommunens projektansvarige och tekniske chef Thomas Örnberg med adress och telefon enligt ovan. Lokalisering: Åtgärderna vidtas inom och i anslutning till det f.d. bruksområdet invid Gusumsån i centrala Gusum, se översiktskarta i bilaga 2. Alternativa lokaliseringar för kan av naturliga skäl inte komma i fråga. När det gäller utsläpp av renat returvatten/överskottsvatten har kommunen emellertid utrett var miljöförhållanden är mest lämpliga för ett sådant utsläpp. Planförhållanden m m: Saneringsprojektet kommer att genomföras i områden som omfattas av detaljplaner. För centrala Gusum, inklusive de södra delarna av det f.d bruksområdet (och aktuell del av Gusumsån), gäller en detaljplan som antogs av kommunfullmäktige 1988-04-13. För den norra delen av området gäller en byggnadsplan som fastställdes av Länsstyrelsen i Östergötlands län 1945-07-30. Den planerade ändringen av vattenspegeln i Gusumsån fordrar ändring av gällande planer. I övrigt kommer området att göras tillgängligt för allmänheten genom anläggande av parkmark. En process för ändring av detaljplanen kommer att pågå parallellt med upprättande och behandling av tillståndsansökan enligt miljöbalken. Kopior av relevanta planhandlingar (inklusive ändringsförslag) kommer att fogas till tillståndsansökan. Efterbehandlingsåtgärderna kommer inte att beröra något Natura 2000-område eller något annat område som åtnjuter särskilt skydd enligt miljöbalken.

MILJÖPROJEKT GUSUM 4 (12) 3 Tidigare prövning De verksamheter och åtgärder som kommer att omfattas av kommunens tillståndsansökan har inte prövats enligt miljöbalken eller tidigare gällande miljölagstiftning. Fördämningarna uppströms och nedströms det f.d. bruksområdet omfattas dock av Växjö tingsrätt, Vattendomstolens dom 1996-06-14, mål VA 12/95. Genom vattendomen lagligförklarades följande dammanläggningar. Regleringsdammen vid sjön Yxningens utlopp, spegeldammarna i Gusumån benämnda Kvarndammen och Bruksdammen, utskovsdammen och utloppskanalen vid Ursäter, dammanläggningen vid Hälla Grop i Söderköpings kommun. Vidare lämnades Forsaströms Kraftaktiebolag tillstånd enligt den då gällande vattenlagen att med dammen vid sjön Yxningens utlopp för driften av befintligt vattenkraftverk vid Viggeby samt planerade vattenkraftverk vid Ursäter och Hälla Grop reglera vattenståndet i Yxningen på sätt som anges målets vattenhushållningsbestämmelser, som skadeförebyggande åtgärd hålla vattnet uppdämt vid Kvarndammen till nivån +37,16 m och vid Bruksdammen till nivån +35,80 m med rätt till dels överdämning om högst 20 cm vid vardera dammen för den praktiska skötseln av dammarna, dels utnyttja en temporär driftvariation om högst 20 cm omedelbart under respektive dämningsgräns, inom fastigheten 6:3 i Valdemarsviks kommun, såsom skadeförebyggande åtgärd, utföra rensningar i vägtrumma och i Gusumån uppströms planerat vattenkraftverk vid Ursäter, på fastigheten Gusum 1:165 i anslutning till den befintliga utskovsdammen anlägga och driva ett vattenkraftverk, Ursäters kraftverk, med nyttjande av nämnda damm och utskovskanal, avleda intill 4 m 3 /s genom kraftverket och tillgodgöra sig annan tillhörig vattenkraft i detta, inom fastigheterna Gusum 6:159, Gusum 6:160, Gusum 6:165 samt Byngsbo 1:2 och 2:2 i Valdemarsviks kommun utföra rensningar i åfåran nedströms Ursäters kraftverk och sjön Byngarens utlopp samt upplägga överskottsmassor från rensningar och kraftverksaarbetena, hålla vattnet vid Ursäters kraftverk uppdämt till nivån +33,04 m och utnyttja en temporär driftvariation om högst 34 cm omedelbart under dämningsgränsen, inom fastigheten Gusum 1:165 i Valdemarsviks