Dnr 202.39/10 2010-02-12 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren 2011-2013 1. Framtida inriktning och planerade omprioriteringar av verksamheten Kungl. Konsthögskolan (KKH) är Sveriges största och mest tongivande högskola inom konstområdet. KKH bedriver utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig forskning. Utbildningen organiseras i två huvudområden, konst och arkitektur. KKH erbjuder utbildning och bedriver utvecklingsprojekt med stor bredd och hög kvalitet både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Inför 2010 fastställde högskolestyrelsen följande verksamhetsprioriteringar: Grundutbildning Genomförande av resultatet av visionsarbetet I januari 2009 startade KKH ett visionsarbete för att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Visionsarbetet har omfattat all personal och alla studenter och har framför allt handlat om att utveckla och konkretisera planerna för det nya masterprogrammet i konst som startar hösten 2010. Arbetet har lett till att utbildningsplanerna för masterprogrammet och kandidatprogrammet i konst har reviderats för att bättre svara mot den internationellt inriktade nya strukturen och studenternas behov. Under 2010 och 2011 fokuseras arbetet på att genomföra de planerade förändringarna. Kvalitetssatsning En viktig del av visionsarbetet har varit att säkra och utveckla kvaliteten på utbildningen. Ett av underlagen för visionsarbetet var en omfattande enkät som genomfördes i slutet av 2008 och som riktade sig till alla som studerar inom området konst. Utbildningen vid KKH fick i stort mycket goda omdömen av studenterna samtidigt som det gick att urskilja ett antal områden som KKH bör öka satsningen på som t.ex. teori, video/film och digitala media samt bättre intern och extern information 1
och en klarare och tydligare organisation. På samtliga dessa områden har arbete satts igång för att förbättra utbildningen, säkra bättre tillgång till lärare inom de mest sökta områdena, förbättra informationsvägarna och tydliggöra organisationen, men mycket arbete återstår under den kommande treårsperioden. Jämställdhet Breddad rekrytering Såväl jämställdhet som breddad rekrytering kommer att vara prioriterade områden under den kommande perioden. En ny nämnd för jämställdhet, mångfald och likabehandling tillsattes av KUN i december 2008 med uppdrag att jobba i enlighet med den nya diskrimineringslagstiftningen i förhållande till såväl studenter som personal. Under 2009 har dock nämnden drabbats av att två ordförande tvingats avsäga sig uppdraget p.g.a. tidsbrist. KKH har under 2009 haft ett ovanligt stort tapp av lärarpersonal p.g.a. vakanta tjänster och föräldraledighet, vilket i sin tur har inneburit problem med att tillsätta ledamöter i KKH:s olika nämnder och arbetsgrupper. Detta har gjort att arbetet i nämnden har försenats, men inför 2010 finns en ny ordförande tillsatt och nämnden kan återuppta sitt arbete. Likväl har flera viktiga resultat uppnåtts inom jämställdhetsarbetet under 2009. Jämställdhetsarbetet har för första gången en egen budget 2010 och könsfördelningen är nu jämn där den inte varit det tidigare, lönenivåerna har justerats utifrån ett jämställdhetsperspektiv, en kvinnlig prorektor har tillsatts m.m. KKH har även tillsammans med de andra konstnärliga högskolorna i Stockholm erhållit 1,9 mkr från Delegationen för jämställdhet i högskolan för att arbeta med jämställdhetsfrågor i rekrytering och karriärutveckling för den pedagogiska personalen. På området breddad rekrytering kommer insatserna att fokuseras på att genomföra KKH:s handlingsplan för breddad rekrytering. Även för breddad rekrytering har en summa avsatts i budgeten för 2010. Ambitionen är inte att utöka antalet sökande, eftersom det till programutbildningen i konst är drygt 30 sökande per ledig plats, utan att göra rekryteringsunderlaget mer representativt för hela samhället. Men att gå in och påverka hela den processen är inte möjligt för KKH på egen hand, varför KKH äskar medel för ett projekt på området i samarbete med de andra konstnärliga högskolorna i Stockholm (se vidare avsnitt 2). Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Medverkan i den nationella forskarskolan I slutet av 2009 fattade Vetenskapsrådet beslut om inrättandet av en nationell konstnärlig forskarskola i enlighet med förslaget i regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Universitet och högskolor med konstnärlig utbildning på avancerad nivå lämnade in en gemensam ansökan, med Lunds universitet som huvudman, som beviljades. Arbetet inför och med införandet av 2
