Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Relevanta dokument
Handelns utsikter

Handelns utsikter

Omsättning inom handeln

Handelns utsikter 2020

Handelns utsikter Jaana Kurjenoja

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Handelns utsikter

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE. Hösten 2006 och våren 2007

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE. Våren och hösten 2008

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTRA GÖTALAND. Hösten 2009 och våren 2010

Struktur- och bokslutsstatistik över

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTRA GÖTALAND. Hösten 2010 och våren Hösten 2010 och våren 2011

HANDELNS betydelse för Sverige

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Hösten 2007 och våren 2008

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE. Våren och hösten 2009

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2009

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Konjunkturutsikterna 2011

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Miljöskatter 2014, efter näringsgren

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

De senaste årens utveckling

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

Snabbfakta Information om svensk detaljhandel.

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015

Lönestrukturstatistik 2010

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q #5

SKATTEFÖRVALTNINGENS OCH INTERNATIONELLA VALUTAFONDENS MOMSFELSRAPPORT. Aki Savolainen/Skatteförvaltningen

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

STOCKHOLMSBAROMETERN

NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Avtalsrörelsen år i Finland. November 2010

Handelns betydelse. För Sverige För Hallands län och dess kommuner

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Pressinformation från SCB kl. 13:00 Nr 2003:085

Nationalräkenskapsdata

Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelns betydelse. För Sverige För Östergötlands län och dess kommuner

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Nationalräkenskapsdata

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Arbetsplatserna i Vasaregionen

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

Konsumenternas förtroende starkare än på tre år

Julhandeln Jaana Kurjenoja

S2004:006. Utlandsägda företag

Handelns betydelse. För Sverige För Dalarnas län och dess kommuner

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Småföretagsbarometern

Statistik över regional företagsverksamhet 2015

Handelns betydelse. För Sverige För STOCKHOLMS LÄN och dess kommuner

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Ekonomi-SKOP Företagens ekonomiska förväntningar 26 februari kommentar av SKOP:s docent Örjan Hultåker

Föregående kvartal Om Nettotal

STOCKHOLMSBAROMETERN

Utländska dotterbolag i Finland 2007

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

Handelsstudie Island

Byggindustrin växer och nyanställer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Statistik över regional företagsverksamhet 2016

Transkript:

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel 58% Källa: Statistikcentralen, Handelns omsättning.

Handeln sysselsätter flest inom näringslivet 1 000 personer 350 Handel 300 Teknik 250 Byggande 200 150 Transport och lagring Information och kommunikation Hotell- och restaurangtjänster 100 Skogsindustri 50 Livsmedels- och textilindustri 0 Kemisk industri 2005 2009 2008 2007 2006 Källa: Statistikcentralen, Arbetskraftsstatistik. 2010 2011 2012 Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering

Handeln sysselsatte 2012 300 000 personer 15% Bilhandel Partihandel och agenturverksamhet 54% Detaljhandel 31% Källa: Statistikcentralen, Arbetskraftsundersökning.

Handelns utsikter bakgrund Försäljningsvolymen inom detaljhandeln ökade inte från föregående år i januari maj 2013, partihandelns volym minskade med cirka tre och bilhandeln med närmare 30 procent. Antalet företag inom handeln var nästan oförändrat 2009 2012 (Statistikcentralen, Statistik över omsättning inom handeln). I januari april 2013 minskade antalet företag med cirka 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den ekonomiska tillväxten avstannade förra året och kommer att minska med cirka en procent i år. Nästa år kommer ekonomin att börja växa mycket långsamt. De kommande åren är en tid av långsam tillväxt, eftersom det nästan inte finns några faktorer som skulle öka tillväxten. Privata investeringar och byggande kommer att minska ytterligare i år och börja växa långsamt nästa år. Importen och exporten utvecklas mycket långsamt i år, och nästa år uppgår tillväxten till högst några procent. Ökningen av exporten räcker inte till för att återerövra förlorade världsmarknader. Inflationen avtar i år till lite under två procent, och kommer nästa år att ligga på en nivå av cirka två procent. Privathushållens köpkraft och antalet sysselsatta minskar 2013 2014.

20 15 Konsumenternas förväntningar på sin egen ekonomi under nästa år Saldotal Förväntning på den egna ekonomin Förväntning, medeltal på 2000-talet 10 5 0-5 Statistikcentralen 3/00 6/00 9/00 12/00 3/01 6/01 9/01 12/01 3/02 6/02 9/02 12/02 3/03 6/03 9/03 12/03 3/04 6/04 9/04 12/04 3/05 6/05 9/05 12/05 3/06 6/06 9/06 12/06 3/07 6/07 9/07 12/07 3/08 6/08 9/08 12/08 3/09 6/09 9/09 12/09 3/10 6/10 9/10 12/10 3/11 6/11 9/11 12/11 3/12 6/12 9/12 12/12 3/13 6/13

Handelns synpunkter på konjunkturläget i Finland 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00-10,00-20,00-30,00-40,00 Saldotal Förväntning på den egna ekonomin Förväntning, medeltal på 2000-talet -50,00-60,00 Källa: EK. 12/09 3/10 6/10 9/10 12/10 3/11 6/11 9/11 12/11 3/12 6/12 9/12 12/12 3/13 6/13

Detaljhandelns omsättning Volymindexets årliga genomsnitt 140 130 120 Trend 2000 2008 Trend 2009 2014** Omsättning 110 100 90 80 70 2000 2001 2002 2003 Statistikkälla: Statistikcentralen. Prognos: Finsk Handel 2004 2005 2006 Volymen av försäljningen minskar i år med en procent och ökar nästa år med en halv procent. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013* 2014**

180 Sysselsatta inom detaljhandeln 1 000 personer 170 160 150 140 Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013* 2014** Antalet sysselsatta inom detalhandeln ökar inte i år och inte heller nästa år.