kommun under arbetstiden anlägga fångdammar i Gusumån uppströms och nedströms befintlig damm och därvid påverka vattenståndet i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas i utbyggnadsförslaget, på fastigheterna Lilla Hälla 1:9 och Gropen 1:3 i anslutning till befintlig dammanläggning anlägga och bibehålla ett nytt vattenkraftverk, Hälla Grops kraftverk, med utloppskanal, samt avleda intill 5 m 3 /s genom kraftverket, ca 400 m uppströms det planerade kraftverket anlägga och bibehålla en spärrdamm på fastigheten Lilla Hälla 1:9, inom fastigheterna Lilla Hälla 1:9 och Gropen 1:3 utföra rensningar och sprängningar i åfåran nedströms kraftverkets utloppskanal samt upplägga överskottsmassor från rensningar, sprängningar och kraftverksarbeten på och inom nämnda spärrdamm, hålla vattnet vid Hälla Grops kraftverk uppdämt till nivån +24,50 m med rätt till överdämning om högst 20 cm vid driftavbrott och rätt att utnyttja en temporär driftvariation om högst 30 cm omedelbart under dämningsgränsen samt inom fastigheterna Lilla Hälla 1:9 och Gropen 1:3 under arbetstiden anlägga fångdammar i Hällaån uppströms och nedströms befintlig damm och därvid påverka vattenståndet i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas i utbyggnadsförslaget. Som villkor för tillståndet gäller bl.a. följande: Arbeten i vatten skall bedrivas på sådant sätt att minsta möjliga grumling uppkommer. Innan medgivna rensningar vid Vargbron får påbörjas ska sedimentprov tas och analyseras med avseende på förekomsten av tungmetaller och PCB. Utifrån dessa analysresultat har

MILJÖPROJEKT GUSUM 5 (12) sökanden att ställa sig till efterrättelse de anvisningar rörande rensningsarbetenas utförande som kan komma att lämnas av länsstyrelsen. Vattenståndet i sjön Yxningen får vid regleringsdammen vid sjöns utlopp, såvitt på dammens skötsel beror, inte överstiga nivån +38,65 m eller understiga +37,75 m vid reglering i enlighet med den i målet redovisade tappningsplanen (aktsid 61). Om onormalt hög tillrinning är att förvänta skall sjöns vattenyta tillfälligtvis avsänkas i sådan omfattning, att skador vid sjön och nedströms denna i görligaste mån motverkas. Innan förhandstappning sker ska sökanden rådgöra med SMHI angående denna. Genom dammen vid Yxningens utlopp skall framsläppas minst 0,2 m 3 /s, om tillrinningen uppgår till nämnda värde. Vid lägre tillrinningar skall dessa framsläppas. Vid Hälla Grops kraftverk skall alltid framsläppas en vattenföring av minst 0,2 m 3 /s. För kontroll av vattenförhållandena åligger det sökanden att avläsa och vidmakthålla befintlig pegelskala vid regleringsdammen. Pegelskalan skall avläsas två gånger per månad och avläsningarna skall antecknas i särskild journal. Det åligger sökanden att ca 20 m uppströms regleringsdammen vid utloppet från Yxningen uppsätta en s.k. tele-pegel samt avläsa denna 1 gång/vecka och journalföra de avlästa värdena. För det fall att Yxningens nivå är belägen på sänkningsgränsen och tillrinningen är mindre än 0,2 m3/s skall sökanden mäta vattenföringen i dammen vid Borkhult. Fast monterad pegelskala skall anordnas som medger avläsning av uppströmsvattenytan vid Ursäters kraftverk respektive Hälla grops kraftverk. Endast villkoret beträffande dämning av Kvarndammen respektive Bruksdammen och villkoret beträffande minimitappningen genom dammen vid Yxningens utlopp kan komma att påverkas av de planerade saneringsåtgärderna. Detta förutsätter emellertid att sådana åtgärder bedöms erforderliga även efter fortsatt utredning. Som angetts i avsnitt 1 ovan kan tillståndshavaren i så fall komma att biträda kommunens ansökan i dessa delar.