forskarskolan kommer att prägla verksamheten under perioden. Samtidigt utvecklar KKH den egna forskarutbildningen för att kunna söka examensrätt för den konstnärliga doktorsexamen. Inom forskarutbildningen kommer KKH inte bara att samarbeta med andra konstnärliga utbildningar utan även med andra universitet och högskolor. Forskningssatsningen har under 2009 bland annat inneburit ett forskarutbildningssamarbete med Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Inom ramen för samarbetet har DSV antagit och anställt en doktorand i konst med inriktning mot digitala media som delvis är placerad vid KKH och har en biträdande handledare vid KKH. Under 2009 utlystes också en tjänst som forskningskoordinator med uppgift att driva och stötta utvecklingsarbetet för den konstnärliga forskningen framåt. Tjänsten kommer att tillsättas i början av 2010. Doktorandsatsning Inom ramen för ovan beskrivna satsning planerar KKH att anställa sina första doktorander under 2010. Personalfrågor En kontinuerlig översikt av tillsättningen av tjänster mot bakgrund av en långsiktig personalutvecklings- och lönestrategi KKH har den bredaste tekniska kompetensen bland de konstnärliga högskolorna i Sverige. Förutom en ständig uppdatering av de nya teknologier som utvecklas inom digitala medier, har KKH också värnat om att bevara de mer traditionella och klassiska konstnärliga teknikerna flera av vilka numera enbart finns kvar på KKH (se vidare avsnitt 2). I och med att lärare som anställs på konstnärlig grund vid KKH har tidsbegränsade anställningar finns det en kontinuerlig möjlighet att se över tillsättningen utifrån högskolans behov. KKH ser dock hur löneläget bland undervisande personal ligger bland de lägsta i landet vilket gör att skolan riskerar förlora värdefull personal eller inte kunna rekrytera rätt kompetens. Ambitionen är därför att höja lärarlönerna. Samtidigt står KKH ständigt inför svåra avvägningar mellan tradition och nya tekniker. Följande områden lyftes också av styrelsen fram som prioriterade: en anpassning av KKH:s lokaler till verksamhetens nuvarande behov, införandet av en ny förvaltningsorganisation 2010 och implementeringen av den nya hemsidan. Samverkan med andra universitet och högskolor kommer också att stå högt på dagordningen de kommande åren. Förutom samarbetet med KTH och Stockholms universitet har KKH också inlett samtal med Södertörns högskola och Konstfack angående samarbeten vad gäller utrustning och kurser. KKH är övertygad om att den nationella konstnärliga forskarskolan kommer att ge en mängd spin-offeffekter i form av nya och utökade samarbeten, även utanför forskningssamarbetet. KKH har även under de senaste åren byggt upp kontakter och samarbeten med aktörer utanför högskolesektorn inom olika utvecklingsprojekt på bl.a. KKH:s Arkitekturskola. Samarbeten 3
sker t.ex. med Sida, Kulturarv utan gränser, Svenska Institutet, flera internationella partners m.fl. KKH kommer målmedvetet att arbeta för fler samarbeten med andra aktörer som ger KKH innehållsmässiga bidrag till verksamheten, tillgång till externa medel och en ökad synlighet i samhället. KKH kommer också att starta ett utvecklingsarbete för att kunna erbjuda uppdragsutbildning på vissa områden. 