Nätverksträff förebyggande av avfall 161209 Minnesanteckningar förda av Maria Larsson Närvarande: Anna Strannegård, VA Syd Carl Enqvist, Skanska Helena Nilsson, HUT Skåne Hervé Corvellec, Lunds Universitet Jonna Ganslandt, Sysav Lotta Lewis-Jonsson, NSR Lotte Nilsson, Anderszon of Sweden Maria Larsson, Marla Miljödialog Paulina Luedtke, Sysav Per Stoltz, IKEA Per-Uno Alm, Sparbanken Syd Rustan Nilsson, SYSAV Savita Upadhyaya, VA Syd Susanne Dahlberg, länsstyrelsen Tommy Persson, länsstyrelsen Förebygga avfall och cirkulär ekonomi på IKEA Per Stoltz berättade. I alla varuhus finns en avdelning för Recovery, som gör allt för att minimera vad som slängs. Det minskar avfall och kostnader. IKEA har historiskt jobbat reaktivt med avfall, alltså att ta hand om det avfall som uppkommer på bästa sätt. Har inte haft fokus på förebyggande, så de ser sig som nybörjare (som vi andra). IKEA har avfallsmängd per kubikmeter vara som nyckeltal. Mängderna har ökat sedan 2013 då de började mäta. Alla länder har specifika mål inom IKEA för att minska avfallet. Moving towards Planned Resource Management.
Arbetet med att förebygga avfall hänger intimt ihop med kvalitetsarbetet. Avfallet är ett symtom på kvalitetsarbetet. Fyra identifierade orsaker till oplanerat avfall: Skadade produkter, kvalitet, utgångna varor som inte går att sälja eller ge bort samt returnerade varor från kund. Relationen i kostnader mellan avfallshanteringen och övriga kostnader för den produkt som säljs (produktion, hantering etc) är 1:9. Det är viktigt att synliggöra hela kostnaden för det som slängs. Ett bra sätt att arbeta är att samla ihop ett gäng med personer från olika funktioner i produktens kedja och gå i kundens spår genom varuhuset. Då kan man upptäcka orsaker till det onödiga avfallet. Det funkar inte att prata kostnader med personer inom sälj och marknadsföring. Där är det ett bättre argument att vi gör det här för kunden, det är bra för kunden när produkterna som säljs är hela och har god kvalitet. De miljöansvariga på IKEA har övergått till att vara förändringsledare, snarare än projektledare. Det praktiska arbetet görs av alla andra. All personal utbildas genom fysiska möten. E-learning fungerar inte. 97 procent av materialet hamnar hos kunden, så det är viktigt att hitta sätt att minska avfallet även i det ledet. IKEA har hittills bland annat jobbat med utökade garantier. En drivkraft är att samtal med kunderna visar på ökat intresse för minskad konsumtion och längre livslängd. Gäller västvärlden. En annan är ökad resursknapphet och ökade kostnader för material. Strategier: Öka livslängden på produkter och material Skapa nya affärsmodeller De vanor, strukturer och sätt att ta beslut som finns är anpassade till linjär ekonomi. Omställningen till en cirkulär ekonomi är inte helt lätt. IKEA kommer att fokusera på tre områden: Resurser och produktion Design Möte med kunderna Gentemot kunderna ska IKEA satsa på Care & repair, Rent & share och Take back & resell. Rent & share förutsätter de andra två områdena för att det ska vara miljömässigt bra. En idé är att erbjuda en funktion för att påminna kunden att dra åt skruvar, tvätta skinnklädseln etcetera efter en viss tid.