MILJÖPROJEKT GUSUM 6 (12) 4 Omgivningar och efterbehandlingsbehov F.d. Gusums bruk är beläget i centrala Gusum i Valdemarsviks kommun. Gusumån passerar genom området på sin väg från Yxningen till Byngaren. Det gamla bruksområdet har i de undersökningar som utförts inom ramen för projektet delats in i åtta delområden enligt kartbilden nedan. Figur 1 Områdesindelning

MILJÖPROJEKT GUSUM 7 (12) De mest förorenade områdena är delområde 1-3 samt 4 och 7. Dessa områden kommer att efterbehandlas inom ramen för Miljöprojekt Gusum. Inom område 8 bedrivs verksamhet i form av tillverkning och montering av balkongkonstruktioner. Projektet kommer att genomföras på ett sätt som så långt som möjligt minimerar störningar för verksamheten. Detta innebär bl.a. att inga omfattande efterbehandlingsåtgärder kommer att vidtas inom detta område. Övriga områden är inte i förorenade i sådan omfattning att åtgärder kan anses vara motiverade. Väster om bruksområdet ligger Gusums samhälle och Gusumsån rinner från söder. till norr Som antytts ovan sträckte sig Gusumsån tidigare över stora delar av det f.d. bruksområdet men fylldes successivt igen för att ge plats åt fler byggnader. På bilden nedan visas åns strandlinje på 1870-talet, 1930-talet, 1940-talet och 2000-talet. Sin nuvarande sträckning fick ån 1951. Figur 2 Gusumsåns tidigare sträckning Efter genomförd efterbehandling kan Gusumåns sträckning komma att ändras så att en större vattenspegel återskapas, dock inte helt i enlighet med ursprungliga utsträckningen. I bilga 1A finns en skiss som visar hur åfårans lopp kan komma att förändras. Slutsatsen av den miljöriskbedömning som utförts är att:

MILJÖPROJEKT GUSUM 8 (12) Föroreningarna inom området, som framför allt utgörs av metaller som koppar, bly och zink, utgör en risk för markmiljön inom området. Detta leder till att en miljö som är önskvärd inom strandnära områden inte erhålls. Det föreligger risker för människors hälsa vid upprepat intag av förorenad jord från den norra slänten (delområde 3 i Figur 1). För små barn kan akuta effekter (ont i magen) uppkomma vid exponering (intag av jord). Riskerna är kopplade till förhöjda halter av arsenik, bly, koppar och zink i fyllningen. Inom denna del av området är dessutom stabilitetsförhållandena otillfredsställande vilket medför en ytterligare risk för en ökad föroreningstransport till följd av skred som kan förflytta förorenade massor ut i Gusumsåns strömfåra. Den förorenade marken inom Gusums bruk bidrar till spridning av metaller till Gusumsån. Ett mätbart påslag av metaller, främst koppar och zink, sker. Påslaget är i storleksordningen 100-150 kg/år för respektive metall. Undersökningarna har visat att orsakerna till påslaget är spridning via gamla ledningssystemet (västra sidan om ån), erosion längs strandkanten (både västra och östra sidan om ån) samt via grundvatten (zink inom västra området). De områden som är motiverade att åtgärda för att minska miljö- och hälsoriskerna är norra slänten (främst hälsorisker), området där bruksbyggnaderna stod (delområde 1) samt parkeringsplatsen vid röda ladan (delområde 4, källa till föroreningsspridning och risker för markmiljön) och strandkanten längs åns båda sidor (delområde 2 och 7, källa till föroreningsspridning och risker för markmiljön). Mot denna bakgrund har kommunen beslutat att genomföra de åtgärder som anges i avsnitt 1 ovan och utvecklas i avsnitt 5. 