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nollförslag KKH har ett fortsatt mycket starkt söktryck till sina utbildningar. KKH bedömer därför att uppdraget vad gäller helårsstudenter och helårsprestationer kommer att uppnås under perioden. På grund av ett starkt nationellt och internationellt tryck har KKH dessutom legat över det anvisade takbeloppet under några år och kommer att göra så de närmaste åren även om överprestationerna minskar tack vara en förbättrad styrning av antagningen. I och med arbetet med att konsolidera verksamheten inom ramen för den nya utbildnings- och examensstrukturen planerar inte KKH att utöka antalet helårsstudenter inom konst och inte heller inom påbyggnadsutbildningarna i arkitektur, restaureringskonst eller på kursen Konst och arkitektur. KKH märker dock ett stort intresse för det kommande masterprogrammet från dem som idag studerar på andra skolor, både nationellt och internationellt. KKH:s styrka ligger i den fördjupade spetsutbildningen där KKH har en stark position med sina välutrustade verkstäder, centrala placering och mycket kompetenta och internationellt meriterade lärarstab. KKH planerar därför för en större omfattning på masterprogrammet än på kandidatprogrammet. Masterprogrammet kommer dock att leda till flera fördyrande moment såsom t.ex. dubbla antagningar och slutexaminationer i förhållande till dagens sammanhållna magisterprogram. Våren 2009 reformerades antagningsprocessen till kandidatprogrammet för att göra den kostnadseffektivare, lättare att hantera och samtidigt tydlig och rättssäker för studenterna. Den nya, i hög grad digitaliserade, processen innebar ett stort internt utvecklingsarbete och föll mycket väl ut. Kostnaderna blev lägre samtidigt som KKH:s utvärdering av den nya processen visar att de inblandade var nöjda med förändringarna. Antagningen till masterprogrammet hösten 2010 bygger nu på samma, i huvudsak digitaliserade, antagning. Samtidigt är det inte möjligt att helt utesluta fysiska verk i slutskedet av antagningsprocessen, vilket innebär att antagningsarbetet vid KKH även fortsättningsvis kommer att innebära betydligt högre kostnader per sökande än vid andra lärosäten p.g.a. den hantering och bedömning av konstnärliga verk som utgör kärnan i urvalsprocessen. Det internationella intresset för KKH:s utbildningar är alltså stort. KKH har förmodligen Skandinaviens bästa nätverk bestående av några av de mest kvalificerade och prestigefyllda konstutbildningarna i världen och KKH:s internationella attraktionskraft är stor. KKH satsar mycket på en internationalisering av utbildningen genom utländska lärare och gästlärare, 4
utbyten för såväl studenter som personal, internationella workshops, projekt och studieresor. Samarbetena sker med både europeiska och utomeuropeiska länder. För att kunna gå in i ett internationellt forskningssammanhang behöver dock KKH:s personal orientera sig genom vidareutbildning och deltagande i konferenser, vara med på de stora konstbiennalerna och presentera Sverige och KKH i internationella sammanhang. Det handlar inte bara om att representera KKH och vara högskolans ansikte och röst utåt, utan lika mycket om att föra tillbaka de internationella perspektiven i undervisningen. Men för att kunna fördjupa och bättre dra nytta av de samarbeten KKH har krävs en satsning på framför allt personalutbyten och gemensamma kursmoment. Det behövs ökade resurser för att kunna öka lärarmobiliteten och ersätta lärare under deras frånvaro och för att kunna bedriva workshops och gemensamma kurser (eventuellt med sikte på gemensamma examina) med framför allt utomeuropeiska partners. Samarbeten och kontakter med institutioner i länder utanför Europa är viktigt i en tid som präglas av globala frågor. Samtidigt märker KKH tydligt av den urholkning av grundutbildningsanslaget som kontinuerligt sker i relation till de ökade kostnader skolan har och har haft för personal och lokaler. Det är mycket angeläget att prislapparna inte fortsätter att urholkas utan att den reella nivån på ersättningen kan behållas. KKH har under lång tid skurit ned på lokaler och personal och KKH:s lärarlöner ligger i botten bland Sveriges högskolor och universitet. Undervisning och administration har effektiviserats, men man har nu nått en smärtgräns där det inte går att skära ner och effektivisera mycket mer utan en kvalitetsförsämring av utbildning, utbildningsstöd och service. Samtidigt ökar hela tiden kraven på högskolorna inom ramen för nuvarande anslag. KKH har t.ex. ett behov av och krav på sig att samverka med det omgivande samhället och på att integrera praktik och entreprenörskap inom våra utbildningar. Med en urholkning av prislapparna är det dock oerhört svårt för en liten högskola att göra sådana satsningar som alla studenter