140 130 120 Partihandelns omsättning Volymindexets årliga genomsnitt Trend 2000 2008 Trend 2009 2014** Omsättning 110 100 90 80 70 Statistikkälla: Statistikcentralen. Prognos: Finsk Handel. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Volymen av försäljningen minskar i år med 4 procent och ökar nästa år med 2 procent. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013* 2014**

110 Sysselsatta inom partihandeln 1 000 personer 100 90 80 70 Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel. 2005 2006 2007 2008 2009 I år minskar antalet sysselsatta inom partihandeln med 3 procent och ökar nästa år med två procent. 2010 2011 2012 2013* 2014**

170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 2000 Bilhandelns omsättning Volymindexets årliga genomsnitt Trend 2000 2008 Trend 2009 2014** Försäljning Statistikkälla: Statistikcentralen. Prognos: Finsk Handel. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Volymen av försäljningen minskar i år med 13 procent och ökar nästa år med 3 procent. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013* 2014**

50 Sysselsatta inom bilhandeln 1 000 personer 45 40 35 30 Statistikkälla: Statistikcentralen. Prognos: Finsk Handel. 2005 2006 2007 2008 2009 Antalet sysselsatta inom bilhandeln minskar i år med 7 procent och ökar nästa år med en procent. 2010 2011 2012 2013* 2014**

Handelns investeringar 2013 2014

Handeln som investerare i nationalekonomin Förra året minskade antalet investeringar i ekonomin med drygt en procent. Minskningen i investeringarna berodde dock på att privathushållens investeringar minskade. Företagens investeringar fortsatte att öka: Industrins investeringar ökade med 11 och handelns investeringar med 14 procent. Inom handelns investeringar minskade endast IKT-investeringarna, -9 procent. Investeringarna inom bilhandeln minskade redan för andra året i rad. Investeringarna inom parti- och detaljhandeln ökade mest inom byggverksamheten. Näringslivets (exkl. energiförsörjning) största investerare var teknologiindustrin, knappt 1,8 md euro, och den näst största var handeln, drygt 1,6 md euro. Inom transportmateriel och byggverksamhet var handeln den största investeraren. Räknat med fasta priser var investeringarna inom industrin förra året 12 procent mindre än år 2008, medan handelns investeringar var 5 procent större. (Källa: Statistikcentralen.) Finsk Handels investeringsenkät genomfördes i juni bland medlemsföretag som sysselsätter minst 20 löntagare. Enkätresultaten presenteras i regel som saldotal: från procenttalet för jakande svar på frågan drar man av andelen nekande svar.

Handeln som investerare i nationalekonomin Milj. euro 2012 Fasta investeringar tot. Ändring, % Teknologiindustri 1764 Kemisk industri 29 Handel 1612 Skogsindustri 24 Information och kommunikation 1355 Finans- och försäkringsverksamhet 15 Byggverksamhet 787 Handel 14 Skogsindustri 685 Teknologiindustri 10 Administrations- och stödtjänster 659 Administrations- och stödtjänster 8 Kemisk industri 541 Livsmedelsindustri 5 Livsmedelsindustri 368 Byggverksamhet 3 Finans- och försäkringsverksa 325 Hotell och restaurang 0 Hotell och restaurang 196 Information och kommunikation -6 Textilindustri 18 Tilastokeskus. Textilindustri -10 0 1000 2000-50 0 50 100 150

Ändring i värdet av pågående års investeringar jämfört med planerna Saldotal 50 40 30 20 10 0 21 14-10 -20-11 -30-40 -50 Finsk Handels investeringsenkät. 2/11 2/12 2/13

Effekten av utsikter inom efterfrågan på investeringar Saldotal 50 40 30 20 22 10 7 0-10 -20-30 -40-50 Finsk Handels investeringsenkät. -29 2/11 2/12 2/13

Effekten av tillgången på finansiering och finansieringskostnader på investeringar Saldotal 25 15 5 4-5 -4-15 -13-25 Finsk Handels investeringsenkät. 2/11 2/12 2/13

25 Uppskattning om investeringar 2014 Jämfört med föregående år Saldotal 15 5-5 -15-4 -4-7 -25 Finsk Handels investeringsenkät. Byggnads- och fastighetsinvesteringar Investeringar i maskiner och anordningar Bilinvesteringar

Handelns investeringar 2013 2014 Investeringarna i företag inom handeln är i år mindre än vad som ursprungligen planerats. Nästan 30 procent av företagen har minskat sina investeringar jämfört med planen. Utsikterna för efterfrågan har haft en betydande inverkan på investeringarna. 40 procent har minskat sina investeringar jämfört med förra året på grund av utsikterna för efterfrågan. Även tillgången på och kostnaderna för finansiering har minskat investeringarna från förra året. 16 procent har minskat sina investeringar jämfört med förra året på grund av tillgången på finansiering och finansieringskostnaderna. Enligt investeringsenkäten ökar byggnadsinvesteringarna inte i år och kommer att minska nästa år. En tredjedel av företagen kommer emellertid att öka byggandet i år. De genomförda investeringarna består främst av sanering. Tillväxten i maskin- och utrustningsinvesteringar avtar klart från föregående år, och nästa år kommer investeringarna att minska. I år kommer dock 38 procent av företagen att öka sina utrustningsinvesteringar. Investeringarna utgörs främst av att gammal materiel byts ut. Investeringarna i bilmateriel minskar klart redan i år och denna utveckling kommer att fortsätta nästa år. I år kommer endast 5 procent av företagen att öka sina bilinvesteringar. Även bilinvesteringarna utgörs främst av att gammal materiel byts ut.