IKEA jobbar med fem verktyg för cirkulär design, som alla måste vara i balans: Kvalitet, funktion, lågt pris, hållbarhet och design. I Belgien finns ett varuhus som har ett cirkulärt koncept, med bland annat möjlighet för renovering, reparation och återförsäljning IKEA samarbetar med Blocket, det är gratis för Family-medlemmar att annonsera ut IKEA-prylar. Återvinning av textil är svårt. En konkret åtgärd är produktion av trasmattor av textilavfall i industriell skala. Förebyggande av byggavfall på Skanska Carl Enqvist berättade. Även Skanska har haft mycket fokus på att återvinna, snarare än att förebygga avfall. För många materialflöden har återvinningen blivit bättre och bättre, bland annat samarbetar Skanska numera med leverantörer för att ta tillbaka och återvinna material. Ett exempel är mineralull. Det kan antingen bli nya mineralullsplattor, vilket kräver högre kvalitet och bra hantering på byggarbetsplatsen, eller lös isolering som sprutas in i byggnaden. Skanska arbetar med att ställa krav i upphandlingarna av leverantörer, så att de åtar sig att ta tillbaka överblivet material. För att minska spillet av betong ställs formar ut där betongleverantören kan hälla ut det sista. Det blir då betonglegoblock, som är lättsålda. Används framför allt för att avgränsa ytor. För Skanska är det viktigt att synliggöra avfallsstatistik på projektnivå, för att kunna jämföra och lära av varandra. Det finns en tävlingsinstinkt som kan utnyttjas, ingen vill vara sämst. Det saknas kunskap om hur mycket avfall det blir och varför det ibland blir mer eller mindre avfall än på andra projekt. Statistiken håller på att förbättras. Kostnaden för avfallshanteringen är 0,2-0,3 procent av totalkostnaden för ett projekt, det räcker inte som drivkraft. Man måste räkna på hela kostnaden för materialet. Visualisering är viktigt. Bara genom att visa statistik där olika distrikt jämförs med varandra har visat sig väldigt effektivt för att förbättra avfallshanteringen, Carl vill göra likadant med avfallsmängderna. Skanska har som mål att vara klimatneutralt till 2050. Avfallsmängderna kan räknas om till klimatpåverkan, så kan klimatmålet bli en drivkraft. Vissa kunder börjar ställa krav, i ett projekt i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer kunden krav på max 20 kg avfall per kvadratmeter, utan att egentligen veta vad som är rimligt. Det finns inga straff om inte kravet uppnås, men det driver ändå på för att Skanska tvingas mäta avfallsmängderna och frågan kommer på agendan.
Skanska vill gärna ha krav från kunderna, det driver på utvecklingen. Det är bra att ha en tidig dialog med kunden. Skanskas egen version av Blocket är eventuellt på gång, men det finns etiska problem att lösa. Reflektioner Byggherrar med långsiktigt ägande borde vara intresserade av att bygga för att undvika ombyggnad. Det kanske vore bra även med ett klimatnyckeltal på avfallet, vikt är lite trubbigt. Isolering väger till exempel inte så mycket. Det är bra att jobba i hela kedjan, från produktion till kund. Leverantörer är viktiga. En regional materialflödesanalys vore intressant. Hänt sen sist Utvärdering av pilotprojekt som testar Avfall Sveriges metod för förebyggande, utifrån vad som har gjorts så här långt, visar att projektledarna på kommunen tycker att det har varit: Roligt Konkret Strukturerat Verksamhetsutveckling Ovant sätt att jobba Bra med coachning Svårt från början att förstå och förklara Inom ramen för projektet kommer bättre informationsmaterial att tas fram. Avfall Sverige kommer troligen att ta fram en utbildning för förebyggandecoacher. Seminarium på länsstyrelsen den 24 november samlade 36 deltagare. Vi fick bland annat höra om Göteborg stads arbete med förebyggande. Projektet Översta steget är i startgroparna HUT Skåne har sökt och fått pengar av Region Skånes miljövårdsfond för att driva ett coachprojekt gentemot kommunerna Skåne, för att hjälpa dem att minska sitt avfall. Länsstyrelsen är samarbetspartner, Maria Larsson, Marla Miljödialog, är projektledare. Projektet kommer att pågå 2017-2018. Deltagande kommuner betalar 34 500 kr var. Intresseanmälan senast vecka 3, projektstart i mars. Mer information kommer i nästa vecka.
Kommande möten Två möten är inplanerade för våren. Vi bestämde följande: 2 mars träffas vi på Sysav. Idéer till programpunkter är: Avfallsstatistik vad finns i avfallet, var finns potentialerna att minska avfallet? IVL har eventuellt gjort något intressant om vad avfallet innehåller. Det finns en forskare som har följt arbetet med Returen. Helena Thelander på HUT Skåne har en kontakt på Studiefrämjandet som har jobbat i Danmark med att skapa samarbete mellan kommuner och ideella organisationer för att förebygga avfall. Erfarenhetsutbyte mellan oss i nätverket 20 juni träffas vi på Sparbanken Syd, tema Cirkulär region.