kan ta del av. Som tidigare nämnts har KKH den bredaste tekniska konstnärliga kompetensen i Sverige. Parallellt med en ständig uppdatering av de nya teknologier som utvecklas inom digitala medier, har KKH värnat om att bevara de mer traditionella och klassiska konstnärliga teknikerna flera av vilka numera enbart finns kvar på KKH som står för ett viktigt kulturarv. Det finns ett stort kulturhistoriskt värde i bevarandet av dessa och det är samtidigt viktigt att kunna integrera dem med nyare tekniker. Det finns en stor efterfrågan bland restauratörer, museiintendenter, bibliotekarier och verksamma konstnärer på KKH:s kunnande och utrustning inom exempelvis grafik, boktryck, muralmåleri och bronsgjuteri. Dessa unika tekniker är dyra i drift och kräver stora lokaler och om anslaget fortsätter att krympa i samma takt tvingas KKH att göra en prioritering vilket gör att utbildning i vissa av dessa tekniker kommer att försvinna från Sverige. KKH hoppas på att samarbetet med bl.a. Konstfack kommer att leda till att de traditionella teknikerna kan bevaras inom utbildningen. Förändringsförslag KKH arbetar aktivt med att nå nya grupper av sökande till utbildningsprogrammen i konst och breddad rekrytering är ett av styrelsen prioriterat område för 2010. Ambitionen är inte att 5
utöka antalet sökande, eftersom KKH har ett mycket högt söktryck, utan att göra rekryteringsunderlaget mer representativt för hela samhället. Som KKH skrev i förra årets budgetunderlag krävs en gedigen och omfattande konstnärlig förberedande utbildning för att nå upp till den konstnärliga nivå som krävs för att bli antagen till KKH. Vägen till KKH är ofta kantad av att ha gått på nischade grundskolor, estetiska linjer på gymnasiet och kanske flera års studier vid förberedande skolor varav de flesta är avgiftsbelagda. Möjligheten att bli antagen till en konsthögskola i Sverige är alltså till viss del begränsad av strukturella hinder och diskriminering. KKH har avsatt särskilda medel för breddad rekrytering under 2010, men kan inte på långa vägar avsätta de resurser som krävs för att åstadkomma en reell förändring. Att gå in och påverka hela processen är inte heller möjligt för KKH på egen hand. Intresset för konst grundas redan i grundskolan. Om förändring ska ske i denna kedja krävs större strukturella förändringar som måste omfatta samtliga utbildningsnivåer och sträcka sig över flera samhällssektorer. För att i någon mån kunna bidra till detta arbete har KKH tidigare tagit initiativ till ett projekt tillsammans med de andra konstnärliga högskolorna i Stockholm som syftar till att uppnå en breddad rekrytering till de konstnärliga utbildningarna. Liksom i budgetunderlaget för 2010-2012 äskar KKH 1 mkr för att kunna genomföra projektet gemensam med de andra konstnärliga högskolorna. KKH vill också understryka hur viktigt det är att de anmälningsavgifter som kommer att tas ut från sökande från områden utanför EES fr.o.m. juli 2011 i sin helhet kommer de individuella högskolorna till del. I och med att KKH hanterar den egna antagningen och kommer att fortsätta att göra det p.g.a. de specifika krav som ställs på processen (se ovan detta avsnitt), samtidigt som KKH inte kan se att högskolan med anledning av införandet av anmälningsavgifterna skulle få färre ansökningar att hantera, blir hanteringen av anmälningsavgifterna enbart ett fördyrande moment för KKH. Detta beror på att KKH kommer att behöva köpa tjänster av VHS som har med t.ex. granskning av medborgarskapsstatus och betalningssystem att göra. 3. Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete Nollförslag Under perioden 2011-2013 kommer KKH att arbeta för att utveckla den konstnärliga forskningen. Arbetet kommer att fokuseras på att utveckla KKH:s forskarutbildning och söka examensrätt för den konstnärliga doktorsexamen, men också på arbetet inom ramen för den nationella konstnärliga forskarskolan som beräknas komma igång under 2010. De ökade resurser som tilldelades KKH i propositionen Ett lyft för forskning och innovation kommer att användas för en offensiv satsning på konstnärlig forskning, att attrahera externa forskningsresurser och att anställa KKH:s första doktorander. En reell satsning på konstnärlig forskning och forskarutbildning är dock inte möjlig utan att grundutbildningsanslaget kraftigt sponsrar en sådan utveckling eller att ytterligare medel tillskjuts (se nedan). 6