5 Planerade efterbehandlingsåtgärder 5.1 Sammanfattande beskrivning av planerade åtgärder De planerade åtgärderna omfattar uppgrävning och borttransport av förorenade fyllningsmassor samt i förekommande fall underlagrande, förorenad naturlig jord. Schaktvolymen uppskatttas för närvarande till mellan 30 000 m 3 och 40 000 m 3. Uppgrävda massor kommer att användas som konstruktionsmaterial under tätskiktet vid sluttäckning av deponin vid Toverums avfallsanläggning och/eller någon annan närbelägen anläggning (t.ex. den f.d. deponin i Grönstorp). Alternativt transporteras massorna till en mottagningsanläggning med tillstånd att ta emot dem. Urgrävning av massor kommer att behövas även under grundvattenytan och under vattennivån i Gusumsån. För att möjliggöra schaktning i torrhet kommer Gusumsån att kulverteras förbi bruksområdet under den tid schaktning under grundvattenytan pågår, liksom tillrinnande dagvatten som belastar denna sträcka. Efter det att förorenade massor grävts bort och schaktbotten kontrollerats och godkänts kommer återfyllning att ske med rena massor. Återfyllning kan komma att ske till nuvarande marknivåer, men det som nämnts är också möjligt att begränsa återfyllningen och tillskapa en större vattenspegel inom det f.d. bruksområdet (se bilaga 1). 5.2 Schaktning och reglering av tappning Den förorenade fyllningen ligger i direkt anslutning till Gusumsån och delvis under åns vattenyta och grundvattenytan. För att undvika spridning av förorenade partiklar till ån under genomförandetiden kommer ån att ledas förbi bruksområdet i sluten ledning. Ledningen placeras inom området, exempelvis i nuvarande åfåra. Avsikten är att minimitappningen från Yxningen (0,2 m 3 per sekund) ska upprätthållas under entreprenadtiden. Förutom minimitappningen tillkommer vatten som avbördas från avrinnings-

MILJÖPROJEKT GUSUM 9 (12) området mellan Yxningen och bruksområdet, samt dagvatten som belastar den avstängda delen av åfåran. Vid större nederbördsmängder kan betydande flöden behöva förbiledas, varför en tillfällig pumpstation kan behöva installeras. Om kapaciteten i denna riskerar att överskridas kan saneringsarbetet tillfälligt behöva avbrytas och åfåran avskärmas från öppna schakter med vallar med rena massor och öppnas för att tillfälligt öka avbördningskapaciteten. Ett alternativ kan vara att tillfälligt stoppa tappningen från Yxningen. Detta bedöms inte medföra några konsekvenser för vattenområdena nedströms Yxningen eftersom tillrinningen av vatten till ån från omgivande avrinningsområden vid sådana tillfällen ändå kommer att vara stor. Förbiledningen av åns vatten i kombination med schaktning och länshållning kommer också att innebära en tillfällig grundvattensänkning inom, men även i området närmast utanför, bruksområdet. Det finns inga vattentäkter som inom påverkansområdet detta och heller inga hus grundlagda på lera eller finkorniga jordmassor där sättningar kan uppkomma till följd av det avsänkta vattentrycket. 5.3 Länshållning av schaktgropar En viss tillrinning av grundvatten och nederbörd till öppna schaktgropar kan förväntas. Länshållning kommer därför att behövas för att schaktning så långt som möjligt ska kunna genomföras i torrhet. Provschaktning med länshållning och rening av länshållningsvatten har utförts. Försöken visar att en lämplig vattenrening kan utgöras av flockning och ph-reglering med efterföljande slamavskiljning och slutfiltrering i sandfilter och kolfilter. Utsläppen av föroreningar med länshållningsvatten förväntas efter en sådan vattenrening bli mycket små. 5.4 Omhändertagande av förorenade massor och muddermassor De förorenade massor som grävs upp kan komma att siktas på plats för avskiljning av större sten och block (> 50 mm). Genomförda