Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Relevanta dokument
Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

SAMVERKAN kan man mäta den?

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

Berth Danermark föreläser om teorier och erfarenheter av samverkan där olika aktörer samverkar mot ett gemensamt mål:

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Nya vägar till arbetsmarknaden

Att samverka för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa en kunskapsöversikt. Rapport till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

Framgångsfaktorer för samverkan

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Samverka för barns bästa. en vägledning om barns behov

samverkan och gränssnittsfrågor

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

TILLITSBASERAD STYRNING

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Fokus barn och unga. En samverkansorganisation inom Sundbybergs stad

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Utvärdering av samverkansprojekt

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Ökad läkarmedverkan i äldrevården

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Från medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Psykiska funktionshinder i samhället. Aktörer, insatser, reformer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Stockholms stads personalpolicy

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Plan för Överenskommelsen i Borås

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan

Samverkan varför, när och hur?

Lokala regler för mål och bedömningsgrunder inom VFU för Förskollärarprogrammet

Rehabiliteringspolicy

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

REHABILITERINGSPOLICY

Verksamhetsplan

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Vad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar

Samverkansavtal Lunds kommun

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Program för stöd till anhöriga

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Policy samordnad AMS. Miljö. Arbetsmiljö. Säkerhet. Övergripande. Riktlinjer. Riktlinjer. Uppgiftsfördelning. Dokumenthantering.

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Stockholms stads personalpolicy

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Transkript:

Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson

Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Vilka är de stora utmaningarna? Vilken är ledningens roll och ansvar?

Innehåll Bakgrund, utgångspunkter och teoretiska aspekter Några forskningsresultat från samverkansprojekt Svar på frågorna

PROJEKTFAS SEDAN Initiativ Utveckling Konsolidering? Ökning

Bakgrund, utgångspunkter och teoretiska aspekter

Specialisering (T)ydligast märks /emellertid/ specialiseringstrenden inom barnavården och missbruksområdet, där åtta av tio klienter i dag kommer i kontakt med specialiserade enheter. (Bergmark et al. 2008:45).

Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning, slutbetänkande 2006)

Oklarheter och otydligheter i andra myndigheters/förvaltningars ansvar och befogenheter och organisation medför svårigheter i möjligheten och strävan att samverka.

Motkrafter Kunskapsområdet: Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) -Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell och interorganisatorisk samverkan

Huvudbudskap Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa förståelse och respekt

Ideal vs verklighet? Brukarens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Tillit Professionalism Stabil organisation Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intresse Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Hög personalomsättning Omorganisationer

Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen/professionen

Socio-centrerad kunskap Piaget: Vår kunskap betingas av våra behov, begär och intressen Kunskapen är ändamålsenlig

Ändamålsenligheten Förvanskning Tillägg Utelämning

Administrativa rutiner och regelverk Ekonomi/budget Ansvar och makt (delegation) Formella och informella regler

Organisatoriska förhållanden Uppdrag Resurser Grad av politisk styrning Struktur Utbredning

Några forskningsresultat från samverkansprojekt

Projekt om Barn som far illa eller riskerar att fara illa

Förändringar i samverkan i projekt om svårt funktionshindrade barn (organisation) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Baslinje Mittlinje Slutlinje

Skolverket (tidigare Myndigheten för skolutveckling) Förändring i samverkan Förankring 100 Kunskap 80 60 Regelverk 40 Synsätt 20 0 Målformulering Baslinje Slutlinje Dokumentation Resurser Organisation Kommunikation

Projekt om Barn som far illa eller riskerar att fara illa Professioners syn på varandra % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Positivt Neutralt Negativt Lärare om soc Soc om lärare

Pedagogers upplevelse av hinder för samverkan (% n=94) Hinder för samverkan om psykisk ohälsa 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Om att mäta samverkan: se http://muep.mah.se/handle/2043/15799

Styrkor och svagheter med tre olika organisationsmodeller (Ny enhet, matrisorganisation, integrerad samverkan)

Organisationsmodell I Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Ny enhet:

Styrkor: Kraftsamling, resursallokering, tydlighet, expertkunskap, långsiktighet Svagheter: Kunskapsdränering i annan verksamhet, epistemisk drift, ökad fragmentering, nedläggning

Organisationsmodell II Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Projekt:

Styrkor: Kraftsamling, resursallokering, tydlighet, korta kommunikationsvägar Svagheter: Dubbla lojalliteter, merarbete

Organisationsmodell III Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Nätverk:

Styrkor: Fortsatt förankring i ordinarie verksamhet, kollegial tillhörighet, påverkar hela organisationen Svagheter: Otydlighet (t.ex. praktiska frågor, ansvar), svårt att fokusera

Frågorna att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Vilka är de stora utmaningarna? Vilken är ledningens roll och ansvar?

Hur få till stånd en fungerande samverkan? Operativt perspektiv Tid för samverkan Kunskap om varandra och det man samverkar om Ledningens stöd Respektfullt bemötande

Hur få till stånd en fungerande samverkan? Ledningsperspektiv Kunskap om samverkan Samverkan mellan ledningarna Engagemang och delaktighet Klarlägg regelverk, organisation och synsätt och undanröja hinder Tillse att resurser för samverkan finns Involvera samtliga berörda parter Skapa mötesplatser

Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Dokumentera processen Fokusera på områden som inte faller väl ut Konstant förankring på politisknivå

Vilken är ledningens roll och ansvar? bygga upp en god samverkanskompetens identifiera de mekanismer som underlättar samverkan planera för att understödja dessa mekanismer identifiera de mekanismer som försvårar samverkan planera för att motverka dessa mekanismer löpande följa utvecklingen

Distribution: Läromedia Örebro AB Box 6073 700 06 Örebro 019-269836 Order@Laromedia.se Som pdf-fil: berth.danermark@oru.se

Lycka till och tack för uppmärksamheten! Berth Danermark & Per Germundsson