Förändringsförslag Regeringens positiva satsning på den konstnärliga forskningen kommer att ge KKH möjligheter att stärka och vidareutveckla kvaliteten på den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. För att kunna utveckla den konstnärliga forskningen och forskarutbildningen på KKH, och för att kunna delta på lika villkor med övriga konstnärliga utbildningar i den konstnärliga forskarskolan, krävs dock en jämbördighet mellan de konstnärliga högskolorna vad avser resurser för konstnärligt utvecklingsarbete och forskning. Tilldelningen av medel till konstnärligt utvecklingsarbete till de konstnärliga högskolorna i Stockholm varierar dock stort beräknat på tilldelning per helårsstudent, även efter riksdagsbeslutet om den senaste forskningspolitiska propositionen. Detta är en ojämlikhet som på sikt bör jämnas ut. Forskarutbildning i konst är troligtvis mer kostsam än någon annan konstnärlig utbildning bl.a. pga behov av att kunna arbeta i ateljé, ha tillgång till avancerade verkstäder samt höga materialkostnader. Den skillnad som idag finns mellan de konstnärliga högskolorna i tilldelning av forskningsresurser beräknat per helårsstudent är inte motiverad. Det är angeläget att regeringen fortsätter att satsa på detta område för att den konstnärliga forskningen och forskarutbildningen ska kunna leva upp till förväntningarna. Arbetet kommer att bli mycket intensivt och kostnadskrävande i uppbyggnadsskedet. För att KKH ska kunna sträva emot en egen forskarutbildning med allt vad det innebär av insatser för att åstadkomma en god forskningsmiljö, utveckling av handledningsresurser, kostnader för doktorandtjänster, kursutveckling, tillgång till adekvata lokaler, praktisk och ekonomisk rådgivning till doktoranderna m.m. och samtidigt kunna bidra till den nationella forskarskolan krävs att anslaget för konstnärligt utvecklingsarbete och forskning räknas upp kontinuerligt. Även om den konstnärliga forskarskolan blir framgångsrik krävs en god forskningsmiljö på doktorandernas hemmalärosäten, bl.a. för att kunna forskningsanknyta grundutbildningen på ett bra sätt. Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska det av resultatredovisningen framgå hur verksamhetens kostnader och andra intäkter fördelar sig enligt den indelning för återrapportering av verksamheten som regeringen beslutat. Eftersom professorer, lektorer och adjunkter har rätt att arbeta med konstnärligt utvecklingsarbete del av sin arbetstid ska den delen av lönekostnaderna redovisas på KU-medlen. Konsekvensen blir att KKH:s anslag för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete täcks in och överskrids av lönekostnader. Medlen räcker inte till att bygga upp vare sig konstnärlig forskarutbildning, anställa doktorander eller bedriva konstnärlig forskning/konstnärligt utvecklingsarbete. Detta framgår i tabellerna 2 och 3. I praktiken finansierar grundutbildningsanslaget stora delar av den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet, vilket tydliggörs av att anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete enligt detta budgetunderlag går med underskott och grundutbildningsanslaget med ett överskott. Detta överensstämmer inte med verkligheten. Medlen som kommer att fördelas till den nationella konstnärliga forskarskolan 7
blir en god början för att kunna utveckla en samlad konstnärlig forskarutbildningsmiljö och åstadkomma ett ökat samarbete mellan lärosätena, men för att KKH aktivt ska kunna bidra till och delta i det arbetet krävs en kontinuerlig förstärkning av KKH:s anslag för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. KKH:s anslag för forskning, forskarutbildning och konstnärligt utvecklingsarbete bör därför räknas upp med 2 mkr 2011 och därefter med 1 mkr per år under perioden. 