undersökningar visar att denna grovfraktion kan hanteras som rena massor och användas för återfyllning inom området. Inom delar av området är andelen sådana massor relativt stor. En grundläggande karakterisering av de finkorniga massorna visar att dessa delvis kan komma att klassificeras som farligt avfall och delvis som icke-farligt avfall. Analyser av grundvatten i den förorenade fyllningen och genomförda lakförsök visar emellertid att massorna uppfyller kraven för att kunna omhändertas på en deponi för icke-farligt avfall (jfr de s.k. mottagningskriterierna för deponering), p.g.a. att utlakningen av föroreningar är liten. Massorna kan komma att användas för terrassering på deponin vid Toverums avfallsanläggning för att tillskapa lämpliga lutningar på denna, varefter deponin sluttäcks med tätskikt, dränering och skyddsskikt, i enlighet med de krav som ställs i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Möjligen kan motsvarande användning med efterföljande sluttäckning komma ifråga även för användning vid den f.d. deponin i Grönstorp. Alternativt kan massorna tas emot på en avfallsanläggning med tillstånd att omhänderta sådant avfall. Flera tänkbara mottagningsanläggningar finns. Transportavstånden är emellertid relativt långa. 5.5 Ändring av Gusumsåns sträckning Efterhand som urgrävningen färdigställs och schaktbotten har konstaterats vara tillräckligt ren (efter analys av föroreningsinnehållet) kommer schakten att återfyllas med rena massor. Kommunen överväger att begränsa återfyllningen och därigenom skapa en större öppen vattenspegel och en något förändrad sträckning av åfåran genom området, se bilaga 1. Vidare övervägs att skapa bättre tappningsförhållanden i bruksdammen för att därigenom säkerställa att vattenytan i ån inte kan stiga vid riklig nederbörd så att dämning uppkommer i de dagvattenledningar som avvattnar samhället. Lämplig utformning av området efter genomförd sanering utreds för närvarande inom ramen för ovan nämnda pågående detaljplanearbete.

MILJÖPROJEKT GUSUM 10 (12) 6 Miljökonsekvenser av åtgärderna 6.1 Miljökonsekvensbeskrivningen Ansökan om tillstånd till efterbehandlingen av Gusums f.d. bruksområde ska åtföljas av en MKB. En preliminär innehållsförteckning till MKB:n, som visar föreslagna avgränsningar, bifogas som bilaga 3. 6.2 Nollalternativet Om saneringen inte genomförs kvarlämnas stora föroreningsmängder inom området. Den nuvarande situationen kvarstår med påtagliga risker för markmiljön inom området, spridning av föroreningar till Gusumsån genom främst partikelbunden transport (erosion) och risker för människors hälsa vid vistelse i den s.k. norra slänten (område 3), där även skredrisker kan medföra en ökande föroreningsspridning till ån i framtiden. 6.3 Effekter på naturmiljön Under åtgärdsskedet kommer naturmiljön att påverkas inom saneringsområdet, inklusive Gusumsåns sträckning genom bruksområdet. Eftersom minimitappningen i huvudsak kommer att upprätthållas och Gusumsån förbileds så att direktkontakt mellan ån och saneringsytorna förhindras förutses emellertid ingen påverkan på naturvärden vare sig uppströms eller nerströms bruksområdet. En naturvärdesinventering genomförs för närvarande för att klarlägga vilka naturvärden som kan komma att påverkas. Inventeringen omfattar även områdena uppströms och nerströms även om ingen påverkan på dessa områden idag kan förutses. 