4. Investeringar i anläggningstillgångar Utrustningarna i KKH:s många verkstäder behöver kontinuerligt förnyas och kompletteras, både med anledning av nya undervisningsbehov och av ökade krav på säkerhet och en god arbetsmiljö. Undervisning inom ny teknik medför fortlöpande investeringar i basutrustningar och mer avancerade utrustningar. Inom dessa tekniker krävs snabb uppgradering och avskrivningstiderna är korta. Av dessa anledningar har KKH investerat i anläggningstillgångar under de senaste åren. KKH är nu förhållandevis väl rustat samtidigt som det inte finns resurser att öka avskrivningskostnaderna ytterligare. 5. Investeringar i lokaler Lokalförsörjningsplanen innebär att KKH i dagsläget inte kommer att ändra sitt lokalbestånd i någon större omfattning under den kommande perioden. Bland annat hyresavtalens indexklausuler innebär att lokalkostnaderna 2010 sänks med ca 4 procent, men på längre sikt gör KKH bedömningen att lokalkostnaderna kommer att fortsätta att öka. Konstnärlig utbildning är och kommer att fortsätta att vara en lokalkrävande verksamhet och KKH ser inga möjligheter att minska den förhyrda ytan med bibehållen kvalitet och internationell konkurrenskraft på verksamheten. Under 2010 kommer KKH också att påbörja ett arbete för att anpassa lokalerna till verksamhetens delvis förändrade behov. 6. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret För KKH är det fortsatt angeläget att ha kvar samma kreditutrymme på räntekontot som innevarande budgetår. Utrymmet kan behöva utnyttjas i samband med införandet av masterprogrammet och utvecklingen av den konstnärliga forskningen och forskarutbildningen. 7. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten vid KKH består huvudsakligen av intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen. Intäkterna enligt förordningen var för år 2009 858 000 kr, 2008 818 000 kr och för år 2007 732 000 kr. Avgiftsintäkterna beräknas vara lika stora under perioden 2011-2013. 8
KKH kommer också att bedriva ett utvecklingsarbete för att kunna erbjuda uppdragsutbildning under perioden. Intäkterna för beställd utbildning beräknas till 100 000 kronor och uppdragsutbildning till 50 000 kr per år från och med 2010. 8. Stipendier till studerande vid Arkitekturskolan KKH ska enligt regleringsbrevet dela ut tre stipendier till studerande vid Arkitekturskolan. Det totala beloppet för 2009 40 000 kronor. KKH anser liksom tidigare att beloppet bör höjas till 60 000 kronor för att varje stipendiat ska erhålla 20 000 kronor. 9. Sammanfattande bedömning Under perioden 2011-2013 kommer KKH:s fokus att i hög grad ligga på utvecklingen och kvalitetssäkringen av masterutbildningen och den konstnärliga forskningen och forskarutbildningen. Samtidigt utvecklar KKH sitt samarbete med såväl andra universitet och högskolor som aktörer utanför denna sektor. Samarbeten utvecklas och stärks nationellt och internationellt. Inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå kommer KKH att nå och överskrida takbeloppet under perioden. KKH avser inte att öka omfattningen på utbildningen utan arbetar för att konsolidera verksamheten inom ramen för den nya utbildnings- och examensstrukturen. KKH ser dock med oro på den urholkning av grundutbildningsanslaget som kontinuerligt sker i relation till de ökade kostnader skolan har för personal och lokaler, samtidigt som kraven på högskolan ökar och KKH ständigt står inför svåra avvägningar mellan traditionella och nya tekniker med en risk att för Sverige unik kompetens försvinner. KKH arbetar samtidigt aktivt för att bredda rekryteringen till utbildningen äskar även i detta årets budgetunderlag 1 mkr för att genomföra projektet tillsammans med andra konstnärliga högskolor i Stockholm. Arbetet med forskning och konstnärligt utvecklingsarbete kommer under perioden att fokuseras på att utveckla KKH:s forskning och utbildning för att kunna söka examensrätt för den konstnärliga doktorsexamen, men också på arbetet inom ramen för den nationella konstnärliga forskarskolan. Arbetet kommer ett bli mycket intensivt och kostnadskrävande i uppbyggnadsskedet. För att KKH ska kunna utveckla den egna forskarutbildningen och samtidigt kunna bidra till den nationella forskarskolan krävs att anslaget för konstnärligt utvecklingsarbete och forskning räknas upp kontinuerligt. Idag finansierar grundutbildningsanslaget stora delar av den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Anslaget bör räknas upp med 2 mkr 2011 och därefter med 1 mkr per år under perioden. 9