6.4 Effekter under arbetsskedet 6.4.1 Utsläpp till vatten Någon grumling till följd av de planerade arbetena förutses inte eftersom Gusumsån kommer att ledas förbi det förorenade området. Således förhindras direktkontakt mellan vatten i ån och de områden inom vilka schaktning och återfyllning utförs. Vatten från länshållning i öppna schakter kommer att släppas ut i Gusumsån efter rening. Kommunen utreder för närvarande lämplig teknik för rening av vattnet. Hittills utförda försök visar att förhöjda halter höga halter av partikulärt bly, kadmium och zink i ofiltrerat länsvatten. Utförda fällningsförsök visar att en reningsgrad om ca 95-99% av dominerande metaller kan uppnås. Uppmätta halter har efter rening inte överskridit de begränsningsvärden som gäller för den uppströms belägna verksamheten Nordic Brass. Flödet från reningsanläggningen beräknas bli litet i förhållande till flödet i ån och utsläppen bedöms preliminärt inte kunna medföra någon mätbar förhöjning av halterna i ån. Någon påverkan på den akvatiska miljön förutses således inte. 6.4.2 Utsläpp till luft (inkl. damning) Utsläpp till luft kommer främst att komma från arbetsmaskiner inom arbetsområdet samt från transporter av massor till och från detta. Omfattningen kommer att motsvara ett normalt anläggningsprojekt med motsvarande masstransporter. Kommunen avser att i upphandlingen ställa höga krav på miljöanpassning hos de maskiner och fordon som ska användas, för att så långt som möjligt begränsa dessa utsläpp. Den kanske största risken för olägenheter under arbetstiden är förknippad med damning vid torr väderlek. Kommunen avser att i upphandlingen av entreprenader ställa höga krav på be-

MILJÖPROJEKT GUSUM 11 (12) redskap för dammbindning t.ex. genom vattendimning på mellanlager av jord, saltning av transportvägar m.m., för att minimera olägenheterna. 6.4.3 Buller och vibrationer Även buller och vibrationer från arbeten kan jämföras med normala anläggningsprojekt. Kommunen avser att föreslå ett villkor som innebär att buller ska begränsas så att Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser kan innehållas, vilket kommer att bli styrande för entreprenaden. 6.4.4 Övrigt När det gäller de övriga frågor som kommer att belysas i kommande MKB hänvisas till bilaga 2. 7 Sammanfattning Kommunen konstaterar sammanfattningsvis att att att att att att de miljörisker som är förenade med föroreningarna inom det f.d. bruksområdet innebär att det föreligger ett behov av sanering av området; saneringen bör ske genom bortschaktning av förorenat fyllnadsmaterial och underlagrande förorenad jord; saneringsåtgärderna kräver en tillfällig omledning av Gusumsån, länshållning av schaktbottnar inom arbetsområdet och anläggande av erosionsskydd mot Gusumsån samt eventuellt en tillfälligt ändrad minimitappning vid dammen vid sjön Yxningens utlopp; en långsiktigt hållbar förbättring av dagvattenhanteringen i Gusum kan komma att kräva en förändring av dämningsgränserna för Bruksdammen och Kvarndammen; områdets framtida användning motiverar en ändring av Gusumsåns sträckning; samt MKB:n kommer att fokuseras på konsekvenserna av själva saneringsåtgärderna medan frågan om saneringens omfattning beslutas i samråd med Länsstyrelsen Östergötland och Naturvårdsverket inom ramen för den process som tillämpas för finansiering av åtgärderna. Med hänsyn till ovanstående anhåller kommunen om synpunkter vad beträffar de i förevarande underlag föreslagna avgränsningarna av ansökan och MKB. Kommunen emotser också synpunkter i fråga om eventuellt behov av att samråda med andra än länsstyrelsen och särskilt berörda.

MILJÖPROJEKT GUSUM 12 (12) BILAGOR 1. Skisser över Gusumsåns planerade framtida sträckning 2. Översiktskarta 3. Innehållsförteckning till MKB:n