Beslut om detta budgetunderlag har fattats av högskolestyrelsen den 12 februari 2010. I beslutet deltog vice ordföranden, chefredaktör Madeleine Grive och ledamöterna tf rektor Maria Lantz, arkitekt Ola Andersson, professor Peter Geschwind, utredningsordförande Leif Jakobsson, studerande David Larsson, biträdande museichef Ann-Sofi Noring, studerande Cajsa von Zeipel Segerberg, studerande Rut Karin Zettergren och lektor Elisabeth Ödmann. Närvarande vid sammanträdet var dessutom företrädarna för de anställda adjunkt Annette Felleson och adjunkt Magnus Wassborg samt ständige sekreteraren Susanna Slöör. Föredragande var förvaltningschef Annika Pontén och ekonomichef Evy Nygren. Maria Lantz tf Rektor Annika Pontén Förvaltningschef 10
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG 2011-2013 Tabell 1 Total budget (tkr) År-1 År 0 År 1 År 2 År 3 Nollförslag Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 60773 63872 64353 64703 64703 Avgifter o andra ersättningar 1005 1000 1000 1000 1000 Bidrag 2829 3000 3500 3500 3600 Finansiella intäkter 84 95 105 110 110 Summa intäkter 64691 67967 68958 69313 69413 Verksamhetens kostnader Personal 27977 29500 30000 30500 31100 Lokaler 21952 22500 22900 23300 23600 Drift/övrigt 12033 13200 13500 13600 13600 Avskrivningar 1636 1500 1600 1800 1850 Finansiella kostnader 49 60 75 80 80 Summa kostnader 63647 66760 68075 69280 70230 Periodens kapitalförändring 1044 1207 883 33-817 11
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG 2011-2013 Tabell 2 Nollförslag för År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Verksamhetsområde: Utfall Prognos Ber. Ber Ber. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Verksamhetens intäkter Anslag 57656 59619 60100 60450 60450 takbelopp 56475 58357 58838 59188 59188 särskilda åtaganden 1221 1262 1262 1262 1262 Avgifter och andra ersättningar 955 950 950 950 950 Bidrag 141 150 175 175 175 Finansiella intäkter 80 90 99 104 104 Summa intäkter 58872 60809 61324 61679 61679 Verksamhetens kostnader Personal 22911 24435 24835 25300 25900 Lokaler 20854 21375 21755 22135 22420 Drift/Övrigt 11431 12540 12825 12920 12920 Avskrivningar 1554 1425 1520 1710 1757 Finansiella kostnader 47 57 71 76 76 Summa kostnader 56797 59832 61006 62141 63073 Periodens kapitalförändring 2035 977 318-462 -1394 12
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG 2011-2013 Tabell 3 Nollförslag för År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 verksamhetsområde: Utfall Prognos Ber. Ber Ber. Forskning och utbildning på forskarnivå, Konstnärligt utv arbete Verksamhetens intäkter Anslag 1) 3117 4253 4253 4253 4253 Avgifter och andra ersättningar 50 50 50 50 50 Bidrag 2687 2850 3325 3325 3425 Finansiella intäkter 4 5 6 6 6 Summa intäkter 5858 7158 7634 7634 7734 Verksamhetens kostnader Personal 5065 5065 5165 5200 5200 Lokaler 1098 1125 1145 1165 1180 Drift/Övrigt 602 660 675 680 680 Avskrivningar 82 75 80 90 93 Finansiella kostnader 2 3 4 4 4 Summa kostnader 6849 6928 7069 7139 7157 Periodens kapitalförändring -991 230 565 495 577 1) Den 28 januari 2009 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Beslutet innebar att KKH fick en höjning av KU-anslaget med 1 miljon kronor från och med 2009. Under 2009 utbetalades dessa medel som bidrag. 13
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG Tabell 4 Total budget År-1 År 0 År 1 År 2 År3 förändringsförslag (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag 60773 63872 67353 67703 68703 Avgifter o andra ersättn 1005 1000 1000 1000 1000 Bidrag 2829 3000 3500 3500 3600 Finansiella intäkter 84 95 115 120 125 Summa intäkter 64691 67967 71968 72323 73428 Verksamhetens kostnader Personal 27977 29500 30500 30700 31200 Lokaler 21952 22500 23000 23300 23600 Drift/övrigt 12033 13200 16000 16300 16500 Avskrivningar 1636 1500 1600 1800 1850 Finansiella kostnader 49 60 75 80 80 Summa kostnader 63647 66760 71175 72180 73230 Periodens kapitalförändring 1044 1207 793 143 198 Förändringsförslaget innebär 1 mnkr år 1 för ett projekt för att uppnå en breddad rekrytering till de konstnärliga utbildningarna. KKH är koordinator för projektet. Förändringsförslaget innebär också en ökning av anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete med 2 mnkr år 1 och 1 mnkr för vardera åren 2 och 3, för att KKH ska kunna utveckla den egna forskarutbildningen och samtidigt kunna bidra till den nationella konstnärliga forskarskolan. 14
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG 2011-2013 Tabell 5 Förändringsförslag för År-1 År 0 År 1 År 2 År3 verksamhetsgren: Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Verksamhetens intäkter Anslag 57656 59619 60100 60450 60450 takbelopp 56475 58357 58838 59188 59188 särskilda åtaganden 1221 1262 1262 1262 1262 Förslag till förändring 1000 Avgifter och andra ersättningar 955 950 950 950 950 Bidrag 141 150 175 175 175 Finansiella intäkter 80 90 99 104 104 Summa intäkter 58872 60809 62324 61679 61679 Verksamhetens kostnader Personal 22911 24435 24935 25300 25900 Lokaler 20854 21375 21375 22135 22420 Drift/Övrigt 11431 12540 13820 12920 12920 Avskrivningar 1554 1425 1520 1710 1757 Finansiella kostnader 47 57 71 76 76 Summa kostnader 56797 59832 61721 62141 63073 Periodens kapitalförändring 2035 977 603-462 -1394 Förändringsförslaget innebär 1 mnkr år 1 för ett projekt för att uppnå en breddad rekrytering till de konstnärliga utbildningarna. KKH är koordinator för projektet. 15
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG 2011-2013 Tabell 6 Förändringsförslag för År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 verksamhetsgren: Utfall Prognos Ber. Ber Ber. Forskning och utbildning på forskarnivå, Konstnärligt utvecklingsarb (tkr) Verksamhetens intäkter Anslag 1) 3117 4253 4253 4253 4253 Förslag till förändring 2000 3000 4000 Avgifter och andra ersättningar 50 50 50 50 50 Bidrag 2687 2850 3325 3325 3425 Finansiella intäkter 4 5 16 16 21 Summa intäkter 5858 7158 9644 10644 11749 Verksamhetens kostnader Personal 5065 5065 5565 5400 5300 Lokaler 1098 1125 1625 1165 1180 Drift/Övrigt 602 660 2180 3380 3580 Avskrivningar 2 3 4 4 4 Finansiella kostnader 82 75 90 90 93 Summa kostnader 6849 6928 9464 10039 10157 Periodens kapitalförändring -991 230 180 605 1592 1) Den 28 januari 2009 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Beslutet innebär att KKH får en höjning av KU-anslaget med 1 miljon kronor från och med 2009 Förändringsförslaget innebär också en ökning av anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete med 2 mnkr år 1 och 1 mnkr för vardera åren 2 och 3, för att KKH ska kunna utveckla den egna forskarutbildningen och samtidigt kunna bidra till den nationella konstnärliga forskarskolan. 16
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG 2011-2013 Tabell 7 År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Investeringar i anläggnings- Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. tillgångar enligt nollalternativet (tkr) IB Lån i Riksgäldskontoret 6977 5956 4936 4036 3136 Beräknad nyupplåning 421 480 400 300 300 varav förbättringsutgifter på 118 200 150 100 100 annans fastighet Beräknad amortering 1442 1500 1300 1200 1100 Beräknad räntekostnad 49 60 75 80 80 UB Lån i Riksgäldskontoret 5956 4936 4036 3136 2336 Ränteantagande för nyupplåning 0,7 1 1,5 1,98 2 % Föreslagen låneram utifrån 15 10 10 10 10 totalbudget, inkl förändringar 17
KUNGL. KONSTHÖGSKOLAN BUDGETUNDERLAG 2011-2013 Tabell 8 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mkr) År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm Loa, utifrån lokalförsörjningsplanen * föregående års utgång 12156 12156 12156 12156 12156 *ökning under året 0 0 0 0 0 *minskning under året 0 0 0 0 0 *vid årets utgång (A) 12156 12156 12156 12156 12156 Förbättringsutgift på annans fastighet 3,959 4,109 4,224 3,374 2,774 *nyinvesteringar 0,118 0,2 0,15 0,1 0,1 *avskrivningar -0,814-0,85-1 -0,7-0,6 Total årshyra enligt hyresavtal 18,75 18,825 19,037 19,513 20 utifrån lokaförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra 1,542 1,548 1,566 1,605 1,645 (kr/kvm LOA) Lokalkostnader 21,9 22,5 22,9 23,3 23,6 Genomsnittlig lokalkostnad 1,806 1,851 1,883 1,917 1,941 (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av 36,7 34 33,6 33,6 33,6 verksamhetens